Transcript Barnets bästa - Center för skolutveckling

Barnets bästa
– för flyktingbarn i förskolan
En inspirationsskrift för dig som
tar emot nyanlända barn i förskolan
BARN
E
TS
BÄST
A
Förord
Introduktionen av nyanlända förskolebarn sker i praktiken på varje enskild
förskoleavdelning.
Och det är ett stort ansvar! Forskning har visat att mottagandet under den
första tiden som barnen vistas i Sverige har en oerhört stor betydelse. Det
påverkar barnens möjligheter till en positiv utveckling och hälsa för många,
många år framöver.
I projektet Barnets Bästa har vi samlat alla goda erfarenheter som funnits i
olika verksamheter och på olika förskolor. Vi har frågat oss vilka lärdomar vi
dragit och vad det berott på att vi lyckats när vi har lyckats.
I samarbete med Göteborgs universitet och Center för skolutveckling har vi
utvecklat arbetet och satt ihop det till en modell som bygger på både veten­
skaplighet och beprövad erfarenhet. Utvecklingsprojektet har haft ekonomiskt
stöd från EU:s flyktingfond och SDF Angered. I arbetet har även SDF Östra
Göteborg, Enheten för samhällsorientering och Migrationsverket deltagit.
Vi vill till dig presentera arbetet med denna inspirationsskrift. Vi hoppas att
du som läser och reflekterar ska finna ett gott stöd i ditt arbete med våra nya
svenska familjer.
December 2012
Jascha Marteleur
Sektorschef, sektor
utbildning, SDF Angered
2
Håkan Kronholm Områdeschef, sektor
utbildning, SDF Angered
Annki Beckman
projektledare
Barnets Bästa
Att skapa landningsbanor i förskola och skola är troligen den allra viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända fl yktingbarn.
Anders Hjern, barnläkare och professor
Vem är nyanländ?
Gruppen nyanlända uppvisar stora skillnader vad
gäller bakgrund, språk, intressen och erfarenheter.
Gemensamt för gruppen är att de befinner sig i en
migrationsprocess och att de inte har svenska som
modersmål. Migrationsprocessen kan pågå under
olika lång tid men många styrdokument pratar om två
år. Det är alltså långt fler än de som precis nyss kommit till Sverige som räknas som nyanlända, och
som denna skrift handlar om.
Samtidigt är alla barn olika som individer. Det
är barnens behov som ska styra mottagandet
och verksamheten i förskolan.
3
Innehåll
Förskolan behöver ta reda på vilka styrkor, och vilka behov, barnet har
med sig. Här behövs en kartläggning. Det sker bland annat genom en serie
samtal, som går lite mer på djupet än ett inskolningssamtal.
Kartläggning - sidan 6
Alla barn behöver formulera berättelsen om det egna jaget. Förskolan
behöver dessutom genom lek och skapande verksamhet låta de barn som
behöver det bearbeta händelser och söka svar på frågor.
Hur föräldrarna mår är avgörande för hur barnet mår. Genom nya
samverkansformer kan förskolan stötta föräldrarna – och samtidigt bygga
förtroendefulla relationer med barnets familj.
Familjesamverkan - sidan 16
Modersmålets roll – sidan 18
Ett interkulturellt förhållningssätt – sidan 19
Samverkan – sidan 20
Hur blir modellen verklighet? – sidan 21
Litteraturlista – sidan 22
4
Illustration av barn på förskolan Jordgubben i Lövgärdet, Angered..
Identitetsstärkande pedagogik - sidan 10
Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur
ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i
andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör
de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att
utveckla en flerkulturell tillhörighet.
Illustration av barn på förskolan Jordgubben i Lövgärdet, Angered..
Läroplan för förskolan reviderad 2010
Barnets bästa i korthet:
Kartläggning. Personalen behöver gedigna kunskaper om barnens
styrkor och behov för att kunna forma verksamheten efter barnet.
Identitetsstärkande pedagogik. Varje barns berättelse är viktig.
Den behöver formuleras, bekräftas och stärkas. Alla barn behöver
utrymme för eget berättande.
Familjesamverkan. Barnets familj behöver information om förskola,
samhälle och föräldraskap i Sverige. Deras erfarenheter och kunskaper
behöver bli sedda som värdefulla tillgångar.
5
Kartläggning
För att kunna ge en god introduktion för nyanlända barn behövs en kartlägg­
ning av barnets styrkor och behov.
Kartläggningen sker bland annat genom en serie kartläggningssamtal med
barnets vårdnadshavare, som går mer på djupet än inskolningssamtalet.
Den sker också genom den pedagogiska verksamheten, där barnet själv ges
möjlighet att formulera sin egen berättelse. Kartläggningen ger förskolan för­
utsättningar att forma en verksamhet som stödjer och stimulerar varje barn.
Kartläggningssamtalen ska handla om de erfarenheter, nätverk, språk och
intressen som är bärande för barnets identitet och känsla av tillhörighet och
sammanhang, och som kommer att vara viktiga tillgångar under hela livet. Det
kan också komma att handla om svåra upplevelser.
För att skapa en fungerande och förtroendefull relation med barnets vårdnads­
havare är det viktigt att förskolan förstår familjens livssituation och förvänt­
ningar. Kartläggningssamtalen bygger en grund att stå på som möjliggör
fortsatta nära samtal. Samtalet ska hållas på familjens modersmål.
Ytterligare en vinst med kartläggningssamtalet är att förskolan lättare kan
fånga upp resurser och kunskaper hos barnet och familjen som kan berika
den övriga verksamheten.
!
6
Ladda ner Barnets Bästas lärarhandledning
för kartläggningssamtal som pdf från
www.centerforskolutveckling.goteborg.se
När vi pratar om svenska familjer och barn, och det har blivit en skilsmässa i familjen – då tar vi hänsyn till det, och frågar det vi behöver veta för att hjälpa barnet att bearbeta det som hänt. Men så har vi familjer som kommer från Somalia, och halva familjen stannar kvar, och halva fl yttar till ett helt nytt land. Det är klart att det spelar roll! Vi behöver veta vad barnet har varit med om för att kunna möta barnet.
Anna, förskollärare på introduktionsavdelningen
Tuppen, Hammarkullen, Angered
Kartläggningssamtal:
•
Hålls när barnet varit i förskolan en tid. Ersätter inte inskol­
ningssamtalet utan hålls utöver detta.
•
Delas upp på flera tillfällen och hålls alltid på ett språk
familjen förstår.
•
Tar upp händelser innan familjen kom till Sverige och famil­
jens nuvarande situation. Fokus ligger på barnet, och sådant
som förskolan behöver veta för att kunna planera en bra
verksamhet för barnet.
7
”Språk­ och kunskapsutveckling för barn och elever
med annat modersmål än svenska”
Skolinspektionens rapport 2010:16
8
Illustration av barn på Introduktionsskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg.
En förutsättning för att förskola och skola ska kunna ta hänsyn till barnens
språkliga, sociala och kunskapsmässiga utvecklingsnivå vid planeringen
av verksamheten är att en kartläggning sker när barnen börjar i verksam­
heten. Kartläggningen är nödvändig för att kunna forma en verksamhet
som stödjer och stimulerar barnens fortsatta utveckling.
Illustration av barn på Introduktionsskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg.
”Familjerna känner sig
sedda och bekräftade”
De tre förskollärarna Ewa, Maria och Gittan på Introduktionsförskolan
Mira i Bergsjön, Östra Göteborg, blir ivriga när de ska beskriva vad kartläggningssamtalen inneburit.
– De har skapat förtroende, tillit och förståelse. Det är stora ord, men det
är inte bara som jag säger. Det är på riktigt, säger Maria.
Ewa håller med:
– Samtalen har gjort att familjerna har förstått att vi är intresserade.
Efteråt vågar de komma och prata om andra saker också.
Efter samtalen har personalen fått en annan förståelse för ”sina” familjer. En del familjer har till exempel berättat att de helt saknar familj och
vänner i Sverige, eller att de inte mår bra.
– Då förstår man varför det kanske inte fungerar så bra för barnet just nu,
säger Gittan.
Men de har förstås också mött motsatsen: familjer som har tät kontakt
med familjen i hemlandet på Skype, eller som har hela släkten omkring
sig.
Ewa, Maria och Gittan har inte känt att de ”snokar” och frågar saker som
de inte har med att göra. Alla frågor ställs med fokus på barnet.
– Man visar att man är intresserad, och efteråt kan man bygga vidare på
samtal man haft – både med barnen och med föräldrarna, säger Gittan.
Ingen familj har heller tyckt att frågorna varit för närgångna.
– Familjerna har känt sig sedda och bekräftade, säger Maria.
9
Identitetsstärkande
pedagogik
Efter kartläggningssamtalen, där familjen fått berätta om barnets bakgrund
och intressen, är det dags för barnet att själv uttrycka berättelsen om det egna
jaget. Barnet har redan en livshistoria: Viktiga minnen, familj, kultur, intressen.
Det är förskolans uppdrag att vara lyhörd, och låta barnet komma till uttryck.
Alla barn behöver tillgång till sin egen berättelse, och lära sig att formulera
den. Barnets berättelse bör ta avstamp både i historien och i nutiden;
både i barnets eller familjens ursprungsland och i Sverige.
Barnet behöver hjälp att synliggöra sin kultur. Och i begreppet “kultur”
ingår inte bara högtider, mat och musik – utan också, och kanske
framför allt, den kultur som finns i barnets familj för att kommunicera
och umgås. Den kulturen är unik för varje familj, oavsett ursprungs­
land.
Barn behöver ges möjlighet att bearbeta händelser eller finna svar
på frågor i den pedagogiska verksamheten. För många kan en
hälsosam bearbetning ske genom lek och skapande verksamhet,
speciellt om pedagogerna känner barnets bakgrund och är observanta
på mönster i barnets uttryck som kanske berättar vad barnet har behov
av att bearbeta.
Det finns många sätt att bekräfta barns identitet och göra rum för bearbetning
och eget berättande. Här berättar vi om två exempel.
10
”Boken om mig”
Så fort Mahshid, IT-pedagog på Jordgubben i Lövgärdet,
Angered, tar fram surfplattan kommer alla barnen springande.
Det är inte bara pedagogiska spel som lockar – i plattan finns också
en app där barnen kan göra berättelser om sig själva. Det går lätt att lägga in ljud, bilder, video, korta texter och teckningar. En del har dessutom
skannat och lagt in bilder på sin familj, både i Sverige och i andra länder.
Det märks att barnen blivit vana vid att berätta om sig själva.
– Spontanberättelserna kommer fram oftare nu. De vågar mer, säger
Pirjo, förskollärare på avdelningen.
Nästan alla barn har också fått göra ”Boken om mig”. Där har barnen fått
låna hem en kamera över helgen, och resultatet har lagts in i ett bildspel
som barnen fått visa på avdelningen. Bilder och texter har sedan blivit
en laminerad bok, som hängs upp så att alla kan visa och titta.
– De är så stolta över att få visa sina hem och sin familj. Det stärker deras självkänsla – och så har det varit jättebra för språket också. Även de
som annars är tysta gillar att visa och berätta, säger Mahshid.
– Och senare kan vi gå tillbaka och spinna vidare på det de berättat. Det
blir ett bra samspel, säger Pirjo.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner
trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet
i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Läroplan för förskolan reviderad 2010
11
”Vi ville uppmuntra barnen at
När man kommer in på flyktingförskolan
Tuppen i Hammarkullen, Angered, ser
man direkt att barnen kommer från jordens alla hörn. I stora collage och långa
tidsremsor har barnen uppmuntrats
sätta ord på sin historia.
– Jag började med de äldsta barnen. Hela
första veckan berättade jag om mig själv
och hur jag kom till Sverige. Jag läste
lite på polska och spelade polsk musik – då skrattade de, berättar Elisabeth,
en av förskollärarna på avdelningen.
Sedan fick de barn som ville rita och
berätta. Deras namn och flaggor bildade
12
grunden, sedan byggde de på med var
de var födda och hur deras familj såg ut.
– Sedan stämde kanske inte allting, men
det var inte viktigt för mig. Det är inte
sanningen man vill åt, utan man vill
uppmuntra barnen att sätta ord på sin
historia, säger Elisabeth.
Alla barn kunde inte berätta i ord, men
alla kunde med Elisabeths hjälp få ett
eget collage. Detsamma gällde bilderna:
alla föräldrar ombads ta med bilder från
när barnen var små – men alla familjer
har inte bilder, eller vill inte visa.
– Det respekterar vi – då tar vi bilder här
en att sätta ord på sin historia”
på förskolan, så att alla har bilder.
Efter hand som collagen tog form på
väggarna blev familjerna nyfikna.
– De kom inte bara till hallen längre, utan
de kom in och tittade. Det är inte alltid
lätt med språket, men det här var något
vi kunde samlas kring. De pekade och
berättade. Någon tog med ett klädesplagg från hemlandet och hängde upp,
och då kom flera andra föräldrar också
med plagg. De var stolta.
Även barnen har känt sig stolta över att
kunna peka och berätta om sig själva.
När förskolläraren Ninni efter ett par
månader följde upp genom att intervjua
barnen om deras historia visade det sig
att barnen hade mycket mer att berätta.
Detaljrikedomen var större, och sammanhangen klarare. Om det berodde på
att de börjat prata om det hemma, eller
kanske bara övat på att berätta sin historia, vet inte personalen på Tuppen.
– Men det känns jättebra. Kanske kan
vi bygga vidare på det här med nya
collage, som berättar hur det är här
och nu – kanske med bilder på deras
trappuppgångar och gårdar, funderar
Elisabeth.
Parallellt med collagen tydliggjordes
varje barns historia i en tidsremsa.
Vägen från födelse till nuvarande bostad
ritades upp i kronologisk ordning. Ofta
ser familjekonstellationen annorlunda
ut efter en flytt – någon följde inte med,
någon kanske redan var i Sverige.
13
musik
”Musik är ett språk som alla barn förstår.
Barn som inte kan uttrycka sig genom talet
kan på något sätt få ut sina känslor utan
att känna sig utanför genom att dansa,
fånga såpbubblor
eller spela trumma”
dansa
Teresa Hedborg, musikpedagog
på förskolan Slottet,
Hammarkullen, Angered
måla
Barns behov av att på olika
sätt få reflektera över och
dela sina tankar om livsfrågor
med andra ska stödjas.
Barnet kan i den skapande
och gestaltande leken få
möjligheter att uttrycka och
bearbeta upplevelser, känslor
och erfarenheter.
14
Läroplan för förskolan
reviderad 2010
leka
Barn har
100 språk
Ola Henricsson, berättarpedagog,
ser det muntliga berättandet som
ett möte – den som berättar blir en
viktig person, och den som lyssnar
blir sedd. Många måste öva ett
tag på att berätta utan stöd av en
bok – men alla kan lära sig. Olas tips:
Stöd för minnet. Det finns böcker
med lagom långa berättelser. Har du
svårt att komma ihåg dem? Berätta
samma saga ofta! I början kan det
vara bra att skriva ner sista mening­
en – då minns man.
Hitta på själv. Alla sagor innehåller
en person, ett problem och en lös­
ning. Tryter fantasin kan du använda
bildkort – dra tre kort och hitta på
utifrån bilderna. Låt barnen prova!
Storyboard. Rita 4-5 centrala bilder
från en berättelse, och sätt upp dem
på väggen. Med stöd av bilderna
kan både barnen och de vuxna öva
på att berätta sagan, om och om
igen. Låt gärna barnen berätta på sitt
modersmål!
Att skapa möjligheter för barn
att komma till ett eget uttryck
är ett mål i sig.
Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg.
a
berätta
Barn som kanske är tysta eller
isolerade kan bli barn som tar
plats. Den egna kreativiteten
är hälsobefrämjande. Om alla
ska kunna berätta på sina
villkor måste det finnas många
uttrycks­sätt.
Barn använder inte alltid samtal
för att berätta, men när barnen
leker berättar de alltid något om
sig själva. Närvarande pedagoger är viktiga mottagare av sådana berättelser – men vi måste
lyssna med flera sinnen.
Michael Lundgren,
psykolog
15
Familjesamverkan
Barnets viktigaste sammanhang är dess familj. Genom att fördjupa kontak­
ten mellan förskola och familj kan förskolan ta emot barnet på ett bättre sätt.
Genom att stötta familjen stöttas även barnet.
Många föräldrar har förlorat sitt sociala nätverk efter flytten eller flykten till
Sverige. Samtidigt ställs man inför nya frågor: Vilka resurser erbjuder samhäl­
let för föräldrar? Vilka rättigheter och skyldigheter har man som förälder? Vilka
olika möjligheter finns för föräldrarna att hjälpa sina barn till ett bra liv i det nya
landet?
För att kunna vara delaktiga i förskolan behöver föräldrarna veta vad förskolan
förväntar sig, vilken plats förskolan har i samhället och hur samhället fungerar.
Förskolan kan bli en arena för andra aktörer som arbetar med introduktion av
nyanlända, och därigenom stärka föräldrarnas möjligheter att delta i förskolan.
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga för­
utsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroen­
defullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom
ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i
förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Läroplan för förskolan reviderad 2010
16
Förälder i ett nytt land
Under fem onsdagförmiddagar förvandlades Öppna förskolan i Angered
centrum till en plats för vuxna. Åtta arabisktalande föräldrar fick en
skräddarsydd samhällsorientering, helt med fokus på föräldraskap.
Kursen hölls på arabiska.
– Det var nyttigt för oss att sitta och inte förstå
något, säger Lena, förskollärare på Öppna förskolan, som var medarrangör tillsammans med
Enheten för samhällsorientering i Göteborg.
Många av deltagarna hade inte ens börjat på sfi,
och det märktes att alla hade saknat tillfällen att
ställa frågor på modersmålet. Kursen tog upp allt
från hur svensk sjukvård och skola/förskola är
organiserade till jämställdhet, demokrati och
allemansrätten.
– Det var en engagerad stämning, de diskuterade
och var väldigt aktiva. Vi tror ofta att allt är så
enkelt – men det är mycket man behöver veta som förälder, säger Lena.
Lenas tips:
Arbeta upp en
kontakt. Träffa både
administratörer och
kursledare i förväg.
Samarbeta med andra
förskolor. Tillsammans
har man kanske under­
lag för en kurs.
Gå igenom logistiken.
Hur ska ni sitta? Tider?
Finns det projektor och
sladdar? Fika?
17
Modersmålets roll
För ett nyanlänt barn är modersmålet både en självklar bärare av trygghet och
en förutsättning för en framtida flerspråkighet. Modersmålet är en kompetens
som det nyanlända barnet har med sig, och att synliggöra modersmålet stär­
ker barnets självkänsla, identitet och trygghet.
Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnens
språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är ett par tips:
Böcker. Låna eller köp böcker på barnens modersmål. Även om det
inte finns modersmålslärare eller flerspråkig personal som kan läsa ur
dem är det en viktig markering, inte minst för barnens föräldrar.
Pek-appar. Hämta en app till surfplattan på barnets modersmål, eller
gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud
till – ta hjälp av en förälder eller en modersmålslärare för att spela in
ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för
känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket.
Använd föräldrarnas kompetens. Bjud in föräldrarna att hålla
sagostund eller berätta något.
18
Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg.
Den första tiden är det därför nödvändigt att barnet får tillgång till sitt eget
språk, samtidigt som det svenska språket utvecklas. Det är en fördel att ha
bred språklig kompetens inom förskolan, och att om möjligt samla barn och
personal med samma modersmål.
Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg.
Ett interkulturellt
förhållningssätt
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att alla kulturer ges lika värde, och att
alla kulturer synliggörs. Varken barnen eller deras familjer sorteras efter kultur,
etnisk gruppering eller religion. Istället ses var och en som en unik individ.
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär också att barns styrkor synliggörs
och tas tillvara. När det gäller flyktingbarn är det lätt att fokusera på svåra upp­
levelser och brister, eller att se barnet som ett ”tomt ark” som ska fyllas med
nytt, svenskt innehåll. Men barnet bär med sig en livshistoria – släkt, minnen,
sammanhang, språk. Barns och föräldrars språk, erfarenheter och kunskaper
är tillgångar, som förskolan bör ta tillvara och synliggöra.
19
Samverkan
Det finns många aktörer och möjliga samverkanspartners som kan bidra med
kunskaper och stöd för personal inom förskolor som tar emot nyanlända.
Varje förskola bör inventera vilka möjliga samverkanspartners det finns i
närområdet.
Några exempel i Göteborg:
20
•
BVC
•
Center för skolutveckling,
nyanländagruppen
•
Etableringsenheten
•
Enheten för samhällsorientering
•
Flyktingbarnteamet
•
Frivilligorganisationer
•
Förskolepsykologer
•
Migrationsverket
•
Placeringsansvariga
•
Specialpedagoger inom
förskolan
•
Språkcentrum
Verkligheten nästa
För att de arbetssätt som beskrivs här ska kunna bli verklighet krävs ett mål­
medvetet arbete. Stadsdelen eller kommunen bör utse några speciellt kunniga
pedagoger som kan fungera som inspiratörer och spridare av kunskap, med
en rådgivande och stöttande funktion.
Det är en fördel om dessa personer i sin yrkesroll möter många arbetslag
inom förskolan.
Förskolechefens ansvar:
•
Ha en plan för hur mottagningen av nyanlända barn ska gå till på för­
skolan
•
Se till att alltid ha en ansvarig pedagog knuten till sig som är speciellt
kunnig vad gäller nyanlända barns behov, och som kan handleda vid
behov
•
Frigöra resurser i form av tid för förberedelse och bearbetning, och i form
av personal
Förvaltningens/politikens ansvar:
•
Ha en plan för hur mottagningen av nyanlända barn ska gå till inom
förskolorna i stadsdelen
•
Se till att nödvändiga resurser finns tillgängliga för att lämpliga arbetssätt
ska kunna användas ute i verksamheten
•
Se till att det inom organisationen finns ett antal pedagoger som kan
stötta upp vid behov, och där uppdraget finns med i arbetsbeskrivningen
21
Litteraturlista
Böcker
Att leka och rita – Barns försök att
förstå en obegriplig omvärld, Laila
Lindberg (2009)
Att möta flyktingar, Birgitta Angel &
Anders Hjern (2009)
Broar mellan kulturer – somaliska
barns språksocialisation i hem och
förskola, Margaret Obondo (2005)
Den mångkulturella förskolan. Mot­
sägelser och möjligheter, Johannes
Lunneblad (2009)
Det mångkulturella samhället och
erkännandets politik, Charles Taylor
(2011)
Flyktens barn, Elisabeth Elmeroth &
Johan Häge (2010)
Förskolans och skolans värdegrund –
förhållningssätt, verktyg och metoder,
Skolverket (2011)
Förälder i det mångkulturella Sve­
rige – utmaningar och möjligheter,
Sonia Sherefay (2011)
22
Föräldrasamverkan i förändring
– handbok för pedagoger, Nabila
Alfakir (2010)
Föräldrasamverkan i mångulturella
skolor, Laid Bouakaz (2009)
Interkulturell pedagogik i teori och
praktik, Pirjo Lahdenperä (red) (2004)
Interkulturellt ledarskap – förändring i
mångfald, Pirjo Lahdenperä (2011)
Kan vi prata med barn om allt? – De
svåra samtalen, Magne Raundalen &
Jon Håkon-Schults (2008/2010)
Krispedagogik – hjälp till barn och
unga i kris, Magne Raundalen & Jon
Håkon-Schults (2008/2010)
Mellan det förflutna och framtiden –
asylsökande barns välfärd, hälsa och
välbefinnande, Hans E Andersson,
Henry Ascher, Ulla Björnberg, Marita
Eastmond (2010)
Mänskliga möten över gränser – vård
och social omsorg i det mång­
kulturella samhället, Carl Martin
Allwood & Per Johnsson (red) (2009)
Möte med mångfald: förskolan
som arena för integration, Aycan
Bozarslan (2010)
Möten i mångfaldens skola – interkulturella arbetsformer och nya
pedagogiska utmaningar, Pirjo
Lahdenperä & Hans Lorentz (2010)
Normkritisk pedagogik makt, lärande
och strategier för förändring, Janne
Bromseth & Frida Darj (red) (2010)
Pedagoger mitt i mångfalden, Ylva
Ellneby (2007)
Satsa på barnens vardagsmiljöer
– mottagande och introduktion av
flyktingbarn och ungdomar, Cajsa
Malmström (red) (2006)
Skapa dialog med föräldrarna –
integration i praktiken, Nabila Alfakir
(2004)
Till en pedagog från en psykolog
om traumatiserade barn i under­
visningen, Guhn Godani (2007)
Uppföljning, utvärdering och utveck­
ling i förskolan – pedagogisk doku-
mentation, Skolverket (2012)
Vi hann inte ta farväl – Flyktingbarn i
Afrika berättar i ord och bild, Sybella
Wilkes (1994)
Vi är våra relationer – om anknytning, trauma och dissociation, Tor
Wennerberg (2010)
Andra källor:
Skolverkets broschyrer ”Förskolan är
till för ditt barn” (om läroplanen) och
”Två språk eller flera” (om flerspråkighet). Även Skolverkets temasajt
om modersmål rekommenderas.
Skolinspektionens rapport 2010:16,
om språk­ och kunskapsutveckling
hos barn och elever med annat
modersmål än svenska.
Center för skolutveckling
i Göteborg (www.centerforskolutveckling.goteborg.
se) har mycket
information om
frågor som rör
nyanlända.
23
Barnets bästa
– för flyktingbarn i förskolan
Projektet Barnets bästa pågick under 2011-2012, med syfte att ta fram
en vetenskaplig modell för ett likvärdigt och bra mottagande av flyktingbarn
inom förskolan.
Projektägare: SDF Angered, Göteborg. Projektpartners: SDF Östra
Göteborg, Göteborgs universitet, Center för skolutveckling och Enheten för
samhällsorientering. Finansiering: EU:s flyktingfond och SDF Angered.
Tack till barn, föräldrar och pedagoger som
­deltagit i utvecklingsarbetet! Vi tackar:
Angered: Förskolan Sandeslättsgatan 3, för­
beredande förskolan Lapptäcket, förskolan Ham­
markullegatan 3, förskolan Vaniljgatan 28,
förskolan Peppargatan 7, Öppna förskolan
Angered centrum. Östra Göteborg:
Introduktionsförskoleavdelningarna Mira
och Polstjärnan, Förskolan Galax­gatan
5, Öppna förskolan Flekis. Ta­ck
även till specialpedagogerna!
ETS
N
BAR
TA
S
Ä
B