Transcript Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden” 2014-03-03 De gemensamma delarna under detta seminarium kommer att videofilmas och göras tillgängliga på http://Centerforskolutveckling.Goteborg.se samt http://Saco.se/goteborg.

Hälsar alla välkomna till seminariet
”Göteborg samverkar för framtiden”
2014-03-03
De gemensamma delarna under detta seminarium
kommer att videofilmas och göras tillgängliga på
http://Centerforskolutveckling.Goteborg.se
samt
http://Saco.se/goteborg
Program ”Göteborg samverkar för framtiden”
måndagen den 3 mars 2014
PROGRAM
kl. 13.00 Inledning Vrångö (1+2)
Göran Arrius, ordförande Saco
Johannes Danielsson, ordförande i Sacos studentråd
Från miljonprogram till högskoleprogram
Mats Widigson, CUL-doktor Göteborgs Stad
kl. 14.10 Miniseminarier pass 1
Seminarium anges på namnbrickan (1-7). Plats: se särskilt program
14.40 Kaffe
15.00 Miniseminarier pass 2
15.45 Att samverka för en bättre rustad skola (Vrångö 1+2)
Samtal med de som medverkat under dagen.
Helena Lindholm Schulz, prorektor Göteborgs universitet
16.30 Hålla bollen rullande för en fortsatt samverkan
Bengt Delang, stadsdirektör
Avslutning samt Mingelbuffé
Koordinator Jan Mellgren, Center för skolutveckling Göteborgs Stad
Miniseminarier
1. Music College - Att i praktiken bredda rekrytering.
Konferensrum: Brännö (en trappa upp)
2. Teknikstöd i skolan - Att nå målen med hjälp av små medel och enkel teknik.
Konferensrum: Hönö (en trappa upp)
3. Handslagsprojektet - Att samverka företag och gymnasium, med framtida studier och
jobb i sikte.
Konferensrum: Knippla
4. Advokatfirman Vinges Mångfaldsprojekt- Att i praktiken verka för mångfaldsarbete.
Konferensrum: Styrsö (en trappa upp)
5. Mathivation- Att verka för ett kunskapslyft i matematik.
Konferensrum: Hälsö (En trappa upp)
6. Intize- Att genom mentorskap öka viljan till högre studier.
Konferensrum: Björkö (en trappa upp)
7. Handelshögskolans jämlikhetsarbete - Att från universitetet omsätta policy till handling.
Konferensrum: Donsö
Alla våra medverkande
har bidragit till en
En av de viktigaste insatserna
för barn i katastrofområden är
att få igång skolundervisningen.
Att skapa trygghet och rutiner i
en kaotisk tillvaro är avgörande
för barn som varit med om
hemska upplevelser.
UNICEFs school-in-a-box
innehåller allt material som
behövs för att en lärare ska
kunna undervisa upp till 40
barn. Boxen innehåller pennor,
suddgummin, kritor, saxar,
skrivböcker och till och med en
solcellsdriven radio. Lockets
insida fungerar som en svart
tavla att skriva på
Unicefs ”School in a box”
Elever i marginaliserade förorter
går i lägre grad vidare till
högskolestudier. Men vissa gör
det, och det är de senares
berättelser som utgör
avhandlingens underlag.
Avhandlingen är skriven utifrån ett
intresse för frågor om social
inkludering och platsens
betydelse.
Det behövs mer kunskap inte bara
om villkor som hindrar, utan även
om hur steget från förort till
högskola är möjligt.
www.gu.s
e
Hur skulle du vilja att din verksamhet
och utbildningssystemet fungerade?
Du vet att varken det genetiska eller det social
arvet är rättvist fördelat….
Du vet inte förutsättningar
som förmågor, kön, etnicitet, plats eller
sociala positioner.
Bilder från Colourbox.com
www.gu.s
e
Likvärdighet…
Alla barn och ungdomar skall ha tillgång till en likvärdig
skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala
och ekonomiska förhållanden samt ursprung.
(Skollagen: SFS 2010:800)
 Lika tillgång på utbildning
 Lika kvalitet på utbildning
 Utbildningsresultat som inte reproducerar skillnader i
elevers bakgrund och utgångsläge
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
www.gu.s
e
Ursprung
Föds in i sociala strukturer
Klass (Position /emotion)
Plats Etnicitet
Lärare
Kön
Genetiskt och socialt arv är
ojämlikt fördelat
Destination
Undervisnings
- innehåll
Elev
Meritokrati:
Talang,
flit och vilja
avgör utvecklandet av förmågor
och vår position
Men, om vi ser förmågor som
socialt medierade –
så utmanas den meritokratiska
principen och tanken om
individuella förmågor,
av skolans kontext,
samhällsutvecklingen och
skillnader i elevernas bakgrund
www.gu.s
e
Förväntan på kompensatorisk skoleffekt
Grundskola =
1 700 skoldagar eller 13 000 timmar…
+ 500 timmar i förskoleklass
www.gu.s
e
Ett dilemma
Hur skall skolan förhålla sig till följande paradox:
a)
Skall skolan blunda för kontexten?
- med risk att skolan fortsätter att producera resultat som
avspeglar elevers sociala bakgrund, blir irrelevant och
missar att ta vara på det positiva.
b)
Skall skolan se kontexten?
- med risk att hänvisa till socioekonomisk bakgrund när
resultaten är låga. Erkännandets dilemma, att åberopa
särart.
www.gu.s
e
Ökad rekrytering
– Var skall fler studenter komma ifrån?
 Breddad rekrytering innebär ökad rekrytering av socialt
och etniskt underrepresenterade grupper
 Absolut mobilitet ökat/ relativ mobilitet vidgas
”Andelen studenter med lågutbildade föräldrar är låg och
den har tydligt minskat under 00-talet, medan andelen
med högutbildade föräldrar ökar. Andelen studenter med
utländsk bakgrund i Göteborg är lägre än snittet för
lärosäten i Sverige.”
Handlingsplan för breddad rekrytering
(GU Styrdokument Dnr V 2013/315)
www.gu.s
e
Meritvärde i poäng
åk 9
Angered
Medel Göteborg
Linear (Angered)
211.8
179.4
210.04
164.42
2005
2010
www.gu.s
e
Göteborgskillnad i slutbetyg åk 9, (2012/2013)
Skillnad
i poäng
Skillnad pga. föräldrars
utbildningsbakgrund
Riket 73,7
(högst grundskola/eftergymn. Utb.)
Gbg 81,7
80 p =
C istället för E i alla ämnen
www.gu.s
e
Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012
Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten?
Angered
Göteborg
50 %
27 %
2010 24,6 %
2005 21,2 %
26 %
12 %
Grundskola
Eftergymnasial
www.gu.s
e
Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012
Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten?
Angered
Göteborg
50 %
27 %
2010 24,6 %
2005 21,2 %
26 %
12 %
Grundskola
Eftergymnasial
www.gu.s
e
Från miljonprogram till
högskoleprogram
- Plats, agentskap och villkorad valfrihet
Frågeställningar
 Vilken betydelse har plats med villkorande strukturer som
klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att
högskoleutbilda sig?
 Vad stärker och begränsar dessa ungdomars agentskap?
 Hur har dessa ungdomar upplevt sin skolgång i förorten och
mötet med högskolan?
 Vilka mekanismer har försvårat respektive möjliggjort
övergången från förortsskola till högskola?
www.gu.s
e
Mötet med högskolan
 Högskolan framstår som ett främmande socialt fält att träda in i.
Studenter som vuxit upp i den underprivilegierade förorten känner sig
initialt inte hemma.
 Informanterna upplever högskolan som en mycket "svensk" plats där
marginaliserad och "svenskgles" bakgrund blir synlig.
Snedrekryteringen och högskolan som ett socialt fält som inte
speglar samhällets sammansättning blir synligt.
 Inledningsvis sker kraftiga grupperingar. Studenter med förortsoch/eller utländsk bakgrund söker sig snabbt till varandra. Liknande
jargong/ skrattar åt samma/ känner att man kan vara ”sig själv”.
Risk för inlåsningseffekter i form av en praxis präglad av
andrafiering, deklassering och påverkade förväntningar.
 Mötet med högskolan har inneburit ambivalens, identitetsarbete och
inte sällan en känsloladdad "resa".
Studenttiden har oftast inneburit att man tappat kontakten med sina
barndomsvänner och att man känt sig som en social kameleont.
www.gu.s
e
Citat om plats
a. […] väldigt, väldigt fint område med en oerhört vacker natur först
och främst./ Angered, alltså Angered det är, för mig är Angered
hemma./ Det är oerhört nostalgiskt. […] Det väcker ju en del känslor
också.
b. Så fort jag kommer till Hjällbo, åh det är så mycket människor de är
öppna och det blir att man blir så här öppen och mer glad på något
sätt.
c. Det skapas väldigt mycket kontakter här över huvud taget som är
kulturöverskridande och nationsöverskridande det tycker jag är
väldigt spännande. Alla har ju någonting gemensamt här, alla har ju
lämnat sitt land någon gång i tiden för den ena eller andra
anledningen.
d. Det ansågs lite exotiskt, ja att jag kom från Gårdsten.
www.gu.s
e
Citat om plats
e. […] åh invandrare, de är dåliga, de kan inte svenska och man skämdes
på något sätt./ Helt plötsligt då så började han liksom se mig som nått
nedre, alltså jag skojar inte alltså, det var verkligen så.
f. när jag växte upp så var det aldrig någon i min krets som pratade om
det här universitet och högskola och så vidare och så vidare. Det var
inte vanligt att prata om det. Mest var det så här att efter skolan, de
flesta var inriktade på att jobba.
g. [Om arbetslivet] - alla gör på samma vis, utom jag.
h. vissa får ju mer ta hand om sin familj än att faktiskt fokusera på skolan.
i.
[…] men jag sökte mig bort mot något annat i huvudet. Min bror gjorde
inte det, han var helt integrerad.
www.gu.s
e
Vilken betydelse har plats?
- med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för
förortsungdomars val att högskoleutbilda sig.
 Plats fungerar som ett intersektionellt perspektiv.
 Strukturellt villkorad valfrihet, då agentskap begränsas av
”platsade” processer som deklassering och andrafiering.
 Platskänsla – hembygd, stolthet. Erfarenhet av polykulturell kultur
har stärkt specifik form av kulturellt kapital (som dock inte alltid
sedan fungerar som symboliskt kapital).
 Det har krävts emotionsarbete att hantera hur platsen ses av
andra, ambivalens, skam.
 Utbildningsbarriären är mångfacetterad och ömsesidigt
förstärkande: Problemet ligger inte bara på ”utbudssidan”.
Krävs emotionsarbete för att utveckla identitet som medger
handlingsutrymme där högre utbildning efterfrågas och omsätts i
handling.
www.gu.s
e
Livshistorier
- concerns och agentskap
 Sara
 Ayla
 Isaias: ”Ehh, det som har hjälpt mig har alltid varit så här
nyfikenhet, jag är nyfiken på att veta om saker och ting. Och,
att jag har alltid varit så här… vilja efter kunskap.”
www.gu.s
e
Citat om agentskap
a. Alltså hela min uppväxt i Angered har ju format mig till att vara en
väldigt öppen person/ hur värdefullt som helst/ jag känner mig på ett
sätt ganska självsäker och ganska fri att välja väg liksom.
b. Men, nä men vi har nog pushat varandra, man hittar ju liksom dom
som man själv passar bra ihop med som var mer lik en själv.
c. [Föräldrarna] har ju alltid lärt mig det eller att, haft inställningen att man
måste jobba i livet./ ”hon är ganska så här motiverad/ hon är positiv
och just det här att hon kämpade verkligen/ det är väl de
egenskaperna som jag sökte lite efter.
d. Lite intresserade, pratat lite om det sådär/ Men jag känner på dom att
dom vill att jag skall liksom lyckas med någonting/
För att atmosfären är sådan i familjen.
e. Min mamma hade alltid velat att gå, men hennes pappa sa att dom
inte hade förmögenhet till det/ De har sagt, vi fick inte möjligheten att
plugga vidare, men du har möjligheten här nu, så passa på.
www.gu.s
e
Vad stärker dessa ungdomars agentskap?
 Viktigt att se att informanter skapar egna högpresterande
referensgrupper.
 Mål i form av självkänsla, trygghet och framtida valfrihet. Målen har
inte varit särkilt specifika och inriktade mot yttre motivation.
Sociala mål, inte sällan hämtat kraft från klasserfarenhet.
 Grupptillhörighet, etnisk grupptillhörighet förknippad med stolthet.
 Familjeatmosfär, föräldrar utan högre utbildning har tillhandhållit
uppmuntrande, mer lärande- än prestationsperspektiv.
- Föräldraförebilder, i form av deras egenskaper och inställning.
- Push- faktorer, ex. ojämställdhet och föräldrar som inte fått
studera.
 Lärares engagemang, har formativ betydelse för vad elever bryr sig
om, ’concerns’.
www.gu.s
e
Göteborg Samverkar
- Breddad rekrytering i ett större sammanhang
KAIROS - Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer
 Globalisering, migration och urbaniseringen är utmaningar
som städer står inför, de är komplexa och påverkar varandra.
 Dessa utmaningar tillsammans med ökade inkomst- och
hälsoklyftor samt segregation skapar sociala spänningar,
det är något som städer runt om i världen brottas med.
 Istället för att bli en nod för en globalt hållbar samhällsutveckling
riskerar många städer att utvecklas till slagfält för
sociala konflikter. Göteborg är inget undantag,
Staden håller på att glida isär.
Deltagande parter i projektet: Göteborgs Stad, Göteborgs
Universitet, Länsstyrelsen Västra Götalands län och
Västra Götalandsregionen.
www.gu.s
e
Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet
 Ekonomisk dynamik
- lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner
”Valet av
utbildning är
ett av de mest
betydelsefulla
vägval vi gör
i vårt liv”.
SACO (2013)
Framtidsutsikter:
arbetsmarknad för
akademiker år 2018.
www.gu.s
e
Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet
 Ekonomisk dynamik
- lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner
 Politisk dynamik
- välfärdsstaten försvagas, riktade program får liten
verkan
 Bostadspolitisk spatial dynamik
- områden i ny spatial ordning präglas av social
deprivation
Lo’ic Wacquant (2003)
Urban outcasts: towards a sociology of advanced marginality
www.gu.s
e
Social inkluderingkunskapssamhälle & segregation
Kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle
samtidigt med
urban utveckling som innebär ökande etnisk och
socioekonomisk segregation i storstäderna
www.gu.s
e
Varför breddad rekrytering?
- Jämlikhetsargumentet
 Rättighetsperspektiv: Rätten till utbildning
(Artikel 26 i konventionen om mänskliga rättigheter / artikel 28 i
konventionen om barnets rättigheter.)
 Självständighetsperspektiv: Tillgång till makt över sitt
eget liv och i samhället
 Mångfaldsperspektiv: Olikheter är en tillgång i
samhället. Värde i att exempelvis myndigheters och
beslutsorgans sammansättning speglar befolkningens.
 Resursperspektiv. Med ett inkluderande synsätt ses
olikheter som en resurs.
www.gu.s
e
Varför breddad rekrytering?
- Det ekonomiska argumentet
 ”Mismatch” om inte de mest begåvade eleverna går
längst. En förlust i humankapital för hela samhället.
(Humankapitalteori: ”begåvningsreserv” – outnyttjad resurs.)
 Behov av ”kunskapsarbetare” i global konkurrens.
 Krav på omställningsförmåga möts bäst med hög
utbildningsnivå, (generellt/spets). Utbildningsnivå och
arbetslöshet står i ett omvänt förhållande till varandra.
(Globaliseringsrådet, EU).
 Storstadsområdens ekonomiska utveckling gynnas av
mångfald, kreativitet och tolerans. ”City branding”.
(Richard Florida)
 En ökad mångfald både bland studenter och anställda
bidrar till en högre kvalitet i verksamheten.
(GU)
www.gu.s
e
Ursprung
Destination
Kan skolan/ din verksamhet göra skillnad?
Kan vi genom samverkan bidra till ett socialt inkluderande Göteborg
Whether you think
you can or you
think you can’t,
you’re right.
Henry Ford
Varken GU, andra
institutioner i samhället
eller näringsliv är
neutrala aktörer i den
stad de verkar.
www.gu.s
e
Utbildningshorisont
www.gu.s
e
Skola och kontext
55% Hem &
Samhälle
33% Sömn
12% Skola
- En inkluderande skola behöver förstå
samspelet mellan den miljö vi föds in i
och vad vi eftersträvar och uppnår
- Skolan är för att lyckas med sitt uppdrag
beroende av goda krafter i skolans kontext
www.gu.s
e
Vägar in i vårt gemensamma
kunskapssamhälle
När man betänker att det inte är
individer, skolor eller områden som är segregerade
- utan Göteborg så vilar ansvaret för
vägledning, inkludering och kompensatoriskt arbete
på många aktörer
Elever är rättighetsbärare
Vi är skyldighetsbärare
www.gu.s
e
www.gu.s
e
Möjligheternas geografi –
social inkludering
Key words: urban marginalization, educational barriers, social mobility, social
inclusion, equity in education, place identity, critical realism, agency, sociology
of emotions, sociology of education.
www.gu.s
e
Social inkludering
- Utbildningssystemet befinner sig i en kontext av ett
segregerat samhälle.
 Skolan är inte bara en neutral aktör som kan förlägga ansvaret
till ”samhället”, eller till elever och ungdomar som individer.
 Alla former av elevers olikheter utmanar skolans struktur,
kultur och dess kompetens att fungera för alla elever,
oavsett deras bakgrund.
 Elevers olikheter förhandlas i sociala processer.
 Inkludering innebär att man identifierar barriärer och försöker
anpassa verksamheten så att hinder får mindre betydelse.
(har behov/är i behov)
 Pedagogiska lösningar på det som underprivilegierade elever
upplever som hinder, har stor potential till att även gynna de
flesta elever och att generera pedagogisk utveckling.
(i behov av särskilt god undervisning…)
www.gu.s
e
Lärarengagemangets formativa betydelse
 Vilja och engagemang- ”då vill dom att man lyckas”, ”så har de
pushat en framåt”, ”så länge man har haft lärare som brytt sig”, att de
faktiskt kollade att vi lärde oss något”
 Socialt engagemang- ”dom var liksom socialt inriktade, dom hade
valt att jobba i dom här då ganska nya förortsskolorna”, ”visa en värld
som man inte självklart har tillgång till”
 Ämnet- ”det här är viktigt att ni lär er”, ”som ger sig hän i sitt jobb
som lärare till hundratio procent”
 Närhet- ”som kunde ta en åt sidan och säga att, nä nu har du börjat
slappa lite, nu får du skärpa dig. Är det något problem? Har det hänt
någonting?”
 Snällhet ”när en lärare ser att jag kämpar då skall de säga så här
positiva ord till dig […] ”Han var lite snål med sådant. Och då kände
man sig otrygg, eller jag vet inte… otillräcklig på något sätt”
 Framtid
”Det här behöver ni när ni går på gymnasiet”
www.gu.s
e