Transcript Presentation: Social hållbarhet och delrapporten

Social hållbarhet
-processägarskapet
Hållbarhet – tre likvärdiga delar
Ekonomiska
dimensionen
Sociala
dimensionen
Ekologiska
dimensionen
För att ett samhälles utveckling ska
kunna betraktas som hållbar måste det
finnas en hållbarhet på sikt i både den
ekologiska, ekonomiska och sociala
dimensionen.
Prioriterade mål budget 2014
• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och
därmed utjämna dagens skillnader
• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av
Göteborg ska minska
• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det
gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Strategier för hållbar utveckling
För att skapa en hållbar utveckling
krävs en perspektivförskjutning
och nya mått där alla tre
dimensioner av hållbarhet får
samma tyngd.
Sociala
dimensionen
Ekonomiska
dimensionen
Ekonomiska
dimensionen
Ekologiska
dimensionen
Göteborgs stad fokuserar på:
1. Ge varje barn en god start i livet
2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar
genom skolåren
3. Skapa förutsättningar för arbete
4. Skapa hälsofrämjande och hållbara
miljöer och samhällen
Processägarskapet organisationsstruktur
Politisk styrgrupp
- Ordförande Social
resursnämnd
- Presidierna i samtliga SDN
samt SR
Ledningsgrupp
- Stadsdelsdirektörerna
- Direktören för Social
resursförvaltning
Intern arbetsgrupp SRF
• Tydlig koppling till stadsdelarnas
politiska och tjänstemannalinje
har skapat förutsättningar för att
processägarskapet kommer att
göra skillnad.
• Syftet är att skapa ett större fokus
i staden på frågan om social
hållbarhet och där folkhälsoperspektivet blivit en viktig
utgångspunkt.
Första delen av
kartläggningen
Syftet med delrapporten
Att ge en första beskrivning av hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor
ser ut mellan delar och grupper i Göteborg
Grupper av göteborgare:
- barn och unga
- vuxna
- utbildningsgrupper
- i viss mån ålder och kön
Delar av Göteborg:
- mellanområden
- primärområden
Hur stora är skillnaderna i Göteborg?
Skillnader i medellivslängd

7,5 år i skillnad
Kortast för kvinnor i Bergsjön,
Norra Angered och Mariaplan.
Längst i Stora Sigfridsplan.
9,1 år i skillnad
Kortast för män i Bergsjön,
Mariaplan och Kortedala.
Längst i Stora Askim.
700,000
Högst 1992: Långedrag 325 000 kr
Högst 2011: Långedrag 639 000 kr
600,000
500,000
400,000
300,000
Lägst 1992: Hjällbo 138 000 kr
Lägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr
200,000
100,000
0
Primärområden
1992
2011
Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat
efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde.
Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket
ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet.
På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några
primärområden utgått.
54%
50%
44%
Norra Angered
Södra Angered
Bergsjön
Västra Biskopsgården
Nya Frölunda
Kortedala
Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal
Centrala Angered
Östra Biskopsgården
Östra Angered
Saknar kontantmarginal
Centrala Tynnered
25%
Litteraturstråket
15%
Stora Bagaren
Mellanområden
38%
40%
34%
31%
25%
Stora Delsjökroken
Nya Högsbo
19%
Mariaplan
21%
19%
Norra Älvstranden
Gamlestaden/Utby
18%
Tuve
15%
Övre Hisingen
Stigbergstorget
15%
Södra Skärgården
Kärrdalen/Slättadamm
12%
Norra Centrum
14%
11%
Linnéplatsen
Stora Askim
10%
8%
Stora Sigfridsplan
Torslanda
7%
Södra Västkusten
10%
6%
10%
Södra Centrum
20%
14%
17%
18%
21%
Centrala Lundby
0%
24%
30%
42%
50%
52%
60%
70%
Högst andel: Östra Bergsjön 60 %
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Lägst andel: Björlanda 2 %
Primärområden
Under 60% av medianen
Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av
medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.
Långvarigt försörjningsstöd
26 % i Södra Angered
0,7 % i Torslanda
80
Högst 1992: Änggården 68 %
Högst 2012: Änggården 74 %
70
60
50
40
Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 %
Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %
30
20
10
0
Primärområden
1992
2012
Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992
och 2012 uppdelat efter primärområde.
Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger
2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa
områden är industriområden har några primärområden utgått.
Skillnader i god hälsa
I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört
med 81 % i Stora Sigfridsplan.
19
43
57
81
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2004-2006
Kort utbildning
2007-2009
Medel utbildning
2010-2013
Lång utbildning
Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och
år, 2004-2013.
Skillnader i tandhälsa
I Södra Angered är 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i
Södra Skärgården.
43 % vs. 87 %
Vad delrapporten visar
• Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa
områden.
• Vi måste arbeta med hela Göteborg.
• Många får det bättre men en del halkar efter.
• Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller
är oförändrade.
Vad händer nu?
• Delrapporten finns nu på www.socialhallbarhet.se
• Stadens stadsdelsdirektörer och direktören för Social
resursförvaltning träffas 1 gång/månad för att diskutera social
hållbarhet och hur man kan minska skillnaderna.
• Strategiska planer utefter fokusområdena.
• Stadens förvaltningar och bolag träffas i maj och involveras i
arbetet.
• Mobiliseringskonferens i oktober.
• Huvudrapport beräknas vara klar i oktober/
november.