Transcript Interkulturell pedagogik

Interkulturellpedagogik
PirjoLahdenperä
InterkulturalitetsomutbildningsideallanseradesavFörentaNationerna,FN,ochdess
organisomettmedelsomskullegynnafredochförståelsemellanolikanationeroch
folkgrupper.1974antogUNESCO:s,FörentaNationernasorganisationförutbildning,
vetenskapochkultur,generalkonferensiParisenrekommendationomutbildningför
internationellförståelse,samarbeteochfredsamtundervisningomdemänskliga
rättigheternaochdegrundläggandefriheterna.Idennarekommendationståratt
medlemsstaternapåolikasättochiolikatyperavutbildningbörfrämjastudieravskilda
kulturer,derasömsesidigainflytandeochderasframtidsutsikterochlevnadssättföratt
gynnaömsesidigförståelseavskillnadernamellandem.Vidarefastslåsisamma
dokumentattökadeansträngningarbörgörasförattutvecklaochförmedlaett
internationelltochinterkulturelltsynsättpåallastadierochiallaformeravutbildningar.
IEuroparådetsrekommendation(1984)omTrainingofTeachersinEducationfor
InterculturalUnderstanding(Rolandi‐Ricci,1996)proklameradesinterkulturell
undervisningsomlösningenpådeutbildningsproblemsomhärrörfrån
invandringenochpåandrasocialaproblemvilkamigrationensynliggörisamhället.
Dessaproblemkanhandlaomdiskriminering,rasismochetniskafördomarochom
invandrarelevers”svaga”skolprestationer.Målsättningenfördennadeklarationvar
attfrämjaintergruppsinlärning(jfrBanks,1992)ochsyftartillattutvecklapositiva
attityderochvärderingariförhållandetillolikaetniskagrupperhoseleveroch
studenter.Ettannatviktigtmålärattolikaslagsminoriteter,handikappadeochså
vidareutvecklarmerpositivakänslortilldenegnagruppenochidentiteten.
Interkulturalismansågsutgöraenstimulerandeutgångspunktföråtgärderochen
metodochettmedelförallarådetsprogramochaktiviteterinomsåskildaområden
somtillexempelkulturellutvecklingistäder,erkännandeavminoriteter,
studerandemobilitetocherkännandeavmeriter(Lahdenperä,1995).
DeninterkulturellaundervisningenvarEuroparådetsmetodförattblandannat
integreraolikakulturer,länderochminoriteteridetgemensammaEuropaoch
skapaeuropeisksamhörighet(Lahdenperä,1995;1996).EnligtLeeman(2003)
användsiUSA,CanadaochiAustralienbenämningen”multiculturaleducation”ochi
EuropamedundantagförEnglandbenämningen”interculturaleducation”.I
Storbritannientalarmaninteenbartom”multicultural”utanockså”anti‐racist
education”.
Utöverutbildningssammanhangharinterkulturalitetanväntssomettforsknings‐
ochundervisningsämneinomkommunikationsteorierochinternationellaaffärer.
Lundberg(1991)menaratttermeninterkulturellkommunikationanvändsflitigasti
USAochdåspecielltsomensärskildgreninomämnetkommunikationochinom
tvärkulturellpsykologi.MedinterkulturellkommunikationavserLundberg(1991)
interaktionmedömsesidigtolkningochpåverkanmellanmänniskormedolika
kulturbakgrunder.Dettabordebetydaatttermeninterkulturellrefererartillen
interaktionsprocessmedenömsesidigkontaktmellanpersonermedolikakulturella
bakgrunder.Menkulturellabakgrundersyftarvanligen,iinterkulturella
sammanhang,tillolikaetniskaochnationellakulturer.
Interkulturellpedagogikmotsvarardenengelskatermen”intercultural
education”.Interkulturellpedagogikbetraktarjagsomenövergripandebegrepp
sominnefattarinterkulturelltlärande,interkulturellkommunikation,interkulturell
undervisning,mångkulturellskolutvecklingochinterkulturellpedagogiskforskning
(Lahdenperä2004).
Kultursommeningssystem
Detfinnsmångaolikadefinitioneravbegreppetkulturberoendeavvetenskapligt
perspektiv,ämne,vilketkulturområdeexempelvisfolkkultur,finkulturochpopulär‐
kultursomärifråga.Kultursomfenomenkansåledesstuderaspåmångaolikasätt
ochutifrånmångaolikaperspektiv.Detsomskiljersigåtärsynenpåtolkningenav
densocialaverkligheten,detvillsägaomvårasinnenkanförmedlaenobjektivbild
avdensocialaverklighetenelleromdethandlaromentolkningavdensammadär
kulturärdenkontextdärmeningskapasochges(Lahdenperä,2004).Därförharjag
valtettsocialkonstruktivistiktperspektiveftersomsocialkonstruktivismenförhåller
sigkritiskgentemotdefenomenochdenkunskapsomvioftatarförgivnai
samhället.Utifrånettsocialkonstruktivistiktperspektivsesfenomensomprodukter
avhistoriska,socialaochideologiskaskeendenochintesomnaturligaoch
universella(Burr,1995;Rosenau1992).Gergen(1985)applicerar
socialkonstruktivistiskttänkandeochanvändersigavbegreppetmeningssystem.
Hanhävdarattolikaföreteelserochbegreppfårmeningiinteraktionmellan
människor.Meningssystemkanstuderasgenomdeprocesserochstrukturersom
finnsiinteraktionen.
Eftersom”inter”betyderväxelverkanellermellanmänskliginteraktion,och”kultur”
innebärattnågontingärkulturellt,detvillsäga”meningssystemvilkagerordning
ochinriktningimänniskansliv”antyderinterkulturelltettväxelspelmellanolika
parter(Lahdenperä,2004:21).Meningellerinnebördskapasgenomattpartnerna
kommerisamspelmedvarandraochärmedskapareochdelaktigaiattproducera
mening.
Dåkulturdefinierassommeningssystemvidgasinterkulturalitettillattgällaolika
typeravmeningsbärandekulturerochdenärinteenbartbegränsadetilletniska
ellernationellakulturer.Interkulturalitetochettinterkulturelltförhållningssättkan
såledesappliceraspåolikatyperavmeningsskapandekulturer,tillexempeletniska,
religiösa,språkmässiga,tankemässiga,livsstilsrelaterade,könsmässigaoch
klassmässigaochsynliggörahurdessaolikakulturersamverkarochberikar
varandra.
Interkulturellaläroprocesserochundervisning
Interkulturelltlärandekanbeskrivassomvaraktigaläroprocesserdärmanpå
olikasättbearbetardehinderochmotståndförlärandeochutvecklingsomutgörs
avdenegnauppfostranochdeegnaerfarenheterna,grupptillhörigheteroch
kulturellavärderingar(Lahdenperä,2006).EnligtPeace(1994)gerdenegna
kulturellahorisontenentolkningsbasdärmänniskorrörobehindratoch
oreflekterateftersommanintevetvaddetärsommanintevet.Därmedgerden
kulturellahorisontbegränsningarförtolkningenavdensocialavärlden.Genom
interkulturellkommunikationkandeltagareikommunikationenblimedvetnaom
attderasegenkulturellahorisontsätterdessabegränsningarmendeltagarnaär
bereddaattomprövaochvidgahorisontengenomkommunikationenoch
interaktionen.
Detfinnsemellertidmångaolikasättochvarierandebetingelserförattskapaett
interkulturelltlärande.Detgemensammamåletförettinterkulturelltarbeteäratt
sättaigång,vidmakthållaochföljauppdessaläroprocesser(sebilden).Den
springandepunktenärattmankontrasterasmedettannatsättattseochuppfatta
olikaföreteelserochalternativakulturellauttryck.
1)Interaktivocherfarenhetsbaseradutbildningochträningdärdeltagarnas
erfarenheter,upplevelser,tänkandeochkunskaperutgörenviktigbasförden
interkulturellalärandeprocessen.Detärvärdefulltattiarbetetskapamöjlighetertill
inlevelseförde”andraochannorlunda”människornassituationochbehov.
Exempelvisrollspel,olikatyperavövningar,litteraturläsning,andramänniskors
berättelseretceterakananvändassompedagogiskaarbetssättförattutveckla
förmåganatttänkareciprokt.1Dettareciprokaförhållningssättinnebärenförmåga
till,bådekänslomässigtochkognitivt,samtenviljaellerintentionattbehandladen
andreömsesidigtochmedrespektutifråndennaförståelse.
2)Denandradeleniinterkulturellaläroprocesserutgörsavettkulturkontrastivt
förhållningssättdärmankonfronterasmedandrasättatttänkaochvärdera,såatt
manblirvarseomsittegetsättatttolka,värdera,kategoriseraochhandla.Idenna
medvetandeprocessärdetviktigtattproblematiseraochomarbetakonstruktionen
av”ViochdeAndra”ochblimedvetenomsittegetvärde‐ochmeningssystem.
3)Känslomässigbearbetningavdenegnaetnocentrismen,därdenegnauppfostran,
kulturen,samhälleligaförhållandenochbetingelser,detvillsägadetegna
meningssystemet,stårsomreferensramförtolkning,värderingochbemötandeavandra
ocholikagrupper.Dennakänslomässigabearbetningkantatidianspråkochförutsätter
ömsesidigarelationer.
Detfinnsindividuellavariationerföröppenhetochinterkulturellmedvetenhetvilket
kanvaraberoendeavfaktiskamöjlighetertillinterkulturellamötenocherfarenheterav
olikatyperavminoritetspositioner.
Sammanfattningmedenbildavinterkulturellaläroprocesser,därmotståndochbearbetning
ledertillutökadmedvetenhet(Lahdenperä,2011)
1
Ordet reciprocitet översätts som förmåga till inlevelse eller förmågan att sätta sig in i andra människors
situation, det vill säga tänka ömsesidigt. Aboud och Mitchell (1977) har använt en motsvarande term:
rollövertagande. Se vidare i beskrivning om hur förmågan till reciprocitet kan utvecklas i skolan i rapporten: ”En
riktig svensk ropar inte svartskalle!” (Johnson och Lahdenperä, 1982, s. 51).
Utökad medvetenhet
Utökad medvetenhet
och handlingar
Motstånd
Bearbetning
Bearbetning Motstånd
Utökad medvetenhet
Referenser:
Aboud,Frances;Mitchell,Frank(1977).Ethnicroletaking:Theeffectsofpreferenceandself‐
identification.IInternationalJournalofPsychology.Vol.12,nr1,s.1–17.
Banks,JamesA.(1992).MulticulturalEducation:Approaches,DevelopmentandDimensions.ICultural
DiversityandtheSchools.Volumeone.EducationforCulturalDiversity:ConvergenceandDivergency.J.
Lynch;S.Modgil;C.Mogdil(red.).Vol.1,TheFalmerPress,GreatBritain,s.83–94.
Burr,Vivien(1995).AnIntroductiontoSocialConstructionism.London:Routledge.
Gergen,KennethJ(1985).Thesocialconstructionistmovementinmodernpsychology.In
AmericanPsychologist,40(3),s266–275.
Johnson,Björn;Lahdenperä,Pirjo(1982):Enriktigsvenskroparintesvartskalle!Utvärderingaven
påverkansmetodmotetniskafördomarochmobbning.Psykologiskainstitutionen,Stockholms
universitet,Psykologexamensarbete,Stockholm:Gotab.
Lahdenperä,Pirjo(1995)."Internationaliseringochinterkulturelltsynsättilärarutbildningen",iP.
Lahdenperä(red)Interkulturellaläroprocesser.Stockholm:HLSFörlag.s.105–127.
Lahdenperä,Pirjo.(1996).Ananalysisofinternationalisationandinterculturaloutlookin
Swedishteachereducation.InEuropeanJournalofInterculturalStudies.7(2),24–34.
Lahdenperä,Pirjo.(2004).Interkulturellpedagogik–vad,hurochvarför.IP.Lahdenperä
(red.),Interkulturellpedagogikiteoriochpraktik(s.11–33).Lund:Studentlitteratur.
Lahdenperä,Pirjo.(2006).Fromamonoculturaltoaninterculturalapproachineducation.In
M.‐T.Talib(Eds.),Diversity–achallengeforeducation(p.67–83).FinnishEducational
ResearchAssociation,PainosalamaOy,Turku,Finland.
Lahdenperä,Pirjo(2011).Mångfald,jämlikhetochjämställdhet–interkulturelltlärandeochintegration.I
Lahdenperä,P.(red).Forskningscirkel–arenaförverksamhetsutvecklingimångfald,StudiesinSocial
Sciences,Forskningsrapport2011:1.Mälardalenshögskola.s.15‐43.
Leeman,Yvonne(2003).SchoolLeadershipforInterculturalEducation.InInterculturalEducation,Volume
14,1,2003.
Lundberg,Per(1991).Utbildningochträningförinterkulturellkommunikativkompetens.Pedagogiska
institutionen,Lundsuniversitet,Lund:Studentlitteratur.
Pearce,Barnett.(1994).Interpersonalcommunication.NewYork:HarperCollinsCollege
PublishersInc.
Roland‐Ricci,Maura.(1996).TrainingTeacherforInterculturalEducation.InDragonas,
Frangoudaki,Inglessi(eds.),TheWorkoftheCouncilofEurope.InBeyondOne´sOwn
Backyard.InterculturalTeacherEducationinEurope.Athens.
Rosenau,Pauline(1992).Post‐ModernismandtheSocialSciences.Princeton,NJ:Princeton
UniversityPress.
UNESCO:Recommendationconcerningeducationforinternationalunderstanding,
cooperationandpeaceandeducationrelatingtohumanrightsandfundamentalfreedoms.
AdoptedbythegeneralConferenceatitseighteenthsessions.Paris,19November1974.