Transcript rapport-uppfoljning-tyngdtacke-130315
HJÄLPMEDELSCENTRUM
Uppföljning tyngdtäckesanvändning Rapport Hösten 2012
Uppföljning genomförd av Hjälpmedelscentrum Landstinget Västmanland. Hjälpmedelskonsulenter Marita Thunberg och Maria Söderkvist
Sammanfattning
Tyngdtäcke förbättrar sömnen hos personer som har en svår psykisk eller motorisk oro. Framförallt känner sig personer som sover med ett tyngdtäcke mer avslappnande och mindre spända. En stor andel av de som börjat använda ett tyngdtäcke får en förbättrad och förkortad insomning samt upplever att den sammanhängande nattsömnen har ökat. Det är en förutsättning för att den nödvändiga återhämtningsfasen skall kunna fungera. Uppföljningen visar att en förbättrad sömn ger även effekter dagtid. Framförallt upplever personerna att de är mer utvilade. Flera känner att oro och ångest har minskat och de känner sig mer avslappnade. Tyngdtäcken bör fortsätta förskrivas till personer med svår psykisk och motorisk oro för att möjliggöra en god sömn som ökar livskvalitén. Det är ett enkelt och lättillgängligt hjälpmedel som visat sig ge stora effekter för individen. Hjälpmedelsinstitutet har gett ut en publikation ”Hjälpmedel lönsamma -Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning” som påvisar att hjälpmedel är lönsamma för samhället.
Innehållsförteckning
Inledning
Tack till alla förskrivare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som gjort uppföljningen möjlig. Stort tack till politikerna i Gemensamma nämnden 1 som hade mod att besluta att hjälpmedlet tyngdtäcke blev ett förskrivningsbart hjälpmedel i Västmanland redan 2008.
Bakgrund och fakta
Tyngdtäcken blev ett förskrivningsbart hjälpmedel i Västmanland 2008 genom ett beslut i Gemensamma nämnden. Beslutet grundades på ett pilotprojekt där 12 personer fick prova tyngdtäcke under 3 veckors tid. Förskrivning av tyngdtäcken har ökat markant sedan 2011. En kraftigt ökad efterfrågan från brukare och förskrivare om nyttan av hjälpmedlet, föranledde hjälpmedelskonsulenter inom kognitionsområdet på Hjälpmedelscentrum att följa upp användandet av förskrivna tyngdtäcken. 2009 förskrevs 24 tyngdtäcken, 2010 förskrevs 72 stycken och 2011 förskrevs 240 stycken.
250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011
Tyngdtäcken förskrivs idag i samtliga län i Sverige utom två.
Antal förskrivna tyngdtäcken
1 Hjälpmedelscentrum styrs av en Gemensam nämnd som består av 15 ledamöter från länets kommuner och landstinget. Syftet med Gemensamma nämnden är att samverka kring hjälpmedelshanteringen i länet.
Förskrivningskriterier
I Västmanland förskrivs hjälpmedel utifrån den Handbok som beslutats i Gemensamma nämnden. Hjälpmedel delas in enligt den internationella klassificeringsstandarden ISO 9999. Tyngdtäcken återfinns under ISO-kod 04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING 04 27 Stimulatorer
04 27 18 Hjälpmedel för sinnesstimulering
Förskrivare
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster
Kriterier för förskrivning
För att lindra svår psykisk eller motorisk oro
Sortiment
Landstinget Västmanland tillämpar en uthyrningsmodell som innebär att hjälpmedel hyrs ut till verksamheter inom landsting och kommuner inklusive privata vårdenheter, olika myndigheter och privata verksamheter. I hyrespriset ingår utprovning, anpassning, reparationer, transport och rekonditionering. I sortimentet finns två olika typer av tyngdtäcken i 6 olika modeller. Modell S-32731 Kedjetäcke 4 kg S-32997 Kedjetäcke 8 kg S-33001 Bolltäcke Harpo S S-33000 Bolltäcke Harpo L S-32998 Bolltäcke Bello S-32999 Bolltäcke Goso Leverantör www.somna.eu www.komikapp.se Inköpspris 3 760 kr 4 420 kr 3 000 kr 4 290 kr 5 300 kr 3 600 kr Hyrespris/ månad 80 kr 94 kr 64 kr 92 kr 113 kr 77 kr
Syfte
Att få en samlad bild av patientens upplevda effekter vid användning av tyngdtäcke
Mål
Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som förbättrar sömnen och insomning. Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som ger effekter dagtid. Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som kan vara ett alternativ till medicinering. Att kunna förmedla en fördjupad kunskap och erfarenhet vid utbildningar och utprovningar. 2
Metod
Uppföljningen genomfördes med hjälp av ett enkätutskick, se bilaga 1. Utskicket omfattade alla personer som fått tyngdtäcke förskrivet under 2011. Dessa uppgick till 242 stycken. Enkäten skickades till ansvariga förskrivare som genomförde uppföljningen i samarbete med brukare och anhöriga/ personal. Uppföljningen återsändes till Hjälpmedelscentrum och har sammanställts av ansvariga hjälpmedelskonsulenter. Frågorna i enkäten utgår ifrån ett utprovningsunderlag; Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke, bilaga 2. Detta finns som ett stöd för förskrivare i förskrivningsprocessen
Resultatgruppering
Resultatet av enkäten presenteras per olika verksamhetsområde och åldersgrupp, barn/vuxna. De olika resultatgrupperna är:
Tyngdtäcken totalt
- alla enkäter redovisas
Tyngdtäcken barn -
omfattar barn inom Handikappcentrum/habilitering och barn som fått täcken förskrivna inom Familjeläkarverksamhet.
Tyngdtäcken vuxna Handikappcentrum -
omfattar Västmanlands län, från 20 år och uppåt.
Tyngdtäcken vuxna Psykiatri -
omfattar Västmanlands län, från 18 år och uppåt, inom kommunal- och landstingsverksamhet.
Tyngdtäcken vuxna Familjeläkarverksamhet-
omfattar Västmanlands läns olika Familjeläkarverksamheter från 20 år och uppåt.
Tyngdtäcken vuxna Särskilt boende och Rehab -
omfattar Västmanlands läns kommuners särskilda boenden för vuxna personer, exkluderat boenden inom psykiatri, samt täcken förskrivna till vuxna personer som får insatser från olika rehabiliteringsverksamheter i länet 3
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken totalt
Av 242 utskickade enkäterna inkom 158 svar. Bortfallet var 85 och svarsfrekvensen 65 %.
Användning, ålder och kön
120 personer av 158 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Vissa av de återlämnade täckena har bytts till annan modell. Detta gjordes då utanför studiens tidsram. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar från 2 till 87 år. Könsfördelningen visar att 60 % av de som använder tyngdtäcket är kvinnor. Antal Har täcket kvar och använder det Återlämnat Varav män 68 48 19 Varav kvinnor 90 72 18 Totalt 158 120 37 75 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. Över 90 % använder tyngdtäcket på natten, nästan hälften använder det även dagtid. Användningen är beräknad på de 120 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning Natten Dagen 90 112 54
Patientens upplevda effekter
Effekt är beräknad på de 120 som har tyngdtäcket kvar.
Effekt insomning och sömn
82% har upplevt en ökad kroppslig avslappning nattetid. 73% upplever att de fått en förbättrad insomningstid. 72% har fått en ökad sammanhängande nattsömn. 63% upplever minskad oro och ångest. Detta är överensstämmande i alla grupper med en liten variation. Bättre insomning Ökad sammanhängande sömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 88 86 99 75 4
Effekt dagtid
En förbättrad nattsömn har även gett effekter under dagtid. Ungefär hälften av alla användare känner sig mer utvilade, upplever mindre oro och ångest och har en minskad motorisk oro i kroppen. Tyngdtäcket har även gett effekt på humör och koncentration Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 43 66 31 52 45 54 35
Effekt medicinering
I enkäten ställdes frågan – Medicinerade du för dina sömnproblem innan du fick tyngdtäcket? Hälften svarade att de gjorde det. På frågan – Medicinerar du nu? Svarade 54 av 60 Ja. Resultatet visar att 13 patienter har avslutat sin medicinering, 16 patienter har minska sin dos. Flera av de som minskat dosen anger i kommentar att de ”minskat till hälften” eller ”endast vid behov”. Det är 7 personer som påbörjat medicinering. I kommentar har det framgått att tyngdtäcke och medicinering är åtgärder som är insatta samtidigt. De flesta återfinns inom gruppen barn. Medicinerar före Medicinerar efter Minskad dos Avslutad medicinering Påbörjad medicinering 60 54 16 13 7
Typ av tyngdtäcke
Beräknat på alla inkomna svar. Kedjetäcke totalt Varav 4 kg Varav 8 kg Varav 14 kg Bolltäcke totalt Varav Harpo L Varav Harpo S Varav Bello Varav Goso 93 33 59 1 66 32 2 15 17 5
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken barn
Användning, ålder och kön
36 personer av 51 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 2 och 17år. Medelålder är 10 år. Könsfördelningen inom gruppen barn visar att 80% av de som använder tyngdtäcke är pojkar. Detta ses speciellt inom området NEP, neuropsykiatriska diagnoser 2 barn, där 23 pojkar med diagnoser inom området fått tyngdtäcke förskrivet, i förhållande till 3 flickor. Könsfördelningen skiljer från det totala resultatet där det är övervägande kvinnor som använder tyngdtäcke. Antal Varav pojkar 37 Varav flickor 14 Totalt 51 Har täcket kvar och använder det Återlämnat 29 7 7 7 36 14 Av de som återlämnat täcket har 5 personer diagnosen autism, 2 asperger, 1 övrigt syndrom, 3 personer ADHD, ADD eller Damp samt 3 personer som har en utvecklingsstörning. 1 person har täcket kvar men använder det inte. 83 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. Över 90% använder tyngdtäcket på natten. 25% använder det även dagtid. Användning är beräknat på de 36 personer som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning Natt Dag 30 34 9
Patientens upplevda effekter
Effekter är beräknat på de 36 personer som har tyngdtäcket kvar.
Effekt insomning och sömn
80% upplever ökad sammanhängande nattsömn, 72 % upplever bättre insomning, 69 % upplever ökad kroppslig avslappning och 47% upplever minskad oro och ångest. Bättre insomning Ökad sammanhängande nattsömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 26 29 25 17 2 I denna rapport omfattar neuropsykiatriska diagnoser (NEP); ADD, Damp, ADHD, Aspergers syndrom, Genomgripande störning i utvecklingen och Autism. 6
Effekt dagtid
Cirka 30 % av barnen upplever att de är mer utvilade och har ett bättre uppvaknande. 20 % upplever minskad motorisk oro. Även kroppslig spändhet och smärta, humör, oro och ångest samt koncentration påverkas positivt. Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 10 12 2 8 5 2 5
Effekt medicinering
5 personer har beskrivit att man påbörjat medicinering samtidigt som man påbörjat tyngdtäckesanvändning. Av dessa har alla 5 ändå uppgett att man upplever att tyngdtäcket ger effekt, framförallt vid insomning och på natten. Medicinerar före Medicinerar efter Avslutad medicinering Minskad dos Påbörjad medicinering
Typ av tyngdtäcken
Beräknat på alla inkomna svar. Kedjetäcken totalt Kedje 4 kg Kedje 8 kg Bolltäcken totalt Harpo L Harpo S Bello Goso
Förskrivande enheter
Handikappcentrum Västmanland Familjeläkarmottagningar i Västmanland 35 18 17 16 6 2 5 3 11 15 1 1 5 7
Diagnosfördelning barn
ADD/ ADD+Damp ADHD Asperger Asperger+ADHD Genomgripande störning i utv Genomgripande störning i utv+ADHD Autism+ADHD Autism+US Autism US US+ADD Downs S Motorisk försening Övr syndrom Kronisk sömnbrist Multifunktionshinder Ej spec diagnos 1 1 1 2 4 4 1 1 Varav pojkar 2 5 10 2 1 2 1 1 1 5 2 1 Varav flickor 2 1 1 1 1 1 1 3 9 6 1 1 1 Totalt 2 5 12 3 1 2 8
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Handikappcentrum
Användning, ålder och kön
14 personer av 20 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 20 och 78 år. Medelåldern är 50 år. Könsfördelningen visar att 80% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Antal Varav män 5 Varav kvinnor 15 Totalt 20 Har täcket kvar och använder det Återlämnat 3 2 11 4 14 6 Av de som har återlämnat tyngd täcket återfinns en person med asperger+fobier, en med autism +utvecklingsstörning, en med utvecklingsstörning +demens, två personer med cp-skada och en med ospecificerad diagnos. 88% av tyngdtäckesanvändarna använder sin tyngdtäcken dagligen, alla använder sitt tyngdtäcke på natten och 88% även dagtid. Användning är beräknad på de 14 personer som har täcket kvar. Daglig användning Natten Dagen
Patientens upplevda effekter
Effekter är beräknat på de 14 personer som har tyngdtäcket kvar. 8 9 8
Effekt insomning och sömn
86% upplever att tyngdtäcket ger dem en ökad kroppslig avslappning. Nästan hälften av användarna har fått en bättre insomning, upplever minskad oro och ångest samt fått en ökad sammanhängande sömn. Bättre insomning Ökad sammanhängande sömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 6 5 12 6
Effekt dagtid
57 % upplever att oro och ångest minskat tack vare tyngdtäcket, hälften av användarna har även en minskad motorisk oro. Drygt 40% känner sig mer utvilade, upplever minskad kroppslig spändhet och smärta. Några uppger att de fått ett bättre uppvaknande och en ökad koncentration. Ingen har dock uppgett positiv effekt på humöret i denna grupp. Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 3 6 2 7 6 8 0 9
Effekt medicinering
En av tre har kunnat avsluta medicinering för sin sömnproblematik tack vare tyngdtäcket. Medicinerar före Medicinerar efter Avslutad medicinering
Typ av tyngdtäcke
Beräknat på alla inkomna svar. En person använder både ett 4 och ett 8 kg kedjetäcke. 3 2 1 Kedjetäcke totalt Varav 4 kg Varav 8 kg Bolltäcken totalt Harpo Bello Goso
Förskrivande enheter
Handikappcentrum Västmanland
Diagnosfördelning
Asperger Asperger+ADHD Asperger+Bipolärsjd Asperger+fobier Genomgripande störning i utv Autism+US Autismspektrum US US+demens US+ångest CP ospecificerad Varav män 1 1 1 1 Varav kvinnor 5 1 1 1 1 1 1 1 1 2 9 2 7 12 9 1 2 Totalt 6 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 2 10
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Psykiatri
Användning, ålder och kön
60 personer av 67 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 18 och 58 år. Medelåldern är 37 år. Könsfördelningen visar att 75 % av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Antal Varav män 19 Varav kvinnor 48 Totalt 67 Har täcket kvar och använder det Återlämnat 15 4 45 3 60 7 Av de som återlämnat täcket återfinns tre inom diagnosgruppen psykossjukdomar, tre inom allmän psykiatriska sjukdomar samt en inom NEP+ annat. 72 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. 97% använder tyngdtäcket på natten och 47 % använder det även dagtid. Användning är beräknat på de 60 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning Natten Dagen
Patientens upplevda effekter
Effekter är beräknat på de 60 personer som har tyngdtäcket kvar. 43 58 28
Effekt insomning och sömn
88% upplever att tyngdtäcket har gett dem en ökad kroppslig avslappning. 77% har fått en bättre insomning, 73% har fått en ökad sammanhängande nattsömn och ungefär lika stor andel uppger att oro och ångest har minskat. Bättre insomning Ökad sammanhängande sömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 46 44 53 43
Effekt dagtid
72% känner sig mer utvilade, 60% uppger att tyngdtäcket ger en minskad oro och ångest även dagtid. Cirka 50% upplever minskad motorisk oro, spändhet och smärta. Omkring 30% har fått ett bättre uppvaknande, humör och ökad koncentration. Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 25 43 20 30 28 36 23 11
Effekt medicinering
Inom denna grupp är medicinförändringar i samband med påbörjad tyngdtäckesanvändning mest förekommande. Man kan se att cirka hälften av de som medicinerade för sömnsvårigheter innan, har minskat eller avslutat sin medicinering. Medicinerar före Medicinerar efter Minskad dos Avslutad medicinering Påbörjad medicinering
Typ av tyngdtäcken
Beräknat av alla inkomna svar. 38 31 11 10 3 Kedjetäcke totalt Varav 4 kg Varav 8 kg Varav 14 kg Bolltäcken totalt Harpo Bello Goso
Förskrivande enheter
Psykosmottagning Väster, Västerås Psykosmottagning Öster, Västerås Ångestmottagning Västerås Ätstörningsenheten, Västerås Rättspsykiatrin Vuxenpsykiatrin Fagersta Vuxenpsykiatrin Sala Sysselsättning Västerås stad Särskilt boende Västerås stad Psykiatriteamet Västerås stad
Diagnosfördelning
Psykossjukdomar Allmänpsykiatriska Neuropsykiatriska diagnoser Neuropsykiatri + annat Varav män 4 5 7 3 Varav kvinnor 7 20 11 10 11 7 6 1 1 15 18 5 1 2 41 8 32 1 26 14 9 3 Totalt 11 25 18 13 12
Diagnosgruppering
Följande grupperingar har använts i redovisningen. - - -
psykossjukdomar
psykos ; ospecificerad icke organisk psykos, ospecificerad icke organisk psykos inkl posttraumatisk stress, paranoid schizofreni, schizofreni, schizoaffektivt syndrom och
allmänpsykiatriska sjukdomar neuropsykiatriska diagnoser
; ångest, depression, emotionell instabil personlighetsstörning, posttraumatiskt stress syndrom, tvång och bipolär sjukdom ; ADHD, ADD, Damp och Aspergerssyndrom -
neuropsykiatri + annat
; som ovan men med olika grader av samsjuklighet, kan vara extra allmänpsykiatrisk diagnos eller psykosdiagnos osv 13
Resultat: Tyngdtäckesanvändning neuropsykiatriska-diagnoser psykiatri
Användning, ålder och kön
18 personer har fått tyngdtäcke förskrivet, alla har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 18 och 53 år. Medelåldern är 37år. Könsfördelningen visar att 61% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. 13 personer använder täcket dagligen. Alla 18 använder täcket på natten och 9 av de 18 använder det även på dagen.
Patientens upplevda effekter
Effekt insomning och sömn
Alla upplever att de fått en ökad kroppslig avslappning och 88% har fått en ökad sammanhängande nattsömn. 72% har fått en bättre insomning samt minskad oro och ångest. Bättre insomning Ökad sammanhängande nattsömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 13 16 18 13
Effekt dagtid
83% känner sig mer utvilade, 77% upplever minskad motorisk oro, 50% upplever minskad oro och ångest samt bättre humör. 44% har fått ett bättre uppvaknande och 38% märker även av en ökad koncentrationsförmåga. 33% upplever minskad kroppslig spändhet och smärta Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 8 15 7 14 6 9 9
Effekt medicinering
11 av 18 uppgav att de medicinerade innan påbörjad tyngdtäckesanvändning. 7 av 11 personer har minskat eller avslutat sin medicinering Medicinerar före Minskat eller avslutat sin medicinering 11 7 14
Typ av tyngdtäcken
Beräknat av alla inkomna svar. Kedjetäcke Bolltäcken
Diagnosfördelning
ADHD Aspergers syndrom Damp m inlärningssvårigheter 13 5 15 2 1 15
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Familjeläkarmottagning (FLM)
Användning, ålder och kön
8 personer av 10 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 40 och 66 år. Medelåldern är 58 år. Könsfördelningen visar att 87% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Antal Varav män 3 Varav kvinnor 7 Totalt 10 Har täcket kvar och använder det Återlämnat 1 2 7 8 2 De som har återlämnat sitt tyngdtäcke har haft ångest samt en hjärnskada med spasticitet. Alla som har sitt tyngdtäcke kvar använder det dagligen både på natten och på dagen. Användningen är beräknad på de 8 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning Natten Dagen
Patientens upplevda effekter
Effekter är beräknat på de 8 som har tyngdtäcket kvar 8 8 8
Effekt insomning och sömn
Alla upplever att de har fått en bättre insomning, 88% har fått en bättre sammanhängande sömn, ökad kroppslig avslappning samt minskad oro och ångest. Bättre insomning Ökad sammanhängande sömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest 8 7 7 7
Effekt dagtid
88% upplever minskad oro och ångest dagtid, 75% upplever en minska motorisk oro, ökad koncentrationsförmåga och ett bättre humör. Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 4 5 6 6 5 7 6 16
Effekt medicinering
6 personer av de 8 som använder tyngdtäcke, medicinerade före påbörjad användning. 4 av dessa 6 har kunnat minska sin medicindos, varav 2 med halva dosen. Medicinerar före Medicinerar efter Minskad dos
Typ av tyngdtäcken
Beräknat på alla inkomna svar 6 6 4 Kedjetäcke totalt Varav 4 kg Varav 8 kg Bolltäcken totalt Harpo Goso
Förskrivande enheter
Sala Väsby FLM Hemdals FLM Hambergs ergonomi och rehabilitering Mitt hjärta Fagersta Önsta Gryta FLM Carema Köping
Diagnosfördelning
Ångest Sömnstörning, orolig sömn Demens Muskel och ledvärk Ospecificerad Hjärnskada Varav män 1 1 1 2 3 2 1 1 1 Varav kvinnor 3 2 1 1 6 3 3 4 2 2 Totalt 4 2 1 1 1 1 17
Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna i Särskilt boende och Rehab
Användning, ålder och kön
2 personer av de 10 som fått tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Av de som återlämnat täcket är 4 personer avlidna. 3 personer har uppgett att täcket inte alls fungerade, de har upplevt att täcket har varit ”konstigt”. Ett skäl till detta kan vara att de alla var långt gångna i sin demens. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 57 och 84 år. Medelåldern är 67 år. Könsfördelningen visar att 100% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Antal Har täcket kvar och använder det Återlämnat Varav män 4 4 Varav kvinnor 6 2 4 Totalt 10 2 8 Båda personerna som har tyngdtäcket kvar använder det nattetid, en av dem även dagtid. Användning är beräknat på de 2 som har tyngdtäcket kvar Daglig användning Natten Dagen 1 2 1
Patientens upplevda effekter
Effekten är beräknad på de 2 personer som har tyngdtäcket kvar.
Effekt insomning och sömn
Båda personerna har fått en bättre insomning, kroppslig avslappning samt minskad oro och ångest. En person upplever även att hon fått en mer sammanhängande nattsömn. Bättre insomning Ökad sammanhängande sömn Ökad kroppslig avslappning Minskad oro och ångest
Effekt dagtid
En av personerna upplevde effekt även under dagtid Bättre uppvaknande Mer utvilad Ökad koncentration Minskad motorisk oro Minskad kroppslig spändhet och smärta Minskad oro och ångest Bättre humör 2 1 2 2 1 1 1 1 1 1 18
Effekt medicinering
Båda personerna medicinerade före påbörjad användning av tyngdtäcke. En av personerna har avslutat sin medicinering med insomningstablett. Hon beskriver att täcket är helt otroligt och kan inte tänka sig att vara utan det. Medicinerar före Medicinerar efter Avslutad medicinering
Typ av tyngdtäcke
Beräknat på alla inkomna svar 2 1 1 Kedjetäcke totalt Varav 4 kg Bolltäcke totalt Varav Harpo L Varav Goso
Förskrivande enheter
Rehabmedicin öppenvård, Västmanlands sjukhus Rehabcentrum Arboga kommun Hagaängsäldreboende Västerås stad Gryta kortidsenhet Västerås stad Ankaret Västerås stad Klockarkärleken Västerås stad
Diagnosfördelning
Demens Demens+Parkinsson Parkinsson Ospecificerad Män 1 1 2 Kvinnor 5 1 3 2 1 2 1 1 2 2 8 1 7 Totalt 6 1 2 1 19
Sammanställning av frågor till användaren ”Beskriv vilken effekt Du tycker att tyngdtäcket ger”
Jag känner mig kramad och omhuldad vilket ger mig stor trygghet och gör att jag kan slappna av både fysiskt och mentalt. Ångestdämpning, ökad trygghetskänsla. Sover jättebra när jag väl somnat, älskar täcket. Minskad, slopad medicinering mot sömnproblem. Mindre värk, mindre ångest på nätterna. Mer utvilad. Sover djupare och lugnare. Landar, kommer ner i varv. En mycket bra och effektiv sömn. Sömnen blir jämnare och djupare. Kortare insomningstid mer sammanhängande sömn. Trygghet, lättare att låta bli att skära sig. Ökad koncentration på dagen. Vaknar inte upp med lika stark ångest. Somnar om fortare på nätterna när jag vaknar Trygghetskänsla, antistresseffekt, skönare djupare sömn.
Sammanställning av ”Övriga synpunkter” från användaren
Det blir för varmt att använda en hel natt, använder det när jag är orolig på dagarna och ibland på kvällen. Det var svårt att fylla i enkäten, har minnessvårigheter. Ett bra verktyg som hjälper till för att lindra ångest och oro. Skönt att få något tungt på kroppen och det känns som att någon kramar om mej. Lättare att slappna av och komma till ro. Otroligt nöjd med Kedjetäcket! Jag älskar mitt bolltäcke, och att sova utan det är för mig nästan otänkbart. Det kommer nog att följa med på kortare resor och eventuell sjukhusvistelse. Just nu har jag lite svårt att använda tyngdtäcket med anledning av att jag nyligen opererat ländryggen, och av den anledningen är täcket lite för tungt. Men så fort jag blir bättre i ryggen kommer det garanterat till användning igen!!! Täcket är suveränt!!! Bytt medicin från Immovane till Propavan, sover hela natten m medicin+täcke, ej m enbart medicin Täcket fungerar bra men är för varmt, känner mig lugnare och säkrare med det Medicinerar ibland med Propavan, klämmer på bollarna som terapi Stark effekt vid dåligt mående, ångestdämpande, snuttefilt, känner gränser Propavan och Cirkadin har satts ut, Älskar bolltäcket kan inte sova utan det! Satt ut Flunitrazepam använder bara Stilnoct. Täcket är suveränt! Imovane kvar, minskat Nitrazepam Tagit ut Stilnoct, Theralen, Lergigan Använder tyngdtäcket varje natt, kan inte vara utan Bra, börjat äta, tryggare sömn Sover hela nätterna, piggare, gladare, bättre kommunikation med kamraterna, bättre skolresultat. Oscar är som en ny människa, upplever att han fått ett nytt liv! Patienten upplevde täcket som konstigt, stenar, ville inte ha det Kan rekommendera täcket till alla, kan inte vara utan det! Svårt med utprovning gick inte att fullfölja p g a stor personalgrupp 20
Diskussion
Att sova och känna sig utvilad är avgörande för att kunna utföra det dagliga livets aktiviteter, både de mest primära som att sköta sin egen person och sin familj. Men även i stor grad för att klara av skola, utbildning och arbete. För föräldrar vars barn inte har en god sömn, kan påfrestningen bli så stor att det i vissa fall leder till sjukskrivning. Tyngdtäcke är ett effektivt, enkelt och billigt hjälpmedel vid sömnsvårigheter. Inga skadliga bieffekter har kunnat påvisas om man följer bruksanvisningarnas rekommendationer. Rekommendationerna gäller inkontinensöverdragen samt användande av kedjetäcke till personer som har inopererad utrustning som kan tänkas bli påverkad av metall. Vid användning av tyngdtäcke ska hänsyn också tas till om personen har svag lungkapacitet. En del personer upplever tyngdtäcken som varma och eller att de alstrar ljud när man rör sig, detta kan oftast elimineras genom att byta modell av täcke. Antalet återlämnade täcken är störst för personer med demensdiagnos i särskilt boende, flera av personerna i studien hade avlidit. En annan tänkbar orsak kan vara att utprovning av tyngdtäcke bör göras så tidigt som möjligt i sjukdomen för att personen själv ska kunna vara delaktig och förstå hjälpmedlet. En parallell kan ses hos personer med grav autism där återlämning av täcken också är hög. Att förstå och själv vara delaktig kan vara avgörande för ett funktionellt användande. När man tittar på de olika resultatgrupperna så kan man se att det inom vuxna psykiatri är en mycket hög andel av de förskrivna täckena som finns kvar hos patienten, de används och ger god effekt. Av 67 uppföljda förskrivningar så har 60 personer täckena kvar. 53 av 60 uppger att de kan slappna av bättre nattetid, 44 av 60 upplever en förbättrad insomning. 43 av 60 har minskad nattlig oro och ångest. Som ett resultat av den förbättrade sömnen kan man se att 43 av 60 känner sig mera utvilade på dagen. Det är också inom denna resultatgrupp som flest personer uppgett en förbättring av humöret. Två viktiga aspekter har framkommit vad gäller medicinering. Den ena är att det inom åldersgruppen barn, visat sig att två olika behandlingar påbörjats samtidigt, både medicinering och tyngdtäckesanvändning. Det kan medföra att det är svårt att utvärdera vilken insats som har gett resultat. Den andra aspekten är att det visat sig att ett tyngdtäcke förskrivet för motorisk eller psykisk oro kan göra att personen kan avsluta, minska eller ändra den dos medicin som är utskriven för samma behov. Resultatet överensstämmer med en studie publicerad i Nordic Journal of Psychiatry 2011;65:89-94 3 av barnpsykiatriker Allan Hvolby och professor i barnpsykiatri Niels Bilenberg. Den studien visar att insomningstiden förkortas vid användande av Bolltäcke och förbättrar den sammanhängande nattsömnen. Den visar också en 10% förbättring när det gäller aktivitetsnivå och uppmärksamhet under dagtid, vilket också överensstämmer med vår rapport. Ett mastersarbete som är gjord av arbetsterapeut Birgitta Söe Jensen och psykolog Pernilla Worm Pasqali 4 2006 visar att Bolltäcke ger god effekt på sömnen för 64 % av barnen, 40 % påvisar effekt gällande humör och överreaktion mot sinnesintryck. Drygt 30 % visar positiv effekt på koncentration 3 med diagnos ADHD. 4 Use of Ball Blanket in attention- decifit/hyperactivity disorder sleeping problems. En studie på barn 8-13 år Intervensionsundersögelse af effekter ved brug af kugledyner hos 2-12 åriga börn med SI-problemer 21
och motorisk oro. Dessa siffror är högre än de som påvisas i denna rapport men effekterna överensstämmer. En sammanställning av evidens och rapporter om tyngdtäckesanvändning finns i bilaga 4. Hjälpmedelscentrum i Västmanland får ofta förfrågningar gällande tyngdtäckesförskrivning från föräldrar vars barn är utredda på Barn- och Ungdomspsykiatrin, ofta med en ADHD-diagnos. På Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland saknas idag förskrivare. Tidigare har föräldrarna hänvisats till familjeläkarenheterna, nu finns dock inget tydligt ansvar för förskrivning av hjälpmedel till denna grupp. Det är ett dilemma som behöver lösas då denna rapport och tidigare studier påvisar gynnsamma effekter för barn med neuropsykiatriska diagnoser. Föräldrar har vittnat om stort lidande både för barnen och dem själva. Det är angeläget att det finns förskrivare till barn med neuropsykiatriska diagnoser. Hjälpmedelsinstitutet 5 har gjort en sammanställning av förekomst av förskrivare inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i landet, vilken visar att antalet förskrivare ökar snabbt. Av 15 svarande län är det 8 län som har förskrivare idag, bilaga 3. Hjälpmedelsinstitutet har genomfört projekt och utvecklat modeller för en s k kostnadsnyttoanalys där den samhälleliga nyttan av hjälpmedel kan räknas ut. De mest påtagliga nyttoeffekterna vid en samhällsekonomisk bedömning är det successivt minskade behovet av stödinsatser från kommun och landsting, men även från anhöriga och övriga närstående. Nyttoeffekter av hjälpmedel på individernas arbetsmarknadssituation är också av väsentlig betydelse och man har räknat ut den ekonomiska effekten om personen kan vara kvar i och klara av sysselsättning och produktion eller till och med komma ut i arbete, referens 1. 5 Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet. En stor del av arbetet handlar om att sprida kunskap om hjälpmedel och metoder till dem som arbetar inom hjälpmedelsområdet. Det görs genom försöksprojekt, utbildningar och nätverksarbete. Hjälpmedelsinstitutet stödjer också företag och organisationer att utveckla idéer om nya hjälpmedel 22
Referenser
Referens 1
Hjälpmedel lönsamma, kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, Hjälpmedelsinstitutet
Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
Enkät Uppföljning och utvärdering av tyngdtäckesanvändning Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke Sammanställning förskrivare inom Barn och ungdomspsykiatrin, Hjälpmedelsinstitutet Sammanställning och sammanfattning av befintlig evidens och rapporter om tyngdtäckesanvändning. 23
Bilaga 1
Hjälpmedelscentrum
Kommunikations/kognitionsteamet
Uppföljning och utvärdering av tyngdtäckesanvändning Datum
…………..
Ifylls av förskrivare:
Förskrivare:………………………………………………………………………………………………………… Arbetsplats:………………………………………………………………………………………………………… Användare: Man Kvinna Ålder Anledning till förskrivning samt diagnos: 2013-04-02 ………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………...…………………………………………………………. Vilken modell av tyngdtäcke är förskrivet? Harpo L Harpo S Bello Goso Kedjetäcke 8 kg Kedjetäcke 4 kg Annat När förskrevs tyngdtäcket?......................................................................................................................
Sidan 2
Frågor till användaren:
2013-04-02 Vad var anledningen till att Du behövde ett tyngdtäcke? ………………………………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………………………. Beskriv vilken effekt Du tycker att tyngdtäcket ger ………………………………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………………………. Använder Du täcket Ja Nej Har du täcket kvar? Om du inte använder tyngdtäcket, vad är anledningen till det? ………………………………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………………………………….
Om Du återlämnat tyngdtäcket behöver Du inte svara på följande frågor. Allmänt
Medicinerade Du för Dina sömnproblem innan Du fick tyngdtäcket? Medicinerar Du nu? Använder Du Ditt tyngdtäcke dagligen? Använder Du tyngdtäcket på natten? Använder Du tyngdtäcket på dagen? Upplever Du tyngdtäcket som varmt?
Ja Nej Kommentar
Om ja, vilken typ av medicin? Om ja, är dosen densamma? Om nej, hur ofta? Om ja, hur länge? Om ja, i vilka sammanhang?
Upplever Du tyngdtäcket som kallt? Sidan 3 2013-04-02
Hur fungerar det för Dig idag jämfört med hur det var innan Du fick tyngdtäcke, när det gäller: Kvällen och natten Inget problem från början Bättre Ingen skillnad Sämre Kommentar
Insomning Sammanhängande nattsömn Kroppens avslappning Oro och ångest
Hur fungerar det för Dig idag jämfört med hur det var innan Du fick tyngdtäcke, när det gäller: Morgonen och dagen
Uppvaknandet
Inget problem från början Bättre Ingen skillnad Sämre Kommentar
Utvilad Koncentration Motorisk oro Kroppsligen t ex spänd het eller smärta Oro och ångest Humörmässigt t ex lättirriterad
Övriga synpunkter …
……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………............................................. ………………………………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………………………………….
Bilaga 2 Hjälpmedelscentrum
Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke Datum
…………… Dagboken kan användas av förskrivare som underlag inför utprovning och vid uppföljning.
Kartläggning
Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva hur brukarens dagliga rutiner ser ut.
Dagbok före utprovning
Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva situationen utan tyngdtäcke.
Uppföljning 1 och 2
Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva situationen efter att ha använt tyngdtäcke. Uppföljning 1 kan göras efter en månad och uppföljning 2 efter en längre tids användning.
Instruktion
Det är viktigt att se till individens behov vid användandet av tyngdtäcke. En mjukstart rekommenderas i början av en behandling. Prova gärna täcket ca en halvtimma i taget. Första tiden helst under dagtid och i samband med vila. Observera förändringarna och notera dem i dagboken.
Brukare
Namn:……………………………………………………….. Personnummer:………………………………………………
Närstående eller personal
Namn:………………………………………………………… Tel:……………………………………………………………
Förskrivare
Namn:…………………………………………………………. Arbetsplats:…………………………………………………… …………………………………………………………………. Tel:……………………………………………………………...
Problematik/ anledning till utprovning av tyngdtäcke
:………………………………… ……………………………………………………………………………………………….
Val av tyngdtäckesmodell
:…………………………………………………………………
Anledning till valet av modell
:……………………………………………………………..
Hjälpmedelscentrum
Kartläggning Datum
…………… 1. Vilken tid brukar du vanligtvis stiga upp?............................................................................. 2. Vad har du för huvudsakliga aktiviteter under dagen?........................................................... ................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................... 3. Hur ser dina kvällsrutiner ut?................................................................................................. ................................................................................................................................................... 4. Hur mår du innan du går och lägger dig? Känner du t ex oro / ångest?................................ ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig? ……………………………………………….. 6. Hur lång är insomningstiden?................................................................................................. 7. Har du lagom temperatur i sovrummet?................................................................................ 8. Har du störande ljud eller ljus i sovrummet?......................................................................... 9. Vilken typ av täcke använder du idag?.................................................................................. 10. Har du provat använda tyngre täcke, extra filt, sovsäck eller andra metoder för att göra bädden ombonad och trygg?..................................................................................................... ………………………………………………………………………………………………..
11. Vaknar du ofta på natten? Vad gör du då?......................................................................... ………………………………………………………………………………………………. 12. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?................................................... 13. Tar du sömnmedicin och/eller ångestdämpande medicin kvällstid?…………………… 13. Tar du ångestdämpande medicin dagtid?..........................................................................
Hjälpmedelscentrum
Dagbok före utprovning Beskrivning av situationen utan tyngdtäcke Datum
……………
Sömnmönster
Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Sover utan att vakna Psykisk oro/Ångest Motoriskt orolig Lugn / Fri från ångest Sover lugnt ( Ligger stilla) Annat………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………..
Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid
Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/Ångest Arg/irriterad Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret Annat………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………..
Hjälpmedelscentrum
Uppföljning 1 Datum
…………. 1. När/ hur använder du tyngdtäcket?.................................................................................... ……………………………………………………………………………………………… 2. Vilken tid stiger du upp?.................................................................................................... 3. Ser dina huvudsakliga aktiviteter under dagen ut på samma sätt som vid kartläggningstillfället?........................................................................................................... 4. Har du samma kvällsrutiner idag som du hade innan du började använda tyngdtäcket? ……………………………………………………………………………………………… 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig?..................................................................... 6. Hur lång är insomningstiden?............................................................................................ 7. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?................................................... 8. Tar du sömnmedicin/ ångestdämpade medicin? När?...................................................... ………………………………………………………………………………………………
Beskrivning av situationen med tyngdtäcke Sömnmönster
Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Psykisk oro/Ångest Sover utan att vakna Lugn / Fri från ångest Motoriskt orolig Sover lugnt ( Ligger stilla)
Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid
Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/Ångest Arg/irriterad Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret
Hjälpmedelscentrum
Uppföljning 2 Datum
…………. 1. När/ hur använder du tyngdtäcket?.................................................................................... ……………………………………………………………………………………………… 2. Vilken tid stiger du upp?.................................................................................................... 3. Ser dina huvudsakliga aktiviteter under dagen ut på samma sätt som vid kartläggningstillfället?........................................................................................................... 4. Har du samma kvällsrutiner idag som du hade innan du började använda tyngdtäcket? ……………………………………………………………………………………………… 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig?..................................................................... 6. Hur lång är insomningstiden?............................................................................................ 7. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?................................................... 8. Tar du sömnmedicin/ ångestdämpade medicin? När?...................................................... ………………………………………………………………………………………………
Beskrivning av situationen med tyngdtäcke Sömnmönster
Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Sover utan att vakna Psykisk oro/Ångest Motoriskt orolig Lugn / Fri från ångest Sover lugnt ( Ligger stilla)
Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid
Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/Ångest Arg/irriterad Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret
Bilaga 3 Sammanställning över vilka län i landet som har förskrivare inom Barn och ungdomspsykiatrin. Ämnet har varit aktuellt under flera år, hur barn/ungdomar som tillhör Barn och ungdomspsykiatrin får tillgång till hjälpmedel. Finns det arbetsterapeuter/förskrivare, om inte, hur gör man då. En förfrågan till nätverket av hjälpmedelskonsulenter inom kognitionsområdet, Kognet, om nuläget i landet har sammanställts i denna tabell.
Fet text
,
förskrivare finns.
Kursiv text
, inga förskrivare, eller att vissa mottagningar regionen har tillgång till arbetsterapeut Normal mindre text, ej svar
AB
Stockholms läns landsting
C D E F G H I Landsting
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Sörmland
Landstinget i Östergötland
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget Kronoberg
Landstinget i Kalmar län Region Gotland
BUP I Stockholm kommer man from 7/1-2013 att starta ett 3-årigt projekt gällande kognitivt stöd, inom BUP. Vi kommer vara 5 stycken arbetsterapeuter inom hela länet som kommer svara för kartläggning, behovsbedömnig, utprovning, uppföljning osv. BUP i Uppsala län har två arbetsterapeuter (ej heltider) som förskriver kognitiva hjälpmedel och tyngdtäcken. De har även en sjukgymnast somförskriver tyngdtäcken. Sen har primärvårdens barnspecialistmottagning nyligen fått en arbetsterapeut (75%) länet som förskriver alla typer av hjälpmedel för de som en har kontakt i någon verksamhet. Här i Sörmland finns inga arbetsterapeuter/förskrivare på BUP. När man från BUP anser att det behövs något hjälpmedel skickas remiss till Habiliteringsverksamheten för en så kallad specialist åtgärd.
I Östergötland ser det ut som det just nu finns 2 arbetsterapeuter med förskrivningsrätt inom BUP.
I Kronoberg finns 1 arbetsterapeuttjänst på BUP. Det började som ett projekt 2009 och blev en fast tjänst 2011. Under senaste året har 369 hjälpmedel förskrivits till 119 pat så nog behövs tjänsten alltid.
I Kalmar län finns det 1 arbetsterapeut på BUP i Kalmar, men utan förskrivningsrätt.
K M N
Landstinget Blekinge Region Skåne
Region Halland
BUP på Gotland saknar arbetsterapeut och förskrivare. Sedan mars i år får läkare och psykologer på BUP skicka konsultationsremiss till arbetsterapeut på Habiliteringen enligt vissa riktlinjer. Utvärdering skall göras och diskussion pågår även här om hur behov av kognitivt stöd/hjälpmedel skall tillgodoses för barn/ungdomar med ADHD och ADD som inte har kontakt med Habiliteringen. I Region Skåne finns arbetsterapeut anställd på vissa BUP men saknas på andra. Där arbetsterapeut saknas kan arbetsterapeut på Vårdcentralen förskriva hjälpmedel inom kognition om chefen sanktionerar detta. I andra fall saknas förskrivare. Brukaren med familj har möjlighet till fritt vårdsökande dvs vända sig till BUP där arbetsterapeut finns men detta förfaringssätt tillämpas inte frekvent enligt min erfarenhet. Det finns tyvärr barn och familjer som hamnar i kläm. I Halland finns två arbetsterapeuter på BUP i norra länet med förskrivningsrätt för kognitiva hjm inklusive tyngdtäcken men ingen i södra Halland. I söder måste familjerna vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. Frågan om arbetsterapeut även i södra länets BUP är på tapeten, både bland chefer och politiker. Det sägs att ett beslut är
O S
Västra Götalandsregionen
Landstinget i Värmland
nära förestående.
Numera har vi en arbetsterapeut anställd inom BUP i Värmland. Hon har fullt upp och förskrivningen ökar hela tiden. Enligt henne har hon fått signaler från läkarna att de tycker sig förskriva mindre läkemedel (ffa kring sömn) nu sedan hon började förskriva kognitiva hjälpmedel. Under 2012 har hon enligt våra siffror förskrivit till 211 patienter och 243 hjälpmedel.
I Örebro fick för ca 1 år sedan arbetsterapeuten på BUP förskrivningsrätt på alla hjälpmedel.
T U W
Landstinget Dalarna
X Y Z BD
Örebro läns landsting
Landstinget Västmanland
Landstinget Gävleborg
Landstinget Västernorrland
Jämtlands läns landsting
AC
Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting
Här i Västmanland finns inga förskrivare inom BUP, det har varit primärvårdens arbetsterapeuter som förskrivit kognitiva hjälpmedel till t ex barn med ADHD tidigare, dock inte självklart. Idag har samtliga landstingsstyrda vårdcentraler beslutat att de inte längre förskriver hjälpmedel till den gruppen, de menar att ansvaret ska ligga hos den verksamhet som har behandlingsansvar dvs. BUP. BUP i sin tur menar att eftersom det inte finns evidens för att kognitiva hjälpmedel hjälper, så behövs inga förskrivare. I Dalarna saknas förskrivare inom BUP. Detta medför att dessa barn inte får de hjälpmedel de har rätt till och behov av. Om föräldrarna själva har kunskap och efterfrågar hjälpmedel hänvisas de till primärvården som ibland förskriver. I vissa, enstaka fall samarbetar BUP med habiliteringen, som då förskriver hjälpmedel.
när det gäller Gävleborg att vi ska ha en arbetsterapeut projektanställd fr.o.m nästa år och 2 år framåt. För övrigt så är det 3 till som är projektanställda inom psykiatrin i Gävleborg och de andra kommer att vara inom vuxen och både öppen och sluten vård. I Västernorrland finns tre BUP-mottagningar. Länets största BUP finns i Sundsvall och där finns en heltidstjänst för arbetsterapeut. På Sollefteås BUP finns 25% arbetsterapeut och i Örnsköldsvik saknas arbetsterapeut på BUP. Det ser med andra ord olika ut över länet. Vissa primärvårdsarbetsterapeuter förskriver hjälpmedel till BUP klientelet medan andra ogärna befattar sig med denna grupp.
I Västerbotten finns inga arbetsterapeuter anställda inom BUP. Patienterna remitteras till hälsocentralerna där distriktsarbetsterapeuter förskriver hjälpmedel. Dock har de privata hälsocentralerna i länet beslutat att inte ta emot patienter från BUP I Norrbotten finns inga arbetsterapeuter anställda ("lobbat" för det i flera år och har inte gett upp) på BUP så det är till Primärvården man vänder sig. I vissa delar av länet kan man få hjäp av at inom barn- och ungdomshabiliteringen då de jobba med barn som finns hos dem utifrån behov.
Bilaga 4 Sammanställning av evidens och rapporter kring tyngdtäckesanvändning
Use of Ball Blanket in attention-decifit/ hyperactivity disorder sleeping problems
Professon I barnpsykiatri Niels Bilenberg, Odense universitet, Danmark och barn psykiater Allan Hvolby, Esbjerg Danmark Publicerad i -Nordic Journal of Psychiatry 2011;65:89-94 Metod: för att utvärdera effekten av bolltäcke observerar föräldrar sina barn och för sömndagbok under 28 nätter. Deltagare: 21 barn Ålder: 8-13 år Diagnos: ADHD Kontrollgrupp: 21 friska barn Sammanfattning: Insomningstiden förkortas vid användandet av bolltäcke till samma nivå som de friska barnen. Antalet uppvaknanden gick att jämföra med kontrollgruppen. Antalet nätter då det tog mer än 30 minuter att somna minskade från 19 % till 0% Lärarna såg en ca 10%,ig förbättring när det gäller aktivitetesnivå och uppmärksamhet.
Allan Hvolby- Har påbörjat en fortsatt studie som förväntas bli klar 2014.
Intervensionsundersögelse af effekt ved brugafkugledyner hos 2-12 årige börn med Sl probelmer.
Arbetsterapeut Birgitta Söe Jensen och psykolog Pernilla WormPasqali, södra danmarks universitet. Mastersarbete 2006. Metod: Intervju med föräldrar, 22 frågor med focus på sömnstörning, koncentrations /uppmärksamhetsproblem och överreaktion på sinnesstimulering. Deltagare:37 barn Ålder:2-12 år Diagnos: SI-problematik Sammanfattning: Bolltäcket ger bäst effekt på sömnen, 64 % 40 % visade effekt gällande humöret och överkänslighet av sinnesstimulering. Ca: 1/3 av barnen visade positiv effekt på koncentration, motorisk oro. Ca: 1/5 visade på förbättrad uppmärksamhet.
Pilotstudie av Kedjetäckesanvändning, Kedjetäcke 4,1kg
SDS-kliniken i Göteborg, klinik för sömn och dygnsrytmstörningar. 2008 Metod: Aktigrafi, Polysomnografi, subjektiva registreringar och sömndagbok samt KSS (karolinska sömnskalan) Studien pågick under en 4-veckors period. Deltagare: 5 kvinnor Ålder: 41-58 år Diagnos: 4 hade diagnos Insomnia, 1 kvinna kontrollperson Sammanfattning: Subjektiv bedömning 4 upplevde att det var lättare att somna in. 3 upplevde subjektivt en förbättrad sömnkvalité 2 kände sig definitivt mer utvilade på morgonen. 1 kände sig mer alert. Sömndagbok 2 av personerna var intresserade av att köpa ett täcke efter projektet, 1 önskade ett tyngre täcke och 1 önskade ett större täcke 4 av 5 hade ett förbättrat sömn/vakenhetsförhållande KSS 3 av 5 hade förbättrade KSS-värde Kommentar alla data visade på samma trend, att personens sömn mätt i de olika sömnvariablerna påvisade en förbättring.
Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn
At-stud Beatrice Andersson och At-stud Moa Vadman, Nivå C Institution för hälsovetenskap och medicin. Örebro universitet 2012 Metod: Kvantitativ enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatrisk diagnos och som behandlats med tyngdtäcke för sömnsvårigheter. Deltagare: 18 personer Diagnos: Neuropsykiatriska diagnoser Sammanfattning: Alla som deltog uppgav att sömnen förändrats Insomningstiden minskat Antal sömntimmar ökat Antal uppvaknanden minskat De förskrivna täckena används Piggare på dagtid
Sinnesstimulerande täcken – psykos
En rapport från projekt inom Hjälpmedelsinstitutets (HI:s) regeringsuppdrag ”Hjälpmedel i focus- för personer med psykisk funktionsnedsättning. Leg arbetsterapeut Ann Klockars, 2011 Metod: Patienter har provat och utvärderat täcken. Skattningar och utvärderingar skedde vid starten, efter en, två och tre veckor. Deltagare: 21 personer, varav 3 personer i förprövningsgrupp Ålder: 21-63 år Diagnos: Psykosdiagnos Sammanfattning: I förprövningsgruppen på tre personer var det två av dem som hade nytta av tungt täcke, varav en person uttryckte att hon känner sig utvilad på dagen för första gången på 20 år. K = Patient som använt Kedjetäcke B = Patient som använt Bolltäcke K1= Täcket bra, kanske hjälper lite K2= Upplevde lugn o ångestreduktion K3= Somnar lättare och dämpar ångest på dagtid, blir bättre o bättre B1= Sov bra även innan användandet, Känns konstigt med täcket B2= Sov ovanpå täcket, skönt för ryggen B3= Sov bra även innan användandet, vilar PÅ bolltäcket på dagen. Aningen förbättrad sömn B4= Avslutar efter 14 nätter, kan ha en rogivande och smärtstillande effekt. 11 brukare avbröt utvärderingen av olika anledning
Hur upplevs hjälpmedlet bolltäcke av barn och ungdomar och deras närstående?
FoU-rapport 5/2012, hjälpmedelskonsulent Heléne Bengtsson Habilitering och hjälpmedel region Skåne. Metod: Enkätundersökning Deltagare: De barn och ungdomar som i oktober 2010 hade ett Bolltäcke ordinerat via Hjälpmedel region Skåne Ålder: 3-19 år Diagnos: Sömnsvårigheter, oro, ångest mm Sammanfattning: 35% av barnen/ungdomarna upplevde att Bolltäcket hade en lugnande effekt, 33% av barnen somnade lättare, 18% uppgav förbättrad sömn som effekt av Bolltäckesanvändning.