Transcript TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN

TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN
Henrik Hägglund
Februari 2012
1. Inledning
”Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen”. Det här är en central princip i lagen om
grundläggande utbildning och den innebär att all verksamhet i skolan ska genomföras i en dialog med
eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan ska vara öppen i sin information till hemmen, och i
beredningen av olika beslut som gäller eleverna ska hemmen alltid då det är möjligt involveras. Ett
öppet, offentligt förhållningssätt är en utgångspunkt i skolans verksamhet. Samtidigt innebär
samarbetet med hemmen att eleverna och deras vårdnadshavare i förtroende ska kunna vända sig till
lärarna och skolans övriga personal. Känsliga frågor ska kunna diskuteras utan att de inblandade
känner att det finns en risk att uppgifterna läcker ut till utomstående. I skolans verksamhet finns det
alltså behov såväl av offentlighet som av sekretess och tystnadsplikt.
Även om samarbetet med hemmen är en viktig utgångspunkt finns det också i skolan behov att
oberoende av samtycke från hemmen kunna föra diskussioner om elevernas enskilda ärenden. Sådana
diskussioner förs särskilt i elevvårdsgrupper, men ibland finns det också orsak att diskutera med
utomstående myndigheter. I vissa fall är det också viktigt att kunna överföra relevant information om
en elev till en annan skola.
Lagstiftningen om offentlighet och sekretess och bestämmelserna om tystnadsplikt reglerar alla de här
situationerna. Den allmänna lagstiftningen – framför allt lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet – ska tillämpas i skolorna, men därtill finns det separata bestämmelser för de olika
skolformerna. I den här texten behandlas lagen om grundläggande utbildning, vars bestämmelser om
tystnadsplikt förnyades år 2010. Gymnasielagen innehåller egna bestämmelser om tystnadsplikt; som
har varit i kraft i samma form sedan lagen trädde i kraft år 1999. Lagen om yrkesutbildning har också
separata bestämmelser om tystnadsplikt. De här bestämmelserna förnyades för sin del från och med
början av år 2012. I den här texten behandlas dock varken gymnasielagen eller lagen om
yrkesutbildning.
2. Offentlighetsprincipen
Utgångspunkten i finländsk förvaltning är offentlighet. Enligt Finlands grundlag (12 §) är ”handlingar
och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga om inte offentligheten av tvingande skäl
särskilt begränsats genom lag”. Offentlighet är alltså presumtionen och om sekretess ska det alltid
finnas en bestämmelse i lag. Inom skolan gäller offentlighetsprincipen liksom inom hela den
offentliga förvaltningen. Bland annat anger lagen om grundläggande utbildning att undervisningen är
offentlig. Många dokument inom skolan är också offentliga. Det här gäller till exempel läroplaner,
årliga verksamhetsplaner, ordningsregler och många av de protokoll som uppgörs vid olika möten.
Ifall skolan har en direktion är också dess protokoll i regel offentliga. Elevers betyg är också
offentliga, med undantag av verbala betyg. Det att en elev går i en skola är inte heller i sig en
1(8)
sekretessbelagd uppgift. Uppgifter om disciplinära åtgärder och straff – kvarsittningar, skriftliga
varningar eller avstängning från undervisningen – är inte heller hemliga uppgifter.
3. Tystnadsplikt och sekretess
Trots att offentlighetsprincipen utgör en huvudregel inom den offentliga förvaltningen, inklusive
skolan, finns det många situationer i vilka sekretess och tystnadsplikt ska iakttas. Med
handlingssekretess avses att handlingar och olika upptagningar – t.ex. elektroniskt material, bilder,
videoupptagningar – är hemliga. Med tystnadsplikt avses att en tjänsteinnehavare eller en annan
anställd inte får yppa sådan information om vilken tystnadsplikt är stadgad. Om en handling enligt lag
är sekretessbelagd gäller tystnadsplikten också dess innehåll. En anställd får alltså inte yppa en hemlig
handlings innehåll och får självfallet inte heller visa handlingen till en utomstående. Tystnadsplikten
gäller också information som inte ingår i en handling, men som vore sekretessbelagd ifall den skulle
vara en del av en handling.
Det finns vissa förvaltningsområden inom vilka såväl handlingssekretess som tystnadsplikt i praktiken
utgör något av en huvudregel. Det här gäller särskilt social- och hälsovården i fråga om information
som gäller klienter eller patienter. I de fallen gäller total sekretess. Inom skolan är situationen inte helt
likadan. Utgångspunkten är att verksamheten i skolan är offentlig även om viss information om
eleverna är enligt lag sekretessbelagd.
4. Varför sekretess?
I vår lagstiftning finns det sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser som skyddar många olika
intressen. Sekretessen kan till exempel skydda Finlands förhållande till andra stater, den kan gälla
förundersökning av brott, det kan också vara fråga om skydd av affärshemligheter. Inom de
förvaltningsområden där myndigheterna ger olika former av service till medborgarna är det ofta den
personliga integriteten som skyddas av sekretess och tystnadsplikt. Det här gäller i högsta grad
socialvården, där klienternas sociala förhållanden inte får yppas, och hälsovården, där patienternas
hälsotillstånd måste hållas hemligt. När sekretess och tystnadsplikt gäller inom skolan är det också
fråga om skydd av elevens och familjernas personliga förhållanden, alltså den personliga integriteten.
5. Vilka frågor gäller sekretessen och tystnadsplikten?
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehåller i 24 § en lång förteckning över olika
sekretessbelagda handlingar. För skolans del är åtminstone följande hemliga handlingar relevanta:
•
•
handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården eller en enskild kund hos
arbetsförvaltningen samt de förmåner eller stödåtgärder eller den socialvårdsservice eller den
service för arbetsförvaltningens enskilda kunder denne erhållit eller uppgifter om en persons
hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller
uppgifter om någons sexuella beteende eller inriktning (24 § 25 punkten);
handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, elevers och
examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra
handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga
egenskaper (24 § 30 punkten);
2(8)
•
handlingar som innehåller uppgifter om en persons politiska övertygelse eller uppgifter om
åsikter som personen har uttalat privat eller uppgifter om någons levnadssätt, deltagande i
föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar, familjeliv eller andra med dem jämförbara
personliga förhållanden. (24 § 32 punkten)
Då handlingarna är hemliga har också de anställda inom skolan tystnadsplikt om handlingarnas
innehåll. Det här betyder att alla uppgifter om till exempel socialvårdsåtgärder som riktar sig till en
elev och hans eller hennes familj är sekretessbelagda också i skolan. Om en lärare får kännedom om
sådana åtgärder eller om hälsotillståndet för en elev eller någon i elevens familj har läraren
tystnadsplikt om de här omständigheterna.
All information som gäller elevvård är sekretessbelagd oberoende av om den finns i en handling eller
om det är fråga om muntlig information. Med elevvård avses verksamhet som har till syfte att främja
och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd.
Elevvården omfattar enligt lagen om grundläggande utbildning (31 a §) elevvård i enlighet med en
läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och
sjukvårdslagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen avses med stöd för skolgången.
Också uppgifter om familjernas levnadssätt och om elevernas fritidssysselsättningar är
sekretessbelagda. Här är det fråga om det så kallade livsstilsskyddet, som alltså finns föreskrivet i 24
§ 32 punkten. I skolan får bland annat lärarna veta en hel del om elevernas och deras familjers
levnadssätt. Alla de här uppgifterna är hemliga.
Lagen om grundläggande utbildning innehåller för sin del en egen bestämmelse om tystnadsplikt.
Enligt 40 § 1 moment gäller tystnadsplikten uppgifter om ”elevernas eller i denna lag avsedda
anställdas eller deras familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.” Med
personliga förhållanden avses bland annat sociala förhållanden och hälsotillstånd, alltså samma slags
information som är sekretessbelagd enligt 24 § 25 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet. Med personliga förhållanden avses också livsstilsskyddet, liksom andra till individen
relaterade uppgifter av personlig och ofta känslig natur. Med ekonomiska förhållanden avses
familjens ekonomiska ställning, liksom också olika former av sociala stöd som familjen eventuellt
erhåller. I alla de här frågorna gäller tystnadsplikt och alla handlingar om enskilda elever eller
elevernas familjer som innehåller sådan information är sekretessbelagda.
I vissa fall kan kriterierna för olika beslut och åtgärder vara sådana till sin karaktär att också själva
beslutet blir sekretessbelagt. Det här gäller till exempel de olika formerna av intensifierat och särskilt
stöd liksom också i många fall beslut om biträdestjänster till eleverna. Eftersom grunden för de här
besluten är att eleven har ett handikapp eller en inlärningssvårighet och då besluten dessutom ofta har
en elevvårdskaraktär, innebär det att beslutet är hemligt eftersom man annars implicit skulle komma
att avslöja en sekretessbelagd omständighet. Beslut om disciplinär bestraffning av en elev är, som
redan ovan konstaterats, i princip offentliga, men i samband med beslutet kan det finnas information
om elevvård, och till den delen är informationen sekretessbelagd.
6. Vem omfattas av tystnadsplikten?
Lagen om grundläggande utbildning definierar i 40 § de personer som har tystnadsplikt:
”Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37 §,
3(8)
representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår
undervisningspraktik.”
Med ”ledamöter i de organ som svarar för anordnandet av utbildning” avses de förtroendevalda i
skolornas direktioner och i skol- eller bildningsnämnder eller motsvarande organ. ”Personer som
avses i 37 §” är skolans rektor, lärarna, timlärarna skolgångsbiträdena och all övrig personal. I 40 §
nämns därtill särskilt representanterna för skolhälsovården, dvs. skolläkare, skoltandläkare och
skolhälsovårdare. Dessutom nämns skolkuratorerna, skolpsykologerna och personer som genomgår
undervisningspraktik.
Tystnadsplikten binder de anställda under den tid de jobbar i skolan, men fortgår också efter det att
anställningen har tagit slut. Det här gäller också de förtroendevalda: Tystnadsplikten binder dem
också efter det att förtroendeuppdraget upphört.
7. Vad innebär tystnadsplikten?
Tystnadsplikt innebär att en tjänsteinnehavare, en annan anställd eller en förtroendevald inte för
utomstående personer får yppa sådan information som man erhållit i sin anställning eller i sitt uppdrag
och för vilken tystnadsplikt är stadgad. Lagen om grundläggande utbildning (40 §) anger uttryckligen
att den som har tystnadsplikt ”inte för utomstående får röja” sådana uppgifter för vilken
tystnadsplikten är stadgad. Att röja en uppgift innefattar alla sätt att delge information om uppgiften –
genom att berätta om den, genom att visa dokument som är hemliga eller genom att på något annat
sätt föra fram information av vilken mottagaren kan dra slutsatser om en sekretessbelagd
omständighet.
Lagen anger alltså att den som har tystnadsplikt inte för utomstående får röja hemlig information.
Begreppet ”utomstående” är inte definierat i lagen. Det är klart att alla som inte hör till skolsamfundet
är utomstående. När tystnadsplikten skyddar en enskild elev är de övriga eleverna och deras
vårdnadshavare också utomstående. De anställdas familjer och bekanta är självfallet utomstående –
det är förstås förbjudet att i syfte att skvallra tala om eleverna och deras familjer.
De övriga anställda inom skolan är i strikt bemärkelse också utomstående. Lagen ger dock en anställd
rätt att under vissa förutsättningar – närmast utgående från elevens behov – delge sekretessbelagd
information till kolleger inom skolan. Det här beskrivs närmare i texten nedan.
Andra myndigheter är också utomstående, men det finns ett flertal bestämmelser som ändå ger rätt att
ge sekretessbelagd information om elever till andra myndigheter. Den här rätten att bryta tystnadsplikt
och sekretess måste dock alltid basera sig på lag. I texten nedan beskrivs också de här situationerna
närmare.
8. Rätt att ge och få sekretessbelagd information med samtycke av vårdnadshavarna
En allmän princip enligt vår offentlighets- och personuppgiftslagstiftning är att den som skyddas av
sekretess kan samtycka till att en uppgift trots sekretessen kan ges ut. Vårdnadshavaren kan alltså
samtycka till att sekretessbelagda uppgifter om eleven eller familjen ges ut till andra myndigheter.
Samtycket måste vara explicit och tillräckligt individualiserat. I lagen om grundläggande utbildning
anges också att vårdnadshavaren kan ge ett specifikt skriftligt samtycke till att skolan begär
4(8)
sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter eller organisationer ”när det är nödvändigt för att
ordna undervisningen”. Formen för samtycke är här angiven som skriftlig. ”Specifikt samtycke”
betyder att ett generellt samtycke inte räcker, utan att det klart ska framgå vilka handlingar eller vilken
information samtycket gäller. Därtill förutsätter bestämmelsen att uppgifterna ska vara nödvändiga för
att ordna undervisningen.
Även i de fall då lagen under särskilda förutsättningar (se avsnitten nedan) ger skolan rätt att utan
samtycke få eller ge hemliga uppgifter borde en utgångspunkt ändå vara att skolan i första hand
diskuterar sådana frågor med vårdnadshavarna. Till det förpliktar principen om att ”utbildningen ska
genomföras i samarbete med hemmen”.
9. Rätt att inom skolan ge och få hemliga uppgifter
En viktig bestämmelse om informationsutbyte ingår i 40 § 2 momentet i lagen om grundläggande
utbildning. Bestämmelsen har följande ordalydelse:
”Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i
elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den
myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten enligt denna lag ge ut information som
är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven.”
Hänvisningen till 1 momentet avser här den grundläggande bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om
grundläggande utbildning. Den finns närmare beskriven ovan under rubriken ”Vilka frågor gäller
sekretessen och tystnadsplikten?” (avsnitt 5). Bestämmelsen i 2 momentet ger alltså dem som deltar i
elevvårdsarbetet för en elev dels rätt att av varandra få och till varandra ge sekretessbelagda uppgifter,
dels rätt att till elevens lärare och den myndighet som svarar för undervisningen ge sekretessbelagd
information. Vilken som helst information kan inte ges ut. En förutsättning är att det ska vara fråga
om information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Den som
innehar hemlig information måste alltså alltid ta ställning till om det är nödvändigt att ge ut
informationen med tanke på undervisningen för eleven.
Paragrafen anger att ”de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev” kan ge information till varandra
och få information av varandra. Lagen definierar inte explicit vilka det är som deltar i
elevvårdsarbetet, men anger i den bestämmelse som innehåller föreskrifter om elevvård (31 a §) att då
ett ärende som gäller en enskild elev behandlas i elevvårdsarbetet ”får endast de som deltar i elevens
undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden
omedelbart hör delta i behandlingen”. Lagen förutsätter inte att det i skolan ska finnas en
elevvårdsgrupp. De som har rätt att delta i elevvårdsarbetet för en elev kan alltså vara elevens lärare,
skolkuratorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, skolläkaren och studiehandledaren. I förarbetena till
lagen nämns också skolans rektor eller skolföreståndaren, ett skolgångsbiträde som arbetar med
eleven samt socialarbetare inom barnskyddet. Det är viktigt att notera att lagen anger att det ska vara
fråga om personer som deltar i elevvårdsarbetet för en bestämd elev. En lärare eller en annan anställd
som ingenting har med en viss elev att göra ska inte heller delta i elevvårdsarbetet för den eleven och
har därmed inte heller rätt att få sekretessbelagd information om eleven.
Bestämmelsen i 40 § 2 moment ger alltså de personer som på olika sätt deltar i elevvårdsarbetet för en
elev rätt att utbyta också sekretessbelagd information om eleven. De här personerna kan alltså inte
med åberopande av tystnadsplikten hävda att de under inga omständigheter får ge ut sådan
5(8)
information. Däremot har alla de här personerna en skyldighet att pröva om det är nödvändigt med
tanke på undervisningen för eleven att ge informationen. Om så inte är fallet får informationen inte
heller ges ut. De som jobbar inom elevvården kan till exempel ge information om elevens
hälsotillstånd till elevens alla lärare om det är viktigt för undervisningen av eleven och med tanke på
en trygg skolgång för eleven. Om eleven har en sjukdom som innebär att han eller hon kan få ett
sjukdomsanfall mitt under skoldagen är det självfallet viktigt att alla lärare – också de som inte direkt
undervisar eleven men som till exempel övervakar eleverna under rasterna – känner till elevens
sjukdom. Om eleven däremot har en sjukdom som inte alls påverkar skolgången behöver
skolhälsovården inte ge uppgifter om sjukdomen till lärarna. Med tanke på samarbetet mellan skolan
och hemmen finns det ändå god orsak för hälsovården att tillsammans med vårdnadshavarna komma
överens om hur information om elevens hälsotillstånd ska diskuteras med lärarna och övriga anställda
i skolan.
10. Rätt för skolan att till andra myndigheter ge och av myndigheterna få hemliga uppgifter
Skolan ska i första hand sträva efter att diskutera med vårdnadshavarna om det uppstår behov att från
skolan ge hemliga uppgifter till andra myndigheter eller att till skolan begära sådana uppgifter. Om
det inte är möjligt att nå samförstånd med vårdnadshavarna eller om uppgifterna av andra orsaker
måste ges eller erhållas utan samtycke innehåller lagstiftningen vissa bestämmelser om hur
sekretessbelagd information kan utbytas mellan myndigheter.
a) Social- och hälsovårdsmyndigheterna
Enligt de nya bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning (41 § 4 mom.) har skolan trots
bestämmelserna om sekretess rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och
hälsovårdsmyndigheterna. Det ska vara fråga om uppgifter som behövs för att skolan ska kunna ordna
undervisningen för en elev. Det är inte bara myndigheter inom social- och hälsovården som har en
skyldighet att ge sådana uppgifter till skolan, utan också privata tjänsteproducenter och yrkesutövare
har denna skyldighet.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen) ger för sin del
socialmyndigheterna rätt att under vissa förutsättningar ge hemlig information om klienterna inom
socialvården bland annat till skolan. Kriterierna är rätt strikt formulerade: Det ska vara uppgifter som
är nödvändiga bland annat för att utreda behovet av vård, omsorg eller utbildning eller att ordna
utbildning. Dessutom förutsätts att den som uppgifterna gäller är i uppenbart behov av vård eller
omsorg och att personens utveckling eller säkerhet äventyras om uppgifterna inte ges ut. Också om
uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse kan de ges ut till en annan myndighet. Klientlagen
innehåller också en bestämmelse (20 §) enligt vilken andra myndigheter – bland annat skolan – har en
skyldighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till socialvårdsmyndigheter om det är fråga om
uppgifter som i väsentlig grad inverkar på klientrelationen inom socialvården och uppgifterna behövs
av socialmyndigheten på grund av deras lagstadgade uppgifter att utreda klienters behov av
socialvård.
De som är anställda i skolan har en skyldighet att under vissa förutsättningar göra en
barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen. Denna skyldighet föreligger för de anställda ”om de i sin
uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som
äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds”.
6(8)
Barnskyddslagen anger explicit att en barnskyddsanmälan ska göras ”trots sekretessbestämmelserna”.
Den som gör en barnskyddsanmälan har alltså en rätt att bryta sin tystnadsplikt.
Socialmyndigheternas rätt att ge och få sekretessbelagd information har sedan början av 2000-talet
funnits reglerad i klientlagen. Den här bestämmelsen har bland annat kunnat tillämpas vid utbyte av
information mellan dagvården, som omfattas av klientlagen, och skolan. Rätten att bryta
tystnadsplikten i samband med en barnskyddsanmälan har också länge funnits i lagstiftningen, även
om denna rätt blev specifikt angiven först i den nya barnskyddslagen från 2007. Det som är nytt enligt
41 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning är att skolan på eget initiativ nu har rätt att begära
och få information från både social- och hälsovårdsmyndigheterna. Förr var det över huvud taget inte
möjligt att till skolan få hemlig patientinformation från övriga delar av hälsovården än från
skolhälsovården. Den lag som reglerar patientens ställning och rättigheter inom hälsovården ger
nämligen inte en rätt för hälsovårdsmyndigheterna att utan särskilda bestämmelser i lag ge ut hemlig
patientinformation. Nu finns det en sådan bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning och
skolan har alltså rätt att begära hemlig patientinformation om eleverna ifall den här informationen är
nödvändig för att skolan ska kunna ordna undervisningen för eleven. Skolan måste förstås kunna
motivera varför just de här uppgifterna är nödvändiga, men har därefter en rätt att få de hemliga
uppgifterna.
Det finns inga bestämmelser som skulle ge skolan en rätt att ge sekretessbelagd information till andra
hälsovårdsmyndigheter än skolhälsovården. Däremot ger ju 40 § 2 mom. en rätt att inom ramen för
elevvårdsarbetet utbyta också hemlig information mellan skolan och skolhälsovården. Den nya
bestämmelsen i 41 § 4 moment utvidgar skolans rätt att få information till att gälla också annan
hälsovård än skolhälsovården.
b) Andra skolor
Om en elev övergår till grundläggande utbildning i en annan kommun eller i en skola som upprätthålls
av en annan utbildningsanordnare ska elevens tidigare skola trots bestämmelserna om sekretess utan
dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya skolan. Det
här gäller bara den grundläggande utbildningen. Den här bestämmelsen (40 § 4 mom.) i lagen om
grundläggande utbildning är ny och hörde till det lagstiftningspaket som trädde i kraft 2010. Förr var
det bara möjligt att inom samma utbildningsanordnare (kommun) och samma skolform
(grundläggande utbildning) överföra hemlig information. Då en elev flyttar från en kommun till en
annan ska skolan alltså nu överföra nödvändiga uppgifter till den nya skolan. Däremot ger lagen inte
rätt att utan samtycke av eleven och hans eller hennes vårdnadshavare ge hemliga uppgifter från den
grundläggande utbildningen till andra stadiet, dvs. till gymnasiet eller yrkesutbildningen.
c) Polisen
Det finns ingen bestämmelse i skollagstiftningen som skulle ge skolan rätt att ge sekretessbelagd
information till polisen. Däremot får skolan självfallet göra polisanmälan gällande brott begångna av
elever under skoltid i skolan. Det att någon gör sig skyldig till ett brott – till exempel stöld eller
misshandel – i skolan är inte hemlig information och det är fråga om straffbara gärningar som bör
anmälas till polisen. Om skolan får reda på att vissa grova brott håller på att ske (”är på färde”) – t.ex.
narkotikabrott, grovt sexuellt utnyttjande av barn eller grov misshandel – har skolan en
anmälningsplikt till polisen. Då har skolan också rätt att bryta eventuell tystnadsplikt som på något
sätt ansluter sig till den handling som utgör det brott som håller på att ske.
7(8)
Författningar:
Finlands grundlag (731/1999)
Lag om grundläggande utbildning (628/1998. Lagen har ändrats många gånger. De ändringar
som gäller tystnadsplikten har författningssamlingsnumret 642/2010)
Gymnasielag (629/1998)
Lag om yrkesutbildning (630/1998. Ändring av bestämmelserna om tystnadsplikt i
författningssamling 951/2011)
Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)
Barnskyddslagen (417/2007)
Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)
Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992)
8(8)