Transcript FöRäNDRaDE Liv taCk vaRE gåvoRNa jULkLappstips

Pingst.se
n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK
NR 4 DEC 2011
NYTT MATERIAL OM
SEX OCH SAMLEVNAD
julklappstips
med mervärde
förändrade liv
tack vare gåvorna
Så viktiga är
insamlingarna
s
a
r
e
t
i
r
o
i
r
p
n
e
n
r
Ba
i Ekenässjön
2 200 DELTOG
I TRÄNING
FÖR TILLVÄXT
uNDERVISNING:
DET ÄR SALIGARE
ATT GE ÄN ATT FÅ
LEDARE
Pingst.se
medlemstidning för pingst­
rörelsen
redaktion
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Eva Skog
Mikael Stjernberg
Noomi Lind
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Gabriella Mellergårdh
Ingrid Svanell
Ulf Sundkvist
Anders Hällzon
Samuel Jonsson
Linda Waldenmark
Cilla Stjernberg
Sören Ajdert
Omslagsbild Samuel Jonsson
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Carl-Olof Nilsson
Maria Levander
Mikael Stjernberg
Roger Svanell
Mattias Celinder
kontakta oss
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-619 25 50
08-619 25 39
redaktionen@
pingst.se
08-619 25 59
www.pingst.se
Pingst.nu
141 99 Stockholm
Regulatorv 11
Huddinge
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
annonser
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
[email protected]
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Hanna Ovebring 08-608 96 05
Telefax 08-619 25 59
E-post [email protected]
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Förmån att få ge
E
n stor del av denna tidning handlar
om gåvor. Både om förmånen att ge,
men också om möjligheten att få. En
del av oss har haft förmånen att bli drabbade
av lidandet i den fattiga delen av världen. Ja,
det är faktiskt en förmån. Även om bilderna
av hungrande barn, översvämningsdrabbade
familjer, förföljda kristna, krigsdrabbade
unga män och våldtagna kvinnors berättelser klistrar fast sig i själen, stör sömnen och
gnager när man lever i sitt överflöd så är det
en förmån. En drivkraft att aldrig slå sig till
ro med sitt ego utan vara med och förkunna
evangelium, samla in pengar och förändra
världen. Att vara en liten, men viktig, del i
den kraft som kan göra skillnad.
Aldrig är man så stolt som när man är
med i ett sammanhang där man inser att våra
insatser har haft livsavgörande betydelse för
andra människor. Därför vill jag uppmuntra
oss att ge mer än någonsin. I tidningen hittar du möjlighet att ge din gåva till PMU, Ibra
eller LP verksamheten. Lite olika organisationer, med olika målgrupp men med samma
hjärta. Livsförvandling och långsiktig hållbar
utveckling.
Det finns många bra ändamål och organisationer som inte
är med i Pingstfamiljen. Jag
skulle ändå
vilja vädja
till dig att
prioritera det
arbete
som vi
församlingar
driver tillsammans. Vi behöver dig, och medarbetarna på LP, Ibra och PMU är din förlängda arm att förkunna evangelium i muslimvärlden, hjälpa en hungrig eller sträcka
en hjälpande hand till barnen som växer upp
med en alkoholiserad mamma eller pappa.
Som du också kan se i denna tidning så vill
vi väldigt gärna ge dig en julklapp. Tidningen
Dagen i en månad till dig eller någon du känner.
Vissa dagar skulle jag förmodligen överleva utan Dagen, även om allehanda nyheter
från kyrk­sverige, viktiga händelser som får
en kristen vinkling, genomtänkta ledarkommentarer som oftast tillför något viktigt finns
där varje dag. Men det som gör att jag överger mina principer och står som en leende
reklamgubbe i denna tidning handlar om
övertygelse. Övertygelsen att en professionell,
samhällsaktuell tidning som drivs med kristna värderingar är viktig om vi skall lyckas
med vårt uppdrag.
Plötsligt måste en viktig opinionsfråga lyftas, något orättfärdigt som måste fram i ljuset
med kraft. Eller att Frälsningsarmén, Pingströrelsen, Livets Ord, EFK, någon enskild
individ eller församling drabbas av mediasveriges drev och måste få en chans att försvara
sig utan att någon gör allt för att misstänkliggöra svaren. Plötsligt och med kraft kan
den drabbade få en röst, en fråga kan drivas
och den som är utan röst kan få bli hörd. Det
kanske bara är var tionde dag som den rösten
är viktig.
MEN För att just den Dagen skall komma
ut måste du och jag vara med hela tiden. Vi
kan inte bara ge ut den tionde Dagen utan
behöver vara med och försäkra oss om att
det finns en megafon i Sveriges mediabrus
som inte bara springer med flocken i det
ögonblick när en genuin Kristuslik profetröst
behöver ljuda. Därför bjuder vi på Dagen en
månad. För att locka in dig, dina barn och
dina vänner i supporterskaran för Dagen. För
att vara med och försäkra oss om att rösten
i samhället inte tystnar. Utan din och min
prenumeration kommer rösten att tystna.
Det vore olyckligt. Mycket olyckligt.
pelle hörnmark
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
Pingst.se nr 4 2011
INNEHÅLL
14
Nytt liv för Furaha
Furaha är en av dem som fått stöd
genom PMU:s Kongo-insamling. Hon
och hennes man kan nu, tack vare
en get och stöd till sitt lilla jordbruk,
försörja sina nio barn. Insamlingarna
till Kongo fortsätter.
26
Sjödin gör romandebut
Tomas Sjödin har i höst debuterat
som romanförfattare. Berättelsen
om frikyrkopastorn Bengt Eriksson,
som fått titeln Tusen olevda liv,
är helt uppdiktad, säger Tomas
Sjödin till vår reporter.
4
Träning för tillväxt
Höstens Träning för tillväxt-dagar
samlade omkring 2 200 personer,
som bland annat fick möjligheten
att lyssna till Staffan Hellström,
pastor i Forshaga, tala om kyrkan
som en välkomnande miljö.
Generositet i juletid
H
ar du skrivit önskelista? Eller funderat på vad du ska ge bort i
år? Var det svårt? Tyckte du kanske att du och de dina redan
har det ni behöver? Då kan du få hjälp genom att läsa den här tidningen. Nej, vi kommer inte att ge tips på hur du kan tillverka egna
julklappar, så du behöver inte fundera över om du har någon pysslig
sida eller inte.
Vi ger dig helt enkelt tips på sånt du kan ge bort som går till de
som verkligen behöver det. Läs själv på sidan 8 och fundera på om
det till exempel är ett radioprogram för barn, babykläder eller möjlighet till en jultallrik du vill ge bort i år. Eller önska dig själv i form
av ett gåvobevis. Information om hur du bär dig åt hittar du på samma sida.
Att julen på ett särskilt sätt är förknippad med givande visar
sig i den här tidningen. Här du kan till exempel läsa Ulf Sundkvists
undervisningsartikel om generositet utifrån aspekten att det är en
underskattad tillgång.
Och du får veta mer om varifrån pengarna kommer till de olika
pingstorganisationerna och vilka som framför allt är beroende av
din och min generositet. Genom att skänka pengar, eller genom att
styra om din kyrkoavgift eller fylla i blanketter. Olika sidor av samma mynt.
I tidningen hittar du också exempel på människor, som tack vare
andras generositet, fått möjlighet till ett nytt liv. Kjell, som fick hjälp
att komma ur sitt missbruk, Furaha, som nu kan försörja sina barn
Pingst.se nr 4 2011
25
Halleluja Brasilien
När Kajsa Norell, journalist på
Sveriges Radio, bodde i Brasilien
lärde hon känna människor som var
pingstvänner. Hennes nyfikenhet
var väckt och i oktober kom hennes
bok ”Halleluja Brasilien” ut.
16
Pastor för barnen
När Iréne Jonsson började arbeta
i Pingstkyrkan i Ekenässjön valde
hon att lägga fokus på barnen. I
dag vet varenda unge på orten var
Pingstkyrkan ligger och nu behövs
det tonårsarbete också.
och Hatice, som hittat en tro är bara några av många exempel. Och
du får också möta några, som berättar varför de valt att varje månad
sätta av pengar till bättre behövande.
Läser du tidningen noga ser du också att Pingst bestämt sig
för att vara generös i jul. Särskilt då mot dem av er
som ännu inte prenumererar på Dagen. Tidningen
hem i brevlådan en hel månad kan den få som fyller i en talong eller skickar ett mejl till Dagen. I
sin ledare förklarar pingstföreståndaren hur detta kommer sig.
Förmodligen väntar dig lite extra ledighet runt helgerna och om tiden inte riktigt
räcker till att läsa nu före jul, så råder jag
dig att ägna några mellandagstimmar åt
tidningen och hoppas och tror att du ska
hitta mycket intressant läsning att både
avsluta det gamla året och börja det nya
med.
Inte minst vad det kan betyda för en
sekulär radiojournalist att lära känna
brasilianska pingstvänner.
God jul och gott nytt år!
Ulrika Ramstrand
Redaktör
3
SVERIGE
gemenskap. Många frivilliga såg till att alla deltagare fick fika och lunch, här i Västerås Pingstkyrka. På rad. Några av talarna på höstens Träning för tillväxt. Från vänster Staffan Hellström, John Derneborg
och Camilla och Anders Olsson. FOTO: LINDA WALDENMARK
FOTO: LINDA WALDENMARK
fullt. Till Västerås kom nästan
500 personer.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Träning för tillväxt lockade 2 200
Höstens Träning för tillväxtdagar, som hållits i Hässleholm, Jönköping, Sundsvall,
Västerås, Göteborg och Skellefteå lockade sammanlagt
omkring 2 200 personer, som
fick möjlighet att fördjupa sig
i frågor kring en välkomnande
miljö, Guds kraft i bön, andlig
coachning, lärjungaskap,
sökare och en bättre värld.
Dagarna, som samlat både ideella och betalda ledare, har haft
samma upplägg. Först ett par
gemensamma samlingar, där
bland andra Pingstföreståndare
Pelle Hörnmark talat.
4
– Vem du är som ledare visar
sig i vad som händer människor
runt omkring dig, sa han bland
annat när han talade på Träning
för tillväxt-dagen i Västerås och
formulerade sin önskan inför
dagen så här:
– Jag hoppas att du ska upptäcka något i ditt liv som är lite
mer, lite vassare och att du ska
få större tro på Gud och människor. Ska Sverige förvandlas
så behövs det mer ”grr” och kärleksfulla ögon och armar.
Kyrkan andas guld
I Västerås talade också Pingstkyrkans föreståndare Daniel
Alm på temat ”Kyrkan andas
guld”. Ett uttryck han lånat från
stadens stolthet, årets nobelpristagare Tomas Tranströmer.
– Våra kyrkomiljöer upplevs
ofta som slutna. Ibland har vi
varit snälla mot fariséerna och
dumma mot syndare, sa han
bland annat. Men vi ska vara
fyllda av värme och passion och
säga kom till människor. Evangelium är att få hjärta, händer och
fötter och tankar för människor.
Han menade att vår främsta
uppgift är att älska andra människor.
– Många församlingar har
problem med kärleken, inte
med stil och annat, sa han. Vi är
utvalda för att göra skillnad för
vår omgivning.
Storsamling och förbön
Efter seminarier i mindre
grupper kring de olika ämnen
nämnda härovanför avslutades
dagen med en gemensam storsamling och förbön.
På fyra av orterna har också
speciella ungdomskvällar anordnats i anslutning till Träning för
tillväxt-dagarna.
Sammanlagt har omkring 500
ungdomar deltagit i dessa samlingar.
ULRIKA RAMSTRAND
Pingst.se nr 4 2011
Storsamling för pastorer
I oktober var det dags för
tredje omgången av Pastorsakademin med storsamling för
drygt 400 pastorer i Norrköping under en vecka.
– Utvärderingarna som
kommer in är egentligen helt
överväldigande, säger Daniel
Alm, pastor i Västerås Pingstkyrka, och projektledare för
Pastorsakademin.
Precis som tidigare hade varje
dag sin egen inriktning, tisdag
handlade om ledarskap, onsdag
om teologi och torsdagen om
personlig andlig utveckling.
Ledarskapsdagen
handlade
den här gången om strategi och
prioritering, förändringsledning
och förvaltarskap. Daniel Alm,
Marcus Strömberg och Patrik
Hellström undervisade.
Andlig utveckling
Den missionala församlingen
stod i fokus under teologidagen och Ulrik Josefsson, Paul
Alexander och Magnus Persson
undervisade.
När det på torsdagen handlade om personlig andlig utveckling togs ämnen som Att leda
människor till dop, Tystnadspliktens principer och Att förmedla Guds kraft upp. På kväl-
SKOLBÄNKEN. Mer än 400 pingstpastorer deltar i Pastorsakademin. len var det bön, lovsång och
betjäning.
Under denna dag medverkade
Pelle Hörnmark, Egil Svartdahl,
Stig Öberg, Hans Sundberg och
Peter Halldorf.
Regionala samlingar
Under dagarna möttes deltagarna också till samtal i sina
mindre processgrupper. De
grupperna möts också mellan
modulerna.
När Modul 4 hålls till våren
blir det regionala samlingar på
tre olika platser.
”Unikt och viktigt”
– Vi märker att våra pastorer gläds över att miljön kombinerar vision och värme, hög
ambitionsnivå och öppenhet
FOTO: SÖREN AJDERT
för att hämta ny kraft hos Herren, säger Daniel Alm. Fortbildning genom studier, nätverk och
gemenskap via processgrupperna tillsammans med föreläsningar och undervisning har
gjort Pastorsakademin till något
unikt och viktigt, menar han.
– Vi har upplevt ett tydligt
Guds agerande i vår mitt.
ULRIKA RAMSTRAND
Vad har pastorsakademin betytt för dig?
Hanke Joneklav,
föreståndare, Sala
– Som pastor känns
det alltid värdefullt att reflektera
över trons innehåll
tillsammans
med
kollegor. Att också
stimuleras i den
personliga andliga
utvecklingen har känts fräscht. Även den
praktiska undervisningen i ledarskap har
varit nyttig. Hela upplägget får högsta
betyg. Att hålla ihop undervisningen, måltiderna och boendet har gjort pastorsakademin till en kollegial gemenskapshöjare.
Det mesta har varit inspirerande och hoppet om att Pingst kan spela en betydelsefull
roll för trons återtåg i landet har fått sig en
skjuts framåt.
Pingst.se nr 4 2011
Marica Reid,
pastor, pastor,
Sollentuna
– Personligen brinner jag för ledarskapsfrågor och har
särskilt uppskattat
den delen av pastorsakademin.
Vi
har läst relevant
och användbar litteratur i ämnet och fått
lyssna till talare som delat med sig av värdefulla erfarenheter som går att omsätta i
praktiken omedelbart.
– I övrigt så är det en stor förmån att
få möta så många andra pastorer, en del
gamla vänner, men också väldigt många
nya kontakter. Samtalen i den mindre
gruppen har också varit väldigt givande.
Linda Tornell,
barn- och familjepastor, Tenhult
– Utmaningar, uppmuntran och riktigt
bra undervisning.
Gemenskap,
goa
samtal och ”nätverkande”. En riktigt
bra start på min tid
som pastor (jag började som pastor förra
året i september).
– Pastorsakademin ger inspiration, men
också redskap i form av processgrupper,
diskussionsfrågor och bra litteratur som
går hand i hand med min tjänst. Jag är så
otroligt tacksam över att få vara en del av
denna utbildningsform!
5
SVERIGE
Härifrån kommer
1. Hur får ni pengar till er verksamhet?
2. Hur stor andel kommer från insamlingar?
3. Vilka insamlingsmetoder använder ni?
4. Tycker ni att ni konkurrerar om församlingarnas
pengar?
1. Insamling från privatperso-
ner, församlingar, second
hand och företag. Bidrag från
Sida, Echo (EU) och Radiohjälpen.
2.20 procent av den totala
omsättningen.
3.PMU försöker använda alla
tänkbara metoder för att nå
privatpersoner, församlingar, second hand-butiker och
företag. Insamling sker mestadels via brev, webb, SMS,
event och kollekter.
4.Vi ser vår insamling som en
gemensam resurs och en möjlighet för församlingarna och
inte en konkurrent.
5.De olika organisationerna
kompletterar varandra eftersom vi alla har olika inriktningar på verksamheten.
6.Konkurrensen om bidragen
från exempelvis Sida ökar,
vilket gör att vi kan få mindre
statligt stöd i framtiden. Det
innebär att vi själva behöver
samla in mer. För vår del är
det också viktigt med ”egna
pengar” som inte är styrda.
Givetvis önskar vi också att
kunna göra ännu mer för
utsatta människor runt om på
vår jord.
7. Vi har cirka 8 500 personer
i vårt register. Andra trogna
givare är exempelvis våra
second hand-butiker.
Varför är det viktigt att människor skänker pengar till
PMU?
– Vi som kristna har ett tydligt
uppdrag att hjälpa den utsatta
människan. Det gör vi både
genom kort- och långsiktiga
insatser. Genom församlingarnas stora kontaktnät runt om i
världen är vi snabbt på plats och
kan göra humanitära insatser vid
exempelvis en naturkatastrof.
’’
Vi som kristna har ett
tydligt uppdrag att hjälpa
den utsatta människan.
1.Vi får bidrag från Nämnden för statligt
stöd till trossamfund, SST. Det bidraget
får endast användas till verksamhet som
kommer landets församlingar till godo.
Lokala församlingar kan även ansöka om
bidrag till sin verksamhet från SST. Vi får
6
5. Känner ni att ni konkurrerar med de andra pingstorganisationerna?
6. Hur ser insamlingsbehovet ut i framtiden, tror ni?
7. Har ni många trogna givare?
1.Huvudsakligen genom stats-
bidrag för ungdomsverksamhet. Pingst ung får bidrag
genom att Pingstförsamlingarnas barn & ungdomsverksamheter bildar lokalavdelningar och rapporterar in sina
medlemmar och sin verksamhet. En liten del kommer från
försäljning av våra barn- och
ungdomsledarmaterial.
2.Så mycket som 97 procent
kommer från inrapportering
från församlingarnas barnoch ungdomsverksamhet.
3.Vi vänder oss både till församlingar och enskilda barnoch ungdomsledare för att
informera om inrapporteringen och visa på värdet av
vad vi kan göra gemensamt.
4.Så länge vi får statsbidrag
behöver vi inte konkurrera
om församlingarnas pengar.
Däremot är vi beroende av
engagemang och tid från
ledare.
5.Egentligen inte. Vi har väldigt
mycket att vinna på att arbeta
tillsammans och engagemang
för ett område inom för-
också pengar till vår verksamhet genom
kyrkomedgivanden, i dag drygt 5 300
stycken. Av varje medgivande skickar vi
70 procent till den lokala församlingen
och 30 procent skapar vi verksamhet för.
Vi säljer årsboken och andra produkter.
2.Tillsammansarbetet får kollekter ibland i
samband med församlingars eller konferensers gudstjänster.
4.Nej, det gör vi inte.
samlingen leder ofta till ökat
engagemang även för andra.
6. Pingst i stort utvecklas mot
att hjälpas åt mer för att
möta dagens utmaningar för
våra församlingar. Vi tror att
behovet av att hitta lösningar
tillsammans för att nå barn
och ungdomar är ännu större.
Så vi räknar med att behöver
utöka vår verksamhet och då
också våra intäkter.
7.Vi har knappt 200 lokal­
avdelningar som tack vare
rapporteringen är med och
gör Pingst ungs verksamhet
möjlig. Men det finns utrymme för många fler.
Varför är det viktigt att människor stödjer Pingst ung?
– Vi ser framför oss kyrkor som
är tillgängliga och öppna för barn
och ungdomar och som har som
mål att utveckla livslånga lärjungaskap. Pingst ung har som
mål att uppmuntra och stödja
alla ledare genom bland annat
material, nätverk och inspirationsevenemang. I en tid, där det
är mycket annat som drar i barnen och ungdomarna och där det
på många platser råder ledarbrist,
står vi inför stora utmaningar
med den målgrupp som utgör
kyrkans framtid.
Varför är det viktigt att stödja Pingst
Nationellt?
– Vi arbetar med att på olika sätt betjäna
pingstförsamlingarna. Vi skulle därför
önska att antalet kyrkomedgivanden ökade
kraftigt, eftersom det är medel vi själva kan
bestämma helt över, till skillnad mot de statliga bidragen, som bara får användas enligt
bestämda direktiv och som ett politiskt
beslut kan avskaffa.
Pingst.se nr 4 2011
pengarna
Så fina
Pingst- nsieras
verksam
heterna
1.Hela verksamheten drivs av
1.Våra intäkter kommer till allra
största delen från stats- och
landstingsbidrag relaterade till
våra deltagares studier hos oss.
Vi bedriver också viss kursgårds- och konferensverksamhet. Dessutom får vi stöd från
pingstförsamlingarna.
2.Omkring två procent.
3.Våra gåvor kommer från
pingstförsamlingarna
som
församlingar. Vår rekommendation är att man ger
25 kronor per medlem och
år. Många församlingar har
överlåtit sig till att ge oss sitt
bidrag kvartalsvis- Utöver
dessa kvartalsbetalande församlingar är det många av
pingstförsamlingarna i övrigt
som också bidrar. Därutöver
finns en mindre grupp pri1. Genom
gåvomedel,
kommuner­
na (behandlingsplatserna) och
Socialstyrelsen.
2.26 procent är gåvomedel.
3.Gåvobrev/månadsbrev, församlingsbesök, ge en gåva via
hemsidan, sponsorer (framförallt det förebyggande arbetet), en ny sms-tjänst börjar i
dagarna och konferenser.
4. Att den lokala församlingen
verkar på sin plats och har
trogna givare gör att rikstäckande organisationer som vår
har sitt existensberättigande.
Men vi kan agera på ett sätt
som de lokala församlingarna
har svårt att göra. Vi ser oss
som ett team – den lokala församlingen och LP-verksamheten.
5.Det finns definitivt plats för
alla. Vi bedriver olika sorters
Pingst.se nr 4 2011
vatpersoner som ingår i vårt
bärarlag och som också ger
enskilda gåvor.
4.Genom att vi vänder oss
direkt till församlingarna med
vår insamling konkurrerar vi
inte alls med församlingarna.
5.Vi är glada om våra syskon i
pingstfamiljen får resurser för
sina viktiga uppdrag och ser
dem inte som konkurrenter.
6.Vår ekonomiska bas påverkas
främst av det offentliga samhällets förhållningssätt och
inställning till folkbildningen
och dess finansiering.
7.Vi är mycket tacksamma för
det stöd och det förtroende
som
pingstförsamlingarna
visar oss och som möjliggör
en kontinuerlig och växande
utbildningsverksamhet.
verksamhet. Idén är att hjälpa
människor på det effektivaste
sättet och då krävs det många
gånger en separat organisation
för att göra det på bästa sätt.
6.Det kommer nog att öka
eftersom allt mer ansvar kommer att läggas på det civila
samhället vad gäller sociala
frågor inom och utom Sverige.
7.Vi har cirka 7 000 gåvogivare
som gett minst tio gånger per
år under de senaste två, tre
åren. Vi har också personer
som ger en stor summa pengar en gång om året i stället.
Varför är det viktigt att skänka
pengar till LP-verksamheten?
– Vi vill gå in och ta ställning
för att alla människor ska få en
möjlighet att vända om från sitt
missbruk och möta friheten. Vi
tror på evangeliets kraft i denna
befrielseprocess. Vi har sett det
omöjliga ske i över 50 år.
insamlade medel från privatpersoner och församlingar.
Även företag kan stödja i viss
utsträckning.
2.100 procent!
3.Den största enskilda inkomstkällan är gåvor som ges av
privatpersoner, ofta genom
autogiro. Sedan skickar vi
också ut insamlingsbrev, har
mötesverksamhet i församlingar, uppmuntrar till smsgåvor med mera.
4.IBRA är Pingsts organ för
internationell
mediamission, så konkurrenstanken
är ganska främmande ur det
perspektivet. Som troende är
vi uppmanade att ge till ”allt
gott verk”. Dessutom tror vi
att givandet är en välsignelse,
som ger så mycket tillbaka till
både enskilda och församlingar. Däremot märker vi ibland
att en del församlingar ser det
som att vi konkurrerar om
deras pengar. Det är tråkigt.
5.Alla organisationer har fantastiskt fina arbeten. Samti-
’’
digt är det så att behoven är
stora hos alla, och det är en
begränsad ”marknad” vi vänder oss till eftersom alla i stort
sett riktar sig till samma målgrupp. Men det finns ingen
otrevlig konkurrens mellan
oss och andra organisationer.
6.Det kommer inte minska.
Fortfarande har två miljarder
människor aldrig har hört om
Jesus.
7.IBRA har tusentals trogna
givare som månad efter
månad ger av sina medel.
Men det är tyvärr en successivt krympande skara, så det
är jätteviktigt för oss att finna
fler som vill stå med och stötta vårt arbete.
Varför är det viktigt att människor skänker pengar till
IBRA?
– Om man vill se människor
runt om i världen komma till
tro, få sina liv förvandlade och
upprättade, troende växa och
församlingar växa fram på plats
efter plats, så är IBRA ett fantastiskt redskap. Ju fler vi skulle
vara som står tillsammans, ber
och ger, desto fler skulle vi nå.
Varenda person som väljer att
bli gåvogivare till IBRA är med
och gör skillnad.
Ju fler vi skulle vara som
står tillsammans, ber och
ger, desto fler skulle vi nå.
1.Till
största delen genom
insamling.
2.Ungefär 95 procent.
3.Brev som skickas till våra
gåvogivare varje månad/kvartal. Autogirogivarna får ett
brev i kvartalet.
4.Nej.
5.Eftersom att vi riktar oss del-
vis till samma målgrupp så
kan det upplevas som vi konkurrerar, men det är inte den
känslan när vi olika organisationer möts.
6.Eftersom vi planerar att öka
vår verksamhet så måste också vår insamling öka.
7.Ja, det har vi. Procentuellt sett
har vi en stor grupp trogna
givare.
7
SVERIGE
Julklappar
med mervärde
Så här i juletid får vi ofta frågan vad vi önskar oss. Samtidigt som så
många av oss redan ”har allt”.
Då kan ett gåvobevis vara ett alternativ. Det finns många behjärtansvärda projekt och insatser att satsa på. Här nedan får du några tips på
vad du kan önska dig själv och/eller ge bort till någon annan.
På PMU:S gåvoshop på nätet, www.
pmu.se finns det möjlighet att köpa
en rad olika gåvobevis. Exempelvis
ett babykit för nyfödda barn i Kongo,
skolmaterial till romska barn eller
matpaket till familjer i Serbien.
Ett gåvobevis från IBRA kan möjliggöra för människor att få höra evangelium. Det kan till exempel handla
om bibelundervisningsprogram till
Mali, barnprogram till Marocko eller
bibelundervisning till Jemen.
Gåvobevisen går att beställa och
betala över nätet via den här länken:
http://www.ibra.se/viewNavMenu.
do?menuID=60
8
LP-verksamheten satsar på att stödja
familjer och enskilda inför julen.
Genom att gå in på www.lp-verksamheten.se eller sms:a ordet jul till 729
80 går det att bidra till en varmare jul
för människor med behov. Det kan
handla om en matkasse till en familj,
en julklapp eller en festmåltid på en
LP-kontakt.
En riktigt värdefull julklapp till församlingarnas barn och ungdomar är
att se till att verksamheten rapporteras
in till Pingst ung. Den insatsen passar bra som julklapp eftersom mycket
av det som behöver göras måste vara
klart just inför årsskiftet. Genom er
inrapportering ger ni Pingst ung möjlighet att stödja era barn och ungdomar på ett ännu bättre sätt.
Pingst.se nr 4 2011
”Därför är vi
med och stöttar”
”Det känns tryggt med IBRA”
”Det LP gör är viktigt”
Mikael och Sara Stenbaek,
frilansande musiker respektive administratör, bor i Ekerö
utanför Stockholm tillsammans med sina två barn.
Daniel Bokne är sedan cirka
ett och ett halvt år tillbaka
månadsgivare till LP-verksamheten.
– Jag tycker de gör ett bra
arbete, säger han. Jag vet
att mina pengar kommer till
nytta.
Hur kom det sig att ni började
ge till IBRA?
– Vi hörde en del om IBRAs
arbete genom våra vänner. Det
de berättade kändes förtroendeingivande och eftersom vi gärna
vill stödja spridandet av evangeliet bestämde vi oss för att bli
månadsgivare, säger Mikael.
– Det känns tryggt med
IBRA, fyller Sara i, eftersom
fokus på Jesus är så tydligt.
Dessutom verkar sättet IBRA
arbetar på väldigt effektivt.
Varför känner ni att det är så
viktigt att stödja IBRA?
– Varför ska man inte stödja
IBRA? Den frågan borde man
ställa sig om man inte är med
och stödjer arbetet redan, säger
Sara och skrattar.
– Alla troende har ett uppdrag
att vara en del av missionsbefallningen, och om man inte kan
åka ut själv som missionär så
kan man i alla fall vara med och
stödja de som åker ut.
Vad får ni tillbaka från IBRA?
– IBRA är bra på att skicka ut
information om vad som händer. Vi måste erkänna att vi inte
läser allt alla gånger, men när
man faktiskt tar sig tid att läsa
så blir man verkligen berörd.
EVA SKOG
Daniel bor i Halmstad och
arbetar som konstruktör på ett
skogsmaskinsföretag. Han och
hans fru tycker det känns bra
att dela med sig av det de har till
andra och när LP-verksamheten besökte deras kyrka bestämde de sig.
Han blev regelbunden givare
och låter autogirot dra pengarna varje månad.
– Det är enkelt och det blir
alltid av att man skänker pengar.
Han känner till LP-verksamheten ganska väl, men har inte
själv varit praktiskt engagerad i
Foto: istockphoto.com
arbete bland
missbrukare.
– Jag tycker att det LP
gör är viktigt. Det är
hemskt när
människor
fastnar i olika sorters beroende och det är bra att det finns
hjälp. Jag tycker att det är ett
extra plus att LP har en kristen
profil, för oavsett hur mycket
det är värt att hjälpa en människa ifrån ett beroende, så är
det ännu mer värt att de får lära
känna Gud.
– Jag har förtroende för LPverksamheten, men skulle själv
inte orka att jobba med sådant,
så på ett sätt är jag väl lite passiv
skulle man kunna säga. Men jag
gör ju ändå något aktivt när jag
ger, säger han.
ULRIKA RAMSTRAND
”Alla ska få höra om Jesus”
”Vi har ett ansvar att stödja”
Linda Lind från Burträsk i
Västerbotten har i mer än tio
år varit månadsgivare till TV
Inter.
– Huvudorsaken är att jag
vill att alla ska få höra om
Jesus, säger hon.
Dan Hovskär, 41 år, från
Falköping, är en av PMU:s
många trogna givare som
regelbundet ger en gåva till
organisationen.
– Det var nog när jag
flyttade hemifrån, för typ 20
år sedan, som jag började
stödja PMU, berättar Dan.
Linda Lind jobbar deltid som
förskollärare och föder tillsammans med sin man upp grisar
på bondgården. För Linda är
det enkelt och smidigt att låta
sin månatliga gåva dras via
autogiro.
– Då slipper jag hålla reda på
papper och det blir av att man
ger, säger hon.
Det var på Lappis för mer
än tio år sedan som Linda lyssnade till någon som pratade om
TV Inter. Då bestämde hon sig.
Pingst.se nr 4 2011
Hon ville vara
med och ge.
– Grundorsaken är ju att
jag vill att alla
ska få höra om
Jesus. Sen litar jag på att pengarna som kommer in till TV
Inter används på ett bra sätt.
Det känns tryggt.
Att vara med och bidra till
mediemission tycker hon är bra.
– Ja, det är ju ett modernt sätt
att nå ut via tv, man når många
på en gång.
Hon får regelbundet brev
från TV Inter med information.
– Jag är nog lite dålig på att
läsa de så noga, erkänner hon.
Men ibland tar jag mig tid och
läser lite mer ordentligt.
ULRIKA RAMSTRAND
– De allra flesta i Sverige har
det bra, många lever i överflöd.
Därför har vi ett ansvar att vara
med och stödja dem som har
det svårt.
Varför stödjer du just PMU?
– Jag har ett förtroende för
organisationen och vet att
pengarna kommer fram. För
mig som pingstvän finns det
också en koppling mellan mis-
sionsarbetet
i min församling och
PMU.
– Jag
vet
också
att
pengarna gör stor skillnad för
fattiga människor och för mig
är det viktigt att pengarna både
går till långsiktiga insatser och
till katastrofarbete. Tsunamin
är ett exempel på en katastrof
som engagerade mig.
– För mig känns det viktigt att få ”rapporter” tillbaka
genom PMU:s tidning och brev
om vad som händer med mina
pengar. Detta är också något jag
kan visa mina två barn så att de
känner att vi är delaktiga och
hjälper andra som har det svårt.
MIKAEL STJERNBERG
9
VÄRLDEN
”Jag är kär i tv-kanalen!”
Hatice var en helt vanlig,
turkisk, muslimsk, medelålders, frånskild tvåbarnsmor.
Men i dag säger hon att hon
är förvandlad. Jesus har
förvandlat hennes liv, något
hon tackar tv-kanalen Kanal
Hayat för och i förlängningen
alla dem som är med och
stöder arbetet.
Jag träffar Hatice en eftermiddag
i en kyrka någonstans i Istanbul.
Trots att hon får utstå mycket
hån och anklagelser från sin
omgivning, för att hon i dag följer Jesus, kan ingen hindra henne
från att berätta vad Han gjort för
henne. Allting började den dagen
hon råkade få in Ibra-stödda
Kanal Hayats program på teven.
– Det var Isik Abla som pratade, minns hon. Jag fick en väldigt positiv känsla av att lyssna på
henne. Jag hade aldrig hört talas
om det hon berättade om, att
Jesus var Frälsaren.
För Hatice var det Koranen
som gällde, och bön fem gånger
om dagen, och fasta en gång om
året.
– Men trots att jag följde allt
inom min tro, så påverkade det
inte mitt liv i någon positiv riktning. Jag hade många dåliga beteenden, exempelvis var jag ständigt ilsken och upprorisk.
Hatice beskriver mötet med
orden från teven, som att ”hjärtat
fattade eld”. Efter att bara ha sett
några program, kom hon till tro.
– Jag bestämde mig, i mitt eget
hem. Det var så häftigt, jag kunde
inte ens stå still av glädjen, och
ville genast berätta det för andra.
Ringde tv-kanalen
Hon ringde till Kanal Hayat
och bad att få träffa någon som
kunde berätta mer om Jesus. En
kristen kvinna, som bodde i närheten av Hatice, fick uppdraget
att kontakta henne. Hatice var
full av förväntan inför mötet med
den första kristna människan i
sitt liv.
Natten innan besöket, hade
Hatice en dröm. Hon mötte en
kvinna som bar på en bok. ”Det
här är Sanningens bok” sade
kvinnan, och gav Hatice en röd
10
bra tv.Hatice kom till tro genom att titta på de kristna tv-programmen i Kanal Hayat, som bland andra stöds
av Ibra.
bok, som det stod ”Evangeliet”
på. ”Det som du lär dig från denna bok, ska du berätta för andra
om.”
– När kvinnan, från Kanal
Hayat, kom hem till mig dagen
därpå, tog hon upp en bok ur sin
handväska. En röd, med texten
”Evangeliet” på! Den såg exakt ut
som boken i min dröm, jag var
helt chockad.
”Stora saker hände”
Hatice pratar intensivt, nästan
utan uppehåll, som för att hinna
berätta så mycket som möjligt på
kort tid.
– När jag började tro på Jesus,
började stora saker hända i mitt
liv. Mitt inre mjukades upp, av
en kärlek som jag aldrig tidigare
hade upplevt. Plötsligt kände jag
kärlek till de personer som jag
förut hade önskat illa, och hatat.
Världen blev liksom vackrare
FOTO: MARIA LEVANDER
omkring mig. Det kändes som
om världen höll på att skapas just
då, som om allt var nytt!
Men en stor sorg för Hatice
är de negativa reaktionerna hon
har fått från vänner, grannar, och
framför allt, från sin egen familj.
Hennes ex-make är mycket
aggressiv, hennes mamma och
syskon, som kallar henne det
mycket nedlåtande uttrycket
”kafir” (otrogen), anser att hon
har skämt ut hela släkten.
– Men jag har bestämt, att vad
som än händer ska jag följa Jesus,
ända in i döden, om det skulle
krävas. Det är jobbigt, och jag blir
ledsen när folk tar avstånd ifrån
mig på grund av tron. Men jag
föredrar ändå tron, eftersom den
ger mig en sådan stor glädje.
Under vårt samtal återkommer Hatice ständigt till hur
mycket Kanal Hayat betyder för
henne.
FAKTA Kanal Hayat
c Kanal Hayat är en turkisk
kristen tv-kanal, som bland
andra Ibra och Ljus i Öster
från Sverige står bakom.
Kanalen sänder dygnet runt,
sedan mars 2007.
c Isik Abla leder ett dagligt
program där hon talar om
vardagsämnen från en kristen synvinkel.
– Jag är kär i kanalen! Jag skulle fortfarande vara i dödsskuggan
utan denna kanal. Den blev min
väg att hitta sanningen. Annars
hade jag fortfarande varit på fel
väg.
”Berätta för andra”
Uppmaningen Hatice fick i
drömmen; ”Det som du lär dig
från denna bok, ska du berätta
för andra om.” har känts helt
naturlig för henne.
Hon bjöd hem väninnor som
hon tittade på tv-programmen
tillsammans med. När Hatice
kom till tro (för två år sen) fanns
det ingen församling i hennes
stad och den enda kristna hon
kände var ”Kanal Hayat”-kvinnan. Varje dag bad Hatice till
Gud att det skulle bildas en församling där.
I dag finns det tio troende personer i staden och en husförsamlingsgrupp har nyss bildats! Hälften av dem har kommit till tro
genom Kanal Hayats program.
– Jag är kär i kanalen! utbrister
Hatice, som ser på Kanal Hayat
varje dag. Den blev min väg till
att hitta sanningen, och jag får
stöd och undervisning tack vare
den.
Maria Levander
Pingst.se nr 4 2011
Bilden är borttagen för att undvika
spridning av deltagarnas identitet.
Nya kontakter. Deltagarna i konferensen i Turkiet. Omkring hälften av dem var mellan 20 och 30 år. FOTO: MARIA LEVANDER
De satsar på arabvärlden
I oktober hölls en konferens i Turkiet, arrangerat av
”Aktion Ibrahim” (nätverket
för Pingsts partner i Mellanöstern/Nordafrika), med
deltagare från Skandinavien
och nio arabländer.
– Syftet med konferensen
var att mobilisera en ny
generation för ett engagemang för arabvärlden och att
stärka gemenskapen mellan
medarbetare i olika länder i
regionen och i Sverige, säger
Fredrik Bengtson, samordnare
för Aktion Ibrahim.
Drygt 130 personer, ungefär hälften från Skandinavien hälften
från arabvärlden, var samlade för
gemenskap och seminarier. Runt
50 procent av deltagarna var
unga, i 20–30-årsåldern.
– Vi upplevde redan i fjol att vi
skulle fokusera på den nya generationen i år, berättar Fredrik
Bengtson. Nu, efter den arabiska
våren, inser jag ännu mer att
det är nödvändigt att inte missa
de unga, såväl i Mellanöstern/
Pingst.se nr 4 2011
Nordafrika som i Sverige. De har
en avgörande betydelse för att
påverka sina länder i den tid vi
lever i nu.
Troende i revolutionen
Två stora ämnen som behandlades under veckan var de troendes roll i samhället under och
efter revolutionerna som sveper
fram i hela arabvärlden, och hur
arbetet kan bli mer inriktat på att
träna lärjungar. Många av partnerna kunde dela med sig av fina
exempel på hur de jobbar och de
positiva resultat de ser.
Gemenskapen var en viktig
ingrediens under konferensveckan. Förutom alla informella
möten och samtal var alla deltagare organiserade i små ”husförsamlingsgrupper” som träffades
varje förmiddag för att be och
dela personliga glädjeämnen och
bekymmer och diskutera olika
frågor.
– Det finns många starka vänskapsband mellan personer, församlingar och organisationer
sedan många år, och dessa för-
djupas hela tiden, menar Fredrik
Bengtson. Men det var roligt att
se att så många nya unga människor fanns med och knöt starka
band redan efter några dagar. Sista natten blev en riktig uppesittarnatt med många farvälkramar
och ”Vi håller kontakten och ber
för varann”.
Maria Levander
Fotnot: Pelle Hörnmark har bloggat om konferensen här: http://
www.pingst.se/viewNavMenu.
do?menuID=35&oid=10562
Röster från konferensen
”
Den här konferensen fick
mig att tro på att Gud har
en plan för mitt liv. Jag har fått
en större tro både på mig själv
och på att Gud kan verka genom
mig! Det är en sån styrka att inse
att jag inte är ensam, utan att det
finns många bröder och systrar
på andra ställen i världen som
har samma vision som jag.
Röst från Mellanöstern
”
De varaktiga följderna i
mitt liv i dagsläget är att
jag fått många att be för och att
jag fått kontakt med några via
Facebook och mejl.
Röst från Sverige
”
Många unga, både araber
och svenskar, upplevde en
stark uppmuntran och bekräftelse. Jag tror Gud gjorde saker
i människors liv som kommer
få stor betydelse för dem själva
och många andra.
Fredrik Bengtson,
Aktion Ibrahims samordnare
”
Konferensen var en vändpunkt för mig. Jag känner
mig mer angelägen om att lyssna på vad Gud säger till mig.
Röst från Nordafrika
11
VÄRLDEN
Så fungerar
Skolkassan
Mission har alltid varit en
huvuduppgift för den kristna
församlingen och i 100 år har
svenska pingstmissionärer
verkat på olika håll. De har
lämnat trygga och välkända
förhållanden på hemmaplan
för att sprida evangeliet och
göra sociala insatser över
hela världen.
Missionärsbarnens situa­
tion har inte alltid varit med
på agendan i missionsstrate­
gin. Men allt eftersom åren
gått har inte minst deras skol­
gång pockat på uppmärksam­
het. Ett svar är Skolkassan.
Lösningarna för missionärsbarnen har varierat under årens lopp
och alla har vi väl läst eller hört
”gamla” missionärsbarns bittra
berättelser om hur de fått konkurrera med den stora ”Kallelsen” och förlorat.
I dag finns missionärsbarnens
situation i allra högsta grad med
som en faktor när missionärer
sänds ut från pingstförsamlingarna. Det betyder dock inte att
allt är optimalt ordnat.
– Men det vi har lärt oss
genom åren är vikten av att barnen har närhet till sina föräldrar,
säger Helen Ajdert, som administrerar Skolkassan på Pingst Internationellt.
Dyr skolgång
Svensk lag föreskriver nioårig
skolplikt för alla barn i grundskoleåldern. Men den skolpeng som
följer alla barn som väljer skola
fritt inom Sverige, följer inte med
missionärsbarnen
utomlands.
Därför blir skolgången ofta en
dyr historia som en eller ett par
missionärslöner knappast räcker
till.
Därför finns Skolkassan. Den
bildades i slutet av 70-talet och
12
medlen samlas in bland de församlingar som sänder ut eller
deltar i underhåll för missionärsfamiljer med barn i skolpliktig
ålder.
Under många år drev svenska
pingstmissionen egna internatskolor i flera missionsländer.
Där samlades barnen från hela
landet och ibland också från
andra länder i regionen. Det
innebar stora avstånd till föräldrarna och begränsad tid att leva
tillsammans som familj.
Numera är samtliga skolor
i svenska pingströrelsens regi
nedlagda. Globaliseringen har
medfört att tillgången till andra
alternativ har ökat. Tack vare
internet är det nu också möjligt
delta i distansstudier som följer
den svenska skolplanen från årskurs sex.
Församling söker bidrag
I grunden är det förstås föräldrarnas ansvar att se till att barnen
får nödvändig skolutbildning.
Men för att det ska vara möjligt –
och för att familjer inte ska behöva avstå missionstjänst av den
anledningen – kan utsändande
församling söka bidrag för barnens skolgång, vilket alternativ
man än väljer och utifrån Skolkassans egna riktlinjer.
’
– För närvarande uppgår
bidraget till faktiska kostnader
upp till max 65 000 kronor per
läsår och barn och man söker för
ett år i taget, säger Helen Ajdert.
Det är avsett för skolavgifter,
läromedel eller bidrag för privat
handledare där tillgång till skola
saknas.
– Ibland väljer familjen dyrare
alternativ där bidraget inte täcker
kostnaderna men då får man
räkna med att stå för mellanskillnaden själva.
Utsända av församling
Det är alltså den utsändande
församlingen som söker bidraget
och villkoret för varje missionärsfamilj är alltså att de är utsända
av en svensk pingstförsamling.
Skolkassan finansieras genom
en solidarisk, men frivillig, avgift
som är relaterad till antalet församlingsmedlemmar.
– Hur hög den ska vara beslutas av skolkommittén och är
beroende av hur många familjer med skolbarn det handlar
om. Det varierar ju från tid till
annan.
Helen Ajdert betonar också att
om bidraget ska betalas ut med
100 procent så förutsätter det
att alla församlingar som delar
underhållet för en familj också är
med och betalar till skolkassan. I
annat fall reduceras bidraget med
motsvarande procent.
Bidrag även utan underhåll
Ibland händer det också att
missionärer reser ut utan att ha
fullt underhåll från församlingar
här hemma. I sådana fall kan
bidrag beviljas, men först efter
samtal med skolkommittén.
För att det ska vara möjligt att
få del av Skolkassebidraget krävs
att församlingen varit med och
betalat till kassan i minst ett år
före missionsperiodens början.
När skolkassan fördelar bidragen prioriteras de familjer som
har barn i grundskoleåldern, det
vill säga årskurs 0–9.
Trots att det kan kännas byråkratiskt och formellt med regelverk och kommittébeslut handlar
alltihop om trygghet för såväl
barn som föräldrar i missionens
tjänst.
– Skolan är viktig för alla, så
också familjerelationer. Därför är
det viktigt att vi hjälps åt att få det
att fungera för våra missionärsfamiljer på bästa sätt, säger Helen
Ajdert och tillägger:
– Barnen väljer ju inte det här
livet. Att se till deras bästa är därför livsviktigt.
Kerstin Klason
FAKTA Skolkassan
c Skolkassan inrättades i slutet av 1970-talet
på initiativ av Åke Boberg och Martin Tornell,
som i ett upprop till landets pingstförsamlingar uppmärksammade frågan om missionärsbarnens skolgång.
c Innan Skolkassans tillkomst var det upp till
missionärsfamiljen själv att tillsammans med
sin församling lösa ekonomin runt barnens
skolgång på bästa sätt.
c Filadelfiaförsamlingen i Stockholm ansvarade
för Skolkassan fram till 2002, då Pingst Internationellt tog över förvaltningen.
c Skolkassan leds idag av en kommitté bestående av verksamhetsansvarige för Pingst
Internationellt, personalhandläggare och
administratör för Skolkassan inom Pingst
Internationellt.
c Bland pingströrelsen missionärer finns just
nu 17 familjer med sammanlagt 45 skolbarn
i tjänst utomlands.
Pingst.se nr 4 2011
engelska på skolan. David, Veronica, Emelie och Victoria Frankner går i amerikansk internationell skola i S:t Petersburg.
Foto: privat
”Självklart att barnen ska bo hemma”
– Barnens skolgång var vik­
tigt för oss när vi planerade
för missionstjänst. Och att de
skulle bo hemma hos oss var
självklart.
Det säger Anneli och Andre­
as Frankner som sedan en tid
tillbaka är verksamma som
missionärer i Ryssland.
Familjen bor i mångmiljonstaden S:t Petersburg och arbetar
med församlingsplantering utifrån sin hemförsamling United
i Malmö, där Andreas också är
pastor.
Familjen har fyra barn, alla i
skolåldern: Victoria 15, Emelie
12, Veronica 10 och så lillebror
David, 7 år.
Både Andreas och Anneli är
aktiva i församlingsarbetet och
arbetar tillsammans med träning
av lokala ledare och pastorer.
Pingst.se nr 4 2011
Var frågan om barnens skolgång en viktig faktor när ni
övervägde missionstjänst?
– Vi har varit ute i mission
tidigare, då utan barn i skol­
åldern. Nu var det viktigt att få
en bra lösning för barnen.
Var det viktigt för er att barnen skulle bo hemma?
– Väldigt viktigt. Internat är
inget alternativ för oss.
Vilka alternativ fanns för er?
– Rysk skola eller hemundervisning var inget som passade
vår situation speciellt bra. Det
finns ingen svensk skola i S:t
Petersburg.
– Vår äldsta dotter skulle kunna gå den internetbaserade skolan Sofia distans, men vi valde
att sätta barnen i en amerikansk
internationell kristen skola.
Vad avgjorde valet av skola/
skolform?
– Vi besökte skolan, samtalade med både rektor, lärare,
elever och föräldrar och gillade
vad vi såg och hörde.
– När vi sedan visste att
vi kunde få ekonomiskt stöd
genom Pingst skolkassa beslutade vi oss för den skolan.
Har det fungerat bra?
– Skolan har fungerat bra,
men det har inte varit lätt. Rektorn och lärarna är vana vid att
hjälpa missionärsbarn från länder där engelska är andra eller
tredje språk att anpassa sig. Vi
har fått mycket stöd, förståelse
och uppmuntran från skolan när
det har varit jobbigt för barnen
att finna sig tillrätta med nytt
språk, ny miljö, ny pedagogik
och disciplin.
När barnen själva ska beskriva
sin skola och skillnaderna jämfört med skolan i Sverige så är
det framför allt läxorna de tar
upp. Läxläsningen ockuperar
det mesta av deras ”lediga” tid
efter skolan och även helgerna
får tas i anspråk.
Något direkt umgänge med
kompisar från skolan blir det
därför inte tid till. Men att ha
skolkamrater från hela världen,
lära känna deras länder och kultur hör till det mest positiva med
skolan.
All undervisning, och all övrig
konversation på skolan, sker på
engelska och det är en ganska
hög tröskel just nu, men kommer förstås alltid att vara en stor
tillgång när det är dags att ta
vuxna kliv ut i en alltmer internationaliserad framtid.
Kerstin Klason
13
VÄRLDEN
nytt hopp. Furaha Mwamayyuyu i DR Kongo och hennes familj har fått hjälp genom ett mikrokreditsprojekt, som stöds av Filadelfiaförsamlingen
i Stockholm och PMU. FOTO: SARA ERLANDSSON
Nu kan Furaha
försörja sin familj
PMU:s insamling till Kongo fortsätter. Innan året är slut behövs
fem miljoner kronor för att bland annat kunna fortsätta stödja
nutritionsprogrammet och arbetet med sexuellt utsatta kvinnor
i östra DR Kongo. Hittills har 4,2 miljoner kronor kommit in.
Furaha är en av dem som fått stöd av programmet.
Furaha Mwamayyuyu och hennes man har nio barn. Furaha
sökte upp nutritionscentret vid
Kalagane när ett av hennes barn
14
blivit sjuk av undernäring. När
barnet hade återhämtat sig och
det var dags att återvända hem
fanns inte pengar att köpa mat
för. Man hade inte heller råd att
betala barnens skolavgifter.
Fick en get
Vid nutritionscentret beslöt
personalen att familjen skulle få
ta del av ett mikrokreditsprojekt
som stöds av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och PMU.
Detta var för fyra år sedan då
familjen fick en get och stöd till
sitt lilla jordbruk. Sedan dess har
man totalt kunna sälja sex killingar. Intäkterna från killingarna har hjälpt familjen att betala
skolavgifter och sjukvårdskostnader.
Fotnot: Läs mer om insamlingen
till Kongo på www.pmu.se
Pingst.se nr 4 2011
Julkonserter för
barn i världen
Nu under december arrang­
erar de flesta pingstför­
samlingar någon form av
julkonsert. På senare år
har det hos många blivit en
tradition att låta kollekten vid
dessa konserter gå till PMU
och pingstförsamlingarnas
gemensamma julkampanj
Barnens rätt.
Förra året gav Barnens rätt-kampanjen
nästan tre miljoner
kronor där privatpersoner,
församlingar och second
hand-butiker drog sitt strå till
stacken genom olika satsningar.
Sudan och skolbyggnation stod
då i fokus.
I år uppmärksammas romernas situation i Serbien. Det är
oklart hur många romer som
bor i Serbien. En uppskattning är
att mellan en halv och en miljon
finns i landet. Många av dem bor
i landet utan att vara registrerade.
PMU:s partner på plats, organisationen Bread of Life, arbetar
bland annat för att romerna ska
få utbildning, känna sig tryggare
i samhället och kunna tillgodose
sina rättigheter.
Många initiativ togs förra året
för att vara med i insamlingen. I
år är det likadant. Under första
adventshelgen lät ett stort antal
second hand-butiker sin dagskassa gå till Barnens rätt. Vid julkonserterna ”Klingande julkort”
skönsång. Dynamic är en à cappellagrupp på fem personer som startade på Musikhögskolan i Stockholm
2002. I dag är Dynamic en av Sveriges bästa vokalgrupper. I år gör de sommanlagt nio julkonserter för PMU.
behövande. Romsk pojke i illegal bosättning i
Serbien. i Pingst Jönköping låter man
kollekten vid konserterna gå till
samma insamling.
Under början av den här
månaden gjorde sångaren Mikael
Järlestrand en julkonsertturné
i sex kyrkor då han
Naddja i årets skolpaket
Varje år ger PMU ut ett skol­
paket som genom reportage,
film och kreativa uttryck vill
öka barns nyfikenhet på sin
omvärld.
Materialet vill även ge barn
konkreta redskap till att själva
Pingst.se nr 4 2011
Foto: Therése N. Jonsson
bli världsförbättrare
på lokal såväl som
global nivå. Skolpaketet riktar sig till
barn i mellanstadieåldern och kan
användas i kyrkans
barngrupper och
rutinerad. Mikael Järlestrand är en välkänd
sångare i kristna sammanhang. I början av december
gjorde han sex konserter för PMU.
samtidigt samlade in pengar till
Barnens rätt. Även vokalgruppen Dynamic ger konserter med
PMU under den här månaden,
sammanlagt nio stycken. De som
nu återstår är den 16 december i
Missionskyrkan i Bankeryd, den
i skolans undervisning.
Årets
skolpaket
innehåller tidningen
”Kompis”, en affisch,
en lärarhandledning
och en kortare film.
Enligt FN:s barnkonvention har alla
barn samma rättighe-
17 december i Korskyrkan i Borås och den 18 december i Pingstkyrkan i Skövde.
Mikael Stjernberg
Fotnot: Besök www.pmu.se/barnensratt för mer information.
ter. Men alla barn får inte samma möjligheter.Årets skolpaket
berättar om romer i Serbien
och då speciellt om Naddja som
är tio år.
Fotnot: Beställ skolpaketet på
www.pmu.se/skolpaketet och
se filmen om Naddja på www.
pmu.se/film
15
REPORTAGE
barnen
Tack vare
vet alla var Pingstkyrkan finns
Församlingen har växt från 7 till 25 medlemmar sedan
barnarbetet tog fart, och varenda unge i småländska
Ekenässjön vet numera var Pingstkyrkan ligger. För att
inte tala om kommunchef, rektor och bibliotekarie.
När jag svänger in på parkeringen utanför
kyrkan en gråmulen tisdagsmorgon ser jag
Iréne Jonsson stå i dörren med famnen full
av färgglada ballonger.
– Titta vilket fint mottagande du får!
säger hon glatt och slår ut med armarna i en
stor kram.
Nu var förstås inte ballongerna avsedda för
journalistbesöket utan för alla dagbarnvårdare och deras barn som kommer till kyrkan
senare i dag för att få en teaterföreställning
med Iréne och dockan Elmer. Dockan som
har blivit så verklig för barnen att en av småttingarna en gång puttade på sin mamma när
de mötte Iréne i affären och viskade:
”Kan inte du fråga om Elmer och jag kan
få leka nån dag?”
Kärlek och värme
Den öppna famnen, kärleken och värmen, är typisk för Ekenässjön, säger Iréne
själv. Hon kom hit för fem år sedan efter en
klar och tydlig ingivelse som drabbade både
henne och hennes man: det är i Ekenässjön vi
ska vara! Iréne som är förskollärare i botten
hade studerat vidare på musikskolan ITM,
gått en distansbibelskola och kände tydligt att
hon ville jobba i en församling. Så hon ställde
frågan helt resolut till Pingstkyrkan i Ekenässjön.
Det visade sig att de hade bett i 20 år om
en ung familj som ville flytta dit och skapa
nytt liv i kyrkan genom att dra igång en
16
barnverksamhet. Sju pensionärer anställde
Iréne rakt av.
– Du vet, de var i 70–75-årsåldern då, riktiga pingstvänner och helt underbara människor! De anställde mig på 20 procent och
jag körde i 120. Vi ville ju plantera en ny församling, och då krävs det jobb!
Iréne började med att ge sig rakt in i skolvärlden genom sin äldsta dotter som då var
sju år och den första barngrupp som startades riktades till hennes åldersgrupp, barn i
förskoleklass, 1:an och 2:an.
– Att folk kom var
helt och hållet hennes förtjänst. När vi
började med ”Draget”
kom 25 barn och det
var hela hennes klass!
berättar Iréne.
Steg för steg fortsatte Iréne att bygga
upp ett nätverk av
strategiska kontakter,
allt ifrån rektorn och
fotbollsföreningens
ordförande till kommunchefen.
– Sådana som man
kan jobba ihop med och få genomslagskraft
på ett annat sätt, förklarar hon.
Iréne hade en genomtänkt strategi.
– När jag tog de här kontakterna då var
jag Iréne, mamma i samhället.
’’
Hon frågade efter skolans behov, vilka
ämnen och teman de jobbade med och om
hon, som anställd i Pingstkyrkan, kunde
hjälpa till på något vis. Första gången barnen
kom från skolan till kyrkan var Iréne väldigt
tydlig med varudeklarationen. Hon tänkte
inte prata om Gud eller Jesus, däremot om
mobbning och alla människors lika värde.
”Nu handlar det om Jesus”
– Men när skolan frågade om de fick komma hit och ha en påsksamling var jag lika tydlig; nu handlar det om Jesus. Kör man med
raka kort blir det oftast inga konflikter. Och
när det handlar om vår egen verksamhet i
kyrkan, då ska vi aldrig tveka, säger Iréne.
Just den uppdelningen har blivit väldigt
tydlig, Pingstkyrkan Ekenässjön har sin egen
verksamhet för barn och familjer, men man
är också engagerad i samhället genom exempelvis teaterprojekt
och events, bland
annat vid skolupptakt och skolavslutning.
– De tre första åren var vi ute
hur mycket som
helst. Vi syntes på
julmarknader och
happenings, spelade
drama med barnen
på stan och gjorde
allt för att synas och
bli ett namn. Nu har
det blivit mindre av
det eftersom vi har så mycket egen verksamhet, säger Iréne.
Och då menar hon inte verksamhet i vanlig bemärkelse. Församlingen har till exempel sällan vanliga gudstjänster utan samlas i c
Kör man med
raka kort blir
det oftast inga konflikter. Och när det
handlar om vår egen
verksamhet i kyrkan,
då ska vi aldrig tveka.
Pingst.se nr 4 2011
Nyfikna barn.
Alla barn i småländska
Ekenässjön hittar i dag
till Pingstkyrkan.
FOTO: SAMUEL JONSSON
REPORTAGE
Populära. Iréne Jonsson tillsammans med dockan Elmer, som blivit en kändis i Ekenässjön.
c
kyrkan på tisdagskvällarna. Man delar bibelordet med varandra, sjunger och ber. En
gång i månaden försöker man hålla någon
slags familjegudstjänst, mest för att få in
vanan att man faktiskt kan komma till kyrkan för att fira gudstjänst också.
– Få kom på våra traditionella möten,
därför har vi inte många gudstjänster av det
slaget. Och om det nu är söndag klockan
10 som är hindret, varför inte ha söndagsskola på måndagskvällar halv sex om barnen
kommer då? Visst var det lite svårt för en del
i början, men vi var tydliga med varför vi
gjorde så här. Och alla ser ju hur det ser ut
på veckokvällarna, när det är fullt med barn
här.
Ingen naturlig koppling till kyrkan
Ja kyrkan fylls med barn och vuxna flera
gånger i veckan. Och bara en handfull av
barnen är ”församlingsbarn”, den stora
majoriteten har ingen annan naturlig koppling till kyrkan på något sätt.
Församlingsmedlemmarna har växt i
antal från 7 till 25. I den utåtriktade barnverksamheten fångar man upp allt ifrån
FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
spädbarn till 13- 14-åringar. Vad händer när
församlingen fortsätter att växa?
– Vi måste få till ett tonårsarbete nästa år.
En praktisk lärjungaträning där tonåringarna får se, lära och praktisera. Vara med
och forma församlingen. Men då behöver
vi mer folk – och det har vi inte i dag. Visst
har vi ett fantastisk barnverksamhet men
det är inte bara guld och gröna skogar. Det
är mycket vånda också. Stora utmaningar.
Men vi får kasta det på honom som har
lovat att bära, säger Iréne.
Gabriella Mellergårdh
Pris till arbetet i Ekenässjön
”Årets pionjärsatsning bland
barn och unga”. Den utmär­
kelsen fick Pingstkyrkan i
Ekenässjön av Pingst Ung i
somras och därtill ett belopp
på 10 000 kronor. Verksam­
heten har byggts upp under
fem år och är helt behovs­
styrd.
Målsättningen är viktig i allt
man gör.
– Vi jobbar för att människor
ska bli frälsta, även när vi städar och kokar kaffe, säger Iréne
Jonsson.
’ FAKTA
Lockar många. Guds­
tjänsterna hålls på tider då det går
att samla människor.
FOTO: SAMUEL JONSSON
Att bygga upp en bra barnverksamhet kräver tid och hårt
arbete vilket inte är det enklaste
sina barn. På ”Bebbemorgon”
är frukostborden dukade med
levande ljus, frukt och juice,
färska frallor och gott pålägg.
Det ska vara omsorg och kärlek,
menar Iréne. Och alltid finns det
äldre kvinnor ur församlingen
på plats för att ta hand om småttingarna så att mammorna får
äta frukost i lugn och ro utan
avbrott, en sällsynt och uppskattad lyx, i synnerhet bland förstagångsmammorna.
– Vi har skapat när behoven
har kommit, säger Iréne.
Gabriella Mellergårdh
Barnverksamheten i Pingstkyrkan Ekenässjön
c ”Bebbemorgon” för mammor med små
barn mellan 0–1 år.
c ”Musikverkstan” för 1–5-åringar. 42
barn inskrivna.
c ”Draget” för 6–8-åringar. 25 barn
inskrivna.
c ”Kidz” för 9–12-åringar. 30 barn
inskrivna.
18
eftersom de allra flesta arbetar
ideellt på sin fritid.
– Men det handlar också om
att ha rätt tajming, menar Iréne.
Och att vara lyhörd för behoven. Som när det ringde på dörren och fyra unga tjejer med
barnvagnar stod utanför på rad.
Lite blygt och försiktigt började
de förklara att de var nyblivna
mammor och inte hade någonstans att träffas på dagarna.
”Så ni vill att jag ska starta
något?” frågade Iréne glatt. Förs­
ta samlingen med ”Bebbemorgon” kom tolv mammor med
c Dessutom är man engagerade i events
kring skolstart och skolavslutning
tillsammans med skolan. Förskolorna
erbjuds också teaterföreställningar på
olika teman i samarbete med kommun
och bibliotek, antingen på plats ute i
förskolorna eller i kyrkan.
c Iréne Jonsson har också inlett ett sam-
arbete med skolan för att med föräldrarnas tillstånd ge extra hjälp och stöd till
barn som mår dåligt.
c Ekenässjön är ett litet småländskt samhälle med 1 500 invånare, strax utanför
Vetlanda.
Pingst.se nr 4 2011
Irénes tips för en lyckad
barnverksamhet i kyrkan
c
Ha en långsiktig plan och
strategi. Hur vill du att församlingens barnverksamhet ska se ut om fem år?
Om tio år? Sätt upp rimliga
delmål längs vägen.
c Gör en omvärldsanalys.
Vilket språk talas på den
här platsen? Är det fotboll
och hockey som är grejen
eller den lokala motorklubben? För att nå ut måste
du kunna tala rätt språk
och skapa mötesplatser på
rätt arenor. (Irene tog till
exempel MC-körkort vilket passade perfekt för att
nå fram till bygdens MCfolk.)
c Bygg förtroende och skapa
ett strategiskt nätverk ute
i samhället. Bra kontakter
kan till exempel vara rektorn,
idrottsföreningens
ordförande och kommunchefen. (Knalla upp till
kommunkontoret med en
påse bullar, inte för att vara
smilig utan för att skapa
relationer på ett äkta sätt.)
Fråga vad kyrkan kan
hjälpa till med? Vilka frågor jobbar kommunen
med just nu? Är det några
särskilda teman som är på
gång inom skola och förskola den här terminen?
Kom ihåg att kyrkan har
en unik kompetens genom
den kristna värdegrunden.
c Var tydlig med när du
kommer att prata Jesus
och när du inte gör det.
Exempelvis är det skillnad
på om skolan kommer till
kyrkan för att lyssna på
en teaterföreställning som
handlar om mobbning och
alla människors lika värde
– eller om de kommer till
kyrkan för att ha en påsksamling som handlar om
Jesus. Tydlighet minskar
risken för konflikter.
c Var ödmjuk och var dig
själv. Ibland får du krusa,
ibland får du lägga dig, sånt
är livet. Men glöm aldrig
bort att älska människorna,
det är det viktigaste!
c
Råd om kris
och konflikt
Den som själv hamnat i
en livskris, eller står nära
en drabbad, kan få hjälp
av samtalsterapeuten PerGustaf Eriksson. Utifrån
Tillsammans erbjuder han
nu rådgivning på telefon
eller vid personligt möte.
Sedan i höst har Tillsammans
föreläsningar om livskriser,
hållna av terapeuten och teologen Per-Gustaf Eriksson. Nu
står han också till förfogande
för individuell telefonrådgivning, kring kris- och konflikthantering.
– Jag har fått många samtal
från människor som gått och
burit på tunga saker i åratal
och där situationen gått i baklås därför att de aldrig fick första hjälpen när de drabbades,
berättar Per-Gustaf Eriksson.
Vi är ofta bra på att trösta bort
sorgen men inte på att trösta
fram den. Det är viktigt att
kunna släppa fram smärtan,
för ingen kris går över utan att
bearbetas.
Diplomerad terapeut
Lugn och ro. Mysfrukost för mammorna. Så ser det ut när Iréne
Jonsson och Pingstkyrkan i Ekenässjön bjuder till ”Bebbemorgon”.
Småttingarna ses till av äldre damer i församlingen medan mammorna
får njuta av lyxen att äta och umgås i lugn och ro.
FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
Pingst.se nr 4 2011
Per-Gustaf Eriksson, som
bland annat undervisar på Tillsammans ambassadörsutbildning, är diplomerad terapeut
vid S:t Lukasstiftelsen, har
genomgått handledarutbildning vid högskolan och har en
fil kand och en teol kand-examen. Han har många uppdrag
som föreläsare, handledare och
fortbildare inom näringsliv,
skola, vård och omsorg, samt
inom Svenska kyrkan och olika
frikyrkoförsamlingar.
– Det känns bra och
meningsfullt att gå in i ett
närmare samarbete med Tillsammans. Det är en naturlig
fortsättning på de engagemang
jag har sedan tidigare. Det jag
gör handlar mycket om att
lära människor att finjustera
sina verktyg för att bli en del
av lösningen i stället för en del
av problemet. Rädslan för att
Hjälp. Per-Gustaf Eriksson
ger råd om kris och konflikt.
göra fel får många att dra sig
undan de krisdrabbade, vilket
förvärrar situationen.
Behöver bearbeta
Många
människor
går
och bär på smärta och sorg i
dagens samhälle, och insikten
har ökat inom församlingarna
om att kriser behöver bearbetas, menar Per-Gustaf.
– Det går inte att med andliga termer maskera smärtan, då
blir bördan bara större. Man
kan ha en djup tro på Gud
men ändå må väldigt dåligt.
Den krisdrabbade kanske själv
inte förstår varför hon mår så
dåligt, och risken är då att krisen leder till självförkastelse.
Genom föreläsningar och
rådgivning vill han förmedla
en spegel och en karta.
– När jag sätter ord på det
människor känner, förstår de
att de reagerar normalt på en
onormal situation, och de får
sedan vägledning i hur de ska
gå vidare. En väl bearbetad kris
kan ge individen resurser hon
inte hade tidigare och göra henne till en bättre medmänniska.
Han framhåller att ett samtal på telefon kan ge en värdefull första hjälp, men om
behoven är stora kan det också
behövas personliga möten,
antingen med honom själv
eller med en annan terapeut
eller själavårdare.
Noomi Lind
19
SVERIGE
Laddade. Deltagarna i den fjärde omgången av distansutbildningen för Tillsammans-ambassadörer. FOTO: CILLA STJERNBERG
Nya ambassadörer på gång
I november drog den fjärde
omgången av Tillsammans tre
terminer långa distansutbild­
ning för ambassadörer igång.
Ytterligare 28 personer har
fått chansen att gå den popu­
lära utbildningen, som sedan
kommer att ta paus.
Omkring 70 personer ville gå
utbildningen, så det har varit
ett drygt jobb för Cilla Stjernberg och hennes medarbetare
att bestämma vilka som skulle få
vara med.
Utbildningen sträcker sig över
tre terminer, med en gemensam
träff på flera dagar per termin
och egen läsning och eget arbete
under mellantiden.
108 gediget utbildade
Hittills har 80 personer gått
utbildningen och när det nya
gänget blir klara nästa höst innebär det att 108 personer fått en
gedigen utbildning i frågor som
har med relationsarbete i församlingen att göra.
Det är också därför Tillsammans bestämt sig för att pausa
utbildningen.
– Vi vill hinna ta hand om
alla som gått utbildningen och
erbjuda dem mer fortbildning,
20
handledning/couchning och fler
nätverksträffar, säger Cilla Stjernberg,
projektledare
för Tillsammans.
Nöjd. Åsa
– Ambas- Ytterström är
mycket nöjd med
sadörerna
gör ett fan- utbildningen.
FOTO: PRIVAT
tastiskt arbete
för att stärka relations- och familjefrågor runtom i hela Sverige.
De är länken mellan församlingarna och Tillsammans, uppdaterar oss och berättar vilka behov
som finns i just deras stad så servar vi med material, utbildning
och föreläsare samt handledning,
fortsätter Cilla Stjernberg.
”Långt över förväntan”
En av dem som gått utbildningen är Åsa Ytterström.
Hon är styrelsemedlem i Habo
pingstförsamling och gick kursen tillsammans med den barnoch familjeansvariga i hennes
församling. De fick sina kursintyg i september.
– Vi valde att gå kursen för att
bli bättre på frågor som har med
relationer att göra, säger hon.
Hon tycker att kursen varit
jättebra och långt över förväntan, trots att hennes förväntningar inte var lågt ställda.
– Det är ett späckat program,
men väldigt intressant. Föreläsarna är jätteduktiga och varenda föreläsning har varit kanon.
Dessutom är det så bra att få
nätverka med andra som brinner för samma sak som en själv
mellan föreläsningarna.
När jag frågar vad som varit
matnyttigast under utbildningen
svarar Åsa:
– Det fokus på krishantering,
som vi hade vid andra kurstillfället i mars i år. Då talade vi bland
annat om vad som händer barn
och familjer som får sorg. Fem
dagar efter vi kom hem råkade
en flicka i vår församling ut för
en olycka och omkom bara 13 år
gammal. Det betydde jättemycket för mig och oss i församlingen
att ha genomgången från kursen
i ryggen. Det var otroligt bra och
hjälpte oss mycket.
– Sen har det varit inspirerande att få nya tankar utefter vägen.
Under
utbildningen
tas
många olika ämnen upp. Det
handlar om gruppdynamik och
om att leda en grupp, Bibelns
syn på äktenskap och familj,
kriser och krishantering, våld i
nära relationer, sexualitet, förlåtelse och försoning, familjen i
församlingen och hållbara relationer.
Olika inriktningar
Mellan kurstillfällena läser
deltagarna litteratur och genomför intervjuer och olika Tillsammans-aktiviteter, som dokumenteras och redovisas.
– Det är spännande att
ambassadörerna arbetar med så
många olika saker, säger Cilla
Stjernberg. Någon har en föräldrakurs samtidigt som hon lär ut
babymassage, en annan ordnar
skotersafari för män då de pratar relationer uppe på fjället, en
tredje reser runt och föreläser
om hur man visar barn vägen till
en tro som bär för att vi ska få
våra församlingar att växa.
– Många gläder sig mycket
över att det är så många som inte
vanligtvis brukar gå till kyrkan
som kommer när de bjuder in till
olika Tillsammans-aktiviteter.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Utbildningen för Tillsammans-ambassadörerna hålls
på Kaggeholms slott utanför
Stockholm.
Pingst.se nr 4 2011
Raka svar till unga
Psykolog Alf B Svensson har
skrivit ett sex och samlev­
nads-material utifrån ett
kristet perspektiv. Materialet
”Kärlek, sex och samlevnad,
raka svar på tonåringars
frågor” finns nu att ladda ner
från Tillsammans hemsida.
Varför har
du tagit
fram detta
material?
– Jag
tycker att det
behövs alternativ, utifrån
ett
kristet
perspektiv,
till det av Gratis. Det
RFSU lanse- material som Alf
rade mate- B Svensson sam­
rialet
”Sex manställt går att
på kartan”, ladda hem från
som används www.tillsammans.
i skolorna. I pingst.se.
det framställs
sexualitet som något som bara
handlar om teknik, inte om etik,
känslor, värderingar och relationer.
– I den lärarhandledning som
finns uppmanas lärare att inte
använda ordet kärlek. Då kan de
som har sex utan att vara kära
känna att det inte är lika acceptabelt. En rad olika sätt att ha sex
på beskrivs, där allt är ok bara
man använder kondom och inte
tvingar sin partner till något.
Däremot ges ingen information
om hur man håller kärleken
levande.
Vilket är det viktigaste budskap du
vill förmedla?
– Jag vill lyfta
fram att när det
gäller
sexualitet
och samlevnad så
händer det mesta
i vårt känsloliv.
Det har gjorts en
undersökning vid
Göteborgs
universitet,
(UngKAB09), där unga
tillfrågades vad
de saknade mest i
den sexualundervisning som de
fått. De ville veta
hur man får ett
förhållande att
hålla.
Har man svårt
att ta upp detta
ämne inom
kyrkan?
– Ja, jag tror
att många tycker att det känns
pinsamt och känsligt. Det är
vanligare att mammor talar
med sina döttrar än att pappor
gör det med sina söner. Många
vuxna vet heller inte riktigt vad
de själva tycker i dessa frågor,
exempelvis om man bör vänta
med sex tills man gift sig.
– Ibland tas ämnet upp i
konfirmationsundervisningen,
men jag tycker att man behöver rikta sig mer till de lite äldre
ungdomarna, mellan 16–18 år.
Förr var det väldigt mycket pek-
ungdomsledare ska
tipsa föräldrar om
att de kan ladda ner
detta material gratis
från
www.tillsammans.pingst.se. Det
kan också användas
i
ungdomsgrupper
och på tonårsläger.
Tanken är att man
tar ställning till de
olika påståenden som
finns med och diskuterar dem i grupp, och
att ledare ger sin syn
på sexualitet utifrån
Bibeln och vad forskning visar.
pinnar, men i detta material
försöker jag att ta upp ämnet på
ett positivt sätt utifrån kristen
etik, utan att skuldbelägga.
Hur har du lagt upp materialet
och hur ska det användas?
– Jag har, utifrån den kunskap
jag har, fokuserat de vanligaste
frågor som unga har och inte får
svar på. Tonåringar kan själva
läsa det, föräldrar kan ha det
som underlag för samtal med
sina barn.
– Jag önskar att pastorer och
Vad hoppas du att
materialet ska få för
betydelse?
– Jag hoppas att tonåringar ska få en mer
positiv självkänsla och
att de inte ska vara alltför snabba, utan ta sig
den tid som behövs för
att hitta den rätta. Sedan
önskar jag att de ska inse att sex
är något man ska vara rädd om,
att det utifrån Guds tanke hör
hemma inom äktenskapet, men
att ingen ska behöva känna sig
dömd om man misslyckas.
– Jag vill att ungdomar ska
upptäcka att Bibelns råd faktiskt
stämmer med vad forskningen
säger, exempelvis har det visat
sig att gifta par är lyckligare och
får ut mer av sitt sexliv än sambopar.
Noomi Lind
Vigselförrättarkurs
När: 7 - 9 februari
Var: Kaggeholms slott
Kursen är obligatorisk för dem som söker vigselbehörighet inom Pingströrelsen.
Vidare upplysningar:
Pingst, Ingrid Svanell, 141 99 STOCKHOLM
Tel: 08 - 619 56 56, e-post: [email protected]
Sista anmälningsdag är 23 januari.
Pingst.se nr 4 2011
21
UNDERVISNING
Generositet
– en underskattad tillgång
Ulf Sundkvist skriver: Det finns ett naturligt samband mellan
att vara generös och skörda generositet.
”D
e vise männen
gick in i huset,
och där fann
de barnet och
Maria,
hans
mor, och föll ner
och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: Guld och rökelse och
myrra”, Matt 2:11.
En av döttrarna har lite försynt lämnat en
lista med sina önskemål inför julen på köksbordet. Jag läser och blir lite förvånad. Äntligen. Hon har vuxit upp. Mitt kära lilla barn
öskar sig inte bara roliga grejer. Hon önskar
sig nyttiga grejer, men också det oerhörda –
fred på jorden! Jag ler och tänker. Barn vet
verkligen hur föräldrar ska ”viras runt lillfingret”, men får be om förlåtelse redan innan tanken är slutförd. Fred önskar hon sig,
fred ska hon få. Så får det bli.
Att julen är önskningarnas och gåvornas
helg nummer ett är inte konstigt. Julens budskap handlar ju om en gåva – den allra största
– Guds gåva till mänskligheten. Ett barn! Det
vackraste vi kan tänka oss. Litet, sårbart och
samtidigt det mesta kraftfulla världen kan se.
Långt innan någon riktigt förstått
gåvans storhet ställer sig några kungar på
knä. De hyllar det nyfödda barnet och ger
sina gåvor. Det finaste de hade; guld, rökelse
och myrra. Tillräckligt för att den lilla församlingen, familjen, skulle klara av kommande flykt till Egypten. Barnet, ”Ordet från
himlen” skulle skyddas till varje pris. Det
var ju bärare av själva frälsningen för hela
mänskligheten.
Stora mäktiga män på knä inför Jesus,
dessutom med händerna fyllda med gåvor.
Vackert och kraftfullt.
Fadern är generös. Han gav oss sin ende
son. Visste han att han skulle få honom tillbaka? En del fatalistiska teologer skulle naturligtvis svara: ”Ja, det klart han visste”. Men
det tror inte jag. Frestelsernas öken talar ett
annat språk. Kampen i Getsemane likaså.
När sedan piskan viner och ryggen flås, törnekronan vrids på huvudet och spikarna
drivs in i hans kropp blir den vackraste av
22
Ulf Sundkvist
är pastor i Pingstkyrkan Karlskrona.
alla gåvor förvandlad till en förvriden gestalt
och ett levande helvete. När Fadern gav var
det utan tanke på vinst, utan tanke på egen
tillfredställelse. Ren kärlek, tänker inte på sitt,
1 Kor 13. Den ger ändå.
Jesus är generös. Inte bara judiska vuxna män får hans uppmärksamhet. Kvinnorna
och barnen, till och med andra folk får del
av hans tid och omsorg. Hängande på korset kan han inte betvinga sig själv och sluta
ge. Marias behov av försörjning måste lösas,
samtidigt som hela mänsklighetens skuld
måste betalas. Litet och stort om vartannat.
För Jesus var de långsamma, de mest utsatta och svaga de viktigaste. Blinda, fattiga och
spetälska, de som nästan ingen orkade med.
Han gav mest till dem som aldrig kunde
betala tillbaka. Generositeten verkar inte ha
några som helst gränser. Han gav allt. Det
bästa han hade, inte det han fick över när alla
egna räkningar var betalda.
Anden är generös. Inte bara de tre närmaste – Petrus, Jakob och Johannes – inte bara
’’
När vi firar
berättelsen om
den obeskrivligt generösa gudagåvan, låt
oss då även vi överflöda i kärleksgåvor till
varandra och till den
församling vi tillhör.”
de tolv eller de 72 andra lärjungarna kände
av vinden som fyllde rummet i Övre salen.
När gudsvinden blåste på Pingstdagen, när
Andens eld tändes och tunghäftan släppte,
drabbades alla av Guds härlighet. Anden fördelade sina gåvor ”på var och en av dem”,
Apg 2. Jag gillar beskrivningen. Det finns mer
och det finns till alla. Anden är generös.
Med Andens uppfyllelse, i Andens dop,
händer något med människan. Hon kan inte
längre tiga, hon kan inte längre förvara det
hon äger på banken för att se om det möjligen kan ge högre avkastning där, hon delar
med sig. Orden ”vi kan inte tiga”, säger något
oerhört om pånyttfödelsens förvandlande
kraft av människohjärtats natur, Apg 4:20.
Guds generositet påverkar dem så att de inte
längre vill äga något för egen del.
Det finns ett naturligt samband mel-
lan att vara generös och skörda generositet.
Sambandet är så påtagligt att en och annan
säkert kommit fram till frågan om motivet till den egna generositeten rent av skulle
kunna vara skörden generositeten ger. För
det är så. Den som sår får skörda. Det ser vi
i naturen. Sätter du potatis skördar du vanligen betydligt mer potatis än du satt.
Det är dock bara den som sår, sätter eller
ger som får skörda. Där finns en reell risk.
Mellan sådd och skörd går det ofta lång tid
och under den tiden kan saker gå fel. För att
så, måste man våga ta en risk. För att över
huvud taget komma på tanken att så behöver
man alltså tro, dels på det egna utsädet och
dels på jorden i vilken man sår. Det momentet kommer vi aldrig undan. Tar man ingen
risk alls minimeras tillväxtmöjligheterna helt
och hållet.
Men det finns en faktor till. ”Den som sår
snålt får en snål skörd” och vise versa ”den
som sår rikligt får en riklig skörd”, 2 Kor 9:6.
Att detta gäller i naturen är uppenbart, men
att det också gäller i våra relationer och i vårt
förhållande till familj och församling är inte
alltid lika uppenbart, men det är ändå så det
är.
Jesus säger att vi ska ”söka Guds rike först”
och att om vi gör det kommer det att berika
Pingst.se nr 4 2011
foto: ulrika ramstrand
livet på alla andra områden, Matt 6:33. Men
hur kan vi göra det? Finns det någon prioriteringslista?
Familjen först. Ingen kan bära alla, men
alla kan bära någon. Vår primära lojalitet
är vår egen familj. När Noa byggde Arken
vände han sig först till sin familj. De trodde
på honom och blev räddade. Genom hela
Gamla testamentet ser vi hur ansvaret för den
egna familjen inskärps, en tanke som också
får stöd i Nya testamentet, Matt 19, Ef 5-6.
När Jesus får frågan om skatt och underförstått frågan om samhällsansvaret kontra
ansvaret för den andliga verksamheten gör
han egentligen ingen skillnad. Orden ”Ge
kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud
det som tillhör Gud” är klargörande, Mark
12:17. Naturligtvis ska vi ta ett samhällsansvar. Att gemensamt besluta om gemensamma verksamheter – vård, skola, omsorg – är
självklart i ett civiliserat samhälle, men också
utifrån ett kristet perspektiv.
Men vi utmanas också att ”ge Gud det som
tillhör Gud tillhör”, att vara med och bära ett
gemensamt ansvar för församlingen och för
Guds rikes utbredande.
I Sverige och i väst, finns det stor anled-
ning att pröva våra familjära prioriteringar
inför Bibelns allmänna vägledning om hur vi
förvaltar våra liv. Vi lever nämligen på mer
än 90 procent av världens samlade tillgångar.
Är det riktigt att köpa en ny TV till när vi har
tre, en bil till när man kan cykla, en resa till
när Östafrika svälter?
I samhället fattar vi genom demokratiska
valda politiker beslut om verksamheter och
skattenivåer. Gillar vi inte dessa får vi byta
Pingst.se nr 4 2011
politiker och ta nya beslut, men till dess ska
vi betala skatt.
I församlingen då, vad finns det för
vägledning där och hur är det med tiondegivandet egentligen? Det som började med
Abraham – inte som en lag utan ”bara” som
ett tack för Guds välsignelse, 1 Mos 14, som
försatte med Isak och Jakob. Principen som
konfirmerades i lagen av Mose, bekräftades
faktiskt av Jesus: ”Det gäller att göra det ena
utan att försumma det andra”, Matt 23:23.
Men – och det är ett viktigt ”men” – lagens
förbannelse över den som inte vågar eller kan
är bruten. Den förbannelsen tog Jesus. Så den
andliga vägledningen blir därför enkel och
praktisk. Börja i det lilla. Börja med en, två
eller tre procent av din inkomst och öka därefter, allt eftersom din tro växer.
Till sist några noteringar. ”Kärleken till
pengar är roten till allt ont”, 1 Tim 6:10. Det
gäller att vara på sin vakt. Utan pengar kan
ingen modern människa leva. Fattigdom är
heller inget vi önskar någon, inte heller något
att eftersträva, men rikedom kan också vara
farligt. Girighet är livsfarligt – det bör noteras
i ”bonuskulturens” tid – man kan dö av det.
Den andra noteringen handlar om välsignelse. Den Gud Bibeln berättar om gillar att
välsigna. Vi ser det i patriarkhistorien. Trons
fader Abraham blir så välsignad av Gud att
han framstår som en av de mest välbärgade i
sin tid. Listan av bibliska personer som bevis
på att vi kan räkna med Guds välsignelse
också i vår ekonomi kan göras mycket lång.
Job, Isak, Jakob, Josef, Samuel, Saul, David,
Salomo, Ester, Daniel…
Till denna lista kan vi också foga Jesus.
Han, som valde att bli fattig, inte för att konservera de fattiga i deras fattigdom eller upphöja fattigdom till ideal, utan för att befria
människor och folk ur fattigdomens slaveri,
Luk 4:18-21.
Den tredje noteringen är generositet. ”Det
är saligare att ge än att få”, Apg 20:35. Ibland
frestas vi att tro att det är roligare att ta emot
än att ge, men på lång sikt är det precis tvärtom. Det generositeten gör med givaren går
inte att överbetona.
Den fjärde noteringen handlar om skryt.
”När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun
för dig”, Matt 6:2-4. Det är kanske inte så
vanligt i Sverige, att människor skryter med
sina pengar, men visst finns tendensen, inte
minst på insamlingsgalorna. Hur många
företag skulle donera stora summor om de
inte fick skylta med sina loggor?
Slutligen: Plikt är bra, men tvång är
farligt och skadligt. Vem vill ta emot en gåva
av någon som ger för att den är tvungen?
”Var och en skall ge som han har beslutat i
sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty
Gud älskar en glad givare. Gud förmår ge er
allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad
ni behöver och själva kan ge i överflöd till
varje gott ändamål”, 2 Kor. 9:7-8.
Så när vi läser våra barns önskelistor eller
skriver egna, denna julhelg, när vi återigen
firar berättelsen om hur de vise männen
böjer sig och överlämnar sina gåvor till den
lilla församlingen, när vi firar berättelsen om
den obeskrivligt generösa gudagåvan, låt oss
då även vi överflöda i kärleksgåvor till varandra och till den församling vi tillhör.
Ulf Sundkvist
23
SVERIGE
Hallå där ...
…Kajsa Norell, journalist på
Sveriges Radio, som skrivit
boken Halleluja Brasilien.
Varför har du skrivit en bok
om pingströrelsen i Brasilien?
– Det enkla svaret är: jag fick
ingen ro förrän jag gjort det!
Jag bodde i Brasiliens huvudstad Brasília 2006 och hade
förmånen att vistas mycket i
en favela utanför staden. Där
lärde jag känna människor
som förändrat mitt perspektiv
på livet. De hade gjort fantastiska saker med sina liv, trots
på pappret nästan obefintliga
möjligheter.
– Sônia som nu blivit min
vän, har till exempel byggt upp
ett hantverkskooperativ som
bidrar till försörjningen för
300 kvinnor. Så småningom
började jag förstå att alla jag
kände i den där favelan var
med i en och samma pingströrelse och den var tydligen jätteviktig för dem just i att skaffa
sig ett värdigt liv.
– Jag blev intresserad och
en dag sa Sônia till mig: ”Men
Kajsa, visste du inte att den
här kyrkan är grundad av dina
landsmän, Daniel Berg och
Gunnar Vingren!”. Jag hade
ingen aning om det. Sedan den
dagen har inte den här berättelsen lämnat mig.
Vilken är din huvudsakliga
målgrupp?
– Jag har inte haft någon
målgrupp i åtanke när jag
skrivit, det har handlat om en
story jag velat skriva. Men i
det arbetet har jag velat att så
många som möjligt ska förstå
och tycka det är intressant.
Jag hoppas att den ska vara
spännande för pingstvänner,
andra troende, helt sekulära
samhällsintresserade i största
allmänhet och också de som är
intresserade av Latinamerika
och Brasilien i synnerhet.
Vad är det viktigaste du vill
säga med din bok?
– Som public service-journalist är det knepigt att komma med åsikter hur som helst.
Det har heller inte varit min
24
Halleluja. Kajsa Norell har i höst kommit ut med boken Halleluja Brasilien. avsikt att pracka på läsaren ett den brasilianska rörelsen.
specifikt svar på vad den här Forskare uppmanas stryka i
rörelsen är för något. Men när avhandlingar för att inte överjag tänker efter noga tror jag huvudtaget rucka på det de
att jag vill säga till
kallar ”grunsådana som mig
darmyten”.
själv, sekulära samJag har naturhällsintresserade,
ligtvis
även
att pingströrelsen
blivit förvånad
gör en himla massa
över rörelsens
bra också. Jag tror
storlek. Jag har
att många förknipockså häpnat
par pingst med
över nivån på
negativa saker som
smutskastninghomohat. Jag har
en och skvallret
velat säga ”titta på
i brevväxlingen
Sônia, det kan inte
med Lewi PethI samband med
bara vara dåligt!”.
rus och den
100-årsjubileet för
iskyla jag anar i
Är det något som Pingströrelsen i Brasilien mötesprotokoll
gavs en serietidning om
förvånat dig när
när det gäller
grundarna Daniel Berg
du arbetat med
Frida Vin­gren
och Gunnar Vingren ut.
materialet?
och
hennes
– Mycket! En
barns öde.
sak har varit öppenheten i den
svenska pingströrelsen för kri- Tror du att det är en fördel
tisk granskning. En annan har att du själv inte är en del av
varit den i mina ögon sektar- rörelsen?
– På en viktig punkt har
tade synen på densamma inom
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
det varit avgörande. Det gäller den otroligt såriga härvan
kring Frida Vingren, jag tror
att det trots allt underlättade
att jag kunde vara bara en sorts
neutral journalist (även om
jag under arbetets gång blev
ett Frida-fan!). Det tog ett tag
innan familjen Vingren litade
på mig och alla ställde frågan
om jag själv var pingstvän.
Men när de väl bestämt sig för
att lita på mig har de fortsatt.
– Ibland har någon av dem
tyckt att det varit hemskt det
jag skrivit, men vi har lyckats
mötas. I alla fall sju släktingar
har ju läst vart efter kapitlen
blivit klara. Så jag tror att det
varit en fördel, kanske blir det
också lättare att förklara så folk
som inte är pingstvänner förstår när jag ställt samma frågor
själv. Samtidigt har jag så klart
en längre startsträcka när jag
måste börja från början. Jag
menar, jag har ju för första
gången i princip läst Bibeln!
ULRIKA RAMSTRAND
Pingst.se nr 4 2011
Årets julklapp
– till alla pingsthushåll!
Oavsett vad alla köpmän säger har vi på Pingst bestämt oss för
årets julklapp: Tidningen Dagen!
Vi vill bjuda ALLA pingsthushåll på Dagen den närmaste månaden.
Pingströrelsen har alltid legat i framkanten av medieutvecklingen, i Sverige
och i världen. Med Evangelii härold var vi pionjärer, liksom med Ibra radio
och TV-Inter. Och med tidningen Dagen har vi påverkat det svenska samhället i drygt 65 år. Det sker fortfarande. Pingst är en av de största ägarna
i den nordiska mediekoncernen Mentor Medier. Och vi kommer fortsätta
driva på utvecklingen, för att påverka och förändra vårt samhälle.
Som jag ser det är Dagen ett av våra främsta verktyg i kampen för ett gott
samhälle. Med bra nyheter, och kraftfull opinionsbildning, finns tidningen
alltid med där samtal förs och åsikter bryts. Det är inte varje dag jag
håller med om tidningens nyhetsvärdering, och ibland kan jag vara
oenig i en viss åsikt. Det hör till den fria opinionsbildningen, och
jag inser allt mer att jag behöver utmanas med olika perspektiv.
Dock är jag säker på att Sverige behöver Dagen, och att du som
engagerad troende och pingstvän behöver Dagen. Därför gör vi en
helt unik julkampanj. Vi ger bort en provläsningsmånad på Dagen.
Och om du redan har tidningen vill jag säga Grattis, du är dubbelt
välsignad. Du kan ge tidningen vidare till någon vän eller släkting.
Dagen är hela kristenhetens dagstidning, men vi pingstvänner var
med och lade grunden. Med glädje och entusiasm vill vi fortsätta
bygga Sveriges viktigaste tidning! God Jul och gott nytt tidningsår!
Pelle Hörnmark
ka in!
ic
k
s
r
e
l
Mejla el
Jag tackar JA till julklappen
Dagen 1 månad gratis!
DAGEN
BETALAR
PORTOT
Mejla uppgifter till [email protected] eller fyll i talongen och skicka per post.
NAMN
ADRESS
POSTNR
ORT
TELEFON
MEJL
✃
Efter provperioden avslutas prenumerationen automatiskt. Porto tillkommer för utland. Kundcenter 08-619 24 20
DAGEN
Svarspost
121 565 600
110 00 Stockholm
SVERIGE
Fokus på det inre äventyret
Tomas Sjödin debuterar som skönlitterär författare
Ballongfärder, en ”väder­
biten” kaffekonnässör till
pastor som smiter från sin för­
samling och en kyrkokör med
oväntad repertoar. Nog hade
det räckt till en riktig skröna.
Och när jag själv läser de
första sidorna i boken går
mina tankar faktiskt till just
en sådan, nämligen den stor­
säljande Hundraåringen som
klev ut genom fönstret och
försvann.
Men när Tomas Sjödin begår sin
skönlitterära debut med boken
Tusen olevda liv finns inom mig
så är det inte det osannolika
äventyret han är ute efter. I stället handlar det – som alltid hos
Sjödin – om det inre äventyret,
det som bäst levs i trons skiftande landskap. Och det är där
som bokens huvudperson, frikyrkopastorn Bengt Eriksson
rör sig under några sommarmånader, på en plats ”…vid flodmynningar, där vattnen blandas,
horisonterna befrias, skeppen
ankrar, stränderna förändras,
människor möts och de sällan
sedda hemlighetsfullt omtalade
flyttfåglarna landar för att vila.”
Citatet är hämtat ur arbetarförfattaren Birger Normans
diktsamling Sånger vid floden.
Och Norman framstår genom
hela boken som andlig ”sidekick”, en följeslagare som genom
sitt författarskap bildar klangbotten till pastor Erikssons egna
vandringar i tanke och hjärta.
Välkänd miljö
Miljön i boken är Tomas Sjödins egen, såväl geografiskt som
kyrkligt. Kanske också litterärt
genom närheten till Birger Norman. Men någon Bengt Eriksson finner man varken där eller
någon annanstans. Han är uppdiktad.
– Däremot bär han ju drag
av både mig själv och en hel del
andra jag har mött, säger Sjödin
och tillägger att han haft stort
nöje av att lära känna honom
och umgås med honom under
skrivartiden.
26
ser, i föreningar av alla möjliga
slag om än med olika uttryck.
Men visst kan den som är frikyrkligt bevandrad le lite extra
åt de typiska frikyrkobeteenden
som framträder.
Samtidigt överraskar författaren med en bild av framgång och
positivism, ja, faktiskt något som
liknar väckelse, i den församling
som så oväntat blev pastorslös.
– Ja, det var en överraskning
även för mig, säger Tomas och
skrattar. Det är också en erfarenhet som jag hört andra författare berätta om, nämligen hur
berättelsen och personerna verkar leva sitt eget liv. Jag tänkte
mest att jag måste sticka in några
kapitel här och där för att visa
hur församlingen hanterade
situationen med en förrymd
pastor.
ARKIVERAT
Upptäckt nya sidor
mångsidig. Tomas Sjödin har vid det här laget skrivit många böcker,
men i höst har han för första gången gett ut en skönlitterär bok. Inte helt
oväntat handlar den om en frikyrkopastor. FOTO: RICKARD ERIKSSON
Tomas betonar att boken inte
är förverkligandet av någon livslång dröm att skriva romaner,
utan förklarar att tanken dök
upp när en annan bokidé föll.
– Då vaknade jag en morgon
och såg en notis om en ballongfarande präst. Då fick jag idén
att använda den här formen,
säger han.
Resultatet blev Tusen olevda
liv finns inom mig.
– Alla har vi väl någon gång
funderat på hur livet skulle ha
blivit om det inte blivit som det
blev.
Utflykt snarare än flykt
Tomas understryker att berättelsen inte handlar om flykt från
det liv man fick, snarare om en
utflykt för att i ny luft och nytt
ljus finna vägen till sig själv, till
försoning med livet.
Det sker genom utforskande
av tron på ett sätt som känns
igen från Tomas Sjödins tidigare böcker och krönikor – en
slags upptäcktsfärd i tron med
utgångspunkt i allmän­mänskliga
frågor och erfarenheter. Här
skildrad genom Bengts kärleksbrev till sin avlidna hustru
Agneta.
– När jag skriver om tro, som
jag nästan alltid gör, vill jag göra
det med värme och innerlighet,
något som kärleksbrevet kan
förmedla. Därför fick det bli så,
säger Tomas Sjödin.
Berättelsen har förvisso en
tydlig ton av viktiga livsfrågor,
men där finns också en hel del
humor. Inte sällan genom de
beskrivningar författaren bistår
oss med av församlingens reaktioner på pastorns tilltag. Och
man behöver inte vara bekant
med frikyrkligheten för att känna igen de karikerade figurer
som befolkar bokens Betel. De
återfinns överallt, på arbetsplat-
Det Tomas då, alltså till sin
egen förvåning fann, var en församling som tagit initiativ, människor som vågat förändring och
då upptäckt nya sidor, både hos
sig själva och hos varandra.
Den bilden är också vad Bengt
Eriksson möter när han återvänder. För återvänder gör han,
helt enligt författarens intention
att inte försköna flykten som en
utväg. Han markerar det genom
att låta Bengt köra exakt samma
väg tillbaka som han tog när han
reste därifrån. Vägen bort får
också bli vägen hem.
Hur det sedan går för församlingen och Bengt får vi inte
veta den här gången. Och Tomas
Sjödin lovar varken fortsättning
på denna historia eller fortsatt
skönlitterärt författande. Men
med tanke på hur han beskriver den känsla av frihet som den
här sortens skrivande hemma på
kammaren gett honom, så kanske det inte är alltför otroligt att
det kommer mera.
– Men jag trivs bra som pastor
i Smyrna, säger han.
Aningen förekommande, kan
man tänka. Utifall någon nu
skulle ha fått för sig något annat.
Kerstin Klason
Pingst.se nr 4 2011
Utmärkelse till PTS från Ghana
Föreståndaren för IPS,
Institutet för pentekostala
studier, Jan-Åke Alvarssan
fick i början av hösten en
internationell utmärkelse
från Ghana. ”The Peristrofi
Honorary International
Award”, som både inrymde
en hederstitel och en dona­
tion på 4 000 kronor till IPS
verksamhet.
Jan-Åke Alvarsson hade inte
möjlighet att resa till Ghana när
högtidligheterna hölls i augusti,
så i stället reste en delegation
från Ghana till Uppsala för
att tillkännage och överlämna
bevis på utmärkelsen.
Godkänd av domstol
Ceremonin hölls på Uppsala universitet och leddes av
Divine Gabriel Brefo, president
för Peristrofi Masters Theology
i Ghana.
Jan-Åke
Alvarsson
har
numera rätt att använda sig
av den ghananska hederstiteln
Seminarium
om forskning
n I oktober hölls ett heldagsseminarium på Pingsthuset på temat
”Forskning och självreflektion
i Pingströrelsen”. Journalisten
Kajsa Norell, forskaren och läraren Nils-Eije Stävare och pastorn
och journalisten Daniel Wärn
föreläste. Pingströrelsen i Brasilien och synen på forskning inom
Pingströrelsen var ämnen som
behandlades.
Prisad. Jan-Åke Alvarsson, föreståndare för IPS, fick i början
av hösten ta emot ”The Peristrofi Honorary International Award”
av Divine Gabriel Brefo, president för Peristorfi Masters Theology i
Ghana. FOTO: PRIVAT
”His Honor”, en titel som är
godkänd av Ghanas Högsta
domstol.
I motiveringen till utmärkelsen stod att han fick den för
”effective social contributions
to Anthropoplogy and Pentecostalism” (ung viktiga sociala
bidrag till antropologi och pentekostalism).
Som en symbol för utmärkelsen fick Jan-Åke Alvarssan ta
emot en hövdingamantel från
Västafrika och en akademisk
högtidsdräkt från Ghana.
Ulrika ramstrand
Döden, uppståndelsen
och det eviga livet
Med både varsamhet och frimodighet
behandlar denna skrift ämnet döden,
uppståndelsen och det eviga livet. Skriften
ingår i serien Trons hemlighet som utges
av det Teologiska nätverket i Pingst.
www.shop.pingst.se
För de allra flesta är det en självklarhet...men
Alla får inte en julklapp
Flickan på bilden har inget samband med texten.
Det är inte bara barnen i vissa
familjer som kan känna obehag inför julen...
Alltför många märker av ensamheten, denna
gemenskapens helg. Vi ser det tydligt genom
besöken på alla LP-kontakter.
Inför julen kommer vi att stödja familjer och
enskilda genom flera riktade insatser!
Därför vädjar vi till dig att dela med dig
av din julefrid!
SMS:a ordet: jul till 729 80
så bidrar du med 100 kronor
eller ge din gåva direkt på nätet!
LP-verksamheten • Bankgiro: 901-6965
märk: Julgåva 2011
Läs mer: www.lp-verksamheten.se
· Förebyggande skolarbete med nätverket SPIK
· Kontakt och stöd på ett sextiotal orter
· Hjälp till ett nytt liv för missbrukare på våra behandlingshem
LP Jul 2011-Pingst.se.indd 1
Pingst.se nr 4 2011
Var med och bidra till en varmare jul
i form av en julkasse, julklapp eller
en festmåltid på LP-kontakten!
2011-11-28 15.48
27
BÖCKER
Vad ska man tro på?
D
et är sant, för det har jag läst i en bok,
utbrast en vän till mig en gång, när
hon ville lägga lite extra kraft bakom
ett häpnadsväckande påstående.
De flesta av oss inser ju dock att det faktum att något står tryckt mellan två pärmar knappast är en garanti för sanningen. Det går ju att
skriva böcker om precis vad som helst, och det
är inte bara romaner som är ”hitte på”. Även till
synes seriösa faktaböcker kan härbärgera de mest
häpnadsväckande lögner och felaktigheter.
Visst kan det vara svårt att tänka själv-
ständigt, särskilt när det handlar om ämnen och
begrepp som vi inte är insatta, i och ofta lämnar
vi helt enkelt detta åt experter att hantera. Men
ibland konfronteras vi med frågor som är riktigt
viktiga, som vi på ett eller annat sätt behöver ta
ställning till, men där svaren är svåråtkomliga
och vägledningen otydlig.
En sådan fråga har aktualiserats på den svenska
kristna bokmarknaden denna höst, nämligen frågan om människans eviga destination.
Rob Bell är en amerikansk pastor som nått
framgång och popularitet och därmed fått stort
inflytande även i vårt land. När hans bok ”Love
wins” gavs ut i USA orsakade den stor debatt
eftersom den till stor del går emot det som tidigare förkunnats i den kristna tradition han själv
är en del av.
När en svensk översättning av boken aviserades var Stefan Swärd, pastor i Elimkyrkan i Stockholm, snabb att ta upp ”bollen”, genom att ge ut
en bok som försvarar ett mer klassiskt synsätt. Så
var debatten – och det viktiga samtalet – igång
också här.
Här är inte plats för någon ingående analys
av böckerna. Jag nöjer mig med att konstatera
att Swärd som utgångspunkt för sin bok citerar
Joh 3:16 i sin helhet, medan Rob Bell nöjer sig
med första satsen: ”Så älskade Gud världen...”
och låter det ge en antydan om skillnaderna dem
emellan.
Vad ska man då tro? Frågan är svår, men
svaret är viktigt för hur vi lever våra liv, för hur
vi motiveras till mission och evangelisation, men
också för vilken bild av Guds rike vi förmedlar.
Här kan böcker som dessa i bästa fall bli en hjälp
för tanken och utmana till prövning av den egna
tron.
Hur hittar vi då rätt? Kanske ligger det en
nyckel i att, i stället för att söka specifika svar,
söka Gud för att lära känna honom mer.
Kerstin Klason
28
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till [email protected]
SKAPELSENÄRA
Reine Jonsson
Bornelings
”Naturen
är Guds
ansikte
utåt!” Så
står det i
förordet till
denna annorlunda bok och
efter bara en liten bläddring
i den är åtminstone jag böjd
att hålla med. Boken, vars
upphovsman är naturfotografen Reine Jonsson, inbjuder
i bild och text till andakt och
vördnad inför skapelsen men
framför allt Skaparen själv.
Vidunderligt vackra bilder
som speglar årstidernas
växlingar, djur och växter
följs upp med reflektioner
som förstärker naturens eget
vittnesbörd. Möjligen hade
helhetsintrycket tjänat på lite
mer sparsmakad text. Ibland
riskerar mångordigheten
att ”överrösta” bildens eget
språk. Men det är en vacker
bok.
TUSEN OLEVDA LIV
FINNS INOM MIG
Tomas Sjödin
Libris
Detta är
Tomas Sjödins romandebut. Det
är en fiktiv
historia där
miljön är
hämtad från
författarens egen verklighet
och där handlingen håller sig
inom det rimligas gräns med
allmänmänskliga beröringspunkter. En ganska lågmäld
romandebut, således, som
också visar stort släktskap
med det vi är vana att få
från Tomas Sjödins penna.
Det betyder många finurliga ordvändningar som har
flera lager och innehåller så
mycket mer än vad man kanske upptäcker vid en snabb
genomläsning. Och som vanligt ger det värdefulla insikter
och upptäckter om tron i
relation till det vi kan möta
på vår livsresa. Uppbyggligt
utan att väja för det svåra.
Och välskrivet, förstås.
Även om det mesta är
riktigt bra, känns det ändå
som han gett sig själv lite
för strama tyglar. Om han
bestämmer sig för att återkomma i genren, så skulle
jag gärna se aningen mer
lössläppt fantasi som får
berättandet att sprudla på
ett sätt som glimtvis skymtar
fram här.
UTRUSTAD OCH
DELAKTIGHET
– för en kyrka i förändring
Fredrik Modéus
Argument förlag
Den här boken ingår som en
del i ett större material om
delaktighet i
församlingen.
Materialet
utgår från
folkkyrkan
som idé, så
som den
uttrycks i Svenska kyrkan. I
en tid då frågor om identitet,
medlemskap och delaktighet
står högt på agendan i de
flesta församlingar och samfund kan detta säkert utgöra
ett värdefullt bidrag till samtalen och verktyg i det alltid
pågående församlingsbygget
i flera sammanhang.
Denna del i materialet förmedlar övergripande reflektioner i ämnet. Andra delar
ger praktisk handledning för
ledare och ”upptäckare”.
ELEFANTERNA I RUMMET
Andreas Forsman
Egen utgivning
Detta är en liten, mycket
personlig berättelse ur ett
barns perspektiv. Andreas
Forsman, som
idag är pastor i
Baptistsamfundet, har rötter i
Västerbotten och
pingströrelsen
skriver rättframt och osentimentalt om sin egen uppväxt
i 90-talets Sverige. Den
präglas av mammans psykiska
sjukdom, den osynliga pappans tidiga bortgång och
ständiga uppbrott med rotlöshet och vilsenhet som följd.
Boken är inget litterärt
mästerverk, men berättelsen
är gripande i all sin enkelhet.
Den är en påminnelse om
alla vuxnas plikt att se barn i
sin omgivning.
ANDENS ABC
Anders Arborelius
Libris
Arborelius undervisar lättillgängligt om Anden
utifrån alfabetets
28 bokstäver.
SKILSMÄSSA OCH
OMGIFTE I KYRKAN
David Instone-Brewer
Evangelie
En bok som tar
upp det känsliga
ämnet skilsmässa
och omgifte och
hur man kan
hantera sådana
situationer i församlingen.
HUR SKA JAG ORKA
Lars Björklund
Libris
Författaren sätter
ljuset på anhörigvårdarens ofta
ensamma och
tunga kamp, med
utgångspunkt
från sina möten i arbetet
som sjukhuspräst.
DE OMVÄNDA
Paul Hattaway
Narinförlag
Berättelsen
om väckelsens
utbredning under
60- och 70-talen
i den indiska delstaten Nagaland.
En väckelse som växte under
isolering från omvärlden och
kom att omfatta i stort sett
hela befolkningen.
HALSBRYTANDE HELIGHET
Lars Collmar
Argument
För en stunds nöjsam och tankestimulerande läsning
rekommenderas
Lars Collmars
vardagsteologiska
funderingar. Boken är en
samling av krönikor, tidigare
publicerade i tidningen Allas.
Pingst.se nr 4 2011
MUSIK
Laudes
December
Proprius
Precis som
det ska vara
när det närmar sig jul.
En blandning av
gammalt och nytt, tradition
och nytänkande, finkammade
körmedlemmar och välpolerade brassinstrument. Kören
Laudes med hemmahamn i
Filadelfia Stockholm under
den inspirerande dirigenten
Per-Henric Holgerssons
stabila ledning tar oss
med på en julkonsert som
fortfarande håller. På skivan
December lyser också
sopranen Hannah Holgersson
likt en klar adventsstjärna i
sånger som Det är en ros
utsprungen och Nu tändas
tusen juleljus. De traditionella melodierna som Stilla
Natt och Den signade dag
hör julen till. Spännande
är också de nytänkande och
nyskapande arrangemangen
av Joakim Holgersson.
Laudes, som verkat sedan
90-talet, har genom åren
rönt goda framgångar med
sina traditionella tolkningar
och rena körklang.
Golden Resurrection
Man With a Mission
Doolittle
Med
smattrande
trummor
och snabba
sextondelar
intar Golden
Resurrection arenan. Bandets
ambitiöse ledare Christian
Liljegren ropar ut ett radikalt
budskap som ackompanjeras
av snygg stämsång och välspända gitarrer. För den som
tror att bandet är blytungt i
sin framtoning så är det fel,
enligt mig.
Det är på ett sätt ganska
fjäderlätt musik tack vare
luftigt trumspel och ganska
snabba tempon. Gitarristen
Tommy ReinXeed är visserligen minst så långhårig som
en hårdrockare ska vara, men
hans glimrande gitarrspel
Pingst.se nr 4 2011
skiljer sig något från andras
tack vare hans lätta framtoning. Likt en badmintonfjäder
flyger han fram. Om det går
snabbt? Absolut. ReinXeeds
gitarrspel drar ifrån de flesta
som en snabb sportbil. Trots
snabbheten är det ett tydligt
spel och inget fusk! Gott.
Den inledande ouverturen
The Light Overture är ett
spännande experiment.
Yellowjackets
Peace Round
Heads up
Min favoritjulskiva
nummer ett
är Peace
Round med
den fantastiska kvartetten Yellowjackets. Låtar som Silent Night
och Little Drummer Boy
framför bandet på sitt alldeles egna sätt. Instrumentalt,
javisst! Yellowjackets som
verkar sedan 80-talet har satt
tydlig prägel på fusionsmusiken, eller som vissa skulle
benämna den, västkustjazzen. Bob Mintzers underbara
saxofontoner till pianisten
Russell Ferrantes magiska
klanger i en härlig mix som
bara de bästa musikerna
lyckas med.
Peace Round är också
namnet på en välkänd engelsk kanon som bandets
kapellmästare pianisten Ferrante arrangerat. Som vanligt
finurligt, fantasirikt och
smakfullt framfört. Sedan
denna julklapp släpptes 2008
har kvartetten producerat
en rad skivor i deras alldeles
egna lättjazziga genre.
Viola Grafström
Under Dina vingars skugga
Davidmedia
Med en
ensam röst
och kontrabas slår
Viola Grafström an
den rätta
tonen. Hennes skiva Under
Dina vingars skugga är
en intressant efterföljare till
tidigare skivor. Den här är
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till [email protected]
något mer stillastående och
inåtvänd, men det hindrar
inte att fina instrumentala
insatser får komma fram
av bland annat Christian
Mjörnell och Viktor Olofsson
som lite då och då vågar ta
ut svängarna. Med på skivan
finns också ett stadigt team
av sångare. Under Dina
vingars skugga är välproducerad och producenten
Ekberg använder sig av en
behaglig och balanserad
ensemble.
Mandolin verkar ha blivit
poppis igen, vilket passar
i sånger som dessa. Gitarristen Per Kjetil Farstad är
en intressant bekantskap
som har ett bra sound på sin
akustiska gura. Bravo!
Proklaim
Messiah
Adorarecords
På ett
mycket
enkelt och
svängigt
sätt uttrycker sig duon
Proklaim,
som består av Simen Thelander och Johannes Bergkvist.
Grabbarna som musicerat
ihop i många år släpper nu
sin första skiva. Messiah
är en liveinspelning där den
rätta kafékänslan infinner sig.
Två gitarrer, trummor och
två sångröster är det enda
som duon använder sig av.
Det räcker långt.
Låtarna spänner sig från
eget material till Erik Tilling,
Phil Wickham och David
Browning. Den unge Simen
Thelander har en spännande
längtande röst som passar
utmärkt för duons karaktär.
Extra spännande är att skivan
även innehåller publikens
ovationer i bakgrunden.
Imponerande bra samspel
mellan herrarna i bandet,
bra avvägda trummor och
snyggt gitarrkomp lyfter
både låtarna och rösterna.
Som lyssnare gläds man åt
kreativiteten och idérikedomen som finns.
Proklaim har sitt alldeles
egna unika sound.
Kallelse och kvalitet
I
oktober möttes vi, alla musiker och musikälskare. Smyrnakyrkan i Göteborg var
återigen värd för sång- och musikkonferensen i år med temat Kallelse och kvalitet.
En konferens som årligen samlar mellan två- och
trehundra deltagare.
Först måste jag säga att jag imponeras över
Smyrnas drivkraft dels vad gäller konferensen samt också gällande sitt eget musikliv. För
Smyrna är musiken viktig, som ett nav kring vilket mycket av församlingen kretsar. Det märks.
I sången. I orkestern. I storbandet. Brassbandet.
I ledarskapet och i vår arbetsgrupp som årligen
jobbar fram emot oktober och konferens.
Årets konferens blev riktigt bra. Vi hade
många intressanta seminarier och talare på storsamlingarna. En Öppen scen där åtta olika band
presenterade sig samt nattvardskväll, konsert och
en fin avslutningsgudstjänst. Jag vet att många
precis som jag åkte hem från Göteborg med en
god känsla och en smak av nytändning, precis
som för 25 år sedan när man var på väg hem från
sportlovsläger. Då precis som nu tänkte jag: Nu
ska det hända. Nu kör vi!
Det är viktigt att mötas på bred front. Musiker från mindre kyrkor och från de stora församlingarna. Tillsammans kan vi lära av varandra
och utbyta erfarenheter. Årets nyhet var lördagens konsert med en rad solister som tillsammans
med Smyrnas orkester framförde några av sina
egna låtar. Till den kvällen hade diverse arrangörer arrangerat musiken. Det blev en härlig mix.
Grymma solister till en sammansvetsad orkester.
Allt leddes av Smyrnas egen Herbert von Karajan,
det vill säga maestro Ingemar Tessin.
Idén till konserten kom från Linn Mårdstam som till vardags är musiker i Solna Pingstförsamling. Linn hade en tanke att erfarna solister tillsammans med mindre erfarna skulle få
presentera sin musik till en fullstor orkester. Hur
ofta får man den chansen? Resultatet blev en
konsert som innehöll både kallelse och kvalitet.
Smyrnakyrkan var så gott som fullsatt och vi alla
var helnöjda, även Linn tror jag som fick uppleva
resultatet av ett halvårs arbete.
Nu följer en stunds utvärdering och sammanfattning av årets konferens med frågor som vad
var bra och hur gör vi i framtiden? Vad tycker du
som läser detta? Hör gärna av dig.
Peter Stolpestad
Musikkonsulent Pingst
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Följ folk i rörelse
Mejla till [email protected]
Mattias Gustafsson, tidigare
föreståndare i NorrahammarTabergs Pingstförsamling, har
tillträtt som föreståndare i
Pingstkyrkan Eksjö.
Joel Fredriksson började i
september en tjänst som ungdomspastor i Osby Pingstförsamling. Han kommer närmast
från PTS.
Bernt-Ove Christensson
välkomnades som föreståndare
och pastor i Pingstförsamlingen
i Västervik i september. Han
kommer närmast från en tjänst
som pastor i Missionskyrkan,
Vrångö.
Rajan Ganda Mall är ny pastor i Hällabrottet, utanför Örebro. Tjänsten är på halvtid och
kombineras med en halvtid i
Metodistkyrkan i Örebro.
Oscar Svensson började den
1 juli som ungdomspastor i
Varbergs Pingstförsamling. Han
har studerat på PTS i tre år och
ett år på Uppsala Universitet.
Rolf Söderberg är ny pastor
i Vilhelmina pingstförsamling.
Han kommer från Karlskoga
pingstförsamling.
Leif Persson har börjat
en tjänst ungdomspastor i
pingstförsamlingen Vireda. Leif
kommer från Visingsö.
Kerstin Olsson börjar den
15 februari
en anställning som
pastor och
föreståndare i
Baptistkyrkan
i Ödeshög.
Hon gick i
våras ut PTS.
Sara Nyström är ny ungdomspastor i Pingstkyrkan i Eksjö.
Hon kommer närmast från
Brunnsparkskyrkan i Tranås.
Gustaf Henriksson är ny
pastor i Pingstkyrkan i Ström30
stad. Han har tidigare studerat
teologi Göteborg.
Kjell-Göran Westerberg har
avslutat sin tjänst i Strömnäs­
kyrkan, Piteå, under hösten. Han arbetar nu deltid i
Filadelfiaförsamlingen Sorsele
och Korskyrkan Byske (Efk).
Dessutom arbetar Kjell-Göran
som timlärare vid den dagfolkhögskola som bedrivs på
LP-hemmet i Ursviken.
Stefan Kindevåg avslutade sin
tjänst som ungdomspastor och
medarbetare i Filadelfiaförsamlingen Avesta och tillträde en
liknande tjänst i Elimförsamlingen Örebro i början av juni.
Per-Gunnar Israelsson slutar
sin tjänst som
pastor i Filadelfiaförsamlingen
Åsele i juni
2012. Han har
varit föreståndare sedan januari
2001. Från och med nästa höst
står han till förfogande för
fortsatt församlingstjänst.
Jakob Freiman avslutade sin
tjänst som ungdomspastor
i Pingstkyrkan Helsingborg i
slutet av juli och tillträdde som
ungdomspastor och medarbetare i Filadelfiaförsamlingen
Avesta 1 september.
Sven Bengtsson tillträder i
början av 2012 som ny föreståndare i Skövde pingstförsamling. Han kommer närmast
från en missionärsperiod i
Panama och var dessförinnan
föreståndare i Märsta pingstförsamling.
Johan Ström har avslutat
tjänsten som barn- och familjepastor i Pingstkyrkan i Södertälje för att bli föreståndare i
Alliansförsamlingen i Älta.
Marcus Ardenfors, en av tre
föreståndare i pingstförsamlingen i Eskilstuna, har sagt
upp sin tjänst.
David Celinder avslutade
sin ungdomspastorstjänst i
Osby pingstförsamling den
15 augusti. Under hösten
arbetar han ideellt i Kambodja
och kommer till våren 2012
studera teologi en termin vid
Örebro Missionsskola och därefter öppen för ny tjänst.
Gunnar Johansson har sagt
upp sig som föreståndare i
pingstförsamlingen i Sundsvall.
Han avslutar tjänsten till sommaren.
Rekommendation
Ronny Freiman har just slutat
en tioårig anställning i Sionförsamlingen Linköping som chef
för den ekumeniska radiostationen Radio Linköping. Han
är en utomordentlig duktig
kommunikatör som har lätt
att uttrycka sig i tal och skrift,
utbildad radioproducent och
radiopratare.
Han är också en bra koordinator, som varit chef och
ansvarig för närradion i Boden,
Huskvarna, Jönköping och Linköping. Han är språkbegåvad
och behärskar förutom svenska
också engelska och tyska. Han
är en duktig förkunnare som
kan sin Bibel.
Ronny som person är en
varm relationsskapare med
en stark empatisk läggning.
Han har lätt för samarbete
och skapar förtroende. Han är
trygg, lojal och plikttrogen. Han
är mycket allmänbildad med
intresse för människor och
deras livsöden, kulturer och
språk.
Ronny Freiman nås på 013709 70, 0723-020601,
e-post: ronnyfreiman@gmail.
com
Anders Ekstedt
Pastor och föreståndare,
Sionförsamlingen Linköping
Vår föreståndare, Gunnar
Johansson, har sagt upp sin
tjänst till den 12 juli 2012,
då han slutar i församlingen,
och går i pension i och med
att han fyller 62 år. Gunnar,
med hustru Annica, kommer
dock att bo kvar i Sundsvall,
och kommer till viss del att stå
till förfogande för möten och
bibelhelger. Gunnar har, med
sin breda erfarenhet, varit till
rik välsignelse, inte bara lokalt
i Sundsvall utan också i andra
församlingar utöver landet,
samt i delar av pingströrelsens
gemensamma angelägenheter.
Vi ger våra varmaste rekommendationer till fortsatt tjänst.
För Pingstkyrkan i Sundsvall
Församlingsledningen
genom Ulf Edström
Marianne Wennstig, Piteå har
varit anställd som sjukhuspastor vid Sunderby sjukhus i
Luleå under tiden januari 2002
– juni 2011 då hon avslutade
sin tjänst. Sjukhuspastorstjänsten har ingått i ett arbetslag
av två sjukhuspräster och två
sjukhusdiakoner.
Tjänsten vid Sunderby
sjukhus har gett Marianne
god erfarenhet av bland annat
själavårdande samtal, krisstöd
i traumatiska situationer och
stöd vid livets slutskede och
även inneburit sångstunder,
andakter och gudstjänster.
Marianne har nu möjlighet
att, i viss utsträckning, besöka
församlingar och medverka
med predikan, undervisning
och själavård vid gudstjänster
och temahelger.
Hon kan också sjunga till
eget gitarrackompanjemang.
Vi vill ge Marianne våra
varma rekommendationer till
fortsatt tjänst.
Marianne kan nås på
0911-308 43, 073-842 72 47,
e-post: marianne.wennstig@
minpost.nu
Malte Holmquist
och Kjell-Göran Westerberg
Pastor i Pingstförsamlingen,
Boden och ledamot
i styrelsen för sjukhus
pastorstjänsten vid
Sunderby sjukhus
respektive Pastor
i Korskyrkan Byske och
i Filadelfia­församlingen
Sorsele.
Pingst.se nr 4 2011
l
Alla barn har rättlgtil
g
n
å
o
k
s
h
c
o
t
e
h
g
g
y
tr
nj för barnprojekt som
r är PMU:s årliga kampa
Barnens rätt – vårt ansva I år sätter vi extra fokus på romska barn
n.
vi stöder runt om i världe tigdom.
fat
och
t
he
att
uts
i
er
lev
som
på www.pmu.se
Läs mer och ge en gåva
till insamlingen!
0 så skänker du 100 kr
98
72
till
0
10
RN
BA
U
SMS:a PM
POSTTIDNING B
omstart. Kjell Johanssons liv hade nått botten. Att LP-verksamheten lät honom börja på behandlingshemmet Vasastrand med hjälp av egna
medel, blev början till hans räddning. ”Gåvogivarna räddade mitt liv”, säger han i dag. FOTO: ANDERS HÄLLZON
”Givarna har räddat mitt liv”
– Jag tycker det är helt fantastiskt att
det finns människor som ger gåvor och
möjliggör LP-verksamhetens arbete. De
har faktiskt räddat mitt liv.
Det säger Kjell Johansson, som nu
varit nykter i tre år.
Efter ett 20-tal år i alkoholmissbruk kände
han för tre år sedan att nu var det nog. Nu
ville han verkligen att hans liv skulle förändras.
– Ja, jag hade åkt in och ut på behandlingshem, men inget hade funkat och jag
hade inte haft viljan själv heller.
Kjell kom till landstingets beroendecentrum i sin hemstad Örebro. Där blev han
kvar i sex veckor och under den tiden fick
han höra talas om LP-verksamhetens Vasastrand.
– De sa att man kunde gå dit och fika mellan 10 och 12. Jag var lite misstänksam eftersom jag visste att de var kristna, men gick i
alla fall dit.
Början till förvandling
Mötet med människorna där blev början
till en enorm förvandling för Kjell.
– Jag blev omkramad, välkomnad och
kände att här fanns människor som gillade
mig. Det är man inte så van vid efter många
år av missbruk kan jag säga.
Sen när socialen såg att det funkade gick de
in och betalade för nio månader till.
I dag är detta något som Kjell Johansson
är oändligt tacksam för.
– Jag blir rörd faktiskt över att det finns
såna engagerade, snälla människor som bryr
sig och ger gåvor till LP, säger han. De gav
mig chansen till ett nytt liv.
Fått självförtroende
nytt liv. I dag är Kjell Johansson drogfri,
frälst och döpt och medlem i pingstförsam­
lingen i Örebro. FOTO: ANDERS HÄLLZON
Kjell Johansson var beredd att pröva på
vård på Vasastrand. Men socialen ville hellre
remittera honom till öppenvård. För Kjell
var det dock inte praktisk lösning eftersom
han var hemlös.
– Då gick LP med på att ha mig där i en
och en halv månad på deras egen bekostnad.
På Vasastrand fick han inte bara möta
kärleksfulla människor utan också ta emot
frälsning och förlåtelse och börja ett helt nytt
liv.
– Jag har fått självförtroende och känner
att jag kan vara något och fått lämna det
gamla bakom mig.
Livet i dag går inte att jämföra med det
han levde för bara tre år sedan.
– Jag är nykter, jag har jättebra kontakt
med min mamma och min son, har en
lägenhet, ett socialt liv, jag är frälst och medlem i en församling, ber och går till kyrkan
och min ekonomi börjar ordna upp sig,
summerar Kjell.
Nu jobbar han som kock på Vasastrand,
ett yrke han också tidigare haft. Ibland lagar
han mat för upp till 50 personer.
– Det är väl inget särskilt, säger han. Jag är
van att laga till 350 personer!
ULRIKA RAMSTRAND