Ladda ner (pdf)

Download Report

Transcript Ladda ner (pdf)

Pingst.se
n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK
NR 1 JAN 2013
MAT FÖRE
KÖREN
I Botkyrka pingst
serveras middag till
barn och föräldrar
AVESTA PINGST DELAR UT
MATKASSAR VARJE VECKA
NU FINNS
PINGST PÅ
NYA KONTORET
tv INTER
SPELAR IN
REPORTAGESERIE
LEDARE
Pingst.se
medlemstidning för
pingströrelsen
redaktion
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Noomi Lind
Lars Klingsbo
Arne Hyckenberg
Birger Thureson
Ulrica Stenstrand
Jeanette Ingemarson
Anders Hällzon
Lennart Nolvall
Jakob Freiman
Omslagsbild Arne Hyckenberg
Redaktionsråd Ulrika Ramstrand
Ulrika Wadskog
Birger Thureson
Noomi Lind
Mattias Celinder
Roger Svanell
kontakta oss
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-608 96 00
08-619 25 39
ulrika.ramstrand@
pingst.se
08-608 96 50
www.pingst.se
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
Pingst.se
Box 15144
167 15 Bromma
141 99 Stockholm
Gustavslundsvägen 18
167 51 Bromma
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
annonser
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
[email protected]
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Pernilla Halzius
Telefax
E-post
08-608 96 05
08-608 96 50
[email protected]
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Var med i laget
Pingst FF
J
ag har två spännande och utmanande
företeelser framför mig detta år. Det ena
är vår stora satsning på ideella ledare,
Pingst Ledarutveckling, det andra är ett
fallskärmshopp som jag fick i födelsedagspresent (de letar efter en tillräckligt stor
skärm …) .
Bägge företeelserna fyller mig med en hisnande känsla. En av dem är ganska oviktig,
den andra är enormt viktig. Pingst Ledarutveckling är den största gemensamma satsning som Pingst gjort för att skapa bättre förutsättningar för lokala levande församlingar
någonsin. Anmälningstiden är inte ute när
jag skriver detta, men vi har goda förhoppningar att närmare 160 församlingar är med
och drygt 2 000 ledare. Församlingarna som
är med representerar drygt 55 000 medlemmar. Imponerande.
Jag tror att denna satsning kommer att
bygga laget Pingst. Ett lag
som kan hjälpa varandra att vinna. Inte
bara en match utan
människors eviga
välgång. Drömmen
är att vi genom att
mötas,
utvecklas, samtala och
utmana
varandra skall
lyckas ännu
bättre att
använda
alla våra
resurser för att göra Jesus känd, trodd och
älskad.
En församlings erfarenhet kan hjälpa en
annan. En ledares egen kris kan hjälpa någon
annan genom en svårighet. En församlings
erfarenhet av att jobba med Alpha kan förädla arbetet hos oss andra. En öppen förskolas pedagogik kan hjälpa en annan förskola
att växa vidare. En styrelses brottning med
förändringsprocesser kan hjälpa en annan
att undvika ett och annat misstag. Någon
har lärt sig hur man berättar om frälsningen
och dopet på ett enkelt sätt till inspiration för
någon annan. I laget Pingst finns massor av
erfarenhet av segrar, men också förluster.
Min övertygelse är också att det finns
en mängd dolda skatter i åkern (Matt 13:44–
45) som kallas Pingströrelsen, och inte bara
kända erfarenheter. Pärlor som behöver grävas fram och synliggöras. I våra församlingar
finns det många oupptäckta gåvor, förmågor,
resurser, drömmar och visioner. Pingst ledarutveckling kan bli ett redskap att upptäcka,
använda och förädla många människors gåva
och förmåga.
”Det bästa du kan ge en vän är en bra passning” lär en känd fotbollsspelare ha sagt. Det
viktigaste för en andlig ledare är att skickliggöra andra har Paulus sagt (Ef 4:11–13).
Till sist, var med i laget Pingst FF, För-
samlings Förnyelse. Anders Carlberg, initiativtagare till Fryshuset och nyss avliden, sa för
ganska många år sedan så här: ”Kyrkan har
öppet mål, frågan är om de ens vet om att de
är med i matchen”. Även om du inte är med
i Pingst Ledarutveckling så är du med 100
procent i laget. Dina gåvor och förmågor är
viktiga för oss alla. Vi är med i matchen. Och
vi ska vinna. Inte prestige och ära. Men människor.
pelle hörnmark
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
Pingst.se nr 1 2013
INNEHÅLL
14
PMU-insats ger skydd mot regn i DR Kongo
En PMU-insamling har gjort det möjligt att
förmedla 4 175 presenningar till familjer, som
är internflyktingar i sitt eget land och bor i ett
flyktingläger utanför Goma i DR Kongo.
8
Socialt arbete i fokus
Hur kan församlingen bli en större
aktör i att möta samhällets behov av
social omsorg? Det var utgångspunkten för den regionala samlingen
i Jönköping tidigare i år, där bland
andra Hans Wikström medverkade.
10
Till för familjer och relationer
Lillemor Ivansson ansvarar för
pingstförsamlingen Brukskyrkans
familjeomsorg i Ursviken. Målet
är att ge verktyg till familjer och
i relationer, både i och utanför
kyrkan.
Minskad vardagsstress
N
är jag träffade Lillemor Ivansson, som är ansvarig för Brukskyrkans familjeomsorgsarbete i Ursviken, (läs mer om henne och
det arbetet på sidorna 10–11) tog hon bland annat upp vikten av att
församlingars verksamhet inte tynger ner familjerna. Det är stressigt
i dag att få vardagen att fungera med lämningar och hämtningar på
dagis och skolor, krävande jobb, och ovanpå det ett församlingsengagemang. ”Om vi ska bygga en trovärdig församling måste vi lyssna
in den här gruppen”, menar hon.
Jag tänker på detta när jag läser reportaget från Botkyrka pingstförsamling, där både föräldrar och barn för bara 20 kronor styck kan
få äta middag i kyrkan innan barnkörövningarna sätter igång på tisdagskvällarna. Och på köpet får de lite trevlig vardagsgemenskap och
minskning av stress. Bra idé, som kanske flera kan ta efter.
Tidigare i år var det barnledarkonferens i Jönköping, dit mer än
1 000 barnledare kom för att inspireras och lära sig mer. På sidan 19
kan du läsa om vad några av dem fick med sig hem.
Och nu har Pingsts nya ledarutvecklingsutbildning också dragit
igång. Pelle Hörnmark skriver om det arbetet i sin ledare på sidan
här till vänster.
Det här numrets undervisningsartikel handlar om hur tillväxt
sker i Guds rike. Läs det Ulrik Josefsson skrivit och låt dig inspireras,
för visst vill vi bli fler. Det jobbar också Phil och Katja för. De är
Pingst.se nr 1 2013
12
Matkassar till behövande
I Avesta samarbetar pingstförsamlingen med ICA Kvantum och tar
hand om matsvinnet från affären
och ser till att det hamnar hos
behövande. Minst 15 matkassar
delas ut varje vecka.
20
De vill nå svenska studenter
Katja och Phil Zarns är pastorer i
den amerikanska pingströrelsen
Assemblies of God, men verksamma i Sverige, där de samarbetar
med Pingst ung för att nå unga
vuxna.
pastorer i amerikanska pingströrelsen Assemblies of God men verksamma bland unga vuxna här i Sverige och samarbetar
bland annat med Pingst ung. Du kan läsa om dem på
sidan 21.
När du får den här tidningen har vi läm-
nat Pingsthuset I Flemingsberg och installerat
oss i vårt nya huvudkontor vid Alviks torg i
västra Stockholm. Lite glimtar från flytten får
du på sidorna 6–7.
Ja, det här var bara några axplock från
det här numrets innehåll. Jag skulle faktiskt vilja rekommendera dig att läsa
ALLT vi har att bjuda på; om flyktinghjälp som når fram, den kommande
skaparfesten, TV Inters nya programserie, sociala regionkonferensen, matutdelning i Avesta, Sport for Life, församlingsplantering i Norge, hur Serdar kom
till tro och pensionärsgänget som i 20 år
hjälpt Pingst att packa församlingsutskicket.
Och du, det finns ännu mer …
Ulrika Ramstrand
3
SVERIGE
En dag på jobbet. Erik Thunberg och Johannes Sköldeberg filmar Dagens opionionsredaktör Elisabeth Sandlund.
foto: roger svanell
En vanlig dag framför
TV-Inter följer kristna
profiler i ny reportageserie
I dagarna har TV Inter dragit
igång inspelningarna av en
ny reportageserie, där tittarna
kommer att få följa en person
under en dag.
– Förhoppningen är att man
ska känna att man lär känna
den här personen genom
programmet, säger Johanna
Litsgård, som blir programmens reporter.
De nya programmen produceras för webben och är tänkta att
vara cirka en halvtimme långa,
men kortare klipp ur dem kommer också att läggas ut. Programmen utspelar sig under en
4
ganska vanlig dag i de medverkandes liv.
Det kan, men behöver inte,
handla om kända personer. Det
viktiga är att det är personer
som har något att berätta, om
sina erfarenheter och/eller det
man ägnar sig åt.
Kräver mycket research
Programmen kommer att läggas ut på www.tvinterplay.se,
på You Tube och på tidningen
Dagens hemsida.
– 
Den här programformen
kräver mycket research och förberedelser kring vad det är vi vill
ha ut, konstaterar Johanna Lits-
gruppbild. På besök hos scoutgruppen där Elisabeth är en av
ledarna.
gård, men lägger till att charmen
med inspelningarna också kommer att vara att allt inte går att
planera.
Johanna Litsgård arbetar
foto: roger svanell
sedan förra året en dag i veckan
med programutveckling på TV
Inter och den här serien blir det
första resultatet av det arbetet.
Resten av sin tid finns hon på
Pingst.se nr 1 2013
Hallå där ...
… Andréas Andersson,
direktor för Sport for Life,
som numera är en del av
Pingst ung.
Vad betyder det för Sport
for Life att vara en del av
Pingst ung?
– För det första att vi
kommit tillbaks till våra rötter, Sport for Life bildades
ju från början av två pingstförsamlingar, men också
att vi nu får tillgång till ett
nationellt nätverk av församlingar, som i sin tur kan
använda sig av vår verktygslåda för idrottsmission.
sportig. Andréas
Andersson.
FOTO: TOMMY HVITFELDT
intervju. Johanna Litsgård är programmets reporter och följer
huvudpersonen under en dag.
foto: roger svanell
kameran
Kaggeholms folkhögskola, där
hon är ansvarig för medieutbildningen.
Målgruppen, som hon, och
TV Inter-teamet ser framför sig,
är personer som inte är purunga,
typ 35 år, lite plus, lite minus.
– Vi hoppas på att de ska kunna identifiera sig med det vi tar
upp, det kommer handla en hel
’
FAKTA En dag med
c Halvtimmes långa tv-
program för webben, plus
kortare klipp.
c Publiceras på
tvinterplay,se, You tube
och Dagen.
c Spelas in under en dag
med Johanna Litsgård
som reporter och ett teknikteam på tre personer.
Pingst.se nr 1 2013
del om relationer och familj och
sånt, säger hon.
TV-produktionsmässigt
är
det inte så stor skillnad på om
man gör programmen för vanlig
TV eller webb, menar Johanna.
Men webb-tv har fullkomligt
exploderat och innebär att programmen får en betydligt längre
livslängd och att man inte måste
arbeta inom en exakt tidstablå.
Sandlund och Helgesson
Under våren kommer ett
antal program att spelas in och
sedan läggas ut allt eftersom. Vid
den här tidningens pressläggning
hade inspelning gjorts med tidningen Dagens opinionsredaktör
Elisabeth Sandlund och författaren, krönikören och föreläsaren
Jonas Helgesson var inplanderad.
ULRIKA RAMSTRAND
Hur påverkar det arbetet?
– 
I praktiken påverkas
det inte jättemycket. Men
Pingst ung kan hjälpa oss att
göra det vi redan gör ännu
bättre. Och vi får möjligheten att bilda lokala avdelningar av Sport for Life.
– Vår ambition är precis
som tidigare att hjälpa och
utrusta församlingar att nå
sina samhällen genom att
använda sig av idrott. Pingst
ung har ett viktigt kontaktnät, som vi kan använda
för att dela med oss av vårt
kunnande.
Kommer er lägerverksamhet att fortsätta?
– Ja, absolut och vi hoppas på att den ska expandera. Hittills har vi erbjudit
läger med ishockey, golf,
innebandy och multisport.
Till sommaren räknar vi
’
med att också kunna erbjuda fotbolls- och cykelläger. I år anordnar vi också
lärjunga- och ledarskapsträning kombinerat med
sportutövande.
Innebär samgåendet att
det bara är pingstförsamlingar som ni kan jobba
tillsammans med?
– Nej, vi kommer att vara
en resurs för hela kristenheten också i fortsättningen,
men ser förstås att vi har en
potential för tillväxt inom
Pingströrelsen.
Hur blir det med de anställda?
– De fem deltidsanställda,
som jobbar på kontoren i
Örebro och Jönköping, blir
kvar.
ULRIKA RAMSTRAND
FAKTA Sport for life
c Bildades 1995 av
pingstförsamlingarna i
Jönköping och Skillingaryd.
c Har som vision att stötta
idrottspersoner så att de
utvecklas inom sin idrott
och som människor.
c Vill vara en resurs inom
idrottsmission för hela
kristenheten.
c Leds av en styrgrupp
som ansvarar för budget
och verksamhetsplan.
c De stora verksamhetsområdena är läger,
konsultation, kaplanskap
och nätverkande.
c Den 24 november togs
beslutet om att gå samman med Pingst ung.
c Sammanslagningen
trädde i kraft 1 januari
2013.
c Kan ta emot statsbidrag,
men är fortfarande beroende av gåvogivare för att
gå runt.
5
SVERIGE
Rådslag på Clarion Sign
Under årets Rådslag, som
hålls på hotell Clarion Sign i
Stockholm, hålls under den
första dagenbolagsstämma
för Pingst förvaltning AB
med viktiga beslut. Därefter
klubbas rådslagsförhandlingarna för Pingst – fria
församlingar i samverkan
igång av styrelsens ordförande Sören Eskilsson.
Årets Rådslag kommer att hållas den 3–4 maj på hotell Clarion Sign vid Norra bantorget
i centrala Stockholm. Här hölls
tidigare i år också den nya pastorskonferensen för pastorer
inom nätverket Pingst Pastor.
(Se artikel sidan 26.)
Lunch och bolagsstämma
Registrering inför årets Rådslag går att göra från 10 på fredagsförmiddagen. Efter lunch
inleds Rådslaget med lovsång och bön och sedan följer
bolagsstämma för Pingst förvaltning AB. Därefter klubbas
årets förhandlingar igång.
Vid halvåttatiden på kvällen
är det dags för festmiddag och
visionstal av Pelle Hörnmark.
Samtal kring inriktning
Rådslaget fortsätter på lördagen med samtal kring inriktningen för framtiden inom de
olika verksamhetsområdena i
Pingst och presentationer av
och beslut om verksamhetsplaner för det kommande året.
Om allt går som planerat
så ska förhandlingarna vara
avklarade lagom till klockan
15, då det blir avslutning.
Senast 15 mars
Den som vill ha en motion
behandlad under årets Rådslag måste enligt stadgarna ha
inkommit med den senast åtta
veckor före Rådslaget, det vill
säga i år alltså den 15 mars efter
denna tidnings pressläggning.
’
mötesplats. Årets Rådslag
hålls på hotell Clarion Sign i
centrala Stockholm. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Materialet till församlingarna inför Rådslaget ska enligt
stadgarna skickas ut minst sex
veckor före Rådslaget. I de
handlingarna finns valberedningens förslag, verksamhetsberättelser, verksamhetsplaner,
dagordning etcetera.
Val till ny ordförande
Endast en ordförandepost
är aktuell för nyval under
årets Rådslag. Det handlar om
ordförande för Pingst Utbildning. Gunnar Crona, ordförande på June folkhögskola,
är valberedningens förslag till
denna post.
Pingst förvaltning AB har
valt att flytta sin bolagsstämma
från den traditionella tidiga
lördagstiden till fredagseftermiddagen för att fler församlingsombud ska finnas på
plats.
ULRIKA RAMSTRAND
FAKTA Så många ombud har varje församling
6
c Församlingar med upp till
och med 499 medlemmar
får ha 2 ombud.
c Församlingar med mellan
500 och 999 medlemmar får
ha 3 ombud.
c Församlingar med mellan
1000 och 1999 medlemmar
får ha 4 ombud.
c Församlingar med fler än
2 000 medlemmar får ha 5
ombud.
På plats
I början av mars gick flyttlasset från Flemingsberg i
Huddinge kommun till det nya
kontoret vid Alviks torg i västra Stockholm. Här samsas nu
alla pingstorganisationerna i
ett nyrenoverat storkontor ett
stenkast från Mälarens strand
och granne med Ekumeniska
centret.
Försäljningen av Pingsthuset i
Flemingsberg till Real Option
som i sin tur hyr ut och förvaltar
fastigheter till Engelska skolan
stötte på patrull i slutet av förra
året på grund av en kraftledning
nära fastigheten, vilket hindrade
ansökan om bygglov.
Problematiken kring strålning
från kraftledningen löstes i slutet
av februari, men vid denna tidnings pressläggning var de formella byggloven ännu inte klara
och därmed hade inte köpet gått
igenom. Men fungerar allt som
det ska har det gamla Pingsthuset nya ägare från och med 1
april.
Och om köpet ändå av någon
anledning skulle gå i stöpet så
finns andra intressenter redan i
kulisserna.
Påverkar inte flytt
Osäkerheten kring försäljningen har dock inte påverkat
planeringen och genomförandet
av flytten av kontoret. Den skedde som planerat och tillträde
till de nya lokalerna gavs den 1
mars.
Pingst.se nr 1 2013
 Fullt
lass. Många lass med möbler och kartonger blir det när 60-talet arbetsplatser ska flyttas.
 snart
invigning. Till invigningsfestligheterna den 25 mars klockan 15 är förhoppningsvis de flesta
kartongerna uppackade.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
i nya lokaler
Den första avdelningen som
flyttade var ekonomiavdelningen och veckan efter följde de
andra avdelningarna efter. Innan flytten bjöds på avskedsfika i
Flemingsberg med tårta dekore-
’
rad med bild av Pingsthuset och
tacksägelseår för de år som gått.
Den 11 mars var första riktiga
arbetsdagen på kontoret i Alvik.
– Det känns spännande att
flytta. Jag tror också det är ett
Evangelisera Sverige
FAKTA Kontoret i Alvik
c Huvudkontor för Pingst –
fria församlingar i samverkan
och de olika verksamhetsområdena PMU, Pingst Media,
Pingst Socialt, Pingst Utbildning, Pingst församling, Pingst
tillväxt, Pingst ung och Pingst
Förvaltning AB.
c Lokalerna är hyrda på fem
år.
c Besöksadressen är Gus-
Pingst.se nr 1 2013
viktigt uttryck för viljan att förändra. Trots att Pingsthuset
byggdes med stor entusiasm och
enhet så sitter vi inte fast i byggnader utan är beredda att dra
vidare, säger pingstföreståndare
Pelle Hörnmark.
tavslundsvägen 18, 167 51
Bromma.
c Postadressen är Box 15144,
167 15 Bromma.
c Leveransadressen är Gustavslundsvägen 16, 167 51
Bromma.
c Ligger vid Alviks torg i
västra Stockholm alldeles nära
tunnelbanan och tvärbanans
station Alvik.
– Den vision som formade
Pingsthuset tar vi med in de
nya lokalerna, nämligen att med
större enhet och gemensamhet
får vi större slagkraft i viktiga
satsningar för att evangelisera
vårt land och världen. Nu sitter
förhoppningsvis ett gemensamt
Pingst inte i en byggnad utan i
våra hjärtan och tankar.
Nu är samtliga pingstorganisationer samlade i ett stort luf-
tigt storkontor med gemensam
matsal, lobby, reception och
sammanträdesrum.
Centrala lokaler
Lokalerna ligger vid Alviks
torg, ett stenkast från tunneloch tvärbana och med närhet till
Bromma flygplats. På våningsplanen ovanför Pingst ligger
Ekumeniska centret, vilket innebär att en stor del av administrationen för Sveriges kristenhet nu
finns samlad på samma adress.
Den 25 mars blir det invigning av Pingsts nya lokaler mellan klockan 15 och 17. Besökarna får möjlighet att titta runt
i lokalerna och äta tårta och
dricka kaffe.
ULRIKA RAMSTRAND
7
SVERIGE
Matkö. Träffen i Jönköpings pingstkyrka var den första av flera. Närmast följer Karlskrona 6 april.
PHV. AnnChristin Liljeroos Grönås arbetar
foto: anders hällzon
samhet.
Församlingars sociala
Församlingen som en större
aktör i att möta samhällets
behov. Med den utgångspunkten bjöds det på många olika
infallsvinklar hos föreläsare och samtalsgrupper i en
regional samling, som Pingst
Social inbjöd till i Pingstkyrkan Jönköping tidigare i år.
Pingst Social stod tillsamman
med församlingen som inbju-
dare och dagen hölls ihop av
Ulrika Wadskog och Hans Wikström.
– Öppenheten för fler aktörer
inom den sociala sektorn som
framförallt regeringen under
flera år förespråkat börjar nu
landa i landets kommuner. För
att möta det ökande intresset har
församlingar hört av sig för att få
tips och även veta vad det är som
gäller i fråga om lagar och regler,
berättar Ulrika Wadskog.
Träffen i Jönköping var den
första av flera och följs närmast
av en träff i Karlskrona den 6
april, då fokus kommer att ligga
på socialt företagande.
”Hjärta för barn”
På förmiddagen fick de närmare 100-talet tillresta lyssna till
redovisning av arbetet med ”de
glömda barnen” i Värnamo, där
de ansvariga Camilla Liljeqvist
och AnnSofie Björhag mer och
mer börjar använda begreppet
”hjärta för barn”.
Mia Hultström berättade om
värdförsamlingens engagemang
i det som går under namnet
Singoalla. Det handlar om att på
olika sätt stödja ensamstående,
både under graviditet och senare
i föräldraskapet.
Rickard Sollenby berättade
Vad tog du med dig hem från regiondagen?
Jenny Lilja, Habo:
– Ann-Sofie och Camilla från Värnamo som
berättade om arbetet med barn som har
krångel hemma gav ett
starkt intryck. Vi kommer att ta kontakt med
kommunen och se hur det ser ut här. Kanske är det inte just barnen som kommunen
lyfter fram, men vi vill ända ställa frågan.
– Vi vill också genom det initiativet känna oss för, vi hoppas att kommunen kommer att se oss som en resurs och ett komplement. Men allra först lyssnar vi naturligtvis in vår egen styrelse.
8
Birgitta Molin, Höör:
– Pingst i Höör är en
relativt sett liten församling och därför
känner vi vår begränsning i det här avseendet.
Eftersom vi hört talas
om behov av fler gruppboenden hade vi det i tankarna när vi kom.
Därför var vi två som lyssnade lite extra på
hur en företagsform kan se ut.
– I de samtal vi haft med kommunens
representanter så flaggar de för att de
behöver hjälp i integrationsarbetet. Också
intressant och spännande. Vi får se vad vi
mäktar med.
Peter Stenmark,
Gränna:
– 
Det var en mycket inspirerande dag
och roligt att träffa så
många med fokus på
socialt arbete i Pingst.
Läget i Gränna Pingstförsamling är den att fler och fler personer
med ett före detta och pågående drogmissbruk har hittat in till oss, vilket vi är mycket glada över.
– Nu ligger utmaningen i att fylla vardagen med meningsfull sysselsättning för
dessa. Vi behöver ytterligare nya initiativ
och infallsvinklar för att föra arbetet vidare.
Pingst.se nr 1 2013
med Pingstförsamlingarnas handikappverk-
möten. Ulrika Wadskog var en av dem som höll ihop regiondagen och också passade på att nätverka.
foto: anders hällzon
foto: anders hällzon
arbete i fokus
inlevelsefullt och jordnära om
hur de resonerade hemma vid
köksbordet inför tanken att öppna upp det egna hemmet till att
bli ett ”familjehem”. Utgångspunkten var en spontan relation
med en mamma som visade sig
behöva stöd med sina pojkar.
Ulrika Wadskog kompletterade och berättade om deras
vägval att bli en kontaktfamilj
på helger och lovdagar. Olika
exempel på att vara stöd, som
enskild eller familj, presenterades och det framkom att behoven är otroligt stora.
Behov av goda relationer
För att ytterligare belysa
behovet av goda relationer fanns
Cilla Stjärnberg på plats och
informerade om ”Tillsammans­
projektet”, som bland annat
innehåller
äktenskapskurser,
konflikthanteringshjälp och en
ambassadörsutbildning med olika fokus för personer knutna till
ett uppdrag i församlingen.
AnnChristin Liljeroos Grönås
berättade om arbetet med personer med olika former av
funktionshinder genom PHV,
Pingstförsamlingarnas handiPingst.se nr 1 2013
intresse. Deltagarna fick ta del av en rad exempel på församlingars
sociala arbete.
foto: anders hällzon
kappverksamhet. På riksnivå
bjuds in till läger och gemenskapshelger, framförallt under
sommartid, men det finns också
möjlighet att som enskild person
göra insatser som ”umgåsare”.
Fokus på nysvenskar
Eftermiddagen inleddes med
fokus på nysvenskar och personer som har svårigheter att komma in på den reguljära arbets-
marknaden. Birgitta Olsson och
Lasse Wäcklén från Huskvarna
berättade om deras församlings
samarbete med Origo resurs
som jobbar med arbetsinriktad
rehabilitering för hela människan.
Pia Henriksson berättade hur
hennes familj finns till hands för
nysvenskar och flyktingar. Hon
konstaterade att kulturkrockar
sker och att hon använt Face-
book för att snabbt få fram praktiska attiraljer och annan hjälp
till någon som behöver det.
Vidare gavs det utrymme för
den utmaning och möjlighet
som församlingar har att engagera sig som entreprenör inom
olika områden.
Hans Wikström visade på
exempel på vad som är på gång
och även lärdomar kring detta
som redan kan dras.
Organisationen Famna har
tagit fram ett skräddarsytt kurs­
erbjudande som går under namnet ”entreprenörsskolan”. Det
första kurstillfället är väldigt
snart inpå, se mera på www.
famna.se.
Samtal i smågrupper
Regionsamlingen hann även
med ett samtal i smågrupper.
Med en rätt så jämn fördelning
av deltagare var de samlande
rubrikerna: Socialt företagande
inklusive LP-arbetet, Barnstöd
i olika former, Hem och familj,
jour- och kontaktfamilj, Inkludering – integrationsfrågor och
funderingar kring olika funktionshinder.
ANDERS HÄLLZON
9
SVERIGE
För familjer
och relationer
Lillemor ansvarar för Brukskyrkans familjeomsorg
– Vår församling vill fungera
som en helandestation och
vårt familjearbete är en del
av den profilen. Vi vill vara
en del av samhället som gör
gott och som ger verktyg till
familjer och i relationer, både
i och utanför kyrkan.
Det säger Lillemor Ivansson, som arbetar med Brukskyrkans familjeomsorgsarbete, i Ursviken någon mil
utanför Skellefteå.
Lillemor Ivansson har bott i Ursviken i 30 år, är utbildad musiklärare i botten, har fyra barn och
en lång tid som medlem och
äldste i Brukskyrkan i Ursviken
bakom sig. I början av 90-talet
tog hon en fil kand i socialt arbete och jobbade efter det bland
annat med ungdomar i personlig utveckling. När hon sedan i
liten skala, som ideell, började
att erbjuda parsamtal var steget
inte långt till att börja fundera
på om den typen av arbete var
något som församlingen också
skulle kunna bedriva.
– Det handlar om ett pionjärarbete, säger hon. Jag gillar att
kombinera kunskap om människor med tro och bön. Pusselbitar har lagts på plats allt eftersom.
Gör hembesök
Sedan drygt sju år tillbaka är
hon deltidsanställd i sin hemförsamling Brukskyrkan, som är en
pingstförsamling med ungefär
200 medlemmar, där det finns ca
35 barnfamiljer.
I Lillemors arbetsuppgifter
ingår bland annat att vara en
del av närverket kring den kommunala Öppna förskolan Ekan
i Skellefteham, göra hembesök, ansvara för församlingens
10
Delaktiga. ”Tanken med det vi gör i familjeomsorgen är att vi ska
vara en del av samhället och göra bra och goda saker för vårt närområde och sänka trösklarna till kyrkan”, säger Lillemor Ivansson.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
öppna förskola i Brukskyrkan,
ta emot människor för samtal
på sin trevligt inredda expedition, arrangera föräldrakurser,
erbjuda äktenskapsbesiktningar
och olika relationskurser, temadagar och temahelger, föreläsa
och predika.
– Vår kyrka är också en av
arrangörerna till den årliga
familjefestivalen, Joy Peak, i
Ursviken, tillsammans med
Svenska kyrkan, EFS och Frälsningsarmen. En både rolig och
väldigt känd dag, som hålls i
samband med skolavslutningen i
juni och samlar mellan åtta och
tiotusen besökare på en dag.
– Vi vill med vår familjeomsorg vara en del av samhället,
som stärker familjer och ger
verktyg i relationer, fortsätter
Lillemor.
’’
Ett kvitto på detta kan till
exempel vara att hon fått förfrågningar från en skolsköterska
om att erbjuda föräldracoachning.
Ber om öppna dörrar
Lillemor har också kontaktat
kommunens familjerådgivning
och har fått presentera sig och det
man gör i Bruks Familjeomsorg.
– Jag har bett Gud att öppna
dörrar genom det här arbetet,
säger Lillemor, för jag har inte
velat armbåga mig fram.
– Det är viktigt att vi som
församling syns och visar kärlek
till människor, lever i samhället,
finns där och visar att vi bryr oss
på många olika sätt.
Det är lite unikt att en Pingstkyrka kan erbjuda familjestöd på
det här viset som i lilla Ursviken,
Det är viktigt att vi som församling syns och visar kärlek till människor.
i täten. Lillemor Ivansson arbetar sedan
församlingens hyreslägenheter. och Lillemor är självklart glad
för att få jobba med detta. Hon
säger att det känns utmanande
och roligt och att det har landat
bra. Men också att man måste
låta ett sådant här arbete få ta sin
tid. Tröskeln till en Pingstkyrka
är fortfarande ganska hög, för
människor i samhället, tyvärr.
– Det handlar om att bygga
förtroende och då får man helt
enkelt inte ha för bråttom, konstaterar Lillemor.
När vi träffas har Lillemor nyss
läst en rapport från Umeå kommun, där kommunen bestämt
sig för att satsa nio miljoner på
att stärka förhållanden eftersom
skilsmässor och uppbrott medför
så stora kostnader, inte minst för
att 50 procent av barnen i splittrade hem mår dåligt.
Pingst.se nr 1 2013
drygt sju år deltid som ansvarig för Brukskyrkans familjeomsorg. Till hennes expedition/mottagning kan man komma genom den port som också leder in till
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– Vilken grej, utbrister Lillemor. Och vilken utmaning för
vår kommun! Det borde alla
kommuner göra.
På rätt plats
Lillemor känner sig trygg i att
hon finns på rätt plats.
– Ja, jag tror det är något som
Gud vill och att det inte är jag
som ska åstadkomma resultaten.
Hon berättar att när hon tar
’
emot par för samtal får hon
oftast möjlighet att avsluta
samtalen med en bön, även om
paren inte har någon kyrklig
anknytning.
– Det är en förmån att kunna
använda bönen som ett redskap
i mötet med människor och att
veta att det finns en församling
som står bakom och ber för
arbetet, säger hon.
Att leva i en relation är inte
lättare nu än förr, konstaterar
hon. En relation kräver tid och
det är svårare att få till tiden
i den press och det tryck som
råder i dag.
kristen grundskola tillsammans
med pingstförsamlingen i
Skellefteå och mycket, mycket
mer.)
c Familjeomsorgen erbjuder samtal och rådgivning,
föräldrakurser, relationskurser,
öppen förskola, föreläsningar
och temadagar/kvällar.
c Har en deltidsanställd person; Lillemor Ivansson.
c Har en egen hemsida; www.
familjeoms.org
”Inte tynger ner”
– Även familjerna i kyrkan
lever i den verkligheten. Därför
får vi inte bygga upp en verksamhet i kyrkan som tynger ner
familjerna.
FAKTA Bruks Familjeomsorg
c Är en del av Brukskyrkans
verksamhet (Brukskyrkan är en
pingstförsamling med omkring
200 medlemmar i Ursviken
utanför Skellefteå, som också
driver Alpha-kurser, anordnar helandehelger, driver en
Pingst.se nr 1 2013
– 
Som familjestödjare och
äldste vill jag vara med och ge
verktyg till familjer att kunna
leva ut sin tro i vardagen och
verksamheten får anpassas efter
det. Vi måste ha barnfamiljerna
i fokus, så att vi inte knäcker
dem, säger hon. Om vi ska
bygga en trovärdig församling
måste vi lyssna in den här gruppen. Men även visa på vikten av
den goda vanan, att som familj
följas till gudstjänst på söndagarna.
Utmaningen i det arbete hon
står i handlar om att hitta både
vägar att nå inåt och utåt, säger
hon.
Stöd och material från arbetet
får hon både från Tillsammans
och från Levande familjer.
ULRIKA RAMSTRAND
11
SVERIGE
Skaparfest för
kreativa kristna
Bilder kan tala där andra
språk inte fungerar. Det
menar bildkonstnären Jan­
eric Johansson från Malmö,
som är en av dem som medverkar under Skaparfesten,
som anordnas av Filadelfia
på södra Öland i maj.
Janeric Johansson kommer att
hålla i ett särskilt konstseminarium under Skaparfesten,
liksom Anna Mellergård. Seminarier anordnas också kring att
skriva med Urban Thoms, om
dans och drama med Ulrika
Ekström och musik med Frank
Ådahl. Emmanuel Hyllerud
håller seminarium på temat
”Att leva på sin gåva” för alla
närvarande. Janeric Johansson
hoppas också på att få möjlighet att tala inför hela gruppen.
– Det vill jag därför att det
är viktigt att bidra till ökade
förståelse för bild och bildskapande, även om syftet inte är att
få alla att börja måla.
Förståelsen för bilder är inte
precis utmärkande för frikyrkan, konstaterar han.
– Om man jämför med hur
musik tas till vara så blir det
väldigt tydligt. Att bilden har ett
värde i sig har inte precis funnits med.
Hoppas på förändring
Det hoppas han förstås att
det ska bli ändring på och välkomnar också initiativet att
starta en mötesplats för konstnärligt utövande kristna.
– Under Skaparfesten kommer jag att dela med mig av
exempel på hur Gud kan
använda konsten.
’
FAKTA Skaparfesten
c Premiärhålls 24–26 maj
i Mörbylånga.
c Arrangeras av Filadelfia
på södra Öland.
c Riktar sig till kristna kulturarbetet för att inspirera,
styrka och stärka dem.
c För program och ytterligare information se www.
skaparfesten.se
12
bildrikt. Janeric Johansson
vid ett av sina konstverk.
Det har han många personliga erfarenheter av, bland annat
när han arbetat tillsammans
med konststudenter i Kina.
– Jag vill berätta om mina
erfarenheter och uppmuntra
människor med detta och få
folk att förstå att Gud kan
använda sig av konsten.
Öppna andliga sinnen
Han konstaterar att många
som är konstintresserade också
har öppna andliga sinnen och
går och ser konst för att uppleva något.
– Jag använder min konst för
att uttrycka min tro. Även om
jag inte målar uppenbara religiösa motiv, jag vill inte pracka
på människor budskapet.
Janeric Johansson påpekar
att när Bibeln för första gången
berättar om hur en människa
fylls av Guds Ande så handlar
det om Besalel, som fick uppdraget att utsmycka förbundsarken.
Janeric Johansson har i 44
år levt på sin konst och aldrig
haft en fast månadslön. Hans
specialitet är att göra tredimensionella målningar på plåt, som
kräver att iakttagaren rör sig
runt verket och betraktar det ur
olika vinklar. Han har en ateljé
hemma i Malmö och arbetar
också i Kunming i Kina ett par
månader varje år. Han har också många andra internationella
kontakter och var bland annat
med på Lausannekonferensen
2004 och tog fram ett dokument om att befria konsten.
ULRIKA RAMSTRAND
matbil. Personal från Pingstkyrkan lastar bilen full med mat från ICA Kvantum,
Kyrkan delar ut
I Avesta tar Pingstkyrkan
varje vecka hand om matsvinnet från ICA Kvantum och
delar ut till behövande. Det
handlar om varor som har
trasiga förpackningar och är
datumpackade och annars
skulle slängas.
Pastor Thomas Hallström har
gjort en överenskommelse med
ICA Kvantum-chefen om att
medlemmar i församlingen varje
onsdag hämtar mat vars bästföre-datum går ut samma dag.
– Det här är ett vinn-vinnprojekt, säger Erik Geijer till
tidningen
Dala-Demokraten.
Det här är mitt sätt att förbättra
miljön och bidra till människor
som har det svårt. Det är dessutom ekonomiskt för det kostar
att kasta mat.
Rätt nätverk
Pingstkyrkan har i sin tur det
nätverk som krävs för att maten
ska komma till de som verkligen
behöver den.
– Vi har delat ut cirka 15 matkassar i veckan sedan vi startade
den här verksamheten. Vi ser ju
att det finns en massa människor
som behöver det här. Missbrukare, fattiga, arbetslösa, stora familjer som inte har så mycket pengar
Pingst.se nr 1 2013
i fokus. Under PMU:s vårkampanj samlas pengar in till mödravård i DR Kongo och Tanzania. FOTO: LARS KLINGSBO
Vårkampanj
om mödravård
Miljontals kvinnor och barn
dör eller får svåra skador
varje år i samband med graviditet och förlossning. PMU
lyfter därför för tredje året i
rad rätten till mödrahälsovård i Vårkampanjen.
som sedan delas ut.
FOTO: JAKOB FREIMAN
skänkt mat
eller personer som bara hamnat
utanför systemet. På det här viset
kan vi göra något för dem, säger
pastor Thomas Hallström.
En onsdag i februari blev det
hela 40 matkassar, som gick till
behövande personer.
Hjälp till förändring
Förhoppningen är också att
fånga upp personer som vill
lämna sitt missbrukarliv och få
hjälp till en förändring på kristen grund.
Maten, som ICA annars skulle
tvingas slänga kan bestå av kött,
mjölk, korv, kaffe, tillbucklade
konserver, sockerpaket som fått
Pingst.se nr 1 2013
tejpats för att de gått sönder, samt
diverse ost och smörgåspålägg.
Varorna packas i Pingstkyrkans
kök och hanteringen kontrolleras
regelbundet av kommunens livsmedelsinspektör.
Blir det någon mat över efter
utdelningen, som äger rum på
onsdagsförmiddagar, så skänks
den i sin tur till RIA.
ulrika ramstrand
Fotnot: Matutdelningen har
uppmärksammats av flera medier, bland annat TV4, som sände
reportage kring detta i programmet Veckans Svensk den 8 mars,
där Erik också vann den titeln.
Bristerna i mödrahälsovården
leder till att närmare 300 000
kvinnor och sex miljoner barn
dör varje år. Och 99 procent av
dödsfallen sker i låginkomstländer. Miljontals mödrar och
barn får också svåra sjukdomar
eller skador.
Kollekt till hälsovård
PMU lyfter under mars till
maj rätten till mödrahälsovård, och pengar samlas in till
arbete i DR Kongo och Tanzania. Församlingar i Sverige
uppmuntras bland annat att
skänka en morsdagskollekt till
mödrahälsovård.
– I många länder finns alldeles för få barnmorskor utbildade med tillräcklig kompetens,
som kan följa kvinnors graviditeter och förlossningar och
vidta de åtgärder som behövs
för att undvika komplikationer
och skador.
Det berättar Marie Berg,
barnmorska och professor i
vårdvetenskap med inriktning
på reproduktiv och perinatal
hälsa vid Göteborgs univer-
sitet, som själv arbetat länge i
Afrika.
Stort lidande
I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars,
lanserade Panzisjukhuset och
PMU Panzirapporten, som
har fokus på fistlar. För Bertha
Bbile i DR Kongo ledde det till
stort lidande, innan hon fick
vård vid Panzisjukhuset.
– Det kändes som att mitt liv
var över och att jag inte längre
värd något, berättar hon.
Männen styr ekonomin
I samhället Manonga, Tanzania, föder bara 47 procent av
kvinnorna barn med stöd av
utbildad barnmorska. Det är
männen som styr över ekonomin och bestämmer om kvinnan ska söka vård eller inte och
många kvinnor känner själva
inte till de risker de står inför
som gravida.
NOOMI LIND
Fotnot: PMU:s samarbetspartner Cepac i DR Kongo och
FPCT i Tanzania arbetar med
att informera om familjeplanering och mödrahälsovård, motverka destruktiva normer, samt
höja kapaciteten hos vårdpersonal. Hälsoinrättningar och förlossningsrum restaureras och
utrustas också av Cepac.
13
VÄRLDEN
Barnen har det
svårast i lägret
PMU-insats förmedlar presenningar till internflyktingar i DR Kongo
PMU:s humanitära insats i
Goma ger skydd från kyla och
regn för utblottade familjer
som flytt striderna i östra
Kongo. I lägret Mgunga III
kämpar 17 000 flyktingar för
att överleva och det högsta
priset får barnen betala.
flyktinglägret. Levnadsförhållandena är urusla med brist på mat,
vatten, latriner, hushållsredskap,
madrasser och sjukvård. Att få
fortsätta sin skolgång är en utopi
för flyktingbarnen.
Blev skottskadad
Oregelbundna rader av små
gräshyddor med klarblå presenningar har rests upp i ett ogästvänligt område där marken
är täckt av lavastenar. Vi har
kommit fram till flyktinglägret
Mugunga III i provinshuvudstaden Goma, Nordkivu, efter att
ha färdats i en sliten båt under
natten från Bukavu i Sydkivu.
Tecken på undernäring
Här lever knappt 4 000 familjer, cirka 17 000 människor, vilket motsvarar en mindre svensk
kommun. En del familjer har
gett sig av för att leta efter en
bättre plats att bo på.
I en av alla enkla hyddor sitter
Ishara, två år, och hans familj.
Pojken äter på ett tjockt grässtrå
som ser ut som ett litet sockerrör. Detta är allt som hans föräldrar just nu kan ge sin lille son.
Hans mage är lätt uppsvälld, ett
tydligt tecken på undernäring.
Hundratusentals på flykt
Goma intogs den 20 november förra året av rebellgruppen M23. Efter förhandlingar
drog sig rebellerna tillbaka,
men ytterligare 140 000 männi­
skor tvingades på flykt i denna
konfliktdrabbade del av landet.
PMU startade en insamling och
4 175 presenningar har förmedlats genom den kongolesiska
14
utsatt. Ishara tuggar på ett grässtrå, någon mat finns inte att äta.
Foto: LENNART NOLVALL
pingströrelsen CEPAC, för att
ge familjer skydd från de kraftiga
skyfallen under regnperioden.
Ishara är ett av tiotusentals
barn som tvingas leva under
svåra omständigheter i enkla
flyktingläger. Barnen är de som
får betala det högsta priset för
hänsynslösa rebelledare, och
egenmäktiga politiska ledare i
regionen visar både ovilja och
oförmåga att skapa nödvändig
stabilitet i området.
Stora naturrikedomar
I östra Kongo finns ofantliga
naturrikedomar som den globala ekonomin hungrar efter,
och som skapat en krigsekonomi
som blir allt svårare att ta sig ur.
Stora delar av området är laglöst
land och de humanitära behoven är enorma. Totalt har över
fem miljoner människor sedan
1996 fått sätta livet till i det som
kallas Afrikas världskrig.
Flydde med tre barn
Isharas pappa och mamma
flydde hals över huvud med sina
tre barn från Masisi, ett par mil
väster om Goma, när odisciplinerade soldater lämnade området, rädda för den betydligt mindre rebellgruppen M23 som var
bättre utrustad och motiverad
än landets egen armé.
Familjen bor i utkanten av
Vi möter också Kahinda Sifa,
75 år, vars tillvaro skiljer sig
väsentligt från en svensk pensionärs. Hennes make dog för 16 år
sedan i ett flyktingläger och hon
berättar om ett liv fyllt av trauman och svårigheter. Av Kahindas åtta barn är tre redan döda.
Dottern Sifa, 40 år, bor med sin
familj i samma läger.
– Jag blev skottskadad i striderna, berättar Sifa. Eftersom jag
inte fått möjlighet att bli opererad sitter kulan fortfarande kvar
i överkroppen och jag har ständig smärta.
Lägrets ledare Vianey Ntibarikure berättar att man inte alls
fått den hjälp som utlovats av
andra organisationer. Människorna är frustrerade och vädjar
om mer hjälp. Samtidigt visar
han och alla andra som slutit
upp stor tacksamhet för presenningarna.
– Under de första dagarna när
vi kom hit och byggde upp våra
enkla hyddor regnade det som
tur var väldigt lite, säger Vianey.
Så kom CEPAC och distribuerade presenningar och på kvällen
samma dag, precis när familjerna hunnit täcka sina gräshyddor
med dem, kom det ett skyfall. Er
hjälp kom i precis rätt tid! Utan
den hade familjerna och de små
barnen fått genomlida många
fuktiga och kyliga nätter i lägret.
LENNART NOLVALL
Pingst.se nr 1 2013
tak över huvudet. Pappa Kadafi Rajabu, 28 år, mamma Zawadi Maombi, 26 år, samt barnen Germaine, 4 år, Ishara, 2 år, och Josline, 7 månader, i sin enkla gräshydda täckt med en presenning från PMU. Pingst.se nr 1 2013
Foto: LENNART NOLVALL
15
REPORTAGE
MIDDAG FÖRE
KÖRÖVNINGEN
Mat i kyrkan till både barn
och föräldrar före barnkörsövningen. Ett sätt att
underlätta vardagen och
minska stressen och också
en möjlighet till gemenskap. Det är ett koncept,
som Botkyrka pingstförsamling med framgång
använt sig av i flera år.
Det är tisdagskväll. Klockan närmar
sig fem på eftermiddagen och om någon
timma eller så börjar församlingens olika
barnkörer ta ton på olika håll i kyrkan.
Men redan nu börjar barn och föräldrar
glida in genom dörren och alla drar sig mot
rummet med långborden.
En doft av köttbullar röjer vad som är på
gång, liksom aktiviteteten i det lilla köket
där det jobbas ivrigt med grytor och uppläggningsfat.
Jovisst! Det är matdags.
Att servera mat före köraktiviteterna är
något som Botkyrka pingstförsamling har
hållit på med några år nu. Det intressanta är
att det inte verkar vara någon slugt uttänkt
metod att nå nya människor, utan bara en
praktisk lösning som underlättar för alla
inblandade.
– Vi märkte hur stressade föräldrar och
barn verkade när de kom till körövningarna. Många kom med andan i halsen och
McDonalds-kassarna i handen berättar
Camilla Wiström, som leder en av körerna
och dessutom är en av initiativtagarna till
matkonceptet.
’’
grönsaker. Morötter i stora lass till
köttbullarna. Foto: arne hyckenberg
– Då kom vi på att vi kanske helt enkelt
skulle ordna med mat här i kyrkan, fortsätter hon.
Någon mer uttänkt strategi än så finns
alltså inte. Man såg ett behov och hittade en
bra lösning.
Lika enkel och avslappnad är stämningen
i lokalen. Inget märkvärdigt alls. Barn och
föräldrar köar villigt framför serveringsluckan där dagens rätt är framställd; den här
dagen alltså köttbullar, pasta och rikligt med
grönsaker.
Vi märkte hur stressade föräldrar och
barn verkade när de kom till körövningarna. Många kom med andan i halsen och
McDonalds-kassarna i handen.
16
Pingst.se nr 1 2013
avslappnad stämning. Barn och föräldrar äter middag för tjugo kronor per person före barnkörövningen.
– Församlingens husmor planerar allt,
med inköp och sådant, och frivilliga serveringsgrupper ställer upp på matkvällarna.
Dessutom har man hjälp av servicegrupper från kommunen, det vill säga personer
med olika former av funktionshinder, som
omfattas av kommunens dagliga verksamhet.
– De kommer på dagtid och förbereder
det som går att förberda, hackar grönsaker
och annat, förklarar Camilla och tillägger att
det underlättar väldigt mycket.
Alla, barn som vuxna, betalar 20 kronor
per portion, vilket är ett självkostnadspris.
Barnen gillar maten och annat är ju
inte att vänta då det inte kan kallas annat än
barnvänligt: Vad sägs om pannkakor, köttbullar, tacos...
Pingst.se nr 1 2013
De vuxna gillar nog också maten, men
kanske ändå mer den tidsvinst de gör och
förmånen att få komma till ”dukat” bord.
Både mammor och pappor finns bland matgästerna och det händer inte så sällan att
hela familjen dyker upp för att äta tillsammans i pingstkyrkan.
Men kanske är det ändå gemenskapen
vid borden som är den mest påtagliga – och
positiva – effekten av det här initiativet.
Den både syns och känns i rummet, där ett
jämnt, vuxet sorl bildar ljudmatta till barnens lite mer högljudda stoj.
Efter en stund när grytor och karotter är
länsade på sitt innehåll och ”köksorna” för
dagen börjar slamra med disken blir det tystare.
I ett hörn av lokalen samlar sig de yngsta
Foto: arne hyckenberg
barnen i en ring. Ur en musikanläggning
kommer musik och kvällens huvudaktivitet
med sång- och danslekar tar sin början. De
äldre barnen har gått till sina körsamlingar
på andra håll i kyrkan.
En del föräldrar, som ändå ska vänta
på sina barn, har möjlighet att delta i en
föräldrasamling som leds av församlingens
Tillsammansambassadörer där samtalet
fortsätter i lite mer ordnade former. Andra
sätter sig bara ner i lugn och ro. Kanske tar
de tillfället i akt att bara njuta av en stunds
paus i en annars ganska hektisk vardag.
När jag lämnar kyrkan bär jag med mig
den härliga, sköna gemenskapskänslan:
Tänk så enkelt det kan vara att få till en
fungerande mötesplats.
KERSTIN KLASON
17
REPORTAGE
barnvänlig mat. Köttbullar, pasta och ketchup står på dagens meny.
foto: arne hyckenberg
Fady El Murr, Tullinge:
– Jag är här med mina barn och kompisar
till dem. Vi kommer gärna hit för vi trivs
i kyrkan. Gemenskapen omkring matborden är fin. Jag och min fru vill gärna vänja
våra barn vid att vistas i kyrkan, så att de
kan gå vidare där när de blir äldre.
Mikael Ovebring, Tullinge:
– Det är första gången jag är här, men
barnen har varit här tidigare med sin
mamma.
– Jag tycker det här är riktigt bra. Det
blir en samlingspunkt och att äta tillsammans är ju en klassiker när det gäller att
skapa gemenskap.
– Det är också fint att vi kan ta med alla
barnen och starta här tillsammans, innan
de går till sina olika körer.
– Jag ser också fram emot att vara med
i föräldrasamlingen.
18
Helene Pettersson, Rönninge:
– Vi har varit här några gånger nu, tror det
är fjärde gången, och tycker det fungerar
jättebra. Vi är inte med i denna eller någon
annan kyrka, men döttrarnas kompisar
berättade om det här och det blev anledningen till att vi gick hit.
– Det är jättetrevligt här. Matserveringen
gör att man lär känna folk och får möta
ledarna. Dessutom bidrar det till en avstressande och avslappnad miljö, vilket är skönt.
Barnaktiviteter och allt som hör ihop med
det kan annars lätt bli ett stressmoment.
Celine Metni, Tullinge:
– Jag går hit för att sjunga. Det är bra att
det finns mat här för då kan man äta om
man inte hinner göra det hemma.
– Jag tycker maten är god.
Pingst.se nr 1 2013
Premiären för ”Jesus till
barnen”, den ekumeniska
konferensen för barnledare
från hela landet, blev lyckad.
Mer än 1 000 personer kom
till Jönköping för att inspireras, utbyta erfarenheter och
lära sig mer. Bland mycket
annat fick de lyssna både till
barn- och äldreminister Maria
Larsson och Carola.
Konferensen vände sig både
till barnledare och till föräldrar som längtar efter stöttning i
uppdraget att föra tron på Jesus
vidare till sina barn. Även präster, pastorer och andra ledare
med inflytande över frågor som
har med barn och Guds rike att
göra var inbjudna. Under konferensen låg fokus på arbetet med
barn mellan 0 och 13 år.
Konferensen hölls i Pingstkyrkan i Jönköping. Under
välbesökt. Mer än 1 000 barnledare från hela landet kom till barnledarkonferensen i Pingstkyrkan i Jönköping. inledningskvällen bjöds till
exempel på en talkshow med
Magnus Sternergård och CarlHenrik Jaktlund som programledare. Barn- och äldreminister
Maria Larsson (kd) var en av
gästerna där och hon fick sällskap av teologerna Martina
Prosén och Skander Kurstin
FOTO: JEANETTE INGEMARSON
samt SALT:s generalsekreterare
Olof Edsinger. Kvällens gästartist var Carola Häggkvist, som
sjöng och bad tillsammans med
ett gäng barn.
Nattvard som avslutning
Panelsamtal,
föreläsningar
och arbete i olika workshops
fyllde lördagen, som avslutades
med en nattvardsgudstjänst.
Konferensen avslutades med
en familjematiné som Oasrörelsen höll i. Pingstföreståndare
Pelle Hörnmark predikade i söndagens förmiddagsgudstjänst.
Ämnen som behandlades i
workshops var till exempel Barnets andliga utveckling, Hemmet som kyrka, kyrkan som
hem, Hur leda barn i bön och
lovsång?, Kan barn höra Guds
röst?, Världens bästa budskap
– hur berättar vi det?, I trygga
händer och Barn i kris: ögonblick som förändrar livet.
Under konferensen fördes
också diskussioner om att bilda
ett nationellt söndagsskolnätverk, som bland annat skulle få
till uppgift att framöver arrangera nationella barnledarkonferenser.
ULRIKA RAMSTRAND
Vad är ditt intryck av konferensen?
Anna-Maria Newman, familjepastor
Aspnäskyrkan i
Järfälla:
– Fantastiskt! Det
stärker oss som
jobbar med barn
och jag tycker det
är bra att det är en
nationell satsning
för barnledare över samfundsgränserna. Jag
hoppas att detta är något som kan växa och
att det blir fler gånger där vi kan vända oss
till församlingsledare och pastorer.
Ingabritt Johanssson EFS, Norrbotten
– Jag blev jätteglad
när jag såg att det
här skulle bli av! En
konferens där vi får
ta tillvara på varandras styrkor. Ett
tillfälle när vi får ser
bortom våra olika traditioner och se hur vi
kan arbeta mot samma mål. En stor inspiration för oss som ledare att få bekräftelse
på det vi gör.
Gunilla Sehlin,
Pingstkyrkan,
Borlänge
– 
Det som gjorde
störst intryck på
mig var att vi var
från alla samfund i
Sverige. Jag kände
att det var väldigt
starkt, en manifestation i andevärlden. Vi visade vårt land att
vi inte gett upp kampen om Jesus till barnen, utan att vi går framåt starkt och enat!
enkät: jEANETTE INGEMARSON
Populär ambasssadörsutbildning återkommer i höst
Till hösten blir det återstart
för Tillsammans tre terminer
långa ambassadörsutbildning.
Dessutom anordnas ännu
en fortbildning för dem som
redan gått utbildningen.
Ambassadörsutbildningen har
gjort paus, men återkommer nu
alltså. Intresset för och tryckPingst.se nr 1 2013
et på utbildningsplatserna är
redan stort, trots att ännu ingen
annonsering gjorts.
I de tidigare utbildningsomgångarna har 120 personer deltagit, personer som nu, runtom
på olika platser och församlingar
i Sverige driver relationsfrågor.
Ambassadörsutbildningen
pågår under tre terminer, med
en storsamling under två dygn
per termin och litteraturstudier
och hemuppgifter dessemellan.
Den första samlingen har
temat ”Att bygga och stärka relationer”, den andra ”När livet gör
oss illa” och den tredje ”Hållbara relationer”.
Fortbildningen pågår under
ett par dygn och tar upp frågor
kring handikapp, integration,
konflikthantering, föräldraskap
och LP-barnstöd.
UR
Fotnot: Intresseanmälan om
deltagande mejlas tillsammans
med en rekommendation från
församlingen till [email protected]
19
SVERIGE
Mer än 1 000 barnledare
kom till Jönköping
SVERIGE
krönika Verksamhetsansvarig har ordet
Uthållighet
skapar förändring
V
i var drygt 100 människor samlade i Pingstkyrkan
Jönköping. Vi i Pingst Socialt hade bjudit in till vår
första regiondag på temat kristet socialt och diakonalt arbete. Innehållet i programmet handlade bland annat
om hur vi kan ta hand om barn och ungdomar som kommer från utsatta miljöer och hur församlingarna kan möta
ensamstående föräldrar med barn. Vi fick också ta del av
exempel på hur det är att vara familjehem, och också hur
det är att jobba som övervakare. Dagen handlade även om
hur vi ska kunna möta behovet kring inkludering av personer med funktionsnedsättning samt de som kommer från
andra kulturer. Alla bär vi på en längtan efter gemenskap
oavsett bakgrund och omständigheter. Vi fick också information om hur det är att driva sociala företag och hur lokala församlingar kan bli aktörer inom den offentliga sektorn
genom att till exempel starta hemtjänst inom lagen för valfrihetssystem, LOV.
Vilka var det som var där och gav oss alla dessa goda
exempel på kristet socialt arbete? Det var framför allt representanter från lokala församlingar som har en kallelse och
vilja att praktisera Jesu egna ord att hjälpa sin nästa. Många
med mig upplevde dagen som mycket inspirerande och
flera har hört av sig och vill komma igång med ett aktivt
socialt och diakonalt arbete i sin församling.
Många av de nu framgångsrika och blomstrande exemplen vi fick ta del av hade startat som små och blygsamma
verksamheter. Det som genomgående lyftes fram var ordet
uthållighet. Att starta och driva socialt arbete kräver ofta
just uthållighet. Att hjälpa människor till
en varaktig förändring gör man inte
på en kafferast utan det sker genom
djupa relationer och trygga
mötesplatser.
Så låt dig inspireras av alla
goda exempel på kristet socialt
arbete men glöm inte att börja i
det lilla och bygga långsiktigt. Be
om den andliga frukten; tålamod
så kommer verket att mogna och
bära rik frukt.
Många församlingar har likt
dem som var med på regiondagen visat stort intresse
för sociala frågor och därför planerar vi i Pingst
Socialt för fler regiondagar under året. Håll utkik
på www.pingst.se för
mer information.
Hans Wikström
Verksamhetsansvarig
Pingst Socialt
20
i sverige. Katja och Phil Zarns är utbildade pastorer inom Assemblies of God i
i arbete bland unga vuxna och studerande i Sverige och har kopplat ihop sig med
Pingst.se nr 1 2013
Phil och Katja
från USA vill nå
svenska studenter
Phil och Kajta Zarns är pastorer i den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God,
men verksamma här i Sverige
där de samarbetar med Pingst
ung. Deras längtan och mål
är att nå unga vuxna, och
framför allt studenter, med
evangelium.
I höstas kom Phil och Katja tillbaks till Sverige för en andra
arbetsperiod här. Hur länge de
ska stanna den här gången är
inte bestämt. Förra gången blev
det tre år. De bor i södra Stockholm med sina tre barn. De två
stora går på en engelskspråkig
skola inne i stan och den yngste
har ännu inte börjat på dagis.
– Jag trodde alltid att jag skulle jobba utomlands i framtiden,
berättar Katja, som växte upp i
en finsktalande familj i Tyresö
söder om Stockholm.
Känner till landet
USA, men är för närvarande verksamma
Pingst ung. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Pingst.se nr 1 2013
Att det skulle bli i Sverige,
efter många år i USA, hade hon
kanske inte trott, men det är
klart att det underlättar för henne nu att känna till landet hon
bor i och ha grunderna i svenskan, även om finskan och engelskan ibland poppar upp först.
För Phil är det svårare med
språket, men han kämpar på,
och inledde den första missionärsperioden, som startade
på nyåret 2008, med att plugga
svenska här.
Kajta kom till USA som student till North Central University och det var där hon mötte
Phil och de insåg att de hade
en gemensam kallelse att arbeta
med ungdomar. År 2000 fick de
sin första tjänst som ungdomspastorer i en kyrka i Minneapolis utkanter. Så småningom
insåg de att det var till Sverige
de ville och att det skulle handla
om kristet studentarbete. De
har antagits som missionärer av
amerikanska Assemblies of God.
Bygga relationer
När de först kom hit handlade
det mest om att vid sidan om
språkstudier bygga relationer
och försöka lära sig hur saker
och ting fungerade.
– Vi gick bönevandringar på
universitet varje vecka, kopplade
ihop oss med Filadelfiakyrkan,
ledde en engelsk språkgrupp där
och var med och arrangerade en
18+-konferens i Uppsala.
När de nu är tillbaks i Sverige
igen så har de etablerat en viktig kontakt med Pingst ung, och
Mosaik, som är namnet på ett
nätverk för universitetsstudenter
och unga vuxna.
Stötta studenter
Nu har de framför allt siktet
inställt på att på olika sätt fånga
upp och stödja kristna studenter
att nå sina vänner med det kristna budskapet.
– Vi kan inte komma in på
universitetet, men studenterna
kan.
’
FAKTA Mosaik
c Vill ge studenter verktyg
för att få kontakt med och nå
sina kamrater.
c Kan hjälpa studenter som
vill starta en MOSAIK-grupp.
c De fem ledorden är;
tillbedjan, bön, gemenskap,
lärjungaskap och vittnesbörd.
c Är en del av Pingst, Pingst
Ung och Students for Christ
– Europe!
c Läs mer på
www.pingstung.se och
www.sfceurope.org
Katja berättar om att hennes
föräldrar gjorde en väldigt radikal frälsningsupplevelse när hon
var i femårsåldern och att hennes barndom präglats mycket av
väckelseatmosfär i gudstjänster,
och ständiga utmaningar till att
ta ställning för Gud.
Phil växte upp i en luthersk
familj och var alltid nyfiken
på Gud, men det var först som
17-åring på ett läger som hans
tro blev ett personligt beslut hos
honom.
– Då fattade jag att Gud älskade mig och att jag kunde älska
honom tillbaka, säger han.
Inte stressa fram beslut
Nu talar både hon och Phil
mycket om vikten av att inte
stressa fram beslut.
– Vi måste jobba långsiktigt
säger de. Och ha tålamod med
att människor rör sig mot Gud i
sin egen takt.
De ser som sin uppgift att ge
kristna studenter stöd och nätverk för att kunna stå för sin tro
och att få tips om hur man kan
gå tillväga.
Gemenskap är en grundpelare
och en bra början. Internationella matkvällar, samlingar med
inbjudna talare kan till exempel
vara två ingångsvägar. Annat
kan vara bönepromenader och
erbjudanden om att anonymt
mejla in böneämnen till kristna
grupper.
– Jättemycket är på gång nu,
säger de. Och når vi studenterna
når vi sikt också arbetsplatserna.
ulrika ramstrand
Fotnot: I samband med årets
Nyhemsvecka kommer Phil och
Katja finnas med på en stor samling kring studentarbete. Phil
och Katja går att nå på mosaik@
pingstung.se
21
UNDERVISNING
Hur sker växten
i Guds rike?
Ulrik Josefsson skriver: Bibeln utmanar oss att inte stirra på våra för­
utsättningar eller förmågor utan se att Guds verklighet alltid har en
dimension till.
I
I vårt samhälle talas mycket om
tillväxt. Det gäller att få hjulen att
snurra och få verksamheten att
växa. Utveckling är något av samtidens måste. Vi vill gärna att det
ska växa och utvecklas, men hur
går det till i Guds rike? När vi som Guds
folk närmar oss dessa frågor måste vi gå till
Bibeln för vägledning.
Jesus undervisar i Matteus 13 i en rad
olika liknelser om hur gudsriket tas emot
och växer till. Här finns något av ett grundmönster som t.ex. i liknelsen om senapskornet. Det finns något litet och fördolt som
bär en hemlighet (frö, jäst, pärla). Denna
hemlighet upptäcks och börjar gro (växten, jäsandet, köpet). Då visar det sig att det
fanns en större härlighet än man kunde ana
(skörden, trädet, brödet, rikedomen). Låt
oss stanna upp i detta mönster ett ögonblick.
Senapskornet är mycket litet men det
är startpunkt för något stort. (Matt 13:31–
32) Bibeln varnar återkommande för att
underskatta den blygsamma början (Sak
4:6–10). Gud verkar inte vara beroende av
vår storlek eller styrka och därför ska vi aldrig förakta det lilla. Det avgörande är i stället inställningen och det av Guds rike vi är
bärare av.
Gång på gång genom både Bibelns och
kyrkans historia har det verkat var slut och
att bärarna av Guds rike var för små och för
svaga. Men Gud visar att det inte handlar
om oss utan om Honom. Evangelium innebär just detta att där vår kraft, storlek eller
22
Ulrik Josefsson är verksamhetsan­
svarig för Pingst Utbildning och
utbildningsföreståndare för ALT,
Akademi för Ledarskap och Teologi.
förmåga tryter där kommer Gud att visa
vems kraften är.
Det lilla senapsfröet har en innebo-
ende kraft som när det får verka kommer
att visa sin storhet. Evangeliet i oss har förmågan att växa till något större än vi själva
kunnat prestera. Den som är bärare av
evangeliets senapsfrö är som ett träd planterat vid vatten och som därför kan bära sin
frukt (Ps 1:3). Den har som en källa inom
sig med ett aldrig sinande flöde (Joh 4:14).
Här finns en upptäckt som i sig bär en
inneboende kraft. Johannes talar om detta
som den stora gåvan vi redan fått och upptäckt i det att vi är Guds barn, men att det
’’
Gud verkar inte
vara beroende
av vår storlek eller
styrka och därför ska
vi aldrig förakta det
lilla.
ännu inte visat sig fullt ut vad detta kommer att innebära (1 Joh 3:1–3). Evangeliet är
som ett frö som visar sig ha större inneboende kraft än vi först hade väntat oss.
När det lilla senapskornet väl grott
blir det större än alla andra örter, säger Jesus
i liknelsen. Det blir till ett träd med tillflykt
för himlens alla fåglar. Poängen är att det är
större än man väntat sig. Liknelsen säger att
Guds rike alltid har mer.
Bibelns berättelser ställer oss gång på
gång inför att Guds verklighet är större än
vår. Inte utifrån en flykt från verkligheten,
men en utvidgning av den. Bibeln utmanar
oss att inte stirra på våra förutsättningar
eller förmågor utan se att Guds verklighet
alltid har en dimension till. Inte nödvändigtvis till framgång och berömmelse, men
Guds perspektiv är alltid större. En viktig
aspekt av att trädet blir stort är att det blir
en tillflykt för andra, för himlens alla fåglar.
När Guds rike växer är det inte för att vinna
egen storhet men för att vara till hjälp för
andra och skapa en tillflykt där nya människor kan finna sin hemort.
Ett litet frö blir till ett stort träd, det
kan låta som en orealistisk skönmålning.
Finns det några beskrivningar på hur detta
skulle kunna gå till? Låt oss gå till några av
de andra liknelserna för att söka redskap.
Jesus talar om hur Guds rike är som en
surdeg som bakas in i mjölet (Matt 13:33).
När gudsriket ska växa i våra liv och vår
verksamhet handlar det mycket om att
evangeliet bakas samman med det vanliga i
Pingst.se nr 1 2013
FOTO: ulrika ramstrand
våra liv. Poängen är inte att allt i livet är surdeg. Den stora delen är i stället helt vanligt
mjöl, kanske den vanligaste av ingredienser.
I sig själv kan det vara ganska torrt med en
skopa mjöl i munnen, men när detta vanliga
bakats samman med gudsrikets surdeg är
det fortfarande mjöl men nu i form av välsmakande och mättande bröd. Guds rike är
inte att söka en annan plats eller en annan
ingrediens men att se det vanliga med nya
ögon, att möta vardagen med en annan attityd.
växer av sig själv (Mark 4:26–29). I Guds
rike är Gud alltid den yttersta aktören. Vi
kan vattna eller plantera men det är Gud
som ger växten, (1 Kor 3:6) Det betyder inte
att vi ska vara inaktiva. Bonden i liknelsen
får säden i jorden och skördar när det är
dags för det, men den visar att Gud som den
yttersta aktören har en dimension bortom
våra planer.
Ps 127 talar om byggare och väktare som
bygger och vaktar men bortom deras verk är
det ytterst Gud som bygger huset och vaktar
staden.
Detta sker inte utan arbete i våra liv.
När gudsrikets surdeg ska bakas samman
med allt det vanliga i våra liv krävs målmedvetet knådande. Alla som bakat bröd vet
att gott resultat bygger på ordentlig knådning. Allt det vardagliga och vanliga läggs
på bakbordet och steg för steg arbetas Guds
rike in i helheten så att allt blir genomsyrat
av en större verklighet. Surdegen förändrar
inte mjölet i sig, gudsriket förändrar inte
det vardagligt vanliga i sig. Ändå har en ny
dimension knådats in så att allt det vanliga
blir något annat, något större, något godare.
Gudsriket har fått genomsyra hela min tillvaro.
Bilden av detta goda bak visar att det
är någon annan som knådar och arbetar
med oss. Vi är viktiga och vi är delaktiga.
Men det är Gud som arbetar med oss, det är
han som knådar och bakar in sitt eget rike i
våra liv. Degen knådar inte sig själv, det gör
någon annan.
I en annan liknelse talas om hur sådden
Pingst.se nr 1 2013
Låt oss till slut dra några konsekven-
ser av detta:
c Evangeliet börjar i det lilla för att steg
för steg växa. Det kommer underifrån och
är därför snarare erbjudande än maktanspråk. Därför får vi aldrig underskatta det
lilla vare sig i människor vi möter eller i
verksamhet vi leder eller betraktar. Man ska
inte underskatta kraften i ett aldrig så litet
frö, när Gud är färdig kan just detta får vara
trädet som ger både skugga och vila
c Det är Gud som är den yttersta aktören och vi behöver förstå vem det är som
egentligen handlar. Om Gud är aktör får det
konsekvenser för hur jag förstår mitt eget
handlande. Mina insatser blir inte mindre
viktiga, snarare tvärtom. Men det sätts in i
ett större sammanhang där det är Guds ord
snarare än mina som har växtkraften.
c Min attityd är viktigare än min förmåga. Det är när jag förstår mitt vanliga liv i
ljuset av Guds rike som genomsyrandet kan
börja förverkligas. Det handlar alltså inte i
första hand om att göra nya sakar men att
göra samma saker på ett nytt sätt och med
nytt motiv. På samma sätt som mjölet blev
till bröd kan våra liv mitt i vanligheten bära
Guds rike.
c Ställ inte kvantitet mot kvalitet. Det är
när brödet är helt genomsyrat (kvalitativ)
som jäsningen fungerar och brödet växer
(kvantitativ). Det är i den goda jorden som
den goda skörden växer. Gå inte på förenklingen att om man bara koncentrerar sig på
kvalitet kan man bortse från kvantitet. Förstå samtidigt att kvantitet inte kan vara ett
automatiskt mått på kvalitet. Dessa är relaterade till varandra men vare sig som varandras motsatser eller förutsättningar.
c Leva med både och snarare än antingen
eller. Är Guds rike stort eller litet? Är det
Gud eller vi som gör jobbet? Har vi det nu
eller kommer det sen? Svaret är ja, både och.
Guds rike tänjer på våra gränser och vill få
oss att se flera dimensioner samtidigt. Mjölet är detsamma och ändå helt nytt när det
blivit genomsyrat.
Gud är den som ger växten men bonden
får sådden i jorden. Vi har redan fröet med
den inneboende kraften men ännu väntar vi
att trädet ska växa sig stort. Guds rike handlar mycket om att se flera dimensioner samtidigt.
I liknelserna Jesus ger finns en trygghet
i att Gud vill att vi och Guds rike ska växa.
Denna tillväxt bygger på att Gud är aktören
och att hans rike har en inneboende kraft.
Vår del i detta är att vara aktiva mottagare.
ULRIK JOSEFSSON
23
SVERIGE
RUTINERAT ARBETSLAG. I cirka 20 år har pensionärerna packat trycksaker åt Pingst cirka en gång i månaden. Runa Hägglund sitter vid
bordsänden och stoppar pappersbuntarna i adresserade kuvert. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Nu har ”pensionärerna”
Det packas och plockas i
alla vrår i Pingsthuset den
här dagen. Det är snart dags
för flytt från Flemingsberg till
Alvik. Men det glada gäng
arbetare som samlats i matsalen packar inte för flytt, de
packar trots flytt och för dem
är packningen en väl inövad
syssla sedan ett par decennier tillbaka.
Det är ”pensionärerna” det
handlar om. Det är så de kallas,
de trogna kamrater som kommer när helst de behövs och
med villiga och flinka händer
packar trycksaker för utskick
bland annat till landets pingstförsamlingar.
Jo, de är glada, men samtidigt
finns det just den här dagen ett
litet stänk av vemod mitt i samarbetet. För det är, som det ser
ut nu, sista gången de gör just
detta tillsammans. De bor alla i
grannskapet och hör hemma i
24
Huddinge och Botkyrka pingstförsamlingar. När Pingst nu flyttat till Alvik så förändras förutsättningarna.
I 20 år har de hållit på, många
av dem är i 80-årsåldern och
har varit med hela tiden. Walter Grönroos har varit något av
arbetsledare under hela tiden.
– När PMU flyttade in i sina
lokaler här för cirka 20 år sedan,
så hörde jag av mig till dem och
frågade om det fanns något jag
kunde hjälpa till med.
Och det fanns det ju. Bland
annat kunde han, tillsammans
med en god vän, hjälpa till och
bygga ett förråd.
Tolv gånger om året
Sedan dess har Walter haft
öppen ledning till Pingsthuset
och när telefonsamtalet därifrån kommit så har han snabbt
mobiliserat sina ”styrkor”. Och
oftast har det handlat om att
packa trycksaker för utskick.
VEMOD OCH TÅRTA. En stilig tårta fick markera ett avslut på
många år av ideell tjänst för Pingst. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– 
Ungefär tolv gånger om
året har vi väl kallats in, berättar
Walter. Inte regelbundet varje
månad, men utslaget på ett år så
tror jag det blivit så.
Ibland har det varit större,
ibland mindre utskick. Församlingsutskicken handlar om
knappt 500 kuvert som ska förses med innehåll, men ibland,
som när det drar ihop sig till
rådslag, har det blivit lite fler och
lite tyngre kuvert.
Det märks att det är ett rutinerat manskap som är igång.
Någon väger noga sin bunt
Pingst.se nr 1 2013
Stipendium
till LP-ung
och SPIK
LP-ung och organisationen SPIK nykter blev
en av Evangelistfondens
stipendiater i år. Priset
är på 15 000 kronor och
delades ut den 16 mars i
Pingstkyrkan i Jönköping.
ENGAGEMANG. Runa Hägglund ser till att det blir lagom många kuvert i postens lådor.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
packat klart
trycksaker och placerar dem i
föradresserade kuvert som hon
fördelar i postens packlådor och
kontrollerar med en blick att det
blir lagom många i varje låda.
Hon slänger ett öga på adressen
och det verkar som hon därmed
känner sig delaktig i ett större
sammanhang, i en rörelse med
förgreningar över hela landet.
Socialt umgänge
ARBETSLEDARE. Walter
Gröönros har ringt ihop styrkorna
när Pingsthuset hört av sig och
behövt packhjälp.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
i handen och konstaterar att
något fattas och kompletterar
snabbt med det som felades,
men för det mesta löper det hela
smidigt och snabbt.
Vid bordsändan står Runa
Häggblad som en sista utpost.
Hon tar emot buntarna med
Pingst.se nr 1 2013
Alla vid bordet är koncentrerade på sin uppgift, men
vid kaffepausen – idag förhöjd
med tårta – finns möjlighet att
avhandla både vad som händer
i ”rörelsen” och i samhället. Alla
verkar rörande överens om att
detta är till lika delar en ideell
insats för pingströrelsen och en
mötesplats för socialt umgänge.
Någon drar sig undan en
stund och läser lite i dagens
utskick. Andra bryr sig inte så
mycket om vad det är, utan
mera om att det blir gjort.
Även om detta är sista gången
de packar i Pingsthuset, så finns
det mycket som talar för att de
här personerna kommer att hålla kontakten.
– Ja, vi träffas ju i församlingen, säger Runa.
Fler engagemang
Walter avslöjar dessutom att
den ideella själ de gett uttryck
för här också bevisar sig på
andra håll. De flesta av dem är
till exempel på olika sätt engagerade i second hand-butiker som
församlingarna driver.
Men här är det alltså över.
Så kära församlingsanställda: Hoppas ni behandlade det
senaste utskicket med varsamhet, respekt och tacksamhet.
Nedpackat där, bland alla papper, låg nämligen ett långvarigt engagemang och hängiven
lojalitet som vuxit i och ur den
djupa församlingsmyllan.
Kerstin Klason
Evangelistfonden är grundad
av och leds också av Roger
Larsson. Syftet med den är att
hjälpa unga människor med
en kallelse till tjänst för Guds
rike att bli bättre utrustade för
tjänst. Sedan 2008 har fonden
varje år delat ut ett antal stipendier, till enskilda evangelister eller organisationer som
arbetar med fokus på klassisk
evangelisk tro och mission.
Och i år var alltså en av
stipendiaterna LP-ung och
SPIK Nykter. Organisationen möter varje år omkring
20 000 ungdomar i olika sammanhang för att undervisa
om vinsterna med en helnykter livsstil.
Årets övriga stipendiater
var frälsningsofficer Marina
Bratterud, Jonas Andersson,
internationell direktor för
organisationen Gå ut mission, och Lennart Henricsson,
inspiratör i Oasrörelsen.
Ett hederspris delades också ut till riksevangelist Arne
Höglund.
UR
Fotnot: För mer information om LP-ung och SPIK
se: www.lp-verksamheten.se/
forebyggande.html
Pentekostal barn- och
familjeteologi
Nu har en ny aktuell rapport presenterats
av IPS. På 180 sidor behandlar flera författare bland annat frågor kring barnens
roll i församlingen.
www.shop.pingst.se
25
SVERIGE
Inte lätt att starta ny kyrka
Församlingsplanterare träffades i Värnamo
Pingstkyrkan Arken i Värnamo var i början av året
värd för den tredje modulen i
detta läsårs församlingsplanteringsutbildning. Temat var
”Ledarskap och teambuildning – hur man formar ett
team”.
Pingstföreståndare Pelle Hörnmark satte tonen och kursen för
dagarna när han inledde med
ämnet ”Var rädd om din kallelse”.
Samtliga ledare inom ledningsgruppen för församlingsplantering talade under helgen
utifrån erfarenheter och svårigheter de mött inom detta område.
”Rätt att starta ny kyrka”
– Att starta en ny kyrka är ofta
rätt, men ingen av oss säger att
det är lätt. Därför vill vi inom
Pingst
Församlingsplantering
ställa de nya församlingsplanterarna på våra axlar och berätta
om våra erfarenheter så vi kan
hjälpa, inte stjälpa, säger Ulrica
Stenstrand, som tillsammans
med sin man Per-Johan ingår i
ledningsgruppen.
Hon konstaterar att det är
härligt att få samlas, och be och
välsigna varandra.
Lära känna sig själv bättre
Utbildningen avslutades med
ett så kallat ”DISC-test”, ett
verktyg för att lära känna sig
själv bättre och se styrkorna och
inspirerade. Modul tre av andra omgången av församlingsplanteringsutbildningen hölls i Värnamo och
handlade om ledarskap och teambuildning. utmaningarna i det team som
många
församlingsplanterare
håller på att bygga upp.
Deltagare i utbildningen har
kommit olika långt i sina planteringar av nya kyrkor, en del
har startat och hållit på några
år, andra är fortfarande i planteringsstadiet.
– Men oavsett hur långt man
kommit behövs den här gemenskapen för att uppmuntra och
komma vidare, menar Ulrica,
som tycker att dagarna i Värnamo blev en av de bästa modulerna hittills, med en mix av erfarenhetsutbyte, utmaningar och
uppmuntran i en härlig miljö i
Arken.
– 
Ta gärna kontakt med
någon av oss om du har frågor
och funderingar. Att starta en ny
kyrka är inget du behöver vara
rädd för, utan rädd om, fortsät-
FOTO: ULRICA STENSTRAND
ter hon. Det bubblar i Sverige
– nya pingstförsamlingar är på
gång. Från Kiruna till Kristianstad och från Strömstad till
Stockholm.
UR
Fotnot: Mer information om
vilka nätverksledarna är och när
nästa utbildning är inom Pingst
församlingsplantering finns här:
www.nyakyrkor.se
450 pastorer diskuterade karismatik och evangeliet
Pingstpastorskonferensen,
som hölls i inledningen av
året, samlade 450 förkunnare
under tre dagar, som hade
var sitt tema; Karismatiken,
evangeliet och kyrkan, Ledarskap och Kärlek till ordet.
Konferensen, som var den första
i sitt slag efter Pastorsakademin
och bildandet av det nya nätverket Pingst Pastor hölls på hotell
Clarion Sign mitt i Stockholm.
26
Dagarna upptogs av bibelstudier, seminarier och processgruppsträffar. Under en av
kvällarna hölls en offentlig gudstjänst i Filadelfiakyrkan.
Hörnmark delade vision
Pingsts föreståndare Pelle
Hörnmark delade sin vision för
den här nya gemenskapen. Utifrån den grupp av församlingsledare som nämns i Nya Testamentet lyfte Hörnmark fram
viktiga drag som uppmuntran,
respekt och trohet mot Skriften.
Under dagarna hölls också en
förbönsstund för de åtta personer som utsetts till regionansvariga inom Pingst pastor.
Dr Amos Young från Regent
University, som bland annat
forskat om skandinavisk pingstmission, fanns med som en av
talarna under konferensen, som
avslutades med en nattvardsgudstjänst.
Ledningsgrupp för årets
pastorskonferens var Daniel
Alm, Andreas Ardenfors, Ulrik
Josefsson,Tatta Lennartsson och
Niklas Piensoho.
UR
Fotnot: Under dagarna rapporterade www.pingst.se om konferensen och dessutom kunde
man följa den via Pingsts officiella Facebook-sida http://www.
facebook.com/pingstffs
Pingst.se nr 1 2013
nyheter från två världar
DaGEn GEr DiG DaGSaktuElla
nyhEtEr om kyrka och
1
SamhällE, hEta DEbattEr
Som EnGaGErar – mED Ett
kriStEt pErSpEktiv.
undersökare. På Pingst Pastor-konferensen var Öivind Augland,
som gjort undersökningen i Norge, en av årets talare.
FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM
Nya församlingar
ger tillväxt
Fler omvändelser, dop och
gudstjänstbesökare än
tidigare. Det är resultatet av
nyplanteringar av pingstförsamlingar vid sidan av
redan existerande sådana
i fem norska städer, visar
en undersökning som gjorts
på uppdrag av den norska
pingstledningen.
Undersökningen, som Öivind
Augland står bakom, har gjorts
genom närstudier av planteringar
och redan befintliga pingstförsamlingar i de norska städerna
Bodö, Bergen, Sandnes, Porsgrunnen och Drammen. Målet
med undersökningen, som nu
har ett par år på nacken, var att få
fram lärdomar som kan ge hjälp
när nya pingstförsamlingar planteras i framtiden.
Frågor som undersökningen
ställer är hur tillväxten sett ut,
om nya människor kommer till
tro, om gudstjänsterna och medlemsantalet blir fler.
Utredaren slår fast, med hjälp
av noggrann statistik, att nyplanteringar vid sidan av etablerade
församlingar har lett till att ännu
fler människor kommit till tro
och döpts, liksom att gudstjänstbesökarnas antal ökat och att fler
ledare kommer ut i tjänst.
De nyplanteringar som undersökts har alla en speciell målPingst.se nr 1 2013
grupp som de önskar nå, ofta
unga människor mellan 20 och
30 år.
Viktigt med bra relationer
Undersökningen
beskriver
några lärdomar som kan dras
utifrån resultaten: Vikten av att
bevara god kommunikation och
goda relationer, att Guds rike är
generöst, att det är viktigt hur
man bemöter det som händer, att
inte låta besvikelser och eventuella sammandrabbningar styra, liksom vikten av ett ordentligt fokus
just när församlingen planteras.
Dessutom konstateras att en
nyplantering på en ort ofta leder
till en omprövning och finslipning av arbetsmetoderna i den
redan etablerade församlingen.
Det viktigaste resultatet av
undersökningen är nog ändå att
den visar på att norsk pingstväckelse som helhet har växt på grund
av de församlingsplanteringar
man tittat närmare på. Om detta
gäller för alla nyplanteringar i
landet vågar undersökningen
dock inte slå fast.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Undersökningen i sin
helhet går att få tag på via den här
länken: http://dawnnorge.no/
wp-content/uploads/2012/02/
Undersoekelse-i-nyplantede-ogetablerte-v07-PQ2.pdf
månad
gratis
I en tid då religion och andlighet blir allt vanligare
behövs en medieröst som tar sin utgångspunkt
hos Jesus. En röst för ett frimodigt evangelium, om Guds
kärlek till alla människor, om allas lika värde och omsorg för de svagaste. Tidningen Dagen ger dig argument
för din tro, perspektiv på livet och hopp för framtiden.
Tveka inte, bli en läsare du också!
Daniel Grahn
publisher, vd och ansvarig utgivare
Mejla oss så
skickar vi
tidningen!
prova
Dagen!
[email protected]
Erbjudandet gäller för hushåll som inte prenumererat på Dagen det
senaste halvåret. Efter provperioden avslutas prenumerationen
automatiskt. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20
27
BÖCKER
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till [email protected]
EN VÄN FRÅN HIMLEN
Ylva Eggehorn/
Tord Nygren
Libris
Vackert nog!
H
andlar du till dina barnbarn?
Frågan ställdes till mig i julträngseln. Inte så märkvärdigt, bara lite
kundrelaterat intresse från en försäljare framför en hylla med leksaker i varuhuset.
Jag blev lite överraskad av frågan och tror att
jag svarade ja av bara farten trots att jag varken
har barn eller barnbarn.
När jag lämnade varuhuset med julklap-
par till några andra, högt älskade små släktingar,
reflekterade jag lite över hur jag reagerat på frågan och sträckte lite på mig. Jovisst – nog kändes
det lite hedersamt att se ut som en mormor eller
farmor.
I en tid och kultur där ungdom är idealet och
att man därför förväntas klamra sig fast vid den
också långt efter att man fyllt 50, kändes det faktiskt riktigt bra att för en gångs skull bli bekräftad
på precis den plats man är i livet.
Varför tar jag då upp denna – något triviala –
händelse här? Jo, för att den dök upp i minnet när
jag läste Brita Hermanssons bok Mogna vackert
(Libris).
Nu ska ingen tro att den boken enbart är
tänkt som en uppmuntran till mormödrar som
sörjer sin ungdoms släta hy. Den går betydligt
längre och djupare än så, rör sig egentligen inte
alls om ålder, utan om att följa med i livet under
hela livet. Eller som författaren själv skriver som
en slags programförklaring: ”Jag har ingen lust
att bromsa livet”, en handfast och rak formulering som, åtminstone i min värld, slår flummiga
”följ dina drömmer” eller hurtiga ”det är aldrig
försent”.
Det handlar om att vilja och våga gå vidare när
drömmarna sprack, när livet inte blev som man
tänkte. Att resa vidare med alla sina erfarenheter
och insikter, med alla genomlevda åldrar, med
glädje och sorg, med kriser och framgångar, med
besvikelser och infriade löften – att leva här och
nu.
Mogna vackert i Hermanssons tappning är
något helt annat än ansiktslyft eller andra knep
för att trolla bort rynkor och andra åldersmarkörer. Jag tycker mig förstå att det handlar om att
våga bekräfta sig själv, precis där man är. Och det
är vackert nog.
Kerstin Klason
28
Den här boken
är ett resultat
av ett exklusivt
uppdrag från
ärkebiskop
Anders Weiryd
att förmedla
bibelordet till framför allt
barn och unga. Uppdraget
gick till Ylva Eggehorn och
Tord Nygren som tillsammans, i ord och illustration,
förmedlar de välkända bibelberättelserna på ett enkelt
men spännande sätt. Boken
presenterades i samband
med ärkebiskopens möte
”Barn och unga” i november
förra året. Mötet hade sin
utgångspunkt i FN:s deklaration om barns rättigheter där
också barns rätt till andlig
utveckling stipuleras.
Boken förmedar Bibelns
budskap, där Jesus själv
– vännen från himlen – är
navet omkring händelser
både före, under och efter
hans liv på jorden och allt i
berättelseform.
Detta är en bok som
väcker upptäckarlust och
säkerligen lockar till samtal
och frågor. Därför är den inte
bara barnens bok, den är hela
familjens bok.
FÖRVANDLINGAR
– FRÅN DÖD TILL LIV
Göran Skytte
Libris
Skytte är en
produktiv
författare, men
att ta del av
den här boken
och veta att
manuset låg
klart bara några månader
efter hans trefaldiga stroke
är nästan svårt att greppa.
Boken var tänkt att
förmedla andra människors
berättelser om livsförvandling. Sådana berättelser
finns också med, men efter
sjukhusvistelsen så fick den
också ett annat fokus, författarens egna upplevelser mitt
i krisen.
Skytte skriver i en alldeles
egen stil, där filosofiska resonemang blandas med realism. Liksom i hans tidigare
böcker är det intressant att
följa hans uppriktiga skildring
från sitt livs resa, hans nyfikenhet och ”nappatag” med
såväl ”storord” som egna
och andras frågor.
TÅLAMOD OCH LÄNGTAN
Joel Halldorf
Argument
Detta är en
vägledning för
kristna som
försöker orientera sig i ett liv
där ungdomlig
hängivenhet och svart-vita
ställningstaganden möter
vuxenlivets annorlunda villkor. Halldorf sällar sig därmed
till författare som Carl-Henric
Jaktlund (Vägen är smal
men livet är brett) och
Robert Eriksson (I stället för
balans – sök Gud) som uppmärksammats här tidigare.
Halldorf analyserar dock
lite mindre och undervisar
lite mer i korta texter som
rör vid vardagslivet men
också vid relationen till församling och gudstjänst.
Han skriver för sin egen
generation i en ton som både
är personlig och allmängiltig
och därmed, tänker jag mig,
lätt att identifiera sig med.
THE MESSAGE på
svenska
Nya testamentet
Eugen Peterson
Libris
Tiden då hela
svenska folket
använde en
och samma –
”av konungen
stadfäst och
gillad” – bibelöversättning är förbi. Numera
finns många översättningar
att välja mellan och kanske,
framför allt, att komplettera
med och därmed öka förståelsen för bibelordet.
Nu lanseras The Message
på svenska, en amerikansk
bibelöversättning som,
genom sitt språk, framför
allt syftar till att nå fram till
läsaren och där avsaknaden
av versindelning ger en
”skönlitterär” känsla.
Detta är mindre av parafras än Levande Bibeln, och
håller sig för det mesta tätt
intill andra översättningar,
men det finns ställen man
som van bibelläsare kan
reagera på.
Självklart är detta en
översättning för den som för
första gången vill bekanta
sig med Bibeln men också
en god upptäckt för den som
känner bibeltexterna så väl
att de nästan förlorat sin
innebörd. Här finns en chans
till återupptäckande, men
personligen skulle jag nog i
alla fall rekommendera att
följa upp med läsning ur mer
vedertagna översättningar.
TYSTAD
Tomas Dixon
Gospel Media
Författaren tar ett
djärvt grepp om den
känsliga frågan om
kvinnosynen i Nya
testamentet och gör
i sammanhanget upp med
såväl traditionell bibeltolkning som modern feminism
på vägen mot en biblisk
förståelse.
HÄR FÖR ATT STANNA
John Ortberg
Libris
Författaren har
skaffat sig en
trogen läsekrets i
Sverige. Här en ny
bok om snickaren
som förändrade
världen – Jesus.
BÖNER I MÖRKRET
Daniel Jansson
Argument
En minst sagt
annorlunda
bönbok från
en annorlunda
subkultur i vår
samtid – gotharna – eller
”svartrockarna” som, enligt
gatupastorn Marcus Olsons
förord, delar musiksmak och
intresse för estetik, mörker
och det övernaturliga.
Pingst.se nr 1 2013
MUSIK
Ronny Johansson
Steadfast
Ronny Johansson
Funk och sväng med spår
av James Brown. Ronny
Johansson är basisten med
ett unikt driv. Steadfast är
en skiva som bitvis lockar
instrumentalister. Gitarristen
Emmanuel Sandström är den
stora behållningen på den
här svängiga produktionen.
Ronny Johansson, låtskrivare, basist och sångare är
mannen som dokumenterat
sin dröm på skiva. Ronny,
numera boende i Linköping
och musiker i Ryttargårdskyrkan lyckas verkligen imponera tillsammans med de
rutinerade vännerna i bandet.
Tio egengjorda låtar
framförs delikat och med
mycket teknik. Steadfast är
en orubblig produktion som
vittnar om tro och liv och den
härliga mixen av jazz, funk,
pop och västkust kommer
sannerligen gillas av många.
S:t Jacobs KammarkörRebaroque
Bach, Johannespassion
Proprius
Mäktigt.
Stort. Härligt. Bachs
musik är
alltid i tiden.
Trots flera
hundra år på nacken så känns
hans musik alltid närvarande
och äkta. Konstigt? Ja, på
ett sätt, att gammal musik
alltid kan kännas ny. På ett
annat sätt inte så konstigt,
eftersom viss musik är
tidlös. Bach, musikens farfar
har ofta fått stå som svar
på musikens alla frågor.
Johannespassionen tillhör
Bachs absolut mäktigaste
verk, trots sin ibland ganska
Pingst.se nr 1 2013
ringa uttrycksform och
enkelhet. Som exempelvis
i den inledande Chorus.
För mig dramatisk, men
ändå enkel. Stjärnor som
Jeanette Köhn, Mikael Bellini
och Mikael Stenbaek glänser
tillsammans med den just
nu hippaste kör vi har, S:t
Jacobs kammarkör under
Gary Gradens ledning.
Verket uruppfördes 1724
i Lepzig och hörs flitigt i
påsktid i Sverige.
Jacob Karlzon 3
More/
CT
Jacob Karlzon Trio är
en mycket
homogen
ensemble.
Tillsammans med
batteristen Jonas Holgersson
och basisten Hans Andersson frambringar ensemblen
välljud som är mycket
medryckande. Trion står för
en imponerande energi. I det
inledande spåret Running
känns verkligen att vi är på
väg.
Holgerssons fräcka och
lätta trumspel tillsammans
med Karlzons uppfinningsrikedom känns äkta.
I vissa låtar finns inslag av
folkmusik och andra har en
viss symfonisk prägel.
Pianisten och kapellmästaren Karlzon har ett brett
kunnande och hoppar mellan
klassiskt och improvisationsrikt pianospel som om det
vore det mest naturliga.
Beat Funktion
Moon Town
DO Music Records 2013
Det svänger
så det bitvis
svartnar när
kapellmästare
Daniel Lantz
tillsammans med sina välslipade musikanter tar med
oss på en fin resa bland funk,
lättjazz och disco. Fjäderlätt,
sparsmakat, stilrent och
genomtänkt! Tänk att 13 år
in på 2000-talet få en sådan
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till [email protected]
skön tillbakablick till 70-80tal då Crusaders och Larry
Carlton ägde.
Herrarna i Beat Funktion
med rötter från Uppsala har
ett fint samspel. Debutskivan The Plunge fick finfin
kritik långt utanför den
svenska jazzrockens väggar
och den här efterföljaren
är ett stabilt komplement.
Favoritlåten är Kareem med
ett stilmässigt trumspel
av Jon Eriksson, skönt
puttrande av basisten Pal
Johnson och så tenorsaxofonisten Olle Thunström.
Arvo Pärt
Adam´s Lament
Kreativitet – ja tack!
I
skrivande stund är det melodifestivaltid.
Hela vår stad har under några veckor varit
höljd i ett rosa skimmer och allt har kretsat
kring detta omtalade, älskade och hatade
event. Efter veckor av lokal urladdning så var dags
för artisterna att göra entré i Karlskronas hockey­
arena. Ballonger, klang och jubel! Men i ett huj så
var allt över och som vanligt följde sedan eftersnacket om vem, vad och hur. Bättre eller sämre
än i fjol? Bra fråga. Säga vad man vill, men Melodifestivalen är ett jippo som de flesta verkar prata
om. Bra marknadsföring alltså, att lyckas få alla
berörda och delaktiga, även de som aldrig skulle
erkänna att de bryr sig.
ECM
Vi brukar säga att Sverige är ett musikland,
En av vår
tids flitigaste
och mest
omtyckta
tonsättare
för kör och
orkester är estländaren Arvo
Pärt. Den djupt troende Pärts
musik är alltid dramatisk och
med mycket inbyggd spänning men trots det ganska
lättlyssnad. Meditativt och
minimalistiskt.
Adam´s Lament är en
skiva innehållande verk som
Alleluia-tropus, Estonian
Lullaby samt också Adam´s
Lament, komponerat 2009
och som ska ses som en 24
minuter lång meditation,
Adams klagan.
Dirigenten och tolkaren
av Pärts musik Tõnu Kaljuste leder de sammanslagna
körerna och orkestrarna
från Baltikum. Arvo Pärt har
tidigare experimenterat sig
fram bland tolvtonsteknik,
men har under senare år
återkommit till de gamla
gregorianska sångerna som
sitt rättesnöre. I verk som
Beatus Petronius och
Salve Regina känns de
gamla enstämmiga tonerna
igen, allt ackompanjerat av
en mycket välspelad sinfonietta från Riga. Skivan är mestadels inspelad i Tallinn och
skivkonvolutet vittnar om
att vacker musik och vackra
byggnader hör samman. Hög
konstnärlighetsgrad.
det vill säga ett land som får fram många musiker.
Med tanke på att vi inte är så många i jämförelse
med länder som USA eller England så är det bra
jobbat av oss. Kanske beror det på körtraditionen,
våra musikskolor och de stora stjärnorna som är
bra föredömen.
Måhända så har kyrkorna också sin del i framgången. En rad etablerade yrkesmusiker och artister har i tidiga år spelat och sjungit i våra kyrkor.
Kyrkan har varit ett gemensam musikalisk mötesplats där alla fått vara med. Ibland har det spelats
hellre än bra, men det har å andra sidan lett till att
vi inte har satt gränser för musiken och dess olika
färger och former.
Personligen ser jag Melodifestivalen som ett
event där dans, musik, scenografi och tv blandas
under några minuter. Det jag saknar är känslan av
levande musik. För mig skapas alltid musik i den
stund den framförs.
Notbladet är en rekommendation och en
slags karta för att hitta rätt men i skapandet ingår
också att känna och leverera ett uttryck som aldrig
blir detsamma från ett tillfälle till ett annat. Leverera i stunden, det är det som skapar spänningen,
utmaningen och drivkraften. I Melodifestivalen
fegas det ur lite grann, för att inget ska gå fel. Sånginsatsen ska funka när det gäller, men i övrigt så är
det mycket som ska till för att något ska gå snett.
Det säkra före det osäkra visst, men tråkigt. Jag
saknar orkestern, dirigenten och det unika framförandet som blir när musiker spelar live.
Parallellt med detta så konstaterar jag vilken hög
klass på musiker vi har i våra kyrkor där många
har levererat till festivalen. I kyrkorummet slipper
vi dessutom tävlingsmomentet. Rätt så skönt.
Peter Stolpestad
Musikkonsulent Pingst
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Följ folk i rörelse
Mejla till [email protected]
Mattias Engström börjar den
14 april en heltidstjänst som
ungdomspastor i Finspångs
pingstförsamling.
Staffan Tranell avslutar sin
tjänst som föreståndare i
pingstförsamlingen i Borgholm
och kommer att ägna sig åt
missionstjänst.
lingsenhet i Smyrnaförsamlingen i Göteborg.
Cornelia Leander är sedan i
höstas ungdomsledare i Smyrnaförsamlingen i Göteborg.
David Johansson tillträdde
på nyåret som pastor i Vallhovskyrkan i Sandviken.
Albert Berg började i höstas
en tjänst som ungdomsledare i
pingstförsamlingen i Storuman.
Jesica Szlachota Eriksson
är ungdomspastor i Bankeryd.
Tjänsten tillträddes 2012.
Adam Borén och Gabriella
Karlsson är verksamma som
ungdomsledare i Pingstkyrkan,
Norrtälje, sedan höstterminens
start.
Simon Ekstedt är sedan i maj
förra året ungdomsledare i
Habo pingstförsamling.
Sandra Persson välkomnades i februari som pastor i
Karlshamns pingstförsamling
med barn och ungdom som
ansvarsområden.
Under många
år har Bengt
Fiske varit
pastor och
missionär i
och genom
Pingst Örnsköldsvik. Vi
är mycket glada för Bengt och
vårt gemensamma arbete.
Just nu står vi inför en ny
offensiv satsning i Hamburg. Vi
siktar på att möta och hjälpa
människor som är i och blir
berörda av sexindustrins verksamhet. Samtidigt som detta
sker känner vi att Bengt har
något viktigt att förmedla till
Sverige och våra församlingar.
Anneli Lennartsson har sagt
upp sin tjänst som ungdomspastor i Pingstkyrkan i Sollentuna. Tjänsten avslutas till
sommaren.
Stina Vingren är sedan ett år
tillbaka ungdomsledare i pingstförsamlingen i Norrköping.
Amadeus Ringbäck verkar
sedan i december 2012 som
pastor i Mölnlycke, en försam-
Helg för
pastorspar
n I januari anordnade Pingst en
helgträff för pastorspar. Sammanlagt deltog nio par i träffen
som hölls på Kaggeholms slott
utanför Stockholm.
Idén till en sådan här träff
kom upp under påverkanstorget
på förra 2012 års Rådslag. Erfarenheterna från den första träf30
Rekommendationer
fen blev så goda att de kommer
att följas av fler.
Under helgen fördes samtal
i olika frågor; till exempel vad
det innebär att vara hel i tjänsten
både i förhållande till församling
och till familj, tidshanteringsfrågor och hur offentlig man som
pastor kan vara i frågor som rör
ens egen familj.
Under helgen fanns också
gott om tid avsatt för promenader, bön, och god mat. Pelle och
Därför vill jag å det varmaste
rekommendera Bengt för
predikobesök, lärjungaskolor
och inspirationsträffar för ett
förnyat engagemang för Guds
rike.
Ring Bengt på 070-346 64
65.
Stefan Beimark
föreståndare
Pingst Örnsköldsvik
Bo Lundin
arbetar sedan
15 år som
regionledare för
IBRA Media i
Sydasien med
Betaniaförsamlingen Odensbacken som
arbetsgivare. Bo har hela tiden
haft en god förankring i det
lokala församlingslivet i Sverige och varit aktiv med både
förkunnelse, undervisning och
olika administrativa uppgifter.
Tjänsten som regionledare
för IBRA Media har även gett
vidgade perspektiv och många
erfarenheter genom besök i
olika missionsländer
Bo söker från och med sommaren 2013 församlingstjänst
på deltid, (25–30 procent), då
tjänsten för IBRA Media kan
komma att minskas till 70–75
procent. Omfattningen av
tjänsten kan dock diskuteras i
samråd med IBRA Media och
Tina Hörnmark och Roger och
Ingrid Svanell medverkade.
Niklas Piensoho
ny kaplan
n 
Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen
i Stockholm, är sedan ett några
månader tillbaka ny kaplan för
riksdagens kristna grupp efter
Carl-Erik Sahlberg.
Betaniaförsamlingen Odensbacken.
Bo fyller 65 år nu i sommar
2013, men både IBRA Media
och Betaniaförsamlingen
Odensbacken har beslutat att
han skall kvarstå i sin nuvarande tjänst ytterligare två år.
Mobil: 070-526 05 17,
e-post: [email protected]
Referenser:
Sören Edin
ordförande i Betania­
församlingen Odensbacken
073-982 08 67
[email protected]
Pontus Fridolfsson
t.f. verksamhetsledare
för IBRA Media
076-536 96 10
[email protected]
Stig Haglund
församlingsledare
i Pingstförsamlingen Arboga,
0589-163 14
[email protected]
Sune Elofson
tidigare verksamhetsledare
för IBRA Media
070-550 33 50
[email protected]
Per-Olov Skoog
tidigare föreståndare i Betaniaförsamlingen Odensbacken
070-692 84 37
[email protected]
Piensoho är kaplan tillsammans med tidigare domprosten
Hakon Långström, och den förste frikyrkopastor som fått den
här uppgiften.
Kaplanerna håller i de andakter som riksdagsgruppens 35
medlemmar håller varje vecka
och finns också till som stöd och
samtalspartner för medlemmarna i gruppen.
Niklas Piensoho ser utnämningen som ett privilegium.
Pingst.se nr 1 2013
Anmäl dig redan nu!
Dags nominera
stipendiater
Nu är det återigen dags att
lämna in förslag på vilka
som ska bli årets Pingst ungstipendiater.
Priser till årets hjälte,
mentor och pionjär kommer
att delas ut till personer från
södra och norra Sverige vid
årets galor i Nyhem och på
Lappis.
Årets Nyhet är att det
också blir ett Pingst Ung/
IBRA Missionär-stipendium.
Pingst ung vill uppmuntra både
individer och lokalavdelningar
som gör insatser för unga människor. Personer kan nomineras
antingen som hjälte eller som
mentor och lokala barn- eller
ungdomsverksamheter
som
pionjär.
Nytt för i år är också ett sam-
arbete med IBRA, som innebär
att det också finns ett Pingst
ung/IBRA Missionär-stipendium, som ska ges till någon med
ett brinnande hjärta för mission. Tanken bakom det nya
priset är att det behövs en våg av
unga missionärer.
Regionkonferens med fokus
på församlingens roll
inom socialt företagande
Senast 31 april
Pingstkyrkan Karlskrona 6 april
På Pingst ungs hemsida,
http://www.pingstung.se/galan/
stipendier, finns formulär att
fylla i med förslag på lämpliga personer/lokalavdelningar.
Senast den 31 april behöver förslagen komma in. En jury bestående av Pingst ungs regionledare utser sedan årets pristagare.
Fyra priser delas ut vid galan
på Nyhem och fyra priser på
Lappisgalan.
UR
Inbjudningar och anmälningsinfo kommer skickas
till församlingarna i närområdet.
Info & anm. på www.pingst.se
Socialt engagemang,
omsorg och diakoni
har sin naturliga plats i varje församling!
90x130 Pingst Socialt.indd 1
2013-02-27 19:
Rätt till
mödravård
h barn dör varje år
6 miljoner mammor oc
mödrahälsovård.
på grund av bristande
på kunskap.
En viktig orsak är brist
r ska få den
PMU arbetar för att fle
hjälp de behöver.
.
Din gåva kan rädda liv
72 980
SMS:a MA MM A100 till
arbetet.
till
kr
100
du
r
nke
så skä
50 – 6
00
90
PG
a:
gåv
Eller ge en
ma”
am
”M
n
nge
märk inbetalni
Pingst.se nr 1 2013
31
POSTTIDNING B
Serdar har bestämt sig
– han ska följa Jesus
Serdar Bozer i Istanbul har muslimsk
bakgrund. Det har bara gått ett par
månader sedan han blev kristen när vi
möts. Men han är beredd att låta döpa
sig i den pingstförsamling dit han länkades genom ett telefonsamtal med folk på
IBRA-stödda Kanal Hayat.
Hans väg till den oansenliga kyrka där vi
träffas efter en glädjefylld gudstjänst har
varit lång och krokig.
– Jag växte upp i en muslimsk familj och
gick själv i moskén och bad som man förväntades göra. Men i tonåren fick jag andra
intressen. Jag gick ut med kompisar, träffade flickor, och började dricka. Då kunde jag
inte gå till moskén längre, tyckte jag.
Serdar lämnade sin familj och flyttade
hemifrån för att söka jobb i en annan del
av Turkiet. Det blev mycket uteliv. Hans
förhållande till alkohol blev problematiskt.
Till sist miste han jobbet. Den ekonomiska
situationen blev svår. Så svår att han miste
sin bostad.
Träffades på bar
På en bar hade Serdar blivit bekant med
en man som gav honom sitt visitkort och sa:
Hör gärna av dig om du behöver hjälp med
något.
Att ringa hem och berätta om sitt misslyckande var inget alternativ för Serdar.
Utan jobb och utan någonstans att bo tog
han kontakt med mannen som gett honom
sitt kort och lovat honom hjälp om det
behövdes.
– På hans kontor stod spritflaskorna uppradade på ett bord, men han tog emot mig
med stor värme och ställde upp för mig.
Så levde Serdar i fem år. Vännen fanns
alltid där när han behövde hjälp. Inte
underligt att Serdar talar med värme om sin
välgörare. Men han har svårare att berätta
om det fruktansvärda som hände.
– En morgon när jag kom till hans kontor
låg han där död. Mördad. Någon hade tagit
livet av honom.
Serdar går inte närmare in på bakgrun-
tvekar inte. Serdar Bozer har bestämt sig. Han ska låta döpa sig och visa världen att han
följer Jesus. den. Kanske vet han inte. Kanske vill han
inte veta. Men det var svårt att mista den
vän, som mer och mindre räddat hans liv,
det förstår jag.
– Han levde ett liv som inte var så fint
på ytan, men inuti var han en mycket god
människa, säger Serdar med ett vemodigt
blänk i blicken.
Hittade jobb i Istanbul
I det här läget reste Serdar till Istanbul
i hopp om att hitta arbete. Det gjorde han
också. I denna brusande, växande storstad
finns gott om tillfälliga jobb, bland annat på
byggen.
Utan kontakter och utan vänner sökte sig
Serdar till en kyrka.
– Där mötte jag kärleksfulla och goda
kristna. De bad för mig. Jag tog emot Jesus
Kristus utan att veta så mycket om kristen
tro.
Serdar fick tips om Kanal Hayat och började följa programmen där. De gav vägled-
FOTO: BIRGER THURESON
ning till en fördjupad tro, hjälpte honom att
hitta en kristen identitet och fyllde honom
med framtidshopp. Den kristna satellitkalens utbud blev en bro från det gamla trasiga
livet till ett nytt och helt liv.
Ringde tv-kanalen
En kväll ringde han det telefonnummer som stod i rutan och fick tala med en
av dem som arbetar med uppföljning. Den
kontakten blev viktig för Serdar. Och eftersom Kanal Hayat inte bara är tv utan också
ett nätverk som sträcker sig ut till församlingarna så kom han den vägen till den kyrka där vi möts och där han fått sin andliga
familj.
– Snart ska jag döpas till Kristus, säger
Serdar och ler.
Det är ett stort steg. Men han är beredd.
Det förstår jag också av hans omgivning,
av de nya vänner han fått: Serdar Bozer är
beredd att följa Jesus hela vägen.
BIRGER THURESON