Transcript Spelar för Guds skull

Pingst.se
n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK
NR 1 MARS 2012
FULLT UTBYGGD PINGST
– SÅ ÄR DET TÄNKT
UTBILDNING FÖR
FÖRSAMLINGSPLANTERARE
PINGSTLEDARE FRÅN 28 LÄNDER
SAMLADE TILL IDEOLOGISKT FORUM
ll
u
k
s
s
d
u
G
r
ö
f
r
la
Spe
klassisk musik
Smyrna symfoniorkester lovprisar med
HÖRNMARK
STÄLLER UPP
FÖR OMVAL
RUSHIKA
KÄMPAR FÖR
BARNEN
LEDARE
Pingst.se
medlemstidning för
pingströrelsen
redaktion
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Noomi Lind
Kaj Aalto
Henrik Stenzelius
Lars Klingsbo
Mattias Celinder
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Mikael Stjernberg
Rebecka Haglund
Ingrid Svanell
Göran Lennartsson
Andreas Henriksson
Anders Hällzon
Mats Nyman
Omslagsbild Kaj Aalto
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Maria Levander
Roger Svanell
Mattias Celinder
kontakta oss
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-619 25 50
08-619 25 39
redaktionen@
pingst.se
08-619 25 59
www.pingst.se
Pingst.nu
141 99 Stockholm
Regulatorv 11
Huddinge
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
annonser
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
[email protected]
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Hanna Ovebring
Telefax
E-post
08-608 96 05
08-619 25 59
[email protected]
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Fortis in adversis,
humilis in secundis
R
ubriken är ett latinskt citat. Betyder
inget för den som inte kan språket.
Men kan man latin och vet att det
betyder ”Stark i motgång, ödmjuk i medgång” blir det levande, innehållsfullt och
tankeväckande. Att hjälpa människor förstå
innebörden är a och o om man vill förmedla
något. Detta är förmodligen kristenhetens
stora utmaning. Inte bara att säga en mängd
saker utan säga det så att människor förstår
det. Det språk som aldrig behöver någon
översättning eller förklaring heter kärlek.
Uppriktig kärlek och omtanke fungerar överallt. Alla människor förstår det. Det passerar
språkbarriärer, kulturer, hudfärg, livsåskådning och allt annat som delar upp oss i vi och
dom. Innanförskap och utanförskap.
Jag kan befinna mig i ett land där jag inte
kan språket, och de jag träffar inte kan tyska,
engelska, svenska eller amarinja som är mina
språk. Men när de kramar om mig, bjuder
mig på mat, tar fram en stol, hälsar vänligt
eller ler mot mig så känner jag mig välkommen och innesluten trots brist på språklig
förståelse. Därför tror jag kärleken till medmänniskan inte bara är anbefalld av Gud
utan också ett sätt att förklara sig, att kommunicera, att berätta något. Ibland kallar vi
kärleken till vår nästa för socialt engagemang.
Under de tre och ett halvt åren jag haft
förmånen att leda Pingst – fria församlingar
i samverkan och resa runt i våra församlingar
har jag blivit både fascinerad och förskräckt.
Fascinerad över den omtanke jag hittar i
second hand butiker, smågrupper, LP-kontakter, innebandylag, barngrupper och lovsångsteam. Jag har sett så mycket uppriktig
omtanke. Men jag har också suttit i långa
samtal med besvikna människor som känner
sig utanför, missförstådda, udda och ovälkomna. I Guds församling.
Jag ber om en social väckelse i våra Pingstförsamlingar. Öppnade ögon för kärleksunderskottet i våra städer och byar. Kraft att
vända sig ifrån självupptagenhet och egoism.
Helig vrede över inåtvändhet, kotterier och
slutna sällskap som bara lever för sig själva.
Kärleken förstår alla.
Den mest ateistiska, förhärdade svens-
ken fattar verklig, sann omtanke, även om
han svär och förbannar våra ord.
Till sist, Fortis in adversis, humilis in
secundis. Ofta blir vi starka när det går bra
i våra församlingar och gnälliga när det går
dåligt. En kompis brukar anklaga mig för
att vara medgångssupporter gällande ett
fantastsikt hockeylag. Motsatsen till medgångssupporter kallas motgångssupporter,
en som stöder sitt lag och går på matcherna
oavsett hur det gått för laget tidigare under
säsongen och som inte bryr sig om vad det
är för väder eller vilket lag man ska möta.
Motgångssupportern brukar beskrivas som
en person som älskar sitt lag och känner
stolthet i sitt engagemang och sin passion.
Sveriges Pingstförsamlingar behöver
stolthet, engagemang och passion. Församlingar som orkar älska sin nästa i alla lägen.
pelle hörnmark
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
Pingst.se nr 1 2012
INNEHÅLL
10
Ideologiskt möte på hög
nivå
Under några intensiva
dagar i början på året möttes pingstledare från 28
olika länder till ideologiskt forum i Etiopiens
huvudstad Addis Abeba.
Konferensen anordnades
av PMU och behandlade
bland annat de globala
utmaningarna, tro och
rättfärdighet och vikten av
gott ledarskap.
19
Pingst ung gala
I år blir det Pingst ung-galor både
på Nyhem och Lappis. Musik,
humor och utdelning av årets
Pingst ung-stipendier står på programmet. Än finns det tid att vara
med och nominera stipendiater.
9
Varför samordning?
På årets Rådslag ska det avgörande
beslutet om ökad samordning
av alla verksamheterna i Pingst
tas. Här kan du se hur den nya
organisationen är tänkt och vilka
verksamheter som hamnar var.
Konferenser och rådslag
D
et börjar dra ihop sig till Rådslag med redovisningar, genomgångar, visionssamlingar, val och beslut. I den här tidningen
hittar du en hel del material som ger dig underlag till det som kommer upp under årets Rådslag i maj. Du kan läsa om vad Pelle Hörnmark tänker om att bli föreslagen till omval som föreståndare, se en
skiss på hur ”fullt utbyggt Pingst” är tänkt att vara organiserat, läsa
om det nya verksamhetsområdet Socialt, nya möjligheter att göra sin
röst hörd i debatten under Rådslaget och om en lång rad tjänstemäns och förtroendevaldas synpunkter både kring möjligheter och
hot med ökad samordning.
Rådslaget är vår rörelses årsmöte och det som beslutas där
kommer att ha bäring på det som händer ute i de enskilda församlingarna, så även om inte just du råkar vara vald till ombud hoppas
jag att du tar dig tid att sätta dig in i vad som är på gång.
Tidigare i våras hölls en missionskonferens i Uppsala, där de
beslut som togs vid förra årets Rådslag angående det internationella
arbetet processades vidare. Det kan du också läsa om i den här tidningen. Många gånger tänker vi kanske inte på att mycket viktigt
faktiskt sker och händer vid konferenser av olika slag. Fortsättning
kring frågan följer på Rådslaget.
I januari möttes också ledare från 28 länder till en konferens i
Addis Abeba, Etiopiens huvudstad, till några dagars ideologiskt
Pingst.se nr 1 2012
24
Missionskonferens
Nästan 200 personer deltog i den
konferens som Pingst Internationellt inbjöd till i Uppsala i februari.
Samtal om framtidens arbetssätt
stod i fokus utifrån de beslut som
togs vid förra årets Rådslag.
13
Pingsledare med pondus
Isaiah Dau är ledare för den
sydsudanesiska pingströrelsen. Han
har nyligen kommit tillbaks till sitt
gamla hemland efter många års
landsflykt. Möt herdepojken som
blivit teologie doktor.
forum. Under dagarna behandlades till exempel frågor omkring vår
identitet, om rättfärdighet och tro och om gott ledarskap och om
utmaningar vi står inför i utvecklingsarbetet. Jag fick förmånen att
vara med där, lyssna och lära och också lära känna
några av alla dem som representerar PMU:s partnerorganisationer runt om i världen.
Det var både väldigt spännande och väldigt
intensiva dagar och i den här tidningen bjuder
jag på lite glimtar från konferensen och också intervjuer med ett par av de medverkande
deltagarna.
Som vanligt hoppas jag förstås att du
ska ta dig tid att verkligen läsa tidningen
och jag vågar lova att det finns ännu
mycket matnyttigt och intressant än det
jag nämnt här ovanför. Varför inte läsa
om IBRA:s nya bok fylld av vittnesbörd,
Niklas Piensohos bok om Frid i själen
eller om församlingen som har en egen
symfoniorkester?
Ulrika Ramstrand
Redaktör
3
SVERIGE
Pingst till
Almedalen
Pingst kommer att finnas
med under årets Almedalsvecka i Visby på Gotland.
Både med seminarier och
med mingelkvällar.
Ett antal kristna organisationer har gått samman och hyrt
in sig på evangelisationsbåten
Elida och båtens hamnplats
under Almedalsveckan.
Här kommer tre seminarier att anordnas varje dag
och några av dem kommer
alltså Pingst att stå för. Pingst
och sociala medier, Pingst
och socialt ansvarstagande,
Pingst som världens snabbaste folkrörelse och Pingst
och utvecklingen i DR Kongo
är några ämnesområden som
kommer att avhandlas.
Under några av kvällarna
kommer det att bli ”Pingstafton i juli” vid båten, med
mingel och buffé med Pingst
som värd.
– Vi vill finnas med i det
här sammanhanget och lyfta
något av allt det som Pingst
är och står för, kommenterar
Pelle Hörnmark.
UR
Pingst-app
på gång
Lagom till sommaren räknar Pingst med att kunna
lansera en app både för
iPhone telefoner och för
androider.
De som laddar ner Pingstappen kommer att kunna
få tillgång till nyheter och
information, både från riksorganisationerna och från
lokala församlingar.
De församlingar som så
önskar har möjlighet att
ansluta sig, mot en mindre
kostnad, och få en egen sida
i appen, där man kan presentera sig, sin verksamhet och
sina nyheter.
Användarna kan själva
bestämma vilka organisationer och församlingar man
önskar få push-meddelanden
från.
UR
4
Nu startar
Pingst Socialt
Nu får pingstförsamlingarna
mer kraft till sociala insatser.
LP-verksamheten, Pingstförsamlingarnas handikappverksamhet och Diakoni Pingst
går ihop i Pingst Socialt,
vilket ska stärka det centrala
arbetet och ge bättre stöd för
verksamhet runtom i landet.
Som ett led i samordningsprocessen inom Pingst, samlas nu
LP-verksamheten, PHV och
Diakoni Pingst under en organisation – Pingst Socialt. Ett nytt
område till stöd för församlingar
och enskilda individer som vill
engagera sig socialt, kommer
också att ingå.
– Genom detta vill vi kanalisera kraften utåt på ett bättre sätt,
säger Hans Wikström, verksamhetsledare. Vi vill bli till stöd för
församlingarnas sociala insatser
och uppmuntra till ännu fler
lokala initiativ.
I Pingströrelsens tidiga år
fanns ett stort engagemang hos
församlingarna för utsatta människor. När sedan välfärdssamhället växte fram och staten tog
över allt mer ansvar för människans sociala välmående, backade
många av dem allt mer.
”Unik tillgång”
Men i takt med att ensamheten, utslagningen och utanförskapet blir allt tydligare, vill nu
staten öppna upp för fler aktörer.
Och detta innebär ett gyllene tillfälle för församlingen att återta
mark, menar Hans Wikström.
– Vi har en unik tillgång i våra
starka nätverk av social och andlig gemenskap. Samtidigt måste
vi inse att vi inte finns till bara för
oss själva och lära oss att öppna
våra dörrar utåt.
Han urskiljer nu en trend där
viljan att arbeta socialt ökar:
– Allt fler församlingar frågar
sig hur de kan vara en kyrka för
sin stad.
Framtid. Det sociala engagemanget i församlingarna kan ta sig
många uttryck. Här handlar det om ”pannkakskyrka”. FOTO: ANDERS HÄLLZON
En viktig uppgift för Pingst
Socialt blir att inventera vilket
engagemang som redan finns,
och att sprida dessa goda exempel vidare.
Få stöd i uppstartsfasen
Det finns många färdigetablerade verksamhetsformer för församlingar och individer att börja
arbeta inom, men det kan vara
komplicerat att sätta sig in det
som krävs för att få starta exempelvis familjehem, stödboende
eller hemtjänst.
– De kan få stöd av oss för att
komma fram till vad de vill bidra
med på just sin ort, vad de behö-
ver tänka på och hur de ska komma igång, säger Hans Wikström.
Den långa erfarenhet som
finns inom Pingst av arbete med
människor som befinner sig i
utanförskap, är en värdefull kunskapsbas.
Just nu utarbetas en handlingsplan inom Pingst Socialt,
och Hans Wikström ser fram
emot det arbete som väntar.
– Vi vill hjälpa församlingarna
att lyckas också på detta område.
Det känns fantastiskt att se det
sociala engagemanget växa och ta
sig nya uttryck i församlingarna,
säger han.
Noomi Lind
Pingst.se nr 1 2012
nu även norröver. ALT-studenterna i Stockholm/Uppsala tillsammans med PTS-arna och SALT-eleverna. De två senare utbildningarna
upphör i och med vårterminens slut. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
ALT startar i Umeå till hösten
Till hösten startar Akademi
för ledarskap och teologi,
ALT, sitt femte studiecenter i
Pingstkyrkan i Umeå. Studiecenter finns sedan tidigare i
Malmö, Göteborg, Jönköping
och Stockholm/Uppsala.
Utbildningsföreståndare Ulrik
Josefsson blir efter årets
Rådslag också verksamhetsansvarig för det nya
verksamhetsområdet Pingst
utbildning.
– Det är en fantastisk förmån
att få vara med på den här resan
med en helt ny utbildning, säger
Ulrik Josefsson om arbetet med
ALT.
– Det mesta har gått väldigt
bra, säger han och konstate-
rar att arbetet
innebär
mycket
av
samordning
och samspel,
inte
minst
därför att flera
olika arenor
och regelverk
Ulrik Josefsson. är inblandade.
– Det skulle
kunna varit enklare, men då
hade vi inte fått det vi har nu,
säger han.
Hittills har det fungerat bra
med uppkoppling och länkar
mellan de olika studiecentren
och föreläsningarna alternerar
alltså mellan studiecentren, men
sänds till de övriga.
Det nya studiecentret drivs i
samarbete med församlingar i
Umeå och Örnsköldsvikstrakten och det samarbetet är också
en viktig bärande tanke i hela
utbildningen.
Att det norrländska studiecentret hamnade i Umeå har
dels med närheten till Dalkarlså
folkhögskola att göra, men också för att det är en regions- och
universitetsstad som ligger bra
till kommunikationsmässigt.
Ny organisation
När Pingst – fria församlingar
i samverkan på årets Rådslag
kommer att anta den nya fullt
utbygga Pingst-organisationen
så innebär det också att Ulrik
Josefsson blir ansvarig för
det nya verksamhetsområdet
Pingst Utbildning, där syftet
är att samordna och använda
Pingsts alla utbildningsresurser
på ett så bra sätt som möjligt.
Det handlar om alla pingstskolorna, om ALT och om andra
utbildningssatsningar.
– Jag ser det som ett sätt att
vässa de resurser vi har, säger
Ulrik Josefsson.
Han menar att det handlar
om olika kompetenser, men
med ett gemensamt uppdrag
och tycker att det känns spännande att få ge sig in i ännu ett
nytt sammanhang.
– Det jag skulle vilja bidra
med är att bygga bort ”vi och
dom”-barriärer på alla plan,
säger han.
ULRIKA RAMSTRAND
Nytt pastorsnätverk planerar konferens nästa år
Pingst Pastor är det nya nätverket för pastorer verksamma inom Pingst. Det ersätter
Förkunnargemenskapen, som
lades ner förra året.
Det kostar 300 kronor att ansluta sig till nätverket och det görs
via den nya hemsidan www.
pingstpastor.se.
Pingst.se nr 1 2012
Här kommer också löpande
information att läggas ut och det
finns även möjlighet att anmäla
sig till den årliga pastorskonferensen.
I januari nästa år är det dags
för den första nya pastorskonferensen efter Pingsts pastorsakademi. Den kommer att hållas på
hotell Clarion Sign i Stockholm
mellan sjunde och nionde januari. På programmet kommer
bibelstudier och ledarredskap att
erbjudas, liksom förstås mycket
tid till gemenskap.
Alla ingår i processgrupp
Under Pastorsakademin har
alla deltagarna tillhört en processgrupp, som mötts även
mellan de stora samlingarna.
Alla som går med i nätverket
kommer också att ingå i en processgrupp, som blir något av
en mentors- och gemenskapsgrupp.
På hemsidan kommer det
också att finnas möjlighet att
kommunicera inom processgrupperna.
5
SVERIGE
Nyval och omval
Valberedningen
har lagt sitt förslag
Rådslaget närmar sig och
under sista veckan i mars går
valberedningens förslag ut till
alla församlingar. Det innebär
bland annat förslag på ordförande till två nya styrgrupper, Styrgrupp utbildning och
Styrgrupp socialt.
Dan Salomonsson, föreståndare
i Pingstkyrkan i Uppsala, som
förra året valdes till LP-verksamhetens ordförande, ställer upp
till val som ordförande för Styrgrupp Socialt, som förutom att
fungera som LP-verksamhetens
styrelse också
kommer att
ha frågorna
kring Pingstförsamlingarnas Handikappverksamhet och
diakonifrågor
Salomonsson.
på sitt bord.
(Se mer om detta på sid 4.)
Ge hjälp till de som behöver
– För mig är socialt arbete
egentligen det enda en församling ska göra, vi ska ge hjälp till
dem som behöver det och förkunna med våra handlingar. Jag
har aldrig trott på den där uppdelningen som en del gör mellan
evangeliskt och socialt arbete.
– Vi har väldigt mycket att
ta igen inom inom det sociala
området, menar han, eftersom
vi blivit en ganska välmående
medel­klasskyrka.
’
– Men det är viktigt att arbeta
bland invandrare, missbrukare,
ensamma barn och så vidare.
Erfarenhet en tillgång
Dan Salomonsson ser fram
emot det nya uppdraget och
hoppas att hans vid det här laget
ganska stora vana vid styrelsearbete ska vara en tillgång då ett
nytt sätt att arbeta ska byggas
upp. Han var till exempel den
förste ordföranden i den nationella styrgruppen.
Till Styrgrupp utbildning
föreslås Daniel Alm, föreståndare i Pingstkyrkan, Västerås.
Den
styrgruppen
kommer
också att vara
styrelse
för
Pingstskolorna, PSK,
Alm.
men också ha
ALT på sitt bord, liksom utbildningsfrågor inom Pingst i största
allmänhet.
– 
Jag ser fram emot detta
uppdrag och tror det blir bra
med fortsatt samordning inom
Pingst, säger Daniel Alm, som
varit vice ordförande i Pingstskolestyrelsen ett bra tag och
också haft samordningsansvar
för Pastorsakademin och därför
är insatt i utbildningsfrågorna.
Han menar att utbildning är
väldigt värdefullt också i en andlig rörelse, inte minst som hjälp
att komma till tro och att bygga
FAKTA Rådslaget
6
Var: Nya Södertörnkyrkan i Huddinge
När: 11–12 maj. Incheckning från klockan 10:00 på fredagen:
Efter lunch inleds Rådslaget med Pelle Hörnmarks linjetal. Rådslaget planeras vara avslutat till lördag klockan
15:00, så att de som vill kan hinna till Jesusmanifestationen i Kungsträdgården, som börjar klockan 16:00.
Vilka:Ombud från medlemsförsamlingarna.
SEKRETERARE. Protokollförarna vid förra årets Rådslag. en bra grund för sin tro. Daniel
Alm säger också att det finns
så mycket duktiga människor
inom pingströrelsen, som han
ser fram emot att arbeta tillsammans med.
Effektiv och fokuserad
Han beskriver sig själv som
effektiv och fokuserad och med
goda medarbetare i församlingen, vilket tillsammans ska göra
det möjligt för honom att hinna
med detta uppdrag.
– Det ger också mycket tillbaka till församlingen, konstaterar
han.
De nya styrgrupperna har med
förslaget till fullt utbyggt Pingst
att göra. Den första delen av det
beslutet togs vid förra årets Rådslag och i och med årets Rådslag
kommer det att bli fullt ut verklighet. Pingst – fria församlingar
i samverkan är numera huvudman både för LP-verksamheten
och för PSK, och de verksamhetsansvariga för dessa områden
Pingst.se nr 1 2012
vid Rådslaget
Fler ska få
komma till tals
Årets Rådslag läggs upp på
ett annorlunda sätt än tidigare
år. Fler ska få möjlighet att
komma till tals och därför
kommer ett så kallat Påverkanstorg att anordnas under
fredagen.
till uppgift att sammanfatta det
som sägs och skrivs. Synpunkterna ska också kunna påverka
förslagen, som sedan går till
beslut under lördagen, då den
formella delen av Rådslaget sker.
Det handlar om en metod till
bearbetning av frågor och förslag, som utarbetats inom scoutrörelsen och som ungdomsförbundet Equmenia också använt
sig av. I korthet går den ut på att
deltagarna får möjlighet att röra
sig mellan olika stationer under
ett par timmar, där viktiga frågor från dagordningen finns
uppsatta och som man på olika
sätt kan reagera på. Till exempel
genom att debattera med andra
eller att skriva kommentarer
eller motförslag på ett klotterplank.
Vid varje station kommer en
moderator att finnas, som har
– Tanken är att fler av frågorna på det här viset får möjlighet
att lyftas upp och att fler människor får möjlighet att uttrycka
sina tankar och åsikter, säger
Ingrid Svanell, verksamhetsansvarig för Pingst församling.
Unga människor under 25
år uppmuntras särskilt att delta
och får en kraftigt subventionerad deltagaravgift, endast 300
kronor.
UR
Unga uppmuntras delta
Fotnot: På sidan 25 kan du läsa
mer om den nybyggda Södertörnkyrkan i Huddinge, som
står värd för Rådslaget.
Pelle Hörnmark
föreslås till omval
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
kommer i fortsättningen att vara
anställda av Pingst.
Arbetet mer tidskrävande
Styrgrupp Nationell blir i
och med den nya ordningen
också styrelse för TV Inter Club
(insamlingsverksamhet)och
Styrgrupp Internationellt blir
styrelse för ICBI, samt IBRA
Radio federation.
I och med att det blir person­
unioner och kopplingar mellan
olika styrelser och uppgifter så
Pingst.se nr 1 2012
blir arbetet också mer tidskrävande.
Alla ordförande för styrgrupperna ska exempelvis ingå i
Pingststyrelsen.
– 
I år har det intressanta
arbetet för oss varit att hitta
kreatörerna till detta nya sätt att
arbeta, säger David Sundström.
Vi har letat efter personer som
passar in, och som har tid och
utrymme att göra en oarvoderad
insats.
Ulrika Ramstrand
Inför årets Rådslag, som
bland annat ska innehålla
föreståndarval, har valberedningen kontaktat alla
församlingar kring denna
fråga och det finns bara ett
svar; att Pelle Hörnmark ska
väljas om.
– Det är ett väldigt tydligt svar,
säger David Sundström, valberedningens ordfröande. De
processer han varit med om att
dra igång i Pingst bejakas och
församlingarna vill att de ska
fortsätta.
Pelle Hörnmark har lovat att
ställa upp till omval och kommenterar det så här:
– Det känns jätteroligt och
Pelle Hörnmark.
hedrande. Jag har känt mycket
stöd och uppmuntran och stödet är verkligen viktigt eftersom
man själv ofta känner sig otillräcklig.
– Jag ser fram emot att fortsätta med det här uppdraget
med det förtroendet bakom mig.
7
SVERIGE
Fullt utbyggt Pingst
Plus och minus med samordningen
På skissen här intill visas hur det framtida fullt utbyggda
Pingst är tänkt att vara organiserat. De slutgiltiga besluten tas på Rådslaget den 11–12 maj.
Här nedanför delar både tjänstemän och förtroendevalda med sig av sina förväntningar inför den ökade
samordningen, både möjligheter och problem.
+ Vilka möjligheter ser du med en ökad samordning?
– Vilka möjliga problem ser du med en ökad samord-
ning?
Stefan Beimark
föreståndare Pingst
Örnsköldsvik
+ För att plantera och utveckla församlingar krävs
det både utbildning, nätverk
och ekonomiska resurser. Vi behöver alltså hjälpa varandra och få synergier. Ökad
slagkraft.
– Att de enskilda engagerade individerna får för mycket och för många att ta
hänsyn till. Långa förankringsprocesser.
Dan Salomonsson
ordförande LP-verksamheten
+ Samarbete och samordning är förutsättningen för
att använda resurserna på ett
bättre och mer effektivt sätt.
– Det finns alltid en risk att koncentra-
tion av resurser förflyttar visionsfokus
från att vara ett servicecenter till att uppfatta sig som ett huvudkontor med makt.
Elisabeth Celaya
Ingrid Svanell
verksamhetsansvarig
Pingst Församling
+ Att
varje fråga tydligare
hamnar i ett verksamhetsområde. Enklare för församlingarna att veta vem man ska vända sig
till. Tillsammans hjälper vi församlingar
att lyckas.
– Det är ett problem om vi missar att
vårt uppdrag är att hjälpa församlingar
att lyckas. Det är farligt om vi börjar tro
att vi har ett existensberättigande för vår
egen skull.
Peo Larsson
direktor för Pingst
notont arbete.
+ En ökad administrativ
samordning ger lägre kostnader, större kunskaper av
helheten samt mindre mo-
– Kan verkligen inte se några problem vad
avser administration, ekonomi, IT mm.
8
ekonomichef
+ Bättre
överblick av
Pingsts verksamheter och
resurser och mer gynnsamma avtal/upphandlingar för
alla verksamheter när vi är ett.
– Det
krävs fler möten för att ha god
kontroll av alla verksamheter. Styrelsen
hamnar också längre bort från verksamheten och det blir sårbart om något centralt system inte fungerar.
Lars Anderås
verksamhetsansvarig,
Pingst Internationellt
+ Det blir enklare att sam-
arbeta, till exempel medielinjen på Kaggeholm, TV
Inter och Ibra. Verksamheterna kommer
närmre varandra, vilket gör att man enklare hittar synergieffekter.
– Beslutsvägarna kan bli längre och beslutsfattandet kommer ett steg längre
bort från verksamheterna.
Edward Sköllerfalk
ordförande Pingst ung
+ För
att minska känslan
av barn- och ungdomsverksamhet på ”entreprenad”
ger en ökad samordning
möjligheten till generationsväxling inom
Pingströrelsen på flera plan.
– Det finns en allmän risk att det stora
slukar det lilla; att en del av verksamheterna tappar initiativ, egenansvar och
kraft.
Elisabeth
Hammarberg
info- och kommunikationsansvarig PMU:
+ Det
görs så otroligt
mycket bra inom Pingst.
Med en gemensam organisation blir det
förhoppningsvis enklare att tillsammans
spegla detta både mot medlemmar inom
Pingst och samhället runtomkring.
– Så länge det finns en förståelse för att
varje organisation också har behov av att
vara tydlig med vilka de är, och kommunicera det mot sina målgrupper, så ser jag
inga direkta hot.
Christina Hellström
ordf. Kaggeholms
Folkhögskola
+ Bra
om alla verksamheter inom Pingstfamiljen
hänger ihop. Ger bättre
överblick av det vi har tillsammans. Större möjligheter att använda den kompetens som finns inom Pingst på ett optimalt sätt.
– Besluten flyttas längre från verksamheterna. Engagemanget och entusiasmen
hos de som jobbar i verksamheterna kan
dämpas om beslutsfattarna upplevs som
frånvarande eller toppstyrande.
Pingst.se nr 1 2012
Pingst
referens
t
l
a
i
c
o
S
Ledning, Synergi,
Samordning,
Utveckling
Pingst förvaltning AB
Pingst utbildning AB
Uppdrag: Att placera kapitalet på
sådant sätt att vi når en avkastning på
minst 5 % över en konjunkturcykel.
ekonomi: 200 miljoner/år
Ung
Styrgrupp
Pingst Ung
Vision: Pingst Ung vill se de
lokala barn- och ungdomsavdelningarna lyckas med sitt
uppdrag att nå nya barn och
ungdomar och utveckla ett
livslångt lärjungaskap.
ekonomi: 3,5 miljoner/år
Pingstskolorna, Fortbildning
Institutet för pentekostala studier, ALT
Vi vill genom utbildning,
fortbildning och folkbildning
verka för ett bättre samhälle,
levande församlingar och att
Guds rike får större
genomslag.
ekonomi: 76 miljoner/år
Uppdrag: Skapa den mest effektiva och
minst resurskrävande administrationen
avseende ekonomi, IT, HR och
kommunikation för samtliga
organisationer.
ekonomi: 12 miljoner/år
Styrgrupp
Utbildning
Pastorsakademi
Gemensamt
Ekonomi, IT/Data, Pensionsstiftelsen,
Info/Kommuni­kation, HR,
Pensionsfrågor, Försäkring,
Fastighet
Utbildning
ge nsk ja ch or ste
ek
on dia ra s ild för om stö n
om kon ig i a so sam so d,
i: alt soc m lin rg,
3
v g
en ch t stö ing ni å k
­ga e d o sk ri
Pingst
förvaltning
Samspar AB
Föreståndare
Direktor
8,5 arb ialt ill ­ar
mi ete oc
ljo . h
ne
r/å
r
So
cia
lt
St
yr
gr
up
p
Styrelse
p
up
r
g
yr
t
S
LP
-ve
Up PH rks
gru pd V, am
r
r
D
samehabnd g ag: iak hete
n
t ili e m at o
o at ter än t p ni
Fö
ninrval
g . t-
PMU
Uppdrag: En rättvis och jämlik värld
Församling
Vigselfrågor, Tillsammans,
Ny i tjänst, Församlingsstöd
Förs.konsulter, SST,
Årsbok, Arkiv
Vision/ Uppdrag; Vi hjälper
församlingar att lyckas.
ekonomi: 5,5 miljoner/år
Tillväxt
Församlingsplantering
Församlingsutveckling
Nystart, Träning för tillväxt Nat
ion
ellt
Sty
rg
ru
pp
Pingst.se nr 1 2012
Vision: Fler levande,
växande församlingar i
Sverige
ekonomi: 2,5 miljoner/år
–där människors relationer är upprättade
–där fred, frihet och demokrati finns
–för alla och där mänskliga rättigheter
respekteras
–där ekonomiska resurser är rättvist fördelade
–där människor lever i harmoni med naturen
och säkrar framtiden för kommande
generationer
ekonomi: 174,5 miljoner/år
Media /
Församling
IBRA, TV Inter, Hope FM , ICBI
Vision: En värld som följer Jesus.
­
r
t
e
l
l
t
Inione
t
a
n
Uppdrag media: Att förmedla evangeliet via
olika former av media till sökare i Sverige och till
de onådda i världen.
Uppdrag församling: Att hjälpa församlingar
med den gemensamma verksamhet som inte en
enskild församling kan bära.
ekonomi: Media 29,5 miljoner/år
pp
ru
g
yr
St
9
SVERIGE
VÄRLDEN
Ledare från 28 länder
diskuterade ideologi
Vilka är de globala utmaningarna? Hur möter vi som
kristna dem? Hur hör tro
och rättfärdighet ihop? Hur
förhåller sig utvecklingsarbete och evangelisation till
varandra? Hur kan vi arbeta
mer holistiskt? Vad innebär
ett rättighetsbaserat tänkande? Vilken betydelse har
ledarskapet? Det var några av
alla de frågor som deltagarna
i PMU:s globala ideologiska
forum bearbetade under tre
intensiva dagar i januari.
Sammanlagt deltog närmare
70 personer, som tillsammans
representerade 28 länder. Det
handlade om pastorer och ledare för pingströrelser och/eller
partnerorganisationer till PMU
i sina länder. Detta var första
gången som PMU anordnade en
sådan här ideologisk konferens.
– Detta är dagar då vi ska
brottas med frågorna, våga ställa
nya frågor och lämna med nya
insikter, sa PMU:s direktor Niclas Lindgren i inledningen.
Agnes Aboum från Kenya,
moderator under dagarna, satte
också tonen direkt:
– Vi är här för att reflektera
över hur vi som församlingar
kan bidra till våra samhällen,
dela erfarenheter med varandra
och diskutera och be tillsammans.
Bibelstudium varje dag
Under konferensen hade varje
dag hade sin egen huvudrubrik.
Den första var ”Global Challenges and our identity” (De
globala utmaningarna och vår
identitet), den andra ”Faith och
righteousness” (Tro och rättfärdighet) och den sista och avslutande ”Good governance” (Gott
ledarskap).
Varje dag inleddes med ett
bibelstudium som sedan blev
klangbotten för de fortsatta diskussionerna. Den första dagen
10
der eller något annat därmed är
helt uteslutet. Frälsningen återger människan hennes värdighet
var en av hans poänger.
Paradigmskifte i forskning
SAMLING. De sammanlagt 70-talet deltagarna representerade tillsammans 28 olika länder. foto: uLRIKA RAMSTRAND
undervisade Pelle Hörnmark
om vikten av att vara rotad i sin
identitet i Kristus.
– Då vågar vi också möta nya
och okända situationer och anta
utmaningar, menade han.
Han slog fast att det inte
handlar om att vara starka för
vår egen skull, utan därför att
det finns massvis med människor som behöver oss, vår kärlek,
tid, pengar och engagemang.
Deltagarna fick tillsammans
lista de utmaningar som världen
står inför och ta del av tankar
omkring vad Guds rike innebär
och om kyrkan är en motkultur eller inte. Under den första
dagen blev deltagarna också
ständigt utmanade att reflektera
kring nya frågor, både i bikupediskussioner och genom olika
värderingsövningar. Nya tankar
och perspektiv lyftes och möj-
’
ligen kände sig en och annan
något förvirrad framåt kvällen,
men frågorna återkom och fördjupades under den fortsatta
konferensen.
Alla är skapade av Gud
Dag två inleddes med bibelstudium av Niklas Piensoho.
Han gjorde en genomgång av sin
teologiska grundsyn, där basen
är att alla är skapade av Gud,
att alla också är påverkade av
synden, att Jesus gav sitt liv för
alla och att vi har ett uppdrag att
förkunna och leva de goda nyheterna. Han lyfte bland annat
genderfrågan, vilket på flera sätt
gav eko under resten av konferensen.
Frälsningen visar sig i en helt
ny social ordning, menade han
och hävdade därför att segregation på grund av etnicism, gen-
FAKTA Global Ideological Forum
När: 24–26 januari 2012.
Plats: Addis Abeba, Etiopien.
Deltagare: Närmare 70 personer från 28 länder.
Vilka: Ideologiska ledare i PMU:s partnerkyrkor och
organisationer.
Arrangör: PMU.
Forskarna Josepine och Johan
Sundqvist visade på det paradigmskifte som skett i forskningsvärlden när det gäller att
räkna med trons betydelse i
samhällsutvecklingen.
De visade också på hur ett
holistiskt perspektiv i utvecklingsarbetet skulle kunna se ut.
Deras definition löd så här: ”Att
leva i en relation till Gud och att
leva ett fysiskt och mentalt hälsosamt liv i harmoni med den
sociala och ekologiska omgivningen.”
På den andra dagens program
stod också information om hur
utvecklingsarbetet i dag bedrivs
utifrån ett rättighetsperspektiv och deltagarna fick fundera
kring skillnaderna mellan detta
och ett välgörenhetsbaserat tänkande.
Under hela konferensen fanns
också vikten av påverkansarbete
med och det belystes genom
olika exempel, bland annat från
östra och centrala Afrika och Sri
Lanka. (På sista sidan i den här
tidningen finns en intervju med
Rushika Amarasekera från Sri
Lanka, som återger en del av det
hon berättade i konferensen.)
Gör sitt bästa för Gud
Den sista dagen handlade om
ledarskap och organisation. Då
stod Georg Mwita från Tanzania
för bibelstudiet som handlade
om hur man kan odla en kultur där vi gör vårt allra bästa för
Gud.
Han lyfte bland annat att detta kan handla om att organisera
sin verksamhet på ett bra sätt
med riktlinjer, manualer och
ordning och reda på finanserna,
likaväl som att i församlingarna
också ta vara på människors
Pingst.se nr 1 2012
STORGRUPP. Konferensdeltagarna samlade utanför hotell Tegen i Addis Abeba, där alla samlingar hölls och de flesta också bodde.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
REDOVISNINGAR. Engagerade deltagare redovisar sina intagna ståndpunkter under den första dagens värderingsövningar.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
akademiska och yrkesmässiga
kunskap.
– Goda utförare är inspirerande och vår uppgift är att göra
vårt absolut bästa. Till Guds ära.
Några ledare från olika delar
av världen fick så ge synpunkter
på ledarskap. Bland annat talade
Virgionio Carvalho från Brasilien. Han är pingstpastor och
senator.
– Vår längtan är att vara delaktiga i samhället, vara med och
bidra till ett bättre liv på alla
plan för invånarna, berättade
han och konstaterade att tidigare
Pingst.se nr 1 2012
hade han 50 000 förebedjare i
kyrkan, men att nu är det miljoner som ber för honom.
Lön till församlingen
Hans lön från politiken går
direkt till hans församling och
det diplomatpass hans senatorsposition berättigar honom till
använder han för att åka på missionsresor.
Jasmina Tosic, som leder
organisationen Bread of life,
som gör sociala insatser i Serbien, talade om att ledarskap
är svårt, men att man i hennes
organisation möter utmaningarna genom daglig bön tillsammans och med riktlinjer om
ärlighet, transparens, god organisation och öppenhet för behoven i omvärlden.
Kristna tron viktig
Innan dagarna avslutades
med gemensamt nattvardsfirande fanns det förstås tid för
en summering av dagarna. Då
framkom det tydligt att det
omistliga som PMU:s världsvida
partner kan bidra med i utvecklingsarbetet finns i den kristna
tron och det ansvar för omvärlden den medför.
Billy Johansson från Smyrna
i Göteborg lyfte också i konferensen självande sista minuter
att missionsbefallningen ännu
inte är uppfylld och att det är att
betrakta som en mänsklig rättighet att varje människa får höra
det glada budskapet.
Pelle Hörnmark ledde så i bön
för PMU:s personal, som han
menade står i gapet mellan Guds
rike och regeringens krav och
pålagor.
Ulrika Ramstrand
11
VÄRLDEN
SKRIVÖVNING. Det gick åt många lappar när utmaningarna för PMU och
partnerorganisationerna listades av var och en. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
TUMMEN NER. Alla var inte lika nöjda med alla frågor under värde-
ringsövningarna. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Vad tyckte du om det ideologiska forumet?
Jasmina Tosic,
Bread of life, Serbien
– Jag har insett att vi
i Serbien delar samma
utmaningar som många
andra länder och att det
är viktigt att vi i våra
respektive sammanhang
utgör en profetisk röst.
Det har varit mycket värdefullt att komma tillsammans så här och dela
erfarenheter, olikheter
och kunskap och lära av
varandra.
– Nu är nästa steg att
tillämpa det jag lärt här
på en regional nivå. Jag
är jätteinspirerad efter de
här dagarna.
John Kitur,
pingstledare, Kenya
– 
Det var en av de
bästa konferenser jag
varit på. PMU lyckades
dra ihop oss alla för att
lyfta hur vi tillsammans
kan bygga Guds rike.
Det är mycket viktigt att
notera att kristen tro och
utvecklingsarbete
inte
kan separeras.
– Jag tyckte också om
att konferensen var interaktiv. Om vi kan tillämpa
det vi talade om så kan
PMU och alla dess partner ändra samhällen till
det bättre. Länge leve
PMU!
Urban Ringbäck,
pastor, Sverige
– Det var en oerhört
spännande mötesplats.
Sällan har jag lärt mig så
mycket på kort tid. Om
hur världen ser ut och
om hur stort, radikalt
och genomgripande vårt
uppdrag är.
Niclas Lindgren,
direktor PMU
– Jag tror att konferensen var mycket viktig,
både för oss svenskar och
för våra lokala samarbetspartner. Vi behöver
ibland ta ett steg tillbaka
och gemensamt reflektera över vår identitet och
vår roll i samhället.
–  Upplevelsen
var
stark att vi tillsammans
kan göra så mycket för
en mer rättvis värld. Vi
är en del av en världsvid,
snabbt växande rörelse,
med enorma möjligheter
att påverka människor.
Det är spännande!
Tham Dube,
pastor, Zimbambwe
– Jag tyckte om när
någon sa att i utvecklingsindustrin
måste
man fråga sig utifrån
vems agenda man jobbar. Jag tolkade det som
att det betyder att det
ideologiska arbetet inte
är komplett utan att de
som får ta del av utvecklingsbiståndet får säga
sitt. Nu funderar jag på
hur man kan säkra att de
får de rätta verktygen för
att sätta agendan för sin
egen utveckling.
Sista dagens summering av konferensen
c Vi
är alla del av en världsvid rörelse där våra medlemmar och relationen till Herren,
mellan oss och med världen
runt omkring är vår viktigaste
resurs. Vi behöver uppskatta,
utveckla och förstärka denna
resurs.
c Vi
har ett omistligt och
unikt värde jämfört med andra
12
utvecklingsaktörer; nämligen
att vi räknar med en andlig
verklighet och behovet av frälsning.
c Vi
strävar efter att arbeta
så bra det bara är möjligt i de
sammanhang vi finns i runt om
i världen och tryggt göra det till
Guds ära, utan att låta andra
aktörer sätta vår agenda.
c Som
ett trosbaserat nätverk behöver vi förstå de olika
utvecklingsverktygen, särskilt
RBA, som handlar om ett rättighetsbaserat tänkande, och
sträva efter att finna de bästa
sätten att relatera till och praktisera dem.
c Genom
vår kristna tro, vår
holistiska syn på världen och
våra rörelsers styrka och spridning har vi självförtroende till
att tro att vi kan förändra världen.
c Vi
behöver vara starka i vår
identitet grundad i vår kristna
tro. Utifrån den blir vi bättre
rustade att möta våra samhällen och de globala och lokala
utmaningarna.
Pingst.se nr 1 2012
Herdepojken som
blev teologie doktor
Doktor Isaiah Dau, ledare för
Sydsudanesiska pingströrelsen, var en av deltagarna på
det globala forumet i Etiopien
och föreläste om tron som
drivkraft för utveckling. Möt
herdepojken som fick börja
skolan först som 17-åring.
Isaiah Dau har pondus. Möjligen bidrar det faktum att han är
lång och reslig till att han intar ett
rum, men det som framför allt
imponerar är hans framtoning
och personliga resning. Hans
kommentarer är klarsynta och
intellektuellt skärpta och när han
lyfter armarna och prisar Gud
känns det som om han skulle ha
kapacitet att riva ner himlen. I all
anspråkslöshet, liksom.
När han föreläser om tron
som drivkraft i utvecklingsarbetet under konferensen i Addis
Abeba inser man också att han
är spränglärd. Han ger oss en
exposé över kristenhetens historia och hur det fysiska och andliga kom att separeras och över
modernismens inställning till
kristen tro.
Lidandets teologi
Han är sedan i höstas ledare
för den nya nationen Sydsudans
pingströrelse med omkring 100
000 medlemmar fördelade på 200
församlingar. Men han är också
teologie doktor, som skrivit sin
avhandling om lidandets teologi.
Om detta ämne har han en
hel del att berätta, inte minst
eftersom han som föddes och
växte upp i Sudan 1984 flydde
sitt hemland då kriget bröt ut.
Han har sedan levt många år i
exil; i Kenya och i Sydafrika.
Nu är han PMU:s kontaktperson i Sydsudan, men ingen ny
kontakt med PMU eftersom han
arbetat med sudanesiska flyktingar i Kenya i många år.
Nu menar han att en av de
Pingst.se nr 1 2012
Klarsynt. Pingstledaren i Sydsudan, Isaiah Dau, är doktor i teologi. Detta trots att han började i skolan
först som 17-åring. FOTO: LARS KLINGSBO
stora utmaningarna för honom
och hans rörelse är att arbeta
med frågor kring fred och försoning.
– Vårt mål är att uppnå och
bevara en sann fred i vårt land,
säger han.
En annan stor utmaning är att
arbeta för att kyrkorna ska kunna klara sig själva.
Isaiah Dau växte upp i en
familj med afrikanska traditionella religiösa värderingar. Han
hör till dingafolket och uppfostrades till boskapsherde. Att han
skulle gå i skolan såg man till att
börja med inget behov av men
på märkliga vägar fick han ändå
som 17-åring möjlighet att börja
i skolan.
Han fick börja med att lära sig
läsa och skriva på arabiska och
först efter några år var det dags
att lära sig engelska.
Det var när han hunnit till
gymnasienivå som en av hans
lärare, som var pingstvän, inspirerade honom att besöka en
pingstkyrka.
– Jag gick dit, blev omvänd
och upplevde en verklig förändring i mitt liv
Omvändelse på riktigt
Han hade tidigare stiftat
bekantskap med den anglikanska
kyrkan och till och med döpts
där, men det var först nu som
omvändelsen blev på riktigt.
Han som börjat skolan så sent
i livet visade sig ha läshuvud och
när han kom till Kenya fick han
möjlighet att läsa teologi i Nairobi med stöd av kanadensiska
pingströrelsen. Under några år
studerade han också i Sydafrika
och återkom sedan till Kenya
och har i många år varit både
lärare och rektor för det teologiska pingstuniversitetet där.
Träffade fru i Kenya
I Kenya träffade han också
sin fru och de har fyra barn, 23,
21, 18 och 16 år gamla, som alla
pluggar i Kenya. Det blir alltså
mycket åkande mellan Kenya
och Sudsydan både för honom
och hans hustru.
Konferensen i Addis Abeba
tyckte han var mycket inspirerande och i sitt anteckningsblock
listade han många olika punkter,
som han tänker föra vidare till
ledarna därhemma.
– Jag tycker det var väldigt
inspirerande att vårt unika
bidrag i utvecklingsarbetet lyftes så tydligt, säger han, liksom
vår identitet och behovet av ett
holistiskt tänkande.
ULRIKA RAMSTRAND
13
VÄRLDEN
PMU
Hasan: Nu kan
jag mer om sjuk­
domar som kan
drabba djuren
Redan som elvaåring blev
Hasan bortgift. Sedan dess
har hon fått ta hand om sina
elva barn, två av dem förståndshandikappade, nästan
helt ensam. Djuren är det
viktigaste beduinerna livnär
sig på.
Med hjälp av PMU:s arbete
med en mobil veterinärklinik
har de nu blivit mer medvetna
om djurens behov.
Prioriteras. PMU:s vårkampanj fokuserar i år på kvinnohälsa i samband med graviditet och förlossning.
FOTO: LARS KLINGSBO
Vårkampanj fokuserar
på kvinnors hälsa
För andra året i rad fokuserar PMU på situationen för
kvinnorna i DR Kongo i sin
vårkampanj. Denna gång uppmärksammas millenniemål 5
som handlar om mödrahälsovård.
Trots vissa framsteg dör fortfarande närmare 300 000 kvinnor
varje år i samband med graviditet och förlossning, det stora
flertalet i utvecklingsländerna.
Visserligen har mödradödligheten globalt sjunkit med 34 procent sedan 1990. Men av FN:s
åtta mål för att halvera fattigdomen är mödrahälsovården det
område som släpar efter mest.
För att detta millenniemål ska
nås måste minskningen vara 5,5
procent årligen, men 1990-2008
14
var den bara 2,3 procent. Endast
hälften av världens kvinnor har
tillgång till mödravård.
Måste öka kvinnors makt
För att vända trenden på allvar krävs en rad olika åtgärder.
Viktiga områden är att höja
kvinnors status och makt, samt
att satsa på fattigdomsbekämpning så att kvinnorna kan ta
kontrollen över sina egna liv.
Ett annat avgörande område är
information. Utbildade kvinnor
har mycket större möjlighet att
ta del av just den information
som blir avgörande för deras
egen hälsa och överlevnad.
Enligt Världshälsoorganisationen är risken i Kongo att dö
i samband med en graviditet en
av fem, vilket placerar Kongo
som ett av de farligaste länderna
i världen för gravida mödrar. I
Sverige är motsvarande siffra en
av 11 400.
PMU:s samarbetskyrka i DR
Kongo, Cepac, har i sitt sjukvårdsarbete specialiserat sig på
att stödja kvinnor med gynekologiska besvär som förorsakats
av förlossning eller är relaterat
till sexuellt våld. Arbetet utgår
från Panzisjukhuset i Bukavu
med många lokala kliniker i östra Kongo.
Under våren uppmärksammar PMU detta arbete för att
visa på behoven, samt att samla
in pengar till denna livsviktiga
verksamhet.
För mer information: www.
pmu.se
Mikael Stjernberg
– Genom
veterinärprojektet
har djuren mått bra och på så
vis hjälpt oss överleva, berättar
Hasan, som fått hjälp av veterinären.
Hasan har levt hela sitt liv
tillsammans med sin familj i
öknen. Vägen är lång ner till
närmaste stora bebyggelse från
berget de bor på och det är svårt
att ta sig någonstans utan ett
fordon. Hasan har fem getter
och sju får på gården, hennes
problem nu är att hon inte har
någon bagge att para dem med.
Bara de senaste två åren har hon
förlorat två getter på grund av de
varma säsongerna.
Med hjälp av PMU:s samarbetsorganisation i Jordanien har
bland annat veterinärprojekt
startats. För de flesta beduinfamiljer är djuren den viktigaste
inkomstkällan och det är därför
viktigt att djuren får vara friska.
Mobil klinik
Projektet innebär att en
mobil veterinärklinik besöker de
områden i den jordanska öknen
där beduinfamiljerna lever. Tillsammans med sina medarbetare
åker veterinären doktor Hassan
runt för att hjälpa djuren.
– När som helst när jag behöver hjälp ringer jag doktorn.
Han brukar komma inom tre till
fyra dagar och hjälpa mig så gott
han kan, säger Hasan.
Pingst.se nr 1 2012
hjälper beduiner
stolt. Inkomsten från Hasans djur har hjälpt henne att låta sina barn få gå i skolan och i dag är alla elva utbildade, något hon är mycket stolt
över. Hasan har känt veterinären
sedan 2005. Förutom vård av
djuren kan det ibland räcka att
sitta ned och prata med veterinären för att få stöd.
– Innan projektet visste jag
inte varför djuren dog, men nu
kan jag mer om sjukdomar som
kan drabba djuren och hur olika
vaccin fungerar, berättar hon.
Djuren fick tidigare i sig skräp
och plast från plastpåsar som låg
på marken.
– Nu vet jag att det är farligt
för djuren att äta plastpåsar eftersom det är svårsmält och magen
inte tål det. Ser jag en plastpåse
på marken nu så plockar jag upp
den, berättar Hasan.
När Hasan var elva år gammal blev hon bortgift med en
25-årig man som hennes föräldrar valt. Ett beduinskt bröllop
är alltid en stor fest som pågår
under ungefär en veckas tid då
hela byn är med och firar. Men i
den by Hasan bodde i hade man
Pingst.se nr 1 2012
FOTO: REBECKA HAGLUND
som var frisk. Han gifte sig därför med en annan kvinna. Men
han ville ändå inte skilja sig från
Hasan.
”Gör ont i hjärtat”
mobil. Veterinären Hassan
åker runt till beduinfamiljer i den
jordanska öknen, behandlar deras
sjuka djur och undervisar om
djurhälsofrågor.
FOTO: REBECKA HAGLUND
inga stora fester. I stället slaktade man något djur och gjorde
i ordning mat till en enklare
familjefest.
Elva barn tillsammans
Hasan och hennes man har
elva barn. När de fått två döttrar fick de sin första son som var
förståndshandikappad. Eftersom
männen är en viktig del i familjen ville hennes man ha en son
En man kan ha fyra fruar
i taget utan att skilja sig från
någon av dem. Om mannen vill
ha en femte fru är han tvungen
att skilja sig från en av fruarna.
Den andra frun bodde i ett
annat tält så Hasans man lämnade Hasan och barnen för att leva
med henne där. Under tiden
fick Hasan hjälp med att bygga
ett rum där hon kunde bo med
barnen.
– Det har varit svårt att vara
ensam med elva barn och två
av dem förståndshandikappade.
Det gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det, fastän
det var väldigt länge sedan, säger
Hasan.
Hon har uppmuntrat sina
barn att gå i skolan.
– Fastän det tog upp till en
och en halv timme att gå uppmuntrade jag dem till att fortsätta. Ofta litade jag på att mina
djur skulle hjälpa mig att få ihop
pengar så att jag skulle ha råd att
skicka barnen till skolan. Jag är
i dag mycket stolt över att mina
barn blivit färdigutbildade. Just
det här överväger de sorgsna
sakerna som hänt mig i livet,
berättar Hasan.
– Jag tycker om att skratta
hela tiden. Jag vill inte vara en
sorgsen människa, även om
saker är jobbiga, fortsätter hon.
– Om barnen får komma till
skolan och lära sig saker, även
saker om livet, kommer de att få
en bra framtid.
– Jag planterar in i mina barn
och barnbarn att de ska vara
vänliga och hjälpsamma människor och samtidigt inte vara
rädda för utmaningar, säger
Hasan.
Rebecka Haglund
15
REPORTAGE
öronfrö
Det musikerna gör i Smyrna Göteborg
’’
Det är farligt att
begränsa sig till
en musikstil i församlingen. Det skapar
utanförskap. I Smyrna
har vi ett brett musikutbud.
16
är unikt i hela världen. Det finns inte många
orkestrar i kyrkorna som jobbar på frivilligbasis. Svenska kyrkan hyr in orkestrar
och det gör man i de stora kyrkorna i USA
också. Men en stadigvarande orkester som
spelat i 60 år är en raritet. Och i pingstsammanhang unikt.
För dirigenten Ingemar Tessin är det
klart varför en symfoniorkester med runt
45 musiker ska spela i en pingstförsamling. Han har många gånger under de 30 år
som han hållit på med att leda orkestern i
Smyrna frågat sig: Varför håller vi på? Vad
är målet?
– Kommer man till en gudstjänst, vill man
höra Gud, förenas med Gud, säger Tessin.
Givetvis har man kärlek till det man gör.
Han själv är ett exempel på hur en passionerad amatörmusiker kan nå musikaliska
kvaliteter. Ingemar Tessin är till vardags
barnläkare och chef för neonatalverksamheten vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset
i Göteborg. Men i hans bokhylla finns flera
hyllmeter partiturer. Det är Bach, Mahler,
Debussy, Bernstein och andra kompositörers verk som han studerar med inlevelse.
Han har partiturer med sig på flygplanet när
han reser i jobbet.
– Var det Karin Boye som sa att resan är
målet? Så är det inte. Det finns en risk att
fastna i processen. Det kan handla om lovsång eller något helt annat, kärlek till det
man gör. Men Gud måste vara målet, betonar Ingemar Tessin.
Risken är att bli förälskad i musiken eller
i orkestern på ett sätt som gör att motivet
suddas ut.
Han vet att orkestern ibland spelar för att
underhålla, så må det vara. Men att hålla på
med musik som inte är tänkt att spelas i församlingen, det finns det ingen anledning att
göra enligt Tessin.
– Det kan folk göra mycket bättre på
annat håll, säger han.
Musikalisk mångfald
Ingemar Tessin vill absolut inte att församlingen bara ska syssla med klassisk
musik. Han var själv i sin ungdom aktiv i
gospelkören Choralerna på 1970-talet. Det
har varit många musikstilar genom under
åren och det är han glad för.
– Det är farligt att begränsa sig till en
musikstil i församlingen. Det skapar utanförskap. I Smyrna har vi ett brett musikutbud.
– Senast i höstas spelade vi tillsammans
med en rad kristna rocksångare inklusive
ett professionellt rockband. Konserten gavs
under Pingsts sång- och musikledarkonferens, berättar Tessin.
Han skrev själv ett stycke som han kallade
Barockrock. Musik för ett rockband, symfoniorkester och kyrkorgel med citat från
Vivaldi och Bach. Det blev en succé. Möjligheterna med en stor orkester är många.
– Smyrna är en musikförsamling. Musiken engagerar över 500 personer i församlingen, säger orkesterns konsertmästare
Rauno Välipakka.
Hela familjen medverkar
– Med min gamla italienska violin predikar jag. Det är mäktigt att kunna tjäna Gud
med sina gåvor, säger han.
Hela familjen Välipakka är med och
sjunger och spelar i olika körer och orkestrar. Under hösten uppfördes en musikal,
som har sprungit ur församlingens musikliv.
Den sågs av inte mindre än 5 000 skolelever.
I församlingen finns även Smyrna Big
Band och Smyrna Brass. De har båda sin stil
och en del musiker spelar i flera konstellationer.
c
Pingst.se nr 1 2012
öjd
till guds ära
Klassisk musik i pingstkyrkan.
Det vill Smyrna symfoniorkester i
Göteborg leverera.
– Men resan är inte målet, säger
dirigent Ingemar Tessin. Målet är att
prisa Gud.
MAESTRO. Ingemar Tessin har i 30 år varit med och dirigerat Smyrnas symfoniorkester. Pingst.se nr 1 2012
FOTO: KAJ AALTO
17
REPORTAGE
TURAS OM. Sofia Johansson och Ingemar
Tessin turas om som dirigenter (överst, till
vänster). FOTO: KAJ AALTO
FÖRSTA FIOL. Rauno Välipakka är
konstert­mästare i Smyrnaorkestern (överst, till
höger). FOTO: KAJ AALTO
MUSIKFÖRSAMLING. Mer än 500
personer är på olika sätt engagerade i
Smyrnaförsamlingens musikliv (till höger).
FOTO: KAJ AALTO
’ FAKTA
Smyrna symfoniorkester
c Orkestern är en medelstor symfoni-
orkester
c Den består av 20–25 stråkmusiker,
9 träblåsare, 9 bleckblåsare, 2–3
slagverkare och piano.
c
Sedan i somras har församlingen haft en
musikpastor. Anne-Jorid Ahgnell arbetar
med inriktning på den andliga uppbyggelsen. Hon har pastor/musikinspiratör som
titel. Hon fortsätter att arbeta på grunden
som har byggts av Ruben Fridolfson. Han
var anställd av församlingen som dirigent
och musikledare från 1966 till 1993.
Fridofson var också kompositör som
lämnade flera stora verk efter sig. De spelas
fortfarande av orkestern. Oratoriet ”Den
förlorade sonen” är det mest kända.
Musikskolan viktig
Det tar tid att bygga upp en orkester och
för att förnya den måste man jobba långsiktigt. Där är församlingens musikskola en
viktig faktor. Där får barn starta sin musikaliska förkovring och uppleva hur det är att
spela tillsamman i grupp.
Musikskolan erbjuder lektioner i piano,
gitarr, elbas, slagverk, sång, fiol, kontrabas
och orgel.
Sofia Johansson turas om med Ingemar
Tessin att dirigera orkestern. Hon är lärare
18
och körledare till vardags och är motiverad
att arbeta även ideellt med musik även om
det betyder hög arbetsbelastning under vissa
perioder.
– Vi behöver musiken för att uttrycka
det som vi har inom oss. Att bearbeta
och uttrycka livet, det tänker jag är själva
meningen med musiken, säger Sofia Johansson.
– Vi behöver skönhet i vårt liv, vackra
saker. Ofta blir det också en skön social
gemenskap när man jobbar med musik. Att
se människor utvecklas, det är fantastiskt.
Frivillig lojalitet
Att leda en orkester som består av frivilliga musiker kräver disciplin, kanske till och
med hård disciplin?
– Nej. Vi har förståelse för jobb och
familje­situationer. Men det är viktigt att hålla ett löfte man gett, säger Ingemar Tessin.
Han tycker att ju bättre orkestermedlemmarna känner varandra desto större är lojaliteten. Det är ju så det fungerar med ideell
verksamhet. Det är väldigt sällan man hyr in
någon, möjligen händer det om en nyckelspelare eller solist blir sjuk.
– Vi har ett nätverk av musiker i trakten.
Sedan har vi ett bra samarbete med orkestern i Pingst Jönköping och vi spelar tillsammans ibland. Då kan orkestern vara 70 man
stark.
Mycket administration
Att driva en orkester som reser, har egna
konserter varje år och vill hålla hög klass
betyder också en hel del administration. Det
finns alltså även plats för insatser som inte
kräver musikalisk talang. Dessutom finns ett
notarkiv med över 1 000 arrangemang för
orkester inklusive några stora verk för kör,
solister orkester. Det är ett enormt arv att
förvalta.
Smyrnaförsamlingen har valt att föra
vidare det musikalista arvet. Kanske har det
något att göra med att även föreståndaren
Urban Ringbäck själv är sångare och skriver
egen musik.
Kaj Aalto
Pingst.se nr 1 2012
SVERIGE
glada pristagare. Förra årets Pingst ung-gala blev en succé och var mycket välbesökt. I år satsar Pingst ung på två galor, en på Nyhem och
en på Lappis. FOTO: MATTIAS CELINDER
Nya Pingst ung-galor till sommaren
Även i år blir det en Pingst
ung-gala på Nyhem. Och det
blir premiär för en gala på
Lappis. På programmet står
musik, upptåg, mycket humor,
show och fest kombinerat
med utdelning av Pingst ungstipendier.
Galorna vill lyfta fram och uppmuntra alla de positiva initiativ
som görs för barn och ungdomar inom pingst. Och genom
detta inspirera ungdomarna
som deltar i galan.
– Vi vill visa dem på goda
exempel, som de kan följa, säger
Pingst ungs ordförande Edward
Sköllerfalk.
Förhoppningsvis
leder det till att de själva vill och
vågar göra nya saker.
Stipendierna delas ut till årets
hjältar, mentorer och till till pionärarbeten. På Nyhem får de
som är verksamma i södra delen
av landet ta emot sina utmärkelser och på Lappis går priserna
till de som är verksamma i den
norra delen.
Alla som får pris får komma
upp på scenen, får diplom,
Pingst.se nr 1 2012
blommor, en trofé och uppmuntran. Och faktiskt också en
liten summa pengar, mentoroch hjälte-prissumman är på 5
000 kronor och pionjärarbetet
belönas med 10 000 kronor.
Alla kan nominera
Alla som vill har möjlighet att
vara med och nominera personer och arbeten till priserna. Det
görs via Pingst ungs hemsida,
www.pingstung.se.
Prisjuryn kommer att bestå
av Pingst ungs regionledare;
Annelie Lennartsson, Johannes
Magnusson, Mattias Sennehed
och Kjell-Arne Alvarsson. De är
’ FAKTA
verksamma sedan i höstas och
har på olika sätt kontakt med
barn- och ungdomspastorer
runt om i Sverige.
– Det har gett oss fler ögon och
öron och bekräftar vårt intryck
av att det är ett stort tryck på
ungdomsledare ute i församlingarna. De har väldigt höga egna
ambitioner och stora förhoppningar på sig och tyvärr kan den
kombinationen leda till att de blir
kortvariga i sina tjänster, konstaterar Edwards Sköllerfalk.
Pingst ung vill med sina stipendier vara med och sätta strålkastarljuset på det viktiga arbete
som görs bland barn och ungdo-
Så nominerar du
Du kan vara med och nominera
barn- och ungdomsledare som
du tycker gör en god insats till
Pingst ung hjälte eller Pingst
ung mentor-stipendier.
Du kan också nominera
olika barn- och ungdomsverksamheter som du tycker ska
premieras under namnet Pingst
ung pionjär. Det enklaste är att
gå in på www.pingstung.se och
klicka dig vidare under stipendier och fylla i uppgifterna där.
Det går att nominera ända
fram till 1 maj.
Vilka som sen får stipendierna bestämmer regionledarjuryn.
mar och också uppmuntra dem
som är aktiva i det arbetet.
Vill uppmuntra
Samuel Pethersson är projektledare för galorna och säger att
Pingst ung vill bjuda på en kväll,
då människor uppmuntras och
synliggörs.
Om priserna går till människor som vanligtvis inte verkar
på estrader och i det offentliga är
det bara bra, som han ser det.
– Vi vill vara med och skapa
en kultur av att uppmuntra goda
föredömen och på galorna tacka
Gud för de personer och de
arbeten som finns.
Nyhemsgalan hålls i Nyhemshallen den 16 juni. Med på
scenen finns då Örebrobandet
Hansam, som efter galan också
kommer att ge en konsert.
Under Lappis hålls galan på
fredagkvällen och kommer att
vara utformad som en lovsångs­
konsert.
Ett pris kommer att delas ut i
varje kategori under respektive
gala.
ULRIKA RAMSTRAND
19
SVERIGE
krönika Verksamhetsansvarig har ordet
foto: ulrika ramstrand
Sjung sången
du kan
Å
kte tunnelbana med en av mina vänner. In i vår
vagn kommer en gatumusikant som börjar spela ett
klassiskt musikstycke på sin fiol. Då börjar min vän
sjunga med hög röst på Bä, bä vita lamm. Tyst, det är inte
den sången han spelar, säger vuxna jag. ”Nää jag vet, men
det är den jag kan”, svarade den förståndiga treåriga vännen, och sjöng sedan oberörd vidare. Det finns många människor som lärt mig stora och viktiga saker i livet, flera av
dem har varit väldigt unga.
Det är snart dags för Rådslag, tankar och förslag ska delas.
Vi ska fatta beslut om verksamhetsplaner och budget, organisationsförändring och andra stora frågor. Vi ska fatta vilka beslut vi fattat. Sedan ska vi leva besluten. Jag ser fram
emot Rådslaget, med dess feststämning, Pelles inriktningstal, nattvardsfirandet, lovsången och allt tankeutbyte. Gläds
åt att vi idag är en rörelse som aktivt deltar i Rådslagen.
Till årets Rådslag tycker jag att du ska ta med dig någon
från din församling som inte tidigare varit med. Att ni reser
tillsammans till Stockholm, delar gemenskapen och samtalen. Jag hoppas innerligt att vi skapar ett mångfaldens Rådslag. Att vi ska få två dagar då män och
kvinnor, yngre och äldre, människor
från olika nationaliteter gör sina röster hörda.
Avdrag
för gåvor
Från och med i år kan privatpersoner få skattereduktion
för gåvor till ideella organisationer som blivit godkända av
Skatteverket som gåvomottagare.
I mångkulturen är kommuni-
kationen oerhört viktig. Härligt nog
kan det då bli dagar då någon sjunger
”rätt text till fel melodi” eller tvärtom, för att det är den sången vi
kan och känner igen. Den kan
låta obekant och annorlunda
för någon annan. Dagar då
vi delar det vi kan och är.
Vi behöver varandra och
är beroende av varandra.
Ensam är svag. Jag älskar
Pingströrelsen, med all
dess glädje, kreativitet,
Gudslängtan och brustenhet.
Vi är på väg i rätt riktning i många frågor i våra
församlingar. Andra områden är svagt glödande, dem
behöver vi gemensamt
blåsa på. Vi behöver mötas
och stötta varandra i det
viktiga arbete som vardagen innebär.
ingrid svanell
Verksamhetsansvarig
Pingst församling
20
Inom Pingst är det PMU och
LP-verksamheten, som ansöker
om att bli godkända. Innan ett
sådant beslut kan fattas av Skatteverket måste dock årsredovisningen för 2011 vara klar.
– Det känns väldigt positivt
att den som är med och bidrar
till ett arbete som utan den ideella insatsen, många gånger skulle ha belastat skattebetalarna,
’ FAKTA
får en skattereduktion för detta.
Sedan hoppas vi naturligtvis att
människor ska se möjligheten
att ge mer utan att det kostar
mer, säger Elisabeth Hammarberg, kommunikationschef på
PMU.
Organisationerna som godkänns måste måste föra register
med personnummer på dem
som gett gåvor och rapportera
detta till Skatteverket en gång
varje år.
Den första gången som det
går att använda sig av skattereduktionen blir när självdeklarationen ska fyllas i våren 2013.
UR
Skattereduktion för gåvor
c Organisationen måste vara
en ideell förening, stiftelse
eller trossamfund.
c Gåvorna ska gå till hjälp för
ekonomiskt behövande eller
till vetenskaplig forskning.
c Det kostar 10 000 kronor i
grundavgift för en organisation att ansöka om att bli
godkänd gåvomottagare.
Årsavgiften är sedan 7 000
kronor.
c För att ha rätt till skattereduktionen ska en person
ge minst 2 000 kronor per
år, och de sammanräknade
gåvorna ska vara på minst
200 kronor per gång.
c Privatpersoner som skänkt
6 000 kronor kan högst få
1500 kronor i skattereduktion.
c Skattereduktionen gäller
gåvor som betalas efter 1
januari 2012 under förutsättning att organisationen
blivit godkänd som gåvomottagare av Skatteverket.
Pingst.se nr 1 2012
PLANTERARE. Magnus Persson är en av dem som undervisar på Pingsts Församlingsplanterarprogram. Nästa samling hålls i Malmö i början av maj.
FOTO: MATS NYMAN
Bra start på utbildning
för församlingsplanterare
– Uppstarten har helt klart
överträffat våra förväntningar.
Det säger Nicklas Mörling,
en av dem som varit med och
undervisat på Pingsts församlingsplanteringsprogram, som
drog igång i höstas.
Utbildningen hålls under sammanlagt fyra helger; i höstas i
Stockholm och Göteborg, nu i
vår är mötesplatserna Västerås
och Malmö. Samlingarna innehåller en kombination av undervisning och träning. Drygt 80
personer har hittills varit med på
utbildningsdagarna. Deltagarna
anmäler sig till en modul i taget.
– Vi håller just nu på att planera hur fortsättningen ska
utformas för att på bästa sätt
träna nya pionjärer och för-
samlingsplanterare, säger Niclas
Mörling.
– 
Det finns ett jättestort
intresse för programmet och
för församlingsplantering, säger
han. Jag tror vi går en spännande tid till mötes.
Han gör sig till tolk för alla
som varit med och jobbat med
programmet när han säger att
det varit inspirerande att få ge
vidare sina erfarenheter och
kunna uppmuntra och coacha
de som just nu prövar sin kallelse eller redan har påbörjat förberedelserna för nya församlingsplanteringar runt om i Sverige.
– Visst finns det saker vi vill
förbättra, men det har verkligen
varit en kanonstart.
ULRIKA RAMSTRAND
1. Varför går du utbildningen? 2. Vad är det viktigaste du lärt dig hittills?
3. Rekommenderar du utbildningen till andra?
Robert Bergström,
Malmköping:
1.– Vi har nyligen startat upp
Folkkyrkan i Malmköping,
som på ett sätt är en omstart
av en gammal pingstkyrka,
och samtidigt en helt ny kyrka. Då är det oerhört värdefullt att få sitta ner och lyssna på de som gått före och
byggt. Det här är en fråga jag
brinner för och något som
jag tror är oerhört viktigt
både nu och för framtiden.
2. – Oj, svår fråga. Jag tror att
en av de viktigaste sakerna
är att församlingsplantering
är ett av de effektivaste sätten
att nå nya människor. Att en
ny församling har sitt existensberättigande i att vara
inriktad på att nå vanliga
Pingst.se nr 1 2012
sekulariserade
människor
för Gud, och inte genom att
skyffla redan troende mellan
fållorna. Sen tycker jag också
att man lär sig mycket mellan
lektionerna.
3. – Absolut! Inte minst genom
att man kommer in i ett nätverk av människor som brinner för samma sak.
Anna Wahlgren, Stockholm:
1. – Jag och min man tänkte
mycket kring församlingsplantering och vi ville få en
fördjupning.
2. – Att våga tänka att kyrka är
mina relationer och inte en
byggnad.
3. – Ja.
Jonathan Egerbo, Växjö:
1.– För att vi står i ett initialt
skede av församlingsplantering.
2.– Delade erfarenheter av
andra som gått före och
deras erfarenheter av att
bygga team, förbereda och
grundlägga processen.
3.– Absolut.
21
UNDERVISNING
Kom,
Herre Jesus
Göran Lennartsson skriver: Det är lika naturligt för en kristen att längta
efter Jesus som det är för en brudgum att längta efter sin brud.
F
ramtidshoppet är en omistlig
del av kristen tro. I urkristen
tid kunde man uppmuntra varandra med utropet: Vår Herre,
Kom! (Marana-ta), 1Kor 16:22.
Medvetenheten om att Jesus
snart komma tillbaka var levande för första
generationernas kristna och har kännetecknat väckelserörelser allt sedan dess.
Guds rike som upprättas där Jesus finns,
rymmer två aspekter. Dels Guds rike som
närvarade – ”redan här”, och dels Gudsriket
som kommande – ”ännu inte”. Att Jesus är
Messias proklamerades redan för herdarna
på julnatten, Luk 2:11. Symeon bekräftar i
templet den nyfödde Jesus som den väntade
frälsaren, Luk 2:26. Han regerar i dag i himlen som Messias, Apg 2:33–36. Han är närvarande där två eller tre är samlade i hans
namn,(Matt 18:20. Men han ska också komma tillbaka som Messias för att uppfylla allt
som profeterna proklamerat, Apg 3:19–21.
Göran Lennartsson, Uppsala
är teologie doktor.
och Guds rike har brutit in. Samtidigt är
ännu inte alla konsekvenser av Jesu seger på
korset fullt synliga. Den allmänna uppståndelsen av de döda återstår. Förkunnelsen av
evangeliet till alla folk är ännu inte är avslutad, även om det aldrig tidigare i historien
funnits så många kristna som nu. Jesus talar
också om en måltid i Guds rike vid tidens
fullbordan.
Från massmedia är vi medvetna om de
gigantiska frågor som mänskligheten brottas
med; ekonomi, energifrågor, jordens resurser och inte minst miljön. Paulus skriver om
skapelsen som lider och kvider men som en
dag ”skall befrias ur sitt slaveri under för-
Jesus föddes in i en värld där den gamla
ordningen under syndens välde fortfarande
rådde. Paulus förklarar hur Gud har uppväckt oss med Jesus och gett oss en position
i himlen: ”Därmed ville han för kommande
tider visa den överväldigande rika nåden i
sin godhet mot oss genom Kristus Jesus”,
Ef 2:7. Vi lever i den yttersta tiden - Petrus
proklamerade på pingstdagen att den yttersta tiden nu anlänt, Apg 2, – i väntan på att
den nya tidsåldern ska bryta in. Det sker när
Jesus kommer tillbaka. Det är fulländningen. Jesus sa att evangeliet om riket först ska
förkunnas till alla folk och att fulländningen
(telos) sedan ska komma, Matt 24:14.
Vi lever i denna brytningstid. Uppståndelsen har redan ägt rum. Jesus besegrade
döden när han uppstod. Han är Messias,
22
’’
Medvetenheten
om att ingen
kan kontrollera tidpunkten för Jesu
återkomst hjälper oss
kristna att göra rätta
prioriteringar i livet.
gängelsen och nå den frihet som Guds barn
får när de förhärligas”, Rom 8:21. Gudsrikets ekologiska förvandling av skapelsen
återstår ännu. Det ska ske när Jesus kommer
tillbaka till jorden. Guds rike ska upprättas i
sin fulla kraft. Uppenbarelseboken beskriver
det som ett rike på jorden under 1 000 år,
Upp 20.
För att förstå Guds tillvägagångssätt
när han upprättar skapelsen, är det viktigt
att se själva grundprincipen. Den är formulerad i kallelsen till Abraham: ”Alla folk
skall bli välsignade genom dig”, Gal 3:8, 1
Mos 12:3. Gud använder människor. Han
kanaliserar sin välsignelse genom mänskliga
redskap.
Abraham kallades ut ur folken för att bli
en välsignelse för hela mänskligheten. Abrahams ättlingar skulle vara annorlunda och
förvalta budskapet om frälsning. Vid Sinai
berg kallade Gud Israels folk att vara kanaler
av välsignelse från honom. Förbundet ingicks
och Israel gör prästtjänst åt Gud, 2Mos 19:6.
Att vara annorlunda tillhör uppdraget, att
vara Guds representant inför folken.
Syftet var inte att behålla Guds välsignelse
för sig själva utan att Israel skulle vara ett
ljus för folken, Jes 42:6; 49:6. I nattvardssalen proklamerade Jesus att nya förbundet
som Jeremia profeterade om nu upprättats,
Jer 31:31; Luk 22:2. Detta nya förbund med
Israel har hela mänskligheten fått del av
genom genom Jesus. Hedningarna har fått
medborgarskap i Israel och därmed också
del i förbunden, Ef 2:12. Ännu återstår välsignelser för mänskligheten förmedlade av
Israels folk av oanad dimension. Jesu återkomst ska ses i Bibelns frälsningshistoriska
helhetsperspektiv.
Hackspettens trummande på en ekstam i
Pingst.se nr 1 2012
foto: ulrika ramstrand
mitten av februari medan kylan fortfarande
biter och snön ännu ligger djup på fälten
signalerar att det kommer en ny tid. Vi vet
inte datum för våren – bara att den kommer.
Jesus undervisade om tidens tecken. Han
talade om jordbävningar och katastrofer, inte
för att kittla nyfikenheten eller locka till kalkylering av årtal och datum. Han uppmärksammar i stället signaler som talar om att det
väntar en ny ordning. Det rådande tidsordningen ska inte bestå, utan skapelsen kommer att upprättas och en ny tid bryta in.
Apostlarna hade inte fel i sin övertygelse
att Israel skulle upprättas. Jesus profeterade
att han skulle komma åter och Jerusalem
välkomna honom som Messias, Luk 13:
35; 21: 27. Allting som profeterna förkunnat i Gamla testamentet om den messianska
tiden kommer att infrias, Apg 3:20–21, Jes
11:1f. Mika 4:1–8. Folkets messiasförväntan
var rätt, men tidsfaktorn fel.
Hesekiel proklamerar 500 år före Jesu
födelse om hur Israel som nation ska upprättas, Hes 37. Texten har flera djup. Ett av
dem är den återförening av judar till landet Israel (eretz = Israel) som skett under
1900-talet. Om detta har judar i årtusenden
bett, att Gud ska infria profetiorna och föra
Israels folk från förskingringen bland hednafolken till Israels land. Likaså har man
dagligen bett om Jerusalems upprättelse.
Att Jesus profetiskt förutsäger att Jerusalem
en dag ska öppna sig för honom som Messias, förutsätter att återsamlandet av judarna
till landet Israel ägt rum, och att judar bor i
Jerusalem.
Synen som profeten Hesekiel ser, där
döda kroppar får liv, förmedlar också tron
Pingst.se nr 1 2012
på kroppens uppståndelse. Paulus sätter i
sin undervisning in kroppens uppståndelse
i ett framtidsperspektiv. Och framtiden har
redan börjat eftersom Jesus har ”uppstått
från de döda, som den förste av de avlidna”,
1Kor 15:20. Vid hans ankomst ska också alla
troende uppstå, 1Tess 4:16.
Efter uppståndelsen kommer ”slutet”
(telos), det vill säga fulländningen då historien nått sitt mål. Jesus kommer att överlämna riket åt fadern. ”Då har han förintat
varje välde och varje makt och kraft, ty han
måste härska tills han har lagt alla fiender
under sina fötter”, 1Kor 15:23–25.
I två brev tar Paulus upp missförstånd
bland de nykristna i Thessaloniki angående
Jesu återkomst. Tydligen hade några i församlingen dött och tanken hade insmugit
sig att de döda skulle gå miste om den stora dagen då Jesus kommer. Till dem riktar
Paulus sin uppmuntran: när ankomsten
påannonseras genom trumpetstötar, ska de
kristna som var döda först uppstå. Därefter
rycks de kristna som lever vid ankomsten
”bort bland molnen tillsammans med dem
som uppstått från de döda för att möta Herren i rymden”, 1Thess 4:17.
Jesus kommer för att upprätta jorden.
Skapelsen som är under syndens välde ska
en dag se sin befriare. Jesus, universums
Konung ska komma. Messias Davids son
ska tillintetgöra ondskan.
Det går en röd tråd genom Bibeln, allt
ifrån skapelsen, förbunden med Noa, Abraham, förbundet på Sinai och profeternas
förkunnelse, att hela skapelsen inbegrips
i Guds frälsning. Skapelsen ska upprättas.
Därför förenar Symeon löftena till Israel
och hela mänskligheten i sin lovprisning
till Gud när han ser den nyfödde Jesus: ”Ty
mina ögon har skådat frälsningen som du
har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt
folk Israel”, Luk 2: 30–32.
Jesu återkomst är mer än ett uppryckande. Det är insatt i Bibelns frälsningshistoriska vida perspektiv. Skapelsens upprättelse
och frälsningens fulländning. Det är ingen
tillfällighet att Uppenbarelseboken beskriver
hur skapelsens Eden möter fulländningens
paradis. Jesus, han som är A och O (alfabetets första och sista bokstav) binder samman
Begynnelsen med Änden. Livets träd är tillgängligt igen, Upp 22:12–21.
Det är lika naturligt för en kristen att
längta efter Jesus som det är för en brudgum
att längta efter sin brud. Därför beskrivs
församlingens möte med Jesus som ett bröllop, Upp 19:9. Kärleken till Jesu återkomst
är därför ett hälsotecken på en god relation.
Det blir också en glädjens dag över att tiden
brutit in då skapelsen befriats från våld,
naturkatastrofer och orättvisor.
Jesus uppmanar oss som lärjungar att alltid vara beredda: ”Håll er därför vakna, ty ni
vet inte vilken dag er herre kommer”, Matt
24:42. Medvetenheten om att ingen kan
kontrollera tidpunkten för Jesu återkomst
hjälper oss kristna att göra rätta prioriteringar i livet.
Välkommen Jesus!
Göran Lennartsson
Fotnot: I april kommer Teologiska nätverkets nästa skrift, som handlar om Jesu återkomst.
23
SVERIGE
Samtal om Pingstmissionens framtid
Nästan 200 personer deltog
vid den konferens som Pingst
Internationellt i februari
arrangerade i Uppsala. Samtal om framtidens arbetssätt
stod i fokus.
På Rådslaget för Pingst – fria
Församlingar i samverkan i maj
förra året, togs ett beslut i sju
punkter om hur missions- och
biståndsarbetet ska fungera
inom Pingstmissionen i framtiden. Syftet med konferensen
i Uppsala var att samtala kring
hur dessa beslut ska omsättas i
praktiken. Inbjudna var bland
annat alla regionråden samt personer från församlingarnas missionsråd och styrelser som möttes i en varm och framåtblickande atmosfär.
Pingsts direktor, Pelle Hörnmark, predikade om kallelsen,
hur den ges och hur den bekräftas. Efter predikan blev det
bönevandring inne i kyrksalen
med stationer med olika mis-
24
SAMTAL.
Frågor om
mission i
framtiden
dryftas.
Foto:
Andreas
Henriksson
sionsområden där Pingstmissionen är verksam. Böneljudet
steg från olika hörn i salen och
det gick inte att ta miste på ett
brinnande engagemang från de
samlade.
Diskuterade PMU:s roll
En av frågorna som diskuterades var PMU:s roll, både gentemot biståndsorganet Sida och de
svenska pingstförsamlingarna.
Samtal fördes om hur detta projektsamarbete ska se ut i framtiden och vilket mandat PMU har
att, i vissa fall, kunna driva projekt direkt med en lokal partner.
– Vi tror på kraften i de svens-
ka församlingarna och vill inte
distansera oss från dem, sa Niclas Lindgren, PMU:s direktor.
– Men vi behöver se över våra
arbetssätt och ibland komplettera det vi gör inom ramen för
trepartssamarbetet mellan PMU,
svensk församling och partner i
samarbetslandet med nya strategiska samarbeten.
Niclas Lindgren informerade
också om att organisationen
söker nya vägar till finansiering
av arbetet:
– Allt arbete som vi gör passar
inte in i det anslag som vi kan
söka pengar av från Sida. Det
kan handla om att söka pengar
via olika ambassader. Exempelvis är det vanligt att EU-pengar
eller andra biståndspengar hanteras av ambassader runtom i
världen, förklarade Niclas Lindgren.
Lars Anderås, direktor för
Pingst Internationellt, tog upp
en annan viktig fråga som handlar om att öka den lokala närvaron i områden de arbetar.
Framförallt handlar det om att
samordna olika arbeten där det
är möjligt, där exempelvis PMU,
IBRA och enskilda församlingar
kan dela kontor ute i fält.
– Det fungerar på ett bra sätt i
Mellanöstern, där vi har ett regionalt kontor på Cypern. Det kan
stå som modell för hur vi kan
jobba på andra ställen, sa Lars
Anderås.
Samtalen från den här helgen
ska utgöra ett underlag för en
konsekvensbedömning som ska
leda till förslag till Rådslaget för
Pingst i maj.
Mikael Stjernberg
Pingst.se nr 1 2012
plantskola. Nybyggda och nyinvigda Södertörnkyrkan i Huddinge blir platsen för årets Rådslag. FOTO: HENRIK STENZELIUS
Rådslaget hålls i nytt växthus
Ett växthus i Huddinge blir
mötesplatsen för årets Rådslag, där nya tankar ska sås.
Södertörnkyrkan vill visa hur
församlingen, med byggnaden
som redskap, öppnar upp för
fler människor att komma till
tro.
I år står pingstförsamlingen
Södertörnkyrkan i Huddinge
värd för Rådslaget, i helt nybyggda lokaler.
– Det ska bli riktigt roligt att
få välkomna människor från
olika håll i landet och samtidigt
presentera tanken bakom vår
nya kyrka, säger pastor Roger
Stenzelius.
Hans förväntan är att de frågor som togs upp till bearbetning under förra årets Rådslag
ska visa sig ha fallit i god jord i
församlingarna.
– Jag hoppas också få se fler
unga deltagare denna gång, vilket efterlystes i fjol, säger han.
Ingen vanlig kyrka
Med sin stora glasfasad för
pingstförsamlingens nya lokaler
i Huddinge knappast tanken till
en traditionell kyrka, vilket inte
heller är meningen. Byggnaden,
som invigdes den 15 januari, har
i stället fått namnet Växthus1.
– Tanken är att det ska vara
ett hus dit alla känner sig välkomna. Det ska kännas mer som
ett kulturhus än en kyrka, där
själva formen och den genomskinliga fasaden verkar bekant
och lockar människor att komma in, säger Roger Stenzelius.
Förutom en kombinerad kyrko-, konsert- och kongresshall,
inrymmer fastigheten idrottshall
med relaxavdelning, konferenslokaler, kafé med dagens lunch,
och andaktsrum.
– Vi har också en 90 kvadratmeter stor lounge, som vi inrett
så att vem som helst ska kunna
sätta sig ner och känna sig som
hemma, berättar Stenzelius.
Projektet påbörjades förra
sommaren, och ett aktiebolag
har bildats. Bland annat sker
konferensverksamhet i samarbete med Huddinge konferenscenter. Målet är att ha öppet
alla dagar för allmänheten, med
ständiga aktiviteter för olika
kategorier av människor. Syftet
är att skapa en miljö som ger
energi, gemenskap och omsorg.
Genom
en
medlemsklubb
erbjuds bland annat förtur till
och rabatter på olika aktiviteter.
– Vi vill att detta ska vara ett
växthus för ande, själ och kropp,
säger Roger Stenzelius.
Förutom
sina
söndagsgudstjänster har församlingen
Alphakurser och samlingar på
olika språk. Man satsar också
mycket på sång och musik och
olika aktiviteter för barn, ungdomar och äldre. Internationell
biståndsverksamhet är en annan
viktig del av församlingens verksamhet, liksom socialt arbete i
närmiljön.
I samarbete med LP bjuder
man bland annat in till en värmestuga med frukost och lunch
vissa dagar. Och de nya lokalerna innebär nu ännu fler möjligheter.
– Vi hoppas att många människor ska finna en gudstro. Med
huset som ett redskap vill vi göra
Jesus känd.
Noomi Lind
Fotnot: Södertörnkyrkan är en
egen juridisk person, men också
en av församlingsenheterna i
Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.
Minister på besök i Pingsthuset
I början av februari fick
Pingsthuset i Flemingsberg
söder om Stockholm besök
av civil- och bostadsminister
Stefan Attefall.
Stefan Attefall, KD, har ansvar
för frågor som har med kyrkor
och samfund att göra. Besöket
på Pingsthuset var en del av
hans arbete att öka kunskaperna
om och relationerna med den
här delen av det civila samhället
i Sverige.
I det tal han höll i matsalen
Pingst.se nr 1 2012
lyfta fram det ni gör på grund
av er övertygelse, uppmanade
han personalen. Ni gör viktiga
saker!
Gåva från pingströrelsen
uttryckte han sin glädje över att
få göra detta besök och gjorde
hänvisningar till sin egen uppväxt i Pingstkyrkan, Lycksele.
– 
Tro driver till insatser
både här hemma i Sverige och
utomlands. Var frimodiga i att
Stefan Attefall, liksom hans
politiskt sakkunniga Caroline
Nilsson, som var med på besöket, fick ta emot senaste årsboken från Pingst, samt de två
historieböckerna om Pingströrelsen som en gåva från den
svenska pingströrelsen.
ULRIKA RAMSTRAND
Minns du sången • DVD
Minns Du sången blev en jättesuccé
när det visades i sveriges Television.
Varje säsong presenteras här på en
dubbel-DVD med 4 timmar speltid.
Pris: 159 kr/säsong
www.shop.pingst.se
25
SVERIGE
Hallå där ...
… Eva Skog, redaktör för
Ibras nya bok ”FUNNEN AV
GUD!” – möten som förvandlar liv.
Vilka vänder sig boken till?
– Jag är övertygad om att
alla kan bli uppmuntrade och
fascinerade av att läsa den,
det är en riktigt härlig vittnesbördsbok. Sanningen är den
att IBRA ser så oerhört mycket
hända runt om i världen, och
ibland kan det nästan kännas som att det är en hemlighet, eftersom många – när de
får höra om vad vi gör och
vad som händer – reagerar
med: ”Men varför har ni inte
berättat det här?! Det är ju
helt fantastiskt!” Så det hoppas vi boken ska kunna bidra
till att öka medvetenheten om.
Personligen önskar jag också
att boken ska fungera som en
injektion av tro på Gud i vårt
eget land. Det Gud gjort i dessa
människors liv vill han göra
för oss med!
Hur många exemplar är den
tryckt i?
– Vi har tryckt den i 20 000
exemplar, och den är på 128
sidor.
Nöjd. Eva Skog hoppas att
boken ska vara uppmuntrande
att läsa.
Hur ska den användas?
– Vi kommer framför allt
att dela ut den på möten och
konferenser. Det är naturligtvis så att vi genom boken hoppas kunna skapa större finansiella resurser för IBRA Medias
verksamhet. Det finns stora
behov.
Har det varit svårt att få ihop
materialet?
– Nej, faktiskt inte. Det är
snarare så att
vi inte har fått
rum för allt.
Vi satt på väldigt mycket bra
material – intervjuer och möten
med människor
som vi samlat
under några års
tid – och det var
så idén föddes
från början: Detta är så bra att vi
måste samla och
erbjuda människor att ta del
av det! Boken innehåller 28
berättelser, och det är underbara – och många gånger
mirakulösa – historier om hur
enskilda människor kommit
till tro på Jesus.
Hur får man tag på boken?
– Förutom att vi kommer
dela ut den vid möten där vi
informerar om IBRA, kan
man självklart också höra av
sig till oss och
få ett exemplar.
En anledning till
att vi tagit fram
boken är att vi
hoppas komma
i kontakt med
människor som
ännu inte är
regelbundna
understödjare till IBRA,
men givetvis är
också ”gamla”
välkomna att
höra av sig. Vi
önskar förstås att de som tagit
emot eller skickat efter boken
också ger en gåva till arbetet –
stor som liten är välkommen.
ULRIKA RAMSTRAND
Stöd vid uppsägning
på grund av sjukdom
Nu kan personer som förlorar
jobbet på grund av ohälsa
också få hjälp av Trygghetsrådet TRS. Detta tack vare ett
nytt omställningsavtal som
Arbetsgivaralliansen tecknat
sedan 1 januari i år.
Hitintills har Trygghetsrådet
TRS, kunnat erbjuda personligt
omställningsstöd endast för personer som sagts upp på grund av
arbetsbrist. Men nu finns också
Livsberättelser utgivna av Pingst arkiv & forskning, nr 1
AllAn
BurmAn
Min barn- och ungdomstid
Allan Burman
i Tanganyika 1937-1955
Pris: 159 kr
Allan Burman berättar i boken
om hur det var att växa upp som
missionärsbarn i Tanzania under
pingstmissionens pionjärtid.
www.shop.pingst.se
26
möjlighet till samma stöd ifall
uppsägningen sker på grund av
ohälsa.
– Vi såg en orättvisa som vi
nu kan vara med och bekämpa,
säger förbundsdirektör Kenth
Nauclér på Arbetsgivaralliansen.
Stödet som den anställde som
sägs upp på grund av ohälsa får
är detsamma som vid uppsägning vid arbetsbrist.
Det handlar bland annat om
ekonomiskt stöd och personlig
rådgivning.
Det nya avtalet inleds med en
prövoperiod på tre år.
– Vi tror inte på någon rusning precis, säger Kenth Nauclér, men det känns bra att kunna erbjuda det här stödet.
Alla arbetsgivare som tillhör
Arbetsgivaralliansen omfattas
av TRS verksamhet. Så gott som
alla pingstförsamlingar är medlemmar i Arbetsgivaralliansen,
vilket alltså innebär att stöd vid
uppsägning vid ohälsa kan komma pastorer och andra anställda
i församlingar till del.
ULRIKA RAMSTRAND
Pingst.se nr 1 2012
Frid i själen-kampanj
i din församling?
öd
skor som kom. Vi bj
ni
än
m
a
ny
la
al
se
t
n var
”Det var härligt at
ukar gå i kyrkan, ha
br
te
in
m
so
an
m
s
med vår dotter
an, atmosfären…”
ik
ed
pr
,
en
ik
us
m
n:
te
elfia, Stockholm
berörd av gudstjäns
mlingsmedlem i Filad
Försa
På många orter har församlingar samarbetat kring 100 dagar med
Jesus-kampanjer, inspirerade av Niklas Piensohos förra bok.
Nu finns en ny bok, nya idéer och hjälpmedel för nästa
satsning i din församling: Frid i själen.
Frågan om hur man mår i själen berör i stort sett varenda människa
idag. I ett samhälle där det aldrig blir helg, där affärer har öppet sju
dagar i veckan och där lampan alltid lyser blir många utmattade och
deppiga. Hur får man frid i själen?
I sju kapitel tar Niklas Piensoho upp ämnen som Ånger, Tokstress,
Måndagsångest, Att sova gott, Ångest, Den goda oron och Själsfrid.
Ämnesrubriker som kommunicerar, väcker igenkänning och längtan
hos vilken kristen eller sekulariserad svensk som helst.
FOTO: MAGNUS ARONSON
Resurser som finns för Frid i själen-kampanjen
”Jag tror aldrig vi har sett så stort gensvar som under den här satsningen …
Alla fattade direkt vad det handlade om,
det var väldigt kommunikativt.
Det dök upp mycket nytt folk. Många i
vår församling kände kopplingen mellan
vardagslivet och Bibeln.”
Niklas Piensoho
• Boken Frid i själen. Idéer och inspiration för predikningar.
Perfekt för medlemmar och besökare att köpa med sig hem.
• Filmtrailer att visa i gudstjänstens inledning och på församlingens
hemsida
• Mobil-app att hänvisa till i annonser och affischer.
Gör en Frid i själen
-kampanj på din
ort!
Samarbeta med
andra församlinga
r
Erbjud svar på m
änniskors frågor
Läs mer på www.libris.se/frid-i-sjalen
• INFO OM BOKEN • INTERVJU MED NIKLAS PIENSOHO SOM BERÄTTAR OM BOKEN OCH KAMPANJEN
• LÄNK TILL FILMTRAILER • LÄNK TILL INFO OM FRID I SJÄLEN-APPEN
nomförde
Många församlingar ge
panjen.
100 dagar med Jesus-kam
själen 2012!
Följ upp det med Frid i
Pingst.se nr 1 2012
Libris förlag
27
Tel: 019-20 84 00 mail: [email protected]
BÖCKER
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till [email protected]
På okänd mark
sorgen och försöker fånga
frågorna i luften.
Boken blir inte bara ett
verktyg, den blir en medvandrare till läsaren, någon
att hålla i handen genom
hela spannet av känslor,
frågor, tro och tvivel. Författaren tar de stora frågorna
på allvar och när svaren inte
finns tar han med sig läsaren
in i vilan vid korsets och den
öppna gravens hoppfulla
budskap.
B
oken Himlen finns på riktigt är en storsäljare. Enligt det svenska förlaget, Gospel Media, ligger siffrorna här på dryga
30 000 sålda exemplar hittills, och det
är mycket när det handlar om den kristna
genren. I hemlandet, USA, talas det om upplagesiffror på flera miljoner och topplaceringar på
försäljningslistor.
Omslaget visar en liten kille i gul slipover och
boken bygger på hans berättelse om hur han
besökte himlen i samband med att han, vid fyra
års ålder, drabbades av bukhinneinflammation
och genomgick flera operationer.
Boken har inte lockat mig tidigare, men när
jag nyligen upptäckte reklam för en annan bok,
också den amerikansk, med titeln Tillbaka från
himlen (Livets ords förlag) och med en likaledes
gulklädd liten kille på omslaget, så fångades min
uppmärksamhet.
Min första tanke associerade till så kallade
vandringshistorier, de där som alltid berättas av
någon som hört det från någon som har en kusin
som… ja, ni vet, och som någon bestämt sig för
att utveckla i bokform.
Efter att ha läst böckerna konstaterar jag att
det rör sig om två olika berättelser men med en
del likheter. Båda handlar om små pojkar, fyra
respektive sex år, som i gränslandet mellan liv
och död har en utomkroppslig upplevelse. I båda
fallen är det fäderna som återger berättelsen.
Men det finns också olikheter. Fyraåringens
berättelse handlar om Jesus och andas mycket
trygghet medan sexåringens historia rör sig om
kampen mellan gott och ont, änglar och demoner, men också mirakler.
Jag avskriver alltså tanken på vandringshistoria. Jag fortsätter undra lite över tillförlitligheten
men släpper det eftersom det krävs en långt mer
djuplodande research för att avgöra den.
Däremot funderar jag vidare på om detta kan
vara början till en ny genre på den kristna bokmarknaden. Vad säger oss det stora köpintresset?
Och då blir min nästa fråga: Behöver vi det här?
Bibeln själv är ju ganska sparsam när det gäl-
ler beskrivningar av det himmelska. Om det var
med sådana skildringar vi skulle vinna världen,
eller få vår tro bekräftad, så borde väl Bibeln vara
tydligare?
Kanske kittlar berättelserna bara vår nyfikenhet på det okända? Samma nyfikenhet som
veckotidningar och tv-kanaler framgångsrikt slår
mynt av.
Så tänker jag.
Kerstin Klason
28
NÅGOT ATT HOPPAS
PÅ NÄR DET VÄRSTA
HAR HÄNT
Per Arne Dahl
Libris
Med viss skepsis öppnade
jag den här boken, trots att
författaren uppges vara en
av Norges mest lästa kristna
författare.
Min skepsis kommer från
en trötthet över alla de så
kallade självshjälpsböcker
som strömmar ut från såväl
sekulära som kristna förlag
– ofta med samma budskap,
men i de kristna varianterna
”dekorerade” med lite passande bibelord.
Men mina låga förväntningar kom av sig när jag
öppnade boken.
Boken var till stora delar
färdigskriven, redan före den
22 juli 2011, Norges långa
fredag med bomber i Oslo
och massakern på Utöya.
Att då också ta in detta
ofattbara i texten gjorde
den förstås skrämmande
aktuell. Men den får också
en extra dimension av djup
trovärdighet mot bakgrunden
av en nationell katastrof och
kollektiv sorgeprocess. Men
boken har minst lika mycket
att ge i den lilla katastrofen –
när livet brutalt vänder i det
privata livet.
Det som omedelbart griper
mig vid läsningen är att den
inte är en bok om metoder
och tekniker för sorgeprocesser. Där andra författare
kommer in från distans, ställer sig Per Arne Dahl mitt i
MIN BARN- OCH
UNGDOMSTID I
TANGANYIKA 1937–1955
Allan Burman
Pingst arkiv och forskning
Här presenterar Pingst
arkiv och
forskning den
första delen
i en serie
livsberättelser med
anknytning
till pingströrelsen. Det är
enskilda människor som
biografiskt delar med sig av
sin historia.
Först ut är Allan Burman,
missionärsbarn med uppväxt
i Tanganyika (nuvarande
Tanzania).
Han ger oss en gedigen
berättelse som täcker allt
från föräldrarnas förlovning
1937 till hans eget återbesök
i ”hemlandet” år 2000. Till
sin hjälp har han bland annat
tagit föräldrarnas och deras
missionärskollegers dagboksoch minnesanteckningar och
även vävt in faktainformation
om själva resandet, båtarna
och landet.
Som litteratur betraktat
kan det massiva textmaterialet, tätt satt på sidorna, möjligen verka avskräckande och
aningen för detaljerat. Om
man däremot beaktar att det
handlar om dokumentation
i första hand, så kan man
bara imponeras av det arbete
Burman lagt ner. Initiativet –
att låta människor komma till
tals med sin berättelse – är
bara att applådera och kommer, väl skött, att ge värde-
fulla och intressanta bidrag
till historieskrivningen.
Boken finns i digatalt
format att hämta på www.
pingst.se. Där finns också
möjligheter att införskaffa
boken i pappersversion.
…och det finns mer
Livsberättelser är bara en
del av allt det material som
Pingst arkiv och forskning
producerar och samlar.
För den som är intresserad
av pingsthistoria finns en
hel del att ta del av från
tidigare forskning i form av
avhandlingar, uppsatser,
artiklar med mera. Här finns
också arkivsamlingar som
donerats av privatpersoner,
församlingar och andra. Allt
finns lättöverskådligt på
www.pingst.se
DÖDEN, UPPSTÅNDELSEN
OCH DET EVIGA LIVET
I serien Trons hemlighet
Teologiska nätverket
Döden och
livet efter
detta har nog
alltid engagerat människor
och ibland
föranlett
både hetsiga
debatter, lärotvister och
splittringar inom den kristna
kyrkan.
Teologiska nätverket inom
Pingst har med den här skriften i serien Trons hemlighet
närmat sig ämnet. Det sker
med stor respekt för ämnets
karaktär och för människors
erfarenheter i dödens närhet.
Spekulationer och antaganden lyser med sin frånvaro här och även om Bibeln
inte alltid är enkel att tyda
när det kommer till det här
ämnet, så är författarna noga
med att inte kliva utanför de
bibliska ramarna. Det betyder
fokus på försoningen som
grund för det eviga, kristna
hoppet också när det jordiska
livet bryts ner.
Notapparaten med bibelhänvisningar ger en enkel
ingång till att själv studera
vad Bibeln har att säga.
Pingst.se nr 1 2012
MUSIK
Linn Mårdstam
Den första skivan
Egen utgivning
Precis som
skivtiteln
antyder så
är detta Linn
Mårdstams
entré på
skivhimlen. Den första
skivan är sannerligen en bra
start på en förhoppningsvis
spännande resa. Om det görs
nya låtar nuförtiden? Absolut. Linn Mårdstam tillhör
den spännande kategorin
musiker som växt upp med
de frikyrkliga tongångarna
och nu kliver ut i verkligheten med eget material. Tio
egna låtar som alla fastnar
efter några genomlyssningar.
Linn Mårdstams första skiva
är oavsett genreplacering
spännande och personlig.
Vi som hörde Linns
framträdande på höstens
musikkonferens i Smyrnakyrkan Göteborg minns hennes
innerliga sång och egna
uttryck.
På Den första skivan
medverkar också bland annat
Erik Mjörnell och Peter Sandwall. Allt är välproducerat
och smakfullt gjort. Den första skivan är förhoppningsvis
inte den sista.
Julia, Gabriel, Linnea
Har den äran
Tomsing
En födelsedagspresent
som heter
duga.
Tomas
Hagenfors,
låtskrivare och nestor för
Tomsing musik har fått en
skiva i present, innehållande
sin egen musik framförd av
barnen Julia, Gabriel och
Linnea. Har den äran är
producerad av Johannes
Häger som också tagit sig
friheten att hotta upp låtarna
rejält. Mycket bra!
Sångtrion har sköna röster
med rejält tryck och ackompanjeras av en knippe rutinerade musikanter. Tomas
Hagenfors, låtskrivaren och
födelsedagsbarnet har gjort
Pingst.se nr 1 2012
många sånger upptäcker man
efter att ha lyssnat igenom
skivan. Exempelvis Har den
äran, Hela livet igenom
och Ty så älskade Gud är
välsjungna sånger som tack
vare den här produktionen
får nya kläder. Kan inte annat
än säga grattis till familjen
Hagenfors för alla sånger och
skivor.
Lars Roos
Som din dag
Talking Music
I cirka 60
år har Lars
Roos verkat
som pianist.
Som din dag
är en skiva
med traditionella psalmer
och sånger och kan sägas
sammanfatta mycket av Lars
Roos musikaliska bana som
inleddes vid 4 års ålder i Betaniakapellet i Kvarnsveden.
Under många år jobbade
Roos i stora orkestersammanhang bland annat med
Simon Rattle och Esa-Pekka
Salonen och har också under
lång tid anlitats som ackompanjatör för bland annat
Birgit Nilsson och Håkan
Hagegård.
Lars Roos har medverkat
på mer än sextio skivor och
Som din dag kan nog sägas
vara en hyllning till våra
folkkäraste sånger. Skivan
innehåller 18 spår som i stort
sett har samma karaktär
och är fina att använda för
avkoppling och stillsamhet. Våra gamla läsarsånger
uppmärksammas med denna
skiva och Lars Roos får oss
att förstå att dessa sånger
är ett arv som är viktigt att
bevara.
Gabriel Fauré
Requiem och
andra kyrkliga verk
Collegium Records
Faurés
Requiem är
ett mycket
vackert
verk. Fauré
som levde i
den romantiska perioden av
musikhistorien var en tydlig
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till [email protected]
frukt av sin samtid vilken
tydligt märks i hans Requiem komponerat mellan åren
1877 och 1890. Gabriel Fauré
var i botten pianist och organist men undervisade också i
komposition vid musikkonservatoriet i Paris. På den här
strålande inspelningen möter
vi The Cambridge Singers
med solister och City of
London Sinfonia under ledning av John Rutter. Förutom
det välbekanta Requiem så
innehåller skivan också några
körverk som exempelvis
Cantique de Jean Racine
komponerat 1865. Gabriel
Faurés musik kännetecknas
ofta av mjuka linjer och
romantiska klanger. The
Cambridge Singers är en
väluppskattad skara sångare
som rönt stora framgångar
både i det engelska hemlandet samt i övriga delar av
världen.
Ida Sand
Meet me around midnight
ACT music 2007
En skiva
med bland
annat Jan
Lundgren,
Ulf Wakenius och Nils
Landgren som kompband kan
inte annat än bli bra, helbra!
Till de smakfullt kompande
musikanterna hör vi svenskan
Ida Sand med sin ypperligt
självklara jazzstämma som
gör sig väl rakt igenom.
Meet me around midnight
som är producerad av Nils
Landgren innehåller några
välkända låtar samt också
nya bekantskaper där några
är skrivna av Ida Sand själv.
Mina favoriter måste
bli Here comes the rain
again och Ida Sands egen
Home. ACT music huserar
ett brett stall av välrenommerade musiker, många från
Skandinavien och Ida Sand
kommer med all sannolikhet att fortsätta få utdelning
för sina fina jazztolkningar.
Sverige är sannerligen ett
rikt musikland.
Törs vi spänna bågen?
E
n måndag i februari skiner solen och där
ute är det mycket snö och minus fem
grader. Jag sitter inomhus och lyssnar på
Ulf Wakenius senaste skiva Vagabond.
En fantastisk skiva av och med en av de
största gitarristerna just nu.
Skivans titel passar bra till den ständigt resande musikern Wakenius, en hårt arbetande man
som alltid verkar ha väskan packad. Parallellt
med lyssnandet surfar jag runt bland artiklar och
bloggar på nätet och kan inte annat än stanna
kvar vid det pågående samtalet om frikyrkans
framtid. Efter att ha läst upphovet till debatten,
Sigfrid Demingers artikel om frikyrkan som inte
bär hela vägen så inser jag att samtalet nu också
breddats och berör även musikens roll i kyrkan.
Måste medge att det ibland blir absurt med hela
diskussionen om hur musiken borde låta i kyrkan, framför allt när jag samtidigt som jag skriver
ofta lyssnar på allt från barock till nutid.
För mig är musik precis så som upphovsman-
nen gör den till, sitt eget personliga uttryck. Jag
närmar mig snart 20 år som verksam yrkesmusiker. Om jag räknar med i snitt ett hundratal spelningar per år i nästan 20 år så blir det en del. Slips
på, slips av. Packa upp instrument, packa ner.
Konsert i Fästningskyrkan i Karlsborg eller i Berwaldhallen i Stockholm. Eksjö, Skövde, Göteborg
eller Västerås. Buss och flyg, ett ständigt resande.
Aldrig tråkigt, som oftast väldigt uppskattat och
inspirerande. Varje spelning har besökts av en
någorlunda intresserad publik och vid varje konsert har musiken anpassats efter vad beställaren
vill ha, vem som lyssnar och vilka som spelar. Med
andra ord ganska variationsrikt.
Hur är det i våra kyrkor då? Vågar vi spänna
bågen och tänja gränserna eller räcker det med att
allt är lite så där lagom – mainstream? Vad skulle
hända om våra kyrkor kunde erbjuda ungdomliga
lovsångsteam och duktiga stråkkvartetter? Långhåriga heavy-metal band och polerade jazztrios?
Kammarkörer och gospelkörer? Inte för att kyrkan
ska bli en musikalisk instrumentverkstad utan för
att vi ska nå många, från olika kulturer, åldrar och
intressen.
Gud har inte skapat musikstilarna, däremot har
Han gett oss förmågan att skapa musik. Hur som
helst så har senaste tidens debatterande om frikyrkan gjort att många blivit tvungna att tänka efter
och analysera. Bara det är en seger. Seger för både
frikyrkan och musiken som vandrar hand i hand.
Peter Stolpestad
Musikkonsulent Pingst
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Andreas
Alexandersson
är ny programhandläggare
på PMU med
ansvar för Östafrika. Han har
efterträtt Fredrik Karlsson.
Rosmarie Källberg är från
och med 1 februari anställd
som pastor och föreståndare i
Hallstahammar på 80 procent.
Daniel Ernvik avslutar sin
tjänst som föreståndare i
pingstförsamlingen i Timrå den
31 juli, en tjänst han innehaft
sedan 1 maj 2007.
Henrik Mjörnell har avslutat
sin pastorstjänst i Björnstorps­
kyrkan Oskarström och står
nu till förfogande för fortsatt
församlingstjänst.
Lars-Ivar Nilsson, tidigare
föreståndare i Trollhättan,
arbetar nu som föreståndare i
Skandinaviska frikyrkan på Las
Palmas tillsammans med sin
hustru Majred.
Christofer Öhrvall och
Amanda Rabnor vikarierar
som ungdomspastorer i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm
Följ folk i rörelse
Mejla till [email protected]
på varsin halvtid under våren
då Gustav Jannerland är
föräldraledig.
Ronnie Norling har sedan i
höstas en 25-procent tjänst i
Filadelfiakyrkan i Stockholm
med fokus på själavård. Tjänsten gäller under hela 2012.
Daniel Holmgren börjar den
1 april som föreståndare i
Norrahammar-Tabergs pingstförsamling.
Samuel
Petersohn är
sedan i höstas
studentpastor
på Campus
Norrköping, en
del av Linköpings Universitet.
Paul Waern, tidigare föreståndare i Pingstförsamlingen i
Mullsjö, är ny direktor för ICBI.
Han efterträder Rolf Gard.
Björn Magnusson slutar sin
tjänst i Storfors den 1 augusti.
Mikael Stjernberg har avslutat tjänsten som informationsansvarig på PMU och är nu
pressamordnare på Sveriges
kristna råd. Noomi Lind ersätter honom på PMU.
Pastorsakademin
avslutad
Nu i mars avslutades Pingst
pastorsakademi med regionala
samlingar i Västerås, Örnsköldsvik
och Jönköping.
Pingst Pastorsakademi har samlat mer
än 400 pingstpastorer till undervisning kring ledarskap, personlig andlig
utveckling och teologi. Alla deltagare
har under de här två åren ingått i processgrupper, som träffas i samband
med de större samlingarna, men också
mellan modulerna. De som velat har
också kunnat läsa in akademiska poäng.
30
Carina Nyman är anställd
på LP-verksamheten för att
arbeta med LP Ung event och
samlingar.
Marcus Sönnerbrandt har
tackat ja till kallelsen att bli
ny föreståndare i Sionförsamlingen i Linköping. Han är idag
föreståndare i Aspnäskyrkan i
Järfälla.
Rekommendation
Rolf Gard som tidigare arbetat
som pastor, bland annat i
Nyhems Pingstförsamling och
inom Idrottsmission, avslutar
nu sin tjänst som direktor för
Distansbibelskolan ICBI.
Under Rolfs tid i ICBI har
arbetet växt och en fördjupad kontakt har skapats med
våra samarbetsförsamlingar
och rörelser. Rolf har en god
organisationsförmåga och en
kunskap att driva arbetet på ett
strukturerat och genomtänkt
sätt. Han har också en känsla
för människor som skapat ett
bra arbetsklimat, både på hemmakontoret och utomlands.
ICBI har moderniserats och
utvecklats under hans ledarskap.
ICBI:s styrelse rekommenderar honom å det varmaste till
nya arbetsuppgifter. Då Rolf
inte har någon annan tjänst på
gång är han öppen för samtal
om nya arbetsuppgifter.
För ICBI:s styrelse
Per-Åke Enström, ordförande
Ola Olofsson, vice ordförande
Krister Hultberg avslutar
sommaren 2012 sin tjänst i
Filadelfia Öckerö där han har
varit föreståndare sedan 11 år
tillbaka.
Krister är en duktig ledare
och kommunikatör. Han har
en mycket god förmåga att
undervisa och göra Bibelns ord
relevant för lyssnaren, och talar
på ett sätt som alla människor
kan ta till sig, oavsett bakgrund
och ålder.
Krister har under sin tid som
församlingens föreståndare
varit drivande i förändringsarbetet kring gudstjänster mm
och bidragit till en positiv
utveckling på många områden.
Vi vill därför varmt rekommendera Krister till fortsatt
tjänst i en församling eller
annat sammanhang. Han nås
på telefon: 0706-965736, mail:
[email protected]
För församlingsledningen
Filadelfia Öckerö
Stefan Larsson, ordförande
Annonsera efter pastor på pingst.se
Nu är det möjligt för församlingar och verksamheter i
Pingströrelsen att publicera
sina platsannonser också på
Pingst.se. Dessutom erbjuds
också en möjlighet för pastorer
som söker tjänst och församlingar som söker pastor att hitta
varandra på www.pingst.se
I avdelningen Platsannonser församlingar och verksamheter kommer platsannonser från församlingar och verksamheter i Pingströrelsen att presenteras. Nya annonser
kan skickas till: [email protected].
De församlingar som är medlemmar i
Pingst – fria församlingar i samverkan
får tillgång till denna
tjänst utan kostnad.
För pastorer som
söker tjänst och
församlingar som
söker pastor finns
också en avdelning
på denna webbplats
med
utförligare
information
om
personer och församlingar.
Denna
tjänst
kräver dock inloggningsuppgifter.
För att få dessa och vidare instruktioner kontakta: [email protected]
Pingst.se nr 1 2012
Hallå där ...
… Niklas Piensoho, som
skrivit boken ”Frid i själen”,
som kommer ut på Libris
förlag i slutet av mars.
stark att den övergår i ångest,
så är den viktig energikälla.
Min tes är att vi kan känna oro
och frid samtidigt, det är ingen
motsägelse
mellan dessa
känslor,
men det gäller att vi hittar balansen.
Varför har du skrivit boken?
– Ibland får man ett tilltal
från Gud, där något blir speciellt tydligt. För mig har det blivit tydligt att hela Bibeln är full
av fridsbudskap. Det är också
ett oerhört viktigt ämne idag.
Många människor tycker att
livet är väldigt komplicerat. Vi
omges av ett enormt informationsflöde och ett hårt tryck i
arbetslivet och i vardagen. Det
finns en stark oro i tiden.
Niklas Piensoho.
Hur skiljer sig din bok från
andra själavårdande böcker?
– Det specifika med boken
är att den tar sin ansats tydligt
både i Bibeln och i samtiden.
Den är inte skriven utifrån en
terapeuts perspektiv, utan från
en pastors och teologs synvinkel, med biblisk vägledning.
Du skriver bland annat om
den goda oron. Hur kan oro
vara av godo?
– Oron är en enorm kraft
som kan sätta dig i rörelse och
skapa positiv förändring. Jag
brukar säga att motsatsen till
oro inte är frid utan likgiltighet. Så länge oron inte är så
Är tanken
att boken
ska användas
på något
speciellt
sätt?
– Den
är skriven
så att vem
som helst
ska kunna läsa och ha glädje av
den, men den får gärna användas som underlag för exempelvis gudstjänstserier. Som komplement till boken finns det ett
grafiskt material och en kort
film. Dessutom kan man ladda
ner appen Frid i själen, där det
bland annat går att stämma av
hur man själv mår, hur staden
man bor i
mår, samt
lägga in
böneämnen.
Vad hoppas du att
boken ska
få för betydelse?
– Min
önskan är
att Bibelns
budskap
om
frid
verkligen
ska nå fram
till människor i dag. Det är
summan av evangeliet. Känslan vi har i kroppen är viktig
och Jesus sa: ”Var inte rädd.”
Noomi Lind
vde...
Furaha öpåveParnzle
isjukhuset.
...tack vare vården
0 kvinnor på
Men varje dag dör 1 00
drahälsovård.
grund av bristande mö
Din gåva räddar liv!
0 så skänker du
SMS:a PANZI till 72 98 ww w.pmu.se
på
100 kr eller ge en gåva
Pingst.se nr 1 2012
31
POSTTIDNING B
Psykolog med känsla för utsatta
– Jag är priviligierad som får arbeta som
jag gör, i ett arbete med Gud i centrum.
Det säger Rushika Amarasekera från
Sri Lanka, som brinner för att förhindra
sexuella övergrepp mot barn.
Rushika Amarasekera är liten och nätt som
en ung flicka sina 44 år till trots. Men det ska
man inte luras av, för hon besitter en ovanlig auktoritet, som fångar åhörarna och fyller rummet när hon talar. Att hon också har
en skön humor och nära till skratt förstärker
effekten.
Lankesiska Rushika växte upp med en
buddistisk pappa och en kristen mamma.
Hon har bott i flera olika länder, men när
hon var klar med sin utbildning bestämde
hon sig för att rota sig på Sri Lanka. Och det
är här hon i dag har sin bas, sina föräldrar,
sin syster och många vänner.
”Ständig kontakt med Gud”
Rushika var bara 12 år när hon fick vara
med om ett gudsmöte utöver det vanliga.
– Sen dess har jag haft en relation och
ständig kontakt med Gud, konstaterar hon.
Denna personliga tro och relation har
sedan burit henne genom livet även om det
dröjde flera år innan hon kom i kontakt med
en församling.
– Vem Gud är och hur mäktig han är ger
mig hopp. Allt är möjligt med honom och jag
får vara med och se hopp tändas och förändring ske, säger hon.
När Rushika som ung läste en artikel om
en liten kille som blivit utsatt för övergrepp
insåg hon att hon ville bli psykolog.
Enorma behov
När hon kom till Sri Lanka med sin examen från Indien i bagaget började hon jobba på ett lokalt hälsocenter, och upptäckte
snabbt att behoven var enorma i det både
fattiga och krigsdrabbade landet. Till exempel stod det snart klart för henne att sexuella
övergrepp mot barn var mycket vanligt. Och
inget man gärna tog tag i eller pratade om,
utan snarare betraktade som ett oundvikligt
kulturellt fenomen.
– Först blev jag nästan mer deprimerad än
människorna jag ville hjälpa, säger hon.
Men Rushika gav sig inte. Hon började
lyfta problemet. Också i den miljön som låg
opinionsbildare. Psykologen Rushika Amarasekera är en viktig röst i Sri Lanka för de
barn, som utsatts och utsätts för sexuella övergrepp. I dag är hon med och utbildar personal så
att de kan identifiera och hjälpa de här barnen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
nära till hands för henne, nämligen kyrkorna,
även om hon stötte på en hel del patrull och
ofta fick höra att det inte passade sig.
– Men jag menar att alla övergrepp är emot
Guds vilja och att rättfärdigheten kräver att vi
står upp och säger vad som är rätt.
Envisheten och tiden verkade för Rushika
och med tiden fick hon med sig fler och fler
i arbetet. Nu arbetar hon, i samarbete med
PMU och Filadelfiakyrkan i Stockholm med
arbetet i Lifeline. Det handlar bland annat om
att utbilda personal i hur de ska identifiera
och hjälpa barn som utsatts för övergrepp av
olika slag.
– Vi ger människor redskap så att de kan
arbeta effektivt med detta, säger hon. Det viktiga är att problemet inte sopas under mattan.
Rushika har också varit med och tagit fram
ett program som är direkt riktat till barn i Sri
Lanka. Det handlar om ett aktivitetsbaserat
program där ämnen som självkänsla, medvetenhet och skyddsaspekter finns med.
Hon hinner också med att själv ta emot en
del barn som patienter.
Bidrar till ökad förståelse
I dag har hon människor, både nationellt
och internationellt, runt omkring sig som
delar hennes passion och som hon känner
stöd från. Och hon är mycket tillfreds över att
hon varit med och bidragit till att förståelsen
för de här frågorna ökat, att människor blivit
medvetna om problematiken och vill vara
med och arbeta för förändring och om detta
berättade hon bland annat på det globala ideologiska forumet i Addis Abeba.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Läs mer om konferensen i Addis
Abeba på sidorna 10–13.