Transcript Hur många klarar utmaningen? - Skärteknikcentrum Sverige AB

Ko
m
pe
ten
T
s f em
ör a:
fra
m
tid
aj
Nyhetsbrev # 8 2011
Telefon: 0371-160 51  www.skarteknikcentrum.se 
Hur många
klarar
utmaningen?
Ökad komplexitet på detaljer,
processer och krav på högre
produktivitet.
Ur innehållet:
• Samma maskin - olika produk-
tionsutfall
Trenden är tydlig. Den enskilde
medarbetarens kompetens
blir allt viktigare.
• Fyra av fem klarar inte grönt certifikat
• Styr mot
egna visioner
Antalet utbildade CNCtekniker minskar som en
följd av stora pensionsavgångar och att antalet
nyutbildade sjunker för
varje år.
Strategisk utveckling av medarbetarnas kompetens
är avgörande för företagets konkurrensförmåga.
• Spånan ger många svar
• Utbildning till produktions utvecklare
startar i höst
• Xano utvecklar produktions ledare
• Basnivå för operatörer på BUFAB Lann
Tidsaxel
Med utbildning som
vapen för att möta
morgondagen
Martin Ivarsson på Landeryds Mekaniska
Verkstad AB ser en viktig väg för att själv
kunna styra mot egna visioner; en ständigt
ökad kompetens inom företaget.
– Vi har kostnadsmedvetna kunder och vi
konkurrensutsätts ständigt. Men med modern teknik och välutbildad personal blir vi
effektivare och klarar även morgondagens
krav, säger han.
Läs mer på sidan 4
Martin Ivarsson (t.v.) tillsammans med kvalitets- och
logistikansvarige Tommy Sturedahl på Landeryds
Mekaniska Verkstad AB.
ob
b
Skärteknikcentrum Sverige AB ägs av Svenska Skärteknikföreningen. Medlemsföretagen är verksamma inom sektorn skärade
bearbetning. Skärteknikcentrum Sverige AB är ett utvecklingsbolag som arbetar med produktivitet- teknik- och kompetensutveckling. Uppgiften är att fånga upp företagens behov och konkretisera dem i olika typer av utvecklingsprojekt, program och
utbildningar. Med gemensamma projekt kan även de mindre företagen vara delaktiga i forsknings- och utvecklingsprojekt.  
Ledare:
Göran Johansson har ofta sett samma
maskin men med olika utnyttjandegrad:
Hur många klarar
utmaningen?
Kompetens för
framtida jobb
Detta är temat på nyhetsbrevet du
nu håller i din hand. Med utgångspunkt från det gigantiska problem
som förutspås uppstå inom verkstadsindustrin i samband med de
stora pensionsavgångar som står för
dörren är det hög tid för industrin
att vidta åtgärder.
Som ett exempel kan man ta
yrkesgruppen verktygsmaskinoperatörer dit bland annat CNC-operatörer hör. År 2008 fanns ca 48 700
yrkesverksamma verktygsmaskinoperatörer. Av dessa kommer 17 %
att gå i pension inom de närmaste
10 åren (enl. tidningen automation).
Detta tillsammans med det låga
antal CNC-tekniker som årligen utbildas i vårt land får ju till följd att
varje CNC-tekniker ute på industrin
får en allt viktigare roll.
Det är en utmaning i sig, samtidigt som produkternas komplexitet
ökar vilket kommer att ställa stora
krav på medarbetarnas kompetens.
Det är framtidens kompetens och
hur man rustar sig för den som
detta nyhetsbrev handlar om.
Göran Johansson, produktchef inom Stenbergs har noterat nyttjanden på mellan 45-50 procent
upp till ca 80 procent för samma maskin.
Skillnaden handlar om
personalens kompetens
Han har jobbat som operatör och
produktionstekniker inom verkstadsindustrin, men gjort sig mer
känd som produktchef inom Stenbergs i Nässjö sedan 20 år och med
ett stort kontaktnät inom den
svenska verkstadsindustrin.
Göran Johansson har varit med om
hela resan när de klassiska kurvautomaterna ersattes av ny teknik med flerfunktionsmaskiner.
– Jag kan se stora skillnader hur maskiner utnyttjas därute inom industrin,
säger han. Det handlar om så mycket
mer än bara ställtider.
Han är lite försiktig när det gäller siffror, men han har noterat nyttjanden på
mellan 45-50 procent upp till ca 80 procent för samma maskin.
I samma uppspänning
Åke Ahlström
VD
– Det handlar om så mycket, men en
viktig del är operatörens kunnande,
säger han. Kunskaper att använda rätt
metod, verktyg och material. Hur detaljen ska angripas, i vilken ordning, och
hur ska den spännas fast. Vad ska göras i
samma uppspänning, hur får vi rätt duglighet på produkten etc...
Hans exempel kan mångdubblas.
Göran betonar också vikten av operatörer som är mer än en person som bara
byter detaljer och trycker på startknappen:
– Förr hade vi produktionstekniska
avdelningar, de är betydligt mindre vanliga idag. Operatören kommer alltmer
in i beslutsprocessen runt maskinen och
robotautomationen, säger han.
– Han ser hur allt fler operatörer finns
med i beslutsprocessen vid nyinköp,
kravspecen blir många gånger bättre,
och maskinen anpassas till produkten.
Tid för beredning
Det negativa är att en välutbildad operatör, som blir sin egen produktionstekniker, riskerar att få för lite tid att jobba
igenom ett nytt jobb, tror Göran Johansson.
– Förr kunde produktionsteknikern
avsätta tid för beredning, nu måste operatören också ta ansvaret för den rul�lande produktionen samtidigt.
Utmaningar för framtiden
Vår förhoppning står bland annat till
att den nya gymnasieskolan inte bara
kan ge sökande utan att ”rätt” elever
söker våra utbildningar. Teori måste
kunna omsättas i praktik och tvärtom.
Så oavsett vilken industrirelaterad utbildning eleven väljer så kommer han eller hon behöva utveckla hög kompetens
i både teori och praktik.
Vi, företag och skola tillsammans,
måste bli än tydligare med varför indu-
strirelaterade utbildningar inom teknik och naturvetenskap är det bästa för
framtiden. Och vi från företagens sida,
måste i än högre grad engagera oss för
att studerande på olika nivåer ska få de
bästa av utbildningar. Många teknikföretag runt om i landet har redan antagit
utmaningen, men det behövs fler. Det
kan vara lång leveranstid på duktiga
medarbetare. Väldigt lång.
Är detta verkligheten
också på ditt företag?
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Mätteknik
Maskiner
Underhåll
Ritningsläsning
x
x
x
Programmering (ISO)
Namn
Skärteknik
Födelsedata
77xxxx-xxxx
76xxxx-xxxx
85xxxx-xxxx
80xxxx-xxxx
85xxxx-xxxx
60xxxx-xxxx
78xxxx-xxxx
55xxxx-xxxx
78xxxx-xxxx
87xxxx-xxxx
72xxxx-xxxx
79xxxx-xxxx
68xxxx-xxxx
84xxxx-xxxx
77xxxx-xxxx
76xxxx-xxxx
87xxxx-xxxx
79xxxx-xxxx
Validering CNC Teknik 2010 Grön nivå
Kvalitet
Företag NN
Validering CNC-Teknik 2007 Grön nivå
IT
För att säkerställa den skärtekniska
kompetensen på företagen har branschen tagit fram ett system för validering och certifiering av nödvändiga
kunskaper.
Valideringen består av 14 ämnesområden som utgör baskunskapen för
CNC-operatören.
Varje område har fastställda kunskapsmål och definierade krav på
kunnande. Det är ett effektivt och resurssnålt sätt att bedriva kompetensutveckling där man säkerställer att varje
individ får exakt den utbildning som
motsvarar individens behov.
Systemet och sättet att metodiskt definiera nödvändig kompetens och genom att strategiskt utveckla medarbetarnas kompetens byggs systematiskt
värden som är avgörande för företagets
konkurrensförmåga.
Företag nn
Prodteknik/ekonomi
Valideringen visar på kunskapsbrister och stora behov av utvecklingsinsatser.
Varje område har av
branschen fastställda
kunskapsmål och definierade krav på kunnande.
Svenska
När det mesta som krävs för effektiv
produktion och utveckling finns tillgängligt världen över blir det som inte
finns än viktigare. Tillgång på medarbetare med rätt kompetens.
När nu konjunkturen går upp sam-
Förhoppning till skolan
Miljö
Finns tillgängligt överallt
Karin Thapper, verksamhetsansvarig
för utbildning inom Teknikföretagen.
Materiallära
En av svensk industris konkurrensfördelar har hittills varit våra anställda
som med hög kompetens, ett effektivt
arbetssätt och smarta lösningar skapat
produkter och tjänster av hög kvalitet.
De här faktorerna blir med den globala
konkurrensen än viktigare i framtiden.
manfaller den med att historiens största
generationsväxling inletts. Om bara något år kommer dessutom gymnasiekullen endast vara 88 000 elever, dvs 70 procent av den årskull som började hösten
2006.
Det här kallar jag utmaning. Vi måste
vinna de unga!
Matematik
Det har väl knappast undgått någon att det börjat gå bra för industrin igen, industrin har medvind.
Det kan behövas, nya utmaningar
väntar ständigt.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
= Godkänd, uppnår fastställda kunskapsmål inom varje ämnesområde
x = Område med bristfälliga kunskaper, når inte upp till fastställda kunskapsmål
Bilden visar en sammanställning av valideringsresultat från ett företag där 18 operatörer har
validerats. Resultatbilden är inte unik för detta företag utan erfarenheten visar att det generellt
är den här nivån på operatörernas kunskaper runt om på företagen i landet. Med validering synliggörs bristerna tydligt och utbildningsinsatserna kan göras exakt där de behövs.
Personalens kunnande är nyckeln:
Martin höjer kompetensen
för framtida jobb
Ett företag som jobbar med produktion kan låta sig
styras av kunder - eller bestämma inriktning och vision själv.
– Vi måste ständigt fråga oss - vilket företag vill vi
vara?
– Visst ska vi lyssna till kundkrav och förstå marknaden,
säger Martin Ivarssom, som driver ett familjeföretag i Landeryd. Men risken är att vi då hamnar i en situation där enbart
priset avgör vem som får jobbet. Du kommer i en situation, i
ett fack, där du bara konkurrerar med priset.
Egentligen har vi inte tid och inte råd. Men vi gör det ändå,
både under konjunkturnedgång och nu när vi egentligen
behöver alla i produktionen.
”
Han vill själv ha en produktion där han kan styra mot de
kunder han vill jobba med och utvecklas tillsammans med.
Kunder som ställer krav, men där det också finns nischer där
det går att tjäna pengar.
Martin Ivarsson ser en viktig väg för att själv kunna styra
mot egna visioner; en ständigt ökad kompetens inom företaget.
– Vi har kostnadsmedvetna kunder och vi konkurrensutsätts ständigt. Men med modern teknik och välutbildad personal blir vi effektivare och klarar även morgondagens krav.
Han visar runt i de 7 000 kvm stora lokalerna i Landeryd.
Efter tre längdsvararvar kommer tre kompletta maskingrupper. Här finns också en fräsgrupp, rullgängning och egen
slipning, bl a med robot i en slipcell, servicefunktioner som
stödjer den skärande bearbetningen som är kärnan.
Avancerad utbildning
Landeryds Mekaniska Verkstad AB är familjeägt i tredje
generation sedan 1940-talet.
Sedan ett antal år har Martin Ivarsson skickat sin personal på vidareutbildning, ofta två och två. De sista åren har
flera operatörer gått den tredje och svarta nivån på Skärteknikcentrums utbildningsprogram. En avancerad utbildning
som ger 10 högskolepoäng.
– Egentligen har vi inte tid och inte råd. Men vi gör det
ändå, både under konjunkturnedgång och nu när vi egentligen behöver alla i produktionen, säger Martin.
Han förklarar:
– Utbildningen skapar en medvetenhet alltifrån hur skäret arbetar till organisationsnivån i företaget. Jämfört med
andra kurser innehåller den här ett smörgåsbord av viktiga
saker som är anpassade till vår verksamhet. Det är den mest
kostnadseffektiva kurs jag sett. Och den utvecklar företaget
genom att personalen utvecklas.
Han har sett många exempel på personal som kommit tillbaka mer engagerade, den redan låga personalomsättningen
hålls nere.
Andra nivåer
Adam Blommegård (t.v.) och Martin Ivarsson framför en femaxlig
fräs som tillverkar detaljer till motorcyklar.
Även om nästan halva styrkan som jobbar vid maskin nu
gått den avancerade kursen finns det också andra nivåer:
– Vi har en nyanställd som nu går vanlig ritningsläsning.
Det är en bra väg in i yrket.
Han tror att industrins överlevnad handlar om att kunna
jobba snabbare, men framför allt smartare för att inte bli
omsprungna. Att jobba med huvudet istället för bara händer
och fötter, att få ut mesta möjliga av maskinerna.
– Det räcker inte att köra en maskin hårt med högt utnyttjande om produktionsekonomin visar att det egentligen är
fel jobb i den maskinen.
Anders Karlsson på Burseryds Mekaniska har nyss gått den svarta och högsta nivån inom Skärteknikcentrums utbildningsstege. ”Jag hade aldrig
räknat med att sitta på skolbänken igen, eller att ta högskolepoäng och göra laborationer på Chalmers. Men det var riktigt kul”, säger Anders.
Arbetet har fått en ny dimension
Han började med den gröna nivån,
fortsatte med den blå.
– Den var lite svårare, jag bommade
matte och mätteknik vid första testet,
säger Anders Karlsson, 26-årig operatör,
ställare och programmerare på Burseryds Mekaniska.
Nu har han också klarat den svarta
nivån, den högsta som ger tio högskole-
poäng och som har ett samarbete med
Chalmers och KTH.
– En klockren kurs för den som vill utvecklas i yrket, säger Anders idag. Men
den ställer ganska höga krav.
Han gick kurserna parallellt med jobbet i Burseryd, åkte till Göteborg, Stockholm, Gislaved och Värnamo.
– På Chalmers och KTH var vi fem
gånger två dagar, kollade skärkraften,
mätte frekvensen vid vibrationer, såg effekten av olika matningar och analyserade skärhastigheter, säger han.
Förtrolig med processen
Han är tillbaka i produktionen och
känner idag en helt annan förtrolighet
med processen:
– Jag chansar inte längre vid problemlösningar. Jag vet hur jag kan förbättra
spånbrytningen eller förkorta skärtider.
Jag kan gå in på detaljer som inte syns
med blotta ögat. Och vi kan utnyttja material, verktyg och maskiner bättre.
Kursdeltagarna kommer från flera olika företag och får en möjlighet att diskutera både
gemensamma problem och specifika som kan
uppstå ute på företagen.
Med rätt ögon går det att utläsa mycket om processen genom att analysera spånan.
Spånan kan ge många svar
Den spånskärande bearbetningen, inkluderande borrning, svarvning och fräsning är idag sin
egen vetenskap. Operatören i processen har
alltmer blivit en nyckelperson i företaget.
Före de komplexa maskinernas intåg, var många
personer inblandade i en detaljs produktionsprocess.
– Enskilda bearbetningsoperationer var enkla och
det ställdes inga högre krav på kompetensen hos den
enskilde, säger Björn af Bjur, projektledare på Skärteknikcentrum.
Kompetensen är avgörande
Idag sker det mesta av en detaljs tillverkningsprocess i en enda maskin, där kompetensen hos operatören är avgörande för såväl maskinutnyttjande som
produktkvalitet.
Med fördjupad kunskap, inte minst om spånan,
kan operatören läsa ut en mängd viktiga fakta, såsom
skärtemperatur, spånbrytning kontra skärgeometri,
vibrationer, maskineffekt och stabilitet.
Med rätt valda och inställda parametrar får man en
fullgod produktkvalitet med optimalt maskinutnyttjande.
Det räcker alltså inte med enbart praktisk erfarenhet, säger Björn af Bjur.
Möjlighet till effektivisering
– Med fördjupad kunskap ökar också förståelsen
och möjligheten till effektivisering av hela processen.
Inom Skärteknikcentrum erbjuds idag kurser på
olika nivåer från grön, via blå till svart.
Den högsta, den svarta, är ett samarrangemang
mellan Skärteknikcentrum och Chalmers. Kursen förmedlar grundläggande principer inom skärande bearbetning och ger central kunskap om tillverkningsprocessen.
I höst startar
Behovet av validering och
kompletterande utbildning
är stort för att fylla det
gap som finns mellan
krav och kunnande
en YH-utbildning; ”Produktionsutvecklare inom
skärteknik och verktygsteknik” i
Gislaved och Gnosjö.
Utbildningen är framtagen gemensamt av Högskolan på Hemmaplan, Skärteknikcentrum i Sverige AB, Chalmers
tekniska högskola samt företag inom
skärande bearbetning i Gnosjöregionen.
Utbildningen är ettårig, men genom
Lia (lärande i arbete) ges möjlighet att
jobba halvtid med projektet hemma på
det egna företaget.
Kurser som ingår i utbildningen:
komplexa ritningar, avancerad CNC-programmering, kvalitet och miljöledningssystem, materialteknik, produktionssystem och ekonomi, teknisk engelska,
modern skärteknisk utbildning (MSU),
nivå 1-2 och verktygslära.
– Utbildningen är kostnadsfri och är
en möjlighet att knyta ihop gedigen erfarenhet med teoretiska element, säger
Östen Lindbäck från Högskolan på Hemmaplan i Gislaved.
– Den ger teknisk fördjupning och affärsmässig förståelse, menar han.
Inge Sveningson föreläser om bl.a. produktionsfilosofi
Några av deltagarna Fr vänster Lennart Blomgren, Jan Mattsson och
Jan-Olov Johansson
En skräddarsydd utbildning
Xano Gruppen beställde en
egen utbildning för utveckling av produktionsledarnas
förståelse och helhetssyn på
företagets processer och vad
som påverkar företagets resultat. Skärteknikcentrum
ordnade kursen efter de önskemål som Xano Gruppen
hade.
Träffats vid
sex tillfällen
I samarbete med Skärteknikcentrum har en grupp
från fem av de skärande företagen inom gruppen Precision Technology samlats under
totalt sex tillfällen.
Under två dagar per gång
har gruppen möts för att
med hjälp av workshops, seminarier och föreläsningar
diskutera bl a:
• lärande och kunskapsöverföring
•produktionsekonomi
•personlig utveckling/beteendemedvetande
•produktionslogistik och
produktionsteknik, samt
• mer detaljerat om skärprocessen.
Xano utvecklar sina
produktionsledare
Produktions- och teamledare är en
central yrkesbefattning på de flesta
företag.
ställare, initiera förbättringar och driva förändringar.
Bygger nätverk
– Vi gör en extra satsning på den gruppen för att dels stärka individerna i deras
yrkesroll, dels ge gruppen en helhetssyn
och förståelse för företagets processer, säger Robert Andersson, VD och affärsverksamhetsutvecklare för XANO Evolution.
Långsiktigt
Han ser satsningen som en del i företagets långsiktiga strategi:
– Vi köper in och utvecklar företag för
att de ska bli marknadsledande inom sina
segment. Gör vi en satsning på nyckelpersoner inom företagen bidrar vi till den utvecklingsfasen.
– En stor del handlar om ledarskap och
personlig utveckling där kursdeltagarna
fått en verktygslåda som gör att de ska
kunna föra ny teknik och produktionstänkande vidare, säger Robert Andersson.
En möjlig utveckling är att gruppen
hemma på sina egna företag ska bli krav-
En annan viktig del i satsningen är det
nätverksbyggande som blir en följd av att
personal med samma uppgifter från olika
företag möts.
– Vi har enbart goda erfarenheter, säger
Robert Andersson. Vi kommer förmodligen
att fortsätta nätverksbyggandet också inom
andra affärsområden.
Praktiska tips
Med på kursen fanns bl a Lennart Blomgren och Jan Mattsson från Mikroverktyg,
samt Jan-Olov Johansson från Värnamo Industrier. Lennart och Jan-Olov är arbetsledare, Jan är verkstadschef.
– Vi har fått mycket praktiska tips, sättet
att jobba med 5S har vi redan börjat använda hemma och leantänkandet är ju väldigt
intressant, säger Jan-Olov.
Läs hela texten på:
www.skarteknikcentrum.se
B-post
Anderstorpsvägen 24 |  332 36 Gislaved
Telefon: 0371-160 51  |  [email protected] |  www.skarteknikcentrum.se
BUFAB Lann satsar på utbildning på en basnivå för alla
Att komma till insikt om
vad man gör är att utvecklas
Inom BUFAB Lann i Värnamo har
företagsledningen ställt upp en
tydlig kravspecifikation för all personal i företaget:
validering och insåg att många, som
fungerar väldigt bra i vardagen, har teoretiska luckor så har vi valt att komplettera med en generell utbildning också,
berättar Niclas Mårtensson.
– På operatörsnivå är målsättningen
att alla ska klara grönt certifikat, på operatör/ställarenivå är kraven blått certifikat, säger VD Niclas Mårtensson.
Han är medveten om att man inte är
riktigt där ännu, men ambitionen är tydlig och uttalad inom företaget.
Krav på nyanställda
Bred validering
– Vi har tidigare satsat mest på spetskompetens men, när vi gjorde en bred
– Han har stor förståelse för att många
kollegor väljer att blunda för teoretiska
brister när nya order hopar sig och produktionen plötsligt har fullt upp.
– Men vi försöker ändå och ställer också krav på nyanställda och inhyrda rekryteringar. Vi har en kompetensmatris för
olika tjänster. Har de inte kompetensen
vill vi att de skaffar den inom företaget
så snart som möjligt.
BUFAB Lann har anställt ett 25-tal personer på ett år.
– Vi hade inte klarat att få in dem i
produktionen utan internt fadderskap,
tydliga strukturer och ett allt mer standardiserat arbetssätt.
Positiv respons
Niclas Mårtensson har upplevt en
positiv respons bland personalen som
uppskattar att det ställs krav och att företaget satsar på en högre generell kompetens.
– Jag tror att vi kan behålla vår personal i större utsträckning när de känner
sig sedda, när vi är intresserade av vad
varje individ kan och alla får en möjlighet att utvecklas. Vi lyfter alla.
Komma till insikt
Niclas Mårtensson, VD för BUFAB Lann i Värnamo, har systematiserat utbildningen med en
tydlig struktur som ska innefatta alla på företaget.
Att komma till insikt om vad man gör
är att utvecklas, säger Niclas Mårtensson,
som också noterat ett annat resultat, de
kvalitetsrelaterade problemen kopplade
till mätteknik och ritningsläsning (som
är en del av grundkursen) har minskat.
– Och vi har fått upp ögonen för hur
viktigt det är med mattekunskaper - det
är inte självklart för alla vad som menas
med toleranser på 10 +0,05 - 0,15.
– Och, tillägger han. vi har fått upp
ögonen för mycket som funkat men där
vi egentligen inte vetat varför..
Samtidigt vet Niclas också att allt förändringsarbete tar tid och att mycket
kan bli bättre.
– Vi har en lång väg kvar, men vi har
valt väg och vi arbetar konsekvent åt det
håll vi valt att gå.