Transcript Strålsäkerhetsinformation - MAX-lab

Strålsäkerhetsinformation
Personer som uppehåller sig på MAX-lab tillhör en eller flera av följande 3 kategorier; anställda,
användare, hantverkare. Dessa är vidare uppdelade i underkategorier enligt nedanstående tabell.
Nummer 1-8 avser den modulära informationen som följer efter tabellen.
Tabellen visar vilken information som respektive kategori skall ta del av baserat på var den kategorin
har rätt att uppehålla sig. Som synes skall alla som vistas fritt (utan eskort) på MAX-lab ha tagit del
av modul 3-4. För att vistas fritt på områdena innanför strålskyddet som omger acceleratorer och
ringar (kontrollerat område) krävs minst modul 1-5.
Anställda
Användare
Acceleratorteknisk personal
1,2,3,4 5,6
Acceleratoroperatörer
1,2,3,4 5,6,8
Externa acceleratoroperatörer
1,2,3,4 8
Övriga
1,2,3,4
D611, I711, I811, I911
1,2,3,4 6
Kärnfysik
1,2,3,4 5,7
Övriga
1,2,3,4
Hantverkare
3,4
Förklaringar:
Acceleratorteknisk personal: får uppehålla på områdena innanför strålskyddet som omsluter
acceleratorn och ringarna (kontrollerat område).
Modulär information om/för
1. Strålskyddsföreskrifter
2. Risker förenade med arbete i strålningsmiljö
3. Strålningskällor på MAX-lab
4. Lokala strålskyddsregler
5. Innanför strålskyddet
6. Användare vid D611,I711,I811,I911
7. Användare vid kärnfysik
8. Acceleratoroperatörer
Alla moduler som en pdf
Vid frågor/kommentarer/påpekanden kontakta strålskyddsgruppen
Maguns Lundin
0709-997947
Anders Hansson 0733-323307
Lennart Isaksson 0733-548827
Bent Schröder
English version
0733-548895
1. Föreskrifter som reglerar vår verksamhet
Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.
SSMFS 2008:27
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna
strålkällor.
SSMFS 2008:51
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av
arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning
Det finns också ett tillstånd, utfärdat av SSM och specifikt för MAX-lab, som beskriver ringarna och
injektorn.
2. Risker förenade med arbete i strålningsmiljö
(baserat på en text från ssm.se)
Stråldoser vid joniserande strålning mäts i sievert (Sv), som är en enhet uppkallad efter den svenske
fysikern och strålskyddspionjären Rolf Sievert. 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare använder
man därför enheten millisievert, mSv (tusendels sievert).
I Sverige får vi i genomsnitt en årlig stråldos på drygt 4 mSv. Större delen av den årliga stråldosen
kommer från naturliga strålkällor såsom strålning från rymden, radioaktiva ämnen i mark och vatten
och radioaktiva ämnen i kroppen. Nästan hälften, ca 2 mSv per år, orsakas av radon i inomhusluften.
Röntgenundersökningar hos läkare och tandläkare bidrar också lite till totaldosen 4 mSv.
Strålningsdosen utöver den naturliga bakgrunden för personal på MAX-lab är ytterst liten, ca. 0.3
mSv per år i medeltal. Stråldoserna mäts med en dosimeter, som bäres under tiden personalen finns
på MAX-lab, normalt ca. 2000 timmar per år.
Arvsmassan i en cell består av två uppsättningar likadana kedjor av DNA-molekyler. Förutom att
dessa styr den individuella cellens funktion bär de också på ett slags komplett arkitektritning för hela
kroppen. Joniserande strålning kan jonisera atomer som kommer i dess väg. Det gör att strålningen
på olika sätt kan skada eller döda celler. Cellplasman, cellmembranen eller arvsmassan kan skadas
genom direkta träffar av strålningen. Men den vanligaste orsaken till allvarliga skador på cellen är att
vatten i cellen joniseras och bildar aggressiva ämnen som kan angripa DNA. Angrepp av det här
slaget är vanliga, och åstadkoms av cellens egna funktioner samt av slaggprodukter som bildas.
Cellen har därför utvecklat ett mycket effektivt system för att reparera dessa typer av skador.
Arvsanlaget består av två identiska DNA-kedjor, och när den ena kedjan skadas lagas den med den
andra som mall. Det är mycket ovanligt att båda kedjorna skadas på samma sätt.
Akut strålsjuka uppstår när man på kort tid får en stråldos som överstiger 1000 mSv. Det är i första
hand kroppens blodbildande organ (den röda benmärgen) som skadas. De första symptomen på
akut strålsjuka är illamående och kräkningar, vilka försvinner efter något dygn, som en skenbar
återhämtning. Efter några veckor har de vita blodkropparna blivit så få, att immunförsvaret kraftigt
försvagats, med bland annat svåra infektioner som följd. Vid högre doser skadas även
tarmslemhinnorna. Mycket höga doser (15000 mSv) dödar även nerv- och hjärnceller, och då finns
det ingen chans att överleva.
Förutom de omedelbara effekterna av höga stråldoser, ökar risken att få cancer. Cancer behöver inte
visa sig förrän efter flera år. Leukemi (blodcancer) kan dock utvecklas redan två år efter
bestrålningstillfället, medan andra tumörtyper kan ta minst tio år för att utvecklas. Nu är det inte
säkert att man får cancer om man blir utsatt för strålning. Det är många olika faktorer som ska
samspela för att en tumör ska utvecklas. Sannolikheten att få cancer står i proportion till stråldosen.
En ökad cancerrisk har man kunnat påvisa då människor under en kort tid utsätts för stråldoser
högre än 100 mSv. Sannolikheten för cancer antas vara proportionell också mot stråldosen vid små
stråldoser. Effekterna från låga stråldoser kan dock vara svåra att urskilja från effekterna av andra
faktorer i vår miljö och från effekterna av rökning. Risken att utveckla cancer ökar framför allt med
åldern.
Foster växer mycket snabbt och är på grund av detta särskilt känsliga för strålning.
En könscell som skadats av strålning kan vid en befruktning rent teoretiskt föra skadan vidare.
Genetiska skador framkallade av strålning har dock aldrig kunnat påvisas hos människor, inte ens
efter atombombsfällningarna i Japan. Genom djurförsök vet man dock att ärftliga skador inträffar.
3. Strålningskällor på MAX-lab
MAX-labs acceleratorsystem
Accelerationsprocessen föregår huvudsakligen i tre steg. En föraccelerator bestående av
elektronkanon, linjäraccelerator och ett recirkulationssystem producerar elektroner och accelererar
dem till 250-500 MeV. Elektronerna injiceras sedan i någon av lagringsringarna där de sedan
accelereras vidare till en slutenergi på cirka 550 MeV för MAX-I, 1500 MeV för MAX-II och 700 MeV
för MAX-III. Elektronerna kan lagras i ringarna under flera timmar. Vid kärnfysikkörningar injiceras
elektroner kontinuerligt i MAX-I varifrån de sedan leds ned till experimentområdet för kärnfysik i
källaren.
Strålningskällor
Vid MAX-lab finns huvudsakligen tre källor till joniserande strålning:
1) Elektroner som förloras från acceleratorsystemet. Beroende på vilken energi de har och i vilket
material de stoppas, skiljer sig sammansättningen på den producerade strålningen. Emellertid är
huvudkomponenterna elektromagnetisk strålning (gamma) och neutroner. Strålningen försvinner
prompt då acceleratorn stängs av.
2) Strålningen beskriven ovan inducerar en viss radioaktivitet i acceleratorkomponenterna och i
materialen i närheten av maskinen. Denna strålning finns kvar även efter att acceleratorn stoppats,
men avklingar med en för materialet given tidskonstant.
3) Synkrotronstrålningen från MAX-II är så högenergetisk att den innehåller röntgenstrålning.
Synkrotronstrålningen från MAX-I och MAX-III är betydligt mindre farlig p.g.a. lagringsringens lägre
energi. Synkrotronstrålningen försvinner prompt då strömmen till lagringsringen slås av.
Synkrotronstrålningens energi är för samtliga ringar alltför låg för att inducera någon radioaktivitet.
4. Lokala stålskyddsregler
När acceleratorerna på MAX-lab är igång produceras joniserande strålning. Strålningsnivåerna skiljer
sig åt mellan olika områden. MAX-lab är indelat i 3 olika typer av områden:
Kontrollerat område (högstrålningsområde)
Skyddat område (förhöjd strålningsnivå kan förekomma)
Normalt område
Kontrollerat område består av acceleratorutrymmena innanför strålskyddsväggarna samt hela MAX-II
området inklusive taket på ringtunneln. Vidare förekommer också avspärrade, tillfälligt kontrollerade
områden. Skyddat område utgörs av övriga utrymmen på MAX-lab utom området runt huvudentren
som är sk. normalt område.
Endast behörig personal (sk. acceleratorteknisk personal) har tillträde till de kontrollerade områdena
vilka beskrivs nedan.
Kontrollerade områden
Dörrar till de kontrollerade områdena är märkta "Kontrollerat område" och är anslutna till ett
interlocksystem som stänger av källan till strålningen om de öppnas. Inne på områdena, i anslutning
till statuslamporna, finns nödstopp som, om de trycks in, har samma verkan på strålningskällan som
dörrvakterna. Om en dörr till ett kontrollerat område varit öppen måste området avsökas innan
strålningskällan kan slås på. Under proceduren ljuder ett avsökningslarm.
I källarplanet är linac och
kärnfysikområdena
kontrollerade.
I markplanet är MAX-I, MAX-II
och MAX-III ringarna
kontrollerade. Vidare är
experimenthytterna på D611,
I711, I811 och I911 också
områden där strålnivåerna kan
vara höga.
De kontrollerade områdenas status indikeras av parvis uppsatta röda lampor. Dessa är i huvudsak
placerade vid ingångarna till områdena. Lampor är också placerade på olika ställen inuti de olika
områdena. Lamporna indikerar strålningsstatus för respektive område:
Blinkande sken anger att produktion av energirika elektroner i området, eller att injektion av
elektroner in till området är möjlig. Strålningen inne på området kan nå extremt höga nivåer.
Fast sken anger att varken produktion eller injektion är möjlig, d.v.s. strålningsrisken är
avsevärt reducerad. Finns elektroner lagrade kan dock strålningsnivån inne på området
fortfarande vara hög.
Inget sken anger att acceleratorn har stängts ner i sådan omfattning att energirika elektroner
varken kan produceras, injiceras eller lagras i det aktuella området. Den enda källan till
strålning är den inducerade radioaktiviteten.
De röda lamporna visar endast acceleratorns strålningsstatus. Oavsett sken, finns det i
högstrålningsområdena faror av annan natur, som höga spänningar, magnetfält etc.
Tillträde till de kontrollerade områdena har endast behörig personal och tillträde får endast ske då de
röda statuslamporna är släckta. Tillträde får endast ske via de därför avsedda ingångarna in till
området.
Vissa områden är avspärrade under fyllning
av ringarna. Avspärrning sker mestadels mha.
röd/gult flaggsnöre. Dessa områden är att
betrakta som kontrollerade och tillträde är
förbjudet.
Då MAX-II ringen fylls förekommer
det förhöjda strålnivåer kring
strålrören vid 911 och 1011. Detta
område är markerat med en röd
linje på golvet. Vid injektion startar
en varningstuta och två
varningslampor. Tillträde till
området är då förbjudet.
Instruktioner finns anslagna lokalt.
Även i rummet ovanpå
kontrollrummen för 911-3, 911-4
och 911-5 kan strålnivåerna vara
förhöjda under fyllning av MAX-II
ringen. Grinden reglerar tillträde
och stängs och öppnas
automatiskt. I rummet finns en
varningstuta och en
varningslampa. Personer får inte
uppehålla sig inom detta område
när MAX-II ringen fylls.
Instruktioner finns anslagna lokalt.
På MAX-III taket finns ett system
där fotoceller ersätter det röd/gula
flaggsnöret. Tillträde är förbjudet
då MAX-III ringen fylls.
Instruktioner finns anslagna lokalt.
Runt strålrören I3 och I4 vid MAXIII förkommer förhöjda
strålningsnivåer under fyllning av
ringen. Vid injektion startar en
varningstuta och två
varningslampor. Tillträde till
området är då förbjudet.
Instruktioner finns anslagna lokalt.
Tillträde är förbjudet till området
kring stråltransporten till MAX-II
när denna eller MAX-III fylls
eftersom strålningsnivåerna är/kan
vara förhöjda. Området är
avgränsat av 3 grindar vilka
öppnas och stängs automatiskt.
Instruktioner finns anslagna lokalt
vid alla 3 grindarna.
Tillträde är förbjudet till de främre
delarna av strålrören kring MAX-II
och MAX-III då strålröret är
"öppet" (bs1 blockerar inte
strålgången). Avspärrningen utgörs
av en röd-vit plast kedja (I311,
I411, I511, I1011, I3). Instruktioner
finns anslagna lokalt.
Slutligen är klystronområdet i
källaren bakom linacutrymmet
avspärrat. Här föreligger dels en
strålningsfara men här finns även
högspänningsaggregat och
gasflaskor. Instruktioner finns
anslagna lokalt.
Strålning utanför de kontrollerade områdena
Under injektion eller då elektroner är lagrade i ringarna är strålningsnivåerna något förhöjda på
experimentgolven. Strålningsnivåerna utanför strålskyddsväggarna mäts regelbundet och är betydligt
lägre än den maximalt tillåtna. Stråldostillskottet som erhålls p.g.a. att acceleratorn körs är avsevärt
lägre än det bidrag som fås från den naturliga bakgrundsstrålningen.
Experimentstationerna vid D611, I711, I811 samt I911 är inbyggda i hytter av stålplåt. Här skulle
annars synkrotronljuset kunna ge upphov till betydande huddoser. Röda lampor indikerar med fast
sken om synkrotronljuset når fram till experimentstationen. Om någon försöker ta sig in i hytten utan
att följa de speciella instruktioner som finns anslagna, dumpas elektronstrålen i MAX-II samtidigt som
en absorbator fälls in i strålgången mellan lagringsringen och hytten. Endast användare vid dessa
strålrör samt acceleratorteknisk personal har tillträde till hytterna.
Under kärnfysikkörning vid MAX-I kan strålningsnivåerna vara förhöjda uppe på MAX-I taket (speciellt
i trähytten) samt längst in mot MAX-I ringen på golvet. Längre upphåll inom dessa områden bör om
möjligt undvikas. Kontakta strålskyddaren vid frågor.
Personliga dosimetrar
Synkrotronljusanvändare behöver normalt inte någon personlig dosimeter då de inte har tillträde till
något kontrollerat område. För dem som stannar under längre tid än fyra veckor skall dock en
personlig termoluminiscensdosimeter (TL-dosimeter) utkvitteras. Dessa dosimetrar möjliggör en
utmärkt långsiktig diagnos av laboratoriets strålskydd och används också av laboratoriets personal.
Trots sitt blygsamma utseende har de vissa fördelar jämfört med många andra
strålmätningsinstrument. De är oberoende av spänningskälla och därför alltid driftklara. De har ingen
dödtid eller "pile-up". Nackdelen är att dosbeskedet erhålls först i efterhand. TL-dosimetrarna
kontrolleras och utvärderas en gång i månaden. Känsligheten hos dosimetrarna är hög. Första steget i
dosbeskedet är 0.01 mSv, vilket är ytterst litet med tanke på att den naturliga bakgrundsstrålningen
under en månad ligger kring 0.1 mSv.
Gravida kvinnor skall ta kontakt med den strålskyddsansvarige för mer information och bedömning av
vilken typ av dosimeter som är lämpligast.
Observera
I den dagliga rutinen skall följande regler efterlevas:
Om du kvitterat ut en personlig dosimeter skall du bära den. Den får inte föras ut från
laboratoriet. Då du inte befinner dig på MAX-lab skall den hänga på någon av
dosimetertavlorna eller annan anvisad plats.
Synkrotronljusanvändare har inte tillträde till kontrollerat område.
Kärnfysikanvändare har, under särskilda betingelser, tillträde till kärnfysikområdet.
Respektera alltid avspärrningar med rödgult flaggsnöre. Dessa områden är kontrollerade och
får ej beträdas.
Det är absolut förbjudet att göra några ändringar i strålskyddsanordningarna, utan tillstånd från
strålskyddare och föreståndare.
Om du hyser misstanke om att ha blivit utsatt för en förhöjd stråldos, eller om du har
observerat fel i skyddsanordningarna (höga strålnivåer, trasiga röda lampor etc.), meddela
detta omedelbart till strålskyddaren.
Det är absolut förbjudet att till laboratoriet införa radioaktivt material eller apparatur som kan
utsända joniserande strålning utan tillstånd.
5. Kontrollerat område
De kontrollerade områdena utgörs av områden där strålningen kan vara mycket hög. Vid ingången till
det kontrollerade området finns det förhållningsregler anslagna. Dessa beskriver hur och under vilka
villkor man får beträda området och hur proceduren är vid avsökning av det och skall studeras innan
tillträde får ske.
Allmänt gäller att en direktvisande elektronisk
dosimeter som varnar direkt om strålningen
överstiger en viss nivå (10 uSv/h) skall bäras
på området. De elektroniska dosimetrarna är
normalt placerade i anslutning till ingången.
Kontrollera att den är på innan användande
(att batteriet inte är slut), förutom det behöver
inga inställningar göras (skall inte stängas av
efter användande).
Instrumentet visar den ackumulerade dosen
och, efter en kort knapptryckning, den
aktuella dosraten.
Vidare skall en stafettpinne eller nyckel också
medtagas. Funktionen hos denna är att alla
stafettpinnar/nycklar måste vara i sitt ställ
utanför ingången för att källan till strålningen
inne på området skall gå att starta.
Om den direktvisande elektroniska dosimetern genererar ett larm (dosraten överstiger 10 uSv/h) skall
du och övrig personal lämna området och kontakta strålskyddaren. Det rör sig troligtvis om inducerad
aktivitet (se nedan).
Innan källan kan slås på måste området sökas av och det är då av yttersta vikt att det görs på ett sätt
som garanterar att alla har lämnat området. Den som söker av måste trycka på ett antal sökknappar
strategiskt placerade inne på området. En siren ljuder under avsökningsproceduren för att varna
kvarvarande personer (den som söker av området skall normalt försäkra sig om att ingen befinner sig
inom detta innan avsökning påbörjas).
Inducerad aktivitet
Material i närheten av elektronstrålgången kan aktiveras (sk. inducerad aktivitet). Om detta material
skall hanteras eller om arbete skall ske i dess närhet, bör man först hålla den elektronsika dosimetern
nära detta för att kontrollera om inducerad aktivitet föreligger. Lägg dosimetern på materialet och mät
under cirka 1 minut. Om dosimetern inte larmar är aktiviteten låg och risken vid hantering liten.
Larmar dosimetern skall strålskyddspersonal kontaktas.
Inducerad aktivitet förekommer främst längs linac 2, längs uppgången till MAX-I ringen, vid MAX-I
septum, vid MAX-III septum och vid stråldumpen i kärnfysikområdet. Den inducerade aktiviteten är
störst när kärnfysik har kört varefter den klingar av (gäller inte MAX-III septum). Den hinner dock inte
försvinna helt under tiden mellan två kärnfysikkörningar. Den inducerade aktiviteten är större för
material som befinner sig nära strålgången. Större volymer medför mer inducerad aktivitet. Det är
främst metaller och legeringar som påverkas (järn, koppar, rostfritt).
Material som avlägsnas från acceleratorutrymmena (de kontrollerade områdena) kan vara aktiverat
och skall undersökas av strålskyddsgruppen innan det lämnar MAX-lab eller används på andra
platser inom MAX-lab. Detta gäller material som varit inne på de kontrollerade områdena när
acceleratorn/ringen varit i drift. Risken för aktivering beror bla. på i vilket område materialet befunnit
sig samt avståndet mellan materialet och elektronbanan. Tabellen nedan visar vilket material som
skall undersökas av strålskyddsgruppen när det avlägsnas från respektive område.
Område
Materialets placering
Linac
Alla
MAX-I
Alla
Kärnfysik exp omr
I fotonstrålen
Kärnfysik tagger omr
Alla
MAX-II
Inom 2 m från elektronbana
MAX-III
Inom 2 m från elektronbana
Vid ingången till linacområdet finns
en tunna i vilken material kan
läggas när det tas ut från
kontrollerat område. Tunnan är
märkt "Ej undersökt material". Den
andra tunnan är märkt "Ickeaktiverat material" och i denna
lägger endast strålskyddsgruppen
material efter att det befunnits
vara icke-aktiverat.
Liknande tunnor kommer att
placeras på fler platser på MAXlab. Material enligt tabellen ovan
placeras alltså antingen i dessa
tunnor eller kontaktas
strålskyddsgruppen för att
undersöka det.
6. Användare vid D611, I711, I811 och I911
Vid experimenthytterna finns detektorer för att bestämma om strålen är på eller av. Signalen från
detektorn är (i det flesta fallen) kopplad till en voltmeter som är märkt "photon detector". Voltmetern
är placerad vid dörren/luckan in till hytten. På I711, I911-2 och I911-5 är detektorsignalen dessutom
kopplad till interlocksystemet så att ett larm genereras om det är stråle i hytten när denna inte är
interlockad.
Som användare måste du
Läsa interlockinstruktionerna som är uppsatta vid luckan/dörren.
Kontrollera att "photon detector" indikerar att strålen är av innan du öppnar/går in i hytten
(gäller alla hytter).
På I711, I911-2 och I911-5 gäller:
Deaktivering av interlocket (vilket krävs för att öppna/gå in) för snabbt efter att ventilen (eller
motsvarande) stängt för strålen gör att larmet startar. Detta sker eftersom förstärkaren har en
tidskonstant på ca. 1 sekund och det dröjer därför ca. 1 sekund innan spänningen sjunker under
larmtröskeln. Lösningen är att vänta minst 1 sekund med att deaktivera interlocket efter det att
strålen stängts av.
7. Kärnfysikanvändare
Kärnfysikanvändare har tillträde till kärnfysikområdet i källarplanet och skall normalt utkvittera en
personlig dosimeter då de anländer till MAX-lab. Skall de stanna mer än fyra veckor utdelas en TLdosimeter annars en sk. "penn"-dosimeter. Denna personliga dosimeter ersätter inte de elektroniska
dosimetrar som finns placerade vid ingången till kärnfysikområdet.
Den personliga dosimetern skall alltid bäras på labbet. Vid arbete inne på kärnfysikområdet skall både
den personliga dosimetern och en direktvisande elektronisk dosimeter bäras.
Bilden visar en "penn"-dosimeter
vilken inte har någon larmfunktion.
Vid utkvittering kontrolleras att
dosen inte överstiger 0.5 mGy.
Anteckna namn, datum och
startdos på därför avsedd lista. Vid
experimentets slut skall slutdos
föras in på samma lista.
8. Instruktioner för acceleratoroperatörer
Observera:
Endast utbildade operatörer får handha acceleratoranläggningen.
Endast den som läst och förstått dessa instruktioner och fått strålskyddsorganisationens
godkännande anses som utbildad operatör.
Vid alla fall då nödstoppsbrytare, "user beamdump" eller "forcerat" aktiverats skall
strålskyddsansvarig personal meddelas.
Högstrålningsområdena (de kontrollerade områdena) utgörs av:
Linac och kärnfysikområdena i
källarplanet. I linacområdet
finns föracceleratorn och
transportbanan upp till MAX-I.
Transportbanor till både MAXII och MAX-III passerar genom
kärnfysikområdet.
MAX-I, MAX-III och MAX-II
områdena i markplanet.
Transportbanan till MAX-II
passerar genom MAX-III
området.
Avsökning och säkring av ett område:
Om områdets fält på övervakningsdatorn visar grönt, betyder det att interlock-systemet ej är brutet,
och ingen människa finns därför i området.
Om däremot området visar rött, betyder det att någon kan finnas inne i området. Externa operatörer
skall då kontakta jourhavande person. Intern (vid MAX-lab anställd) operatör skall söka av området
enligt anslagna instruktioner. I kontrollrummet skall nu motsvarande fält visa grönt.
Vid konditionering av föracceleratorn (utan kanon) gäller följande:
Innan operatören startar skall denne se till att BS1, BS2, BS4 och BS5 är stängda samt att ingen
människa befinner sig i linac och MAX-I områdena. Operatören får nu börja konditioneringen genom
att slå på "trigg" och "linac" på övervakningsdatorn. Observera att BS1, BS2, BS4 och BS5 måste
vara stängda och "kanon" måste vara av för att konditionering skall vara möjlig samtidigt som
kärnfysik och MAX-III områdena ej är säkrade.
Vid körning av föracceleratorn, MAX-I, kärnfysik och MAX-III gäller följande:
Innan operatören startar skall denne se till att beamstopp BS3 är stängd, så att inga elektroner kan
nå MAX-II. Innan operatören startar föracceleratorn skall denne förvissa sig om att ingen människa
finns i linac, MAX-I, kärnfysik eller MAX-III områdena. Nu får föracceleratorn startas, genom att slå
på "trigg", "kanon" och "linac" på övervakningsdatorn. Vid MAX-I och kärnfysikkörning slås även "hf
max1" på. Vid kärnfysikkörning måste BS2 öppnas. Efter avslutad körning stoppas föracceleratorn
genom att operatören slår av "trigg", "kanon" och "linac" (vid längre stopp bör också högspänning och
kraftförsörjning till linacklystronen slås av på övervakningsdatorn).
Observera 1; Efter avslutad kärnfysikkörning skall "hf max1" slås av och BS2 stängas innan
någon går in i kärnfysik eller MAX-III områdena.
Om man kontrollerar att strömmen i MAX-I är noll innan någon går in i kärnfysik eller MAX-III
området, behöver man inte slå av "hf max1".
Observera 2; Taket på MAX-III måste vara avsökt innan injektion av MAX-III är möjlig.
Instruktioner om hur detta går till finns anslagna lokalt.
Observera 3; Det finns ett automatiskt system som aviserar injektionens start för användarna
vid I3 och I4 på MAX-III. Detta system startar då BS1 och switch m2/m3 båda är öppna/på.
Förslagsvis bör minst 1 minut förflyta mellan det att injektionen aviseras via högtalarsystemet
tills dess att BS1 och switch m2/m3 båda är öppna/på.
Observera 4; Det finns ett automatiskt system vid MAX-III/MAX-II transporten bestående av
tre grindar vilka stängs då BS1 öppnas. Då BS1 öppnas börjar en varningslampa blinka och
en varningsljud låter. Efter ca. 15 sekunder upphör varningsljudet och grindarna stängs.
Operatören skall antingen först öppna BS1 och sedan starta injektorn eller först använda
"close gates" knappen och sedan (efter 20 sekunder) öppna BS1.
Vid MAX-II injektion gäller följande:
Innan operatören startar föracceleratorn skall denne förvissa sig om att ingen människa finns i linac,
MAX-I, kärnfysik eller MAX-III områdena.
Innan operatören öppnar BS3, som möjliggör injektion till MAX-II, skall denne förvissa sig om att
ingen människa finns i MAX-II.
Operatören får nu öppna BS3 vilket gör att alla "strålrörsbeamstoppers", som utgör en del av
strålskyddet, stänger.
Observera 1; om elektroner finns lagrade i MAX-II före injektionsprocessens start, skall
operatören öppna BS3 innan någon åtgärd vidtages för att dumpa elektronerna. Alternativt
används "dumpa MAX-II" knapp på övervakningsdatorn.
Observera 2; det kan finnas personer inne i MAX-II (i det sk. Laserområdet) då det är lagrad
stråle i MAX-II. Om så är fallet, lyser MAX-II området rött på övervakningsdatorn. Operatören
måste då söka av och säkra laserområdet innan den lagrade strålen i MAX-II dumpas.
Observera 3; Det finns ett automatiskt system vid MAX-III/MAX-II transporten bestående av
tre grindar vilka stängs då BS1 öppnas. Då BS1 öppnas börjar en varningslampa blinka och
en varningsljud låter. Efter ca. 15 sekunder upphör varningsljudet och grindarna stängs.
Operatören skall antingen först öppna BS1 och sedan starta injektorn eller först använda
"close gates" knappen och sedan (efter 20 sekunder) öppna BS1.
Efter avslutad MAX-II injektion skall operatören stänga BS3.
Följande gäller alltid:
Operatören skall föra körjournal. Operatören skall ha sådan kännedom om acceleratorns funktion, att
han kan avgöra om dess uppförande avviker från det normala. I så fall skall han stanna
föracceleratorn och lämna meddelande om avvikelsen eller, om han har tillräcklig kunskap, utföra
felsökning med reducerad intensitet. Händelser som kan ha betydelse ur strålskyddssynpunkt skall
noteras i därför avsedd pärm.
Meddela att injektion kommer att ske via högtalarsystemet. Detta är speciellt viktigt vid injektion av
MAX-III eftersom personer som uppehåller sig vid I3 och I4 måste avlägsna sig från detta område
innan injektionen påbörjas. Meddela när injektionen är slutförd.
Undvik att injicera då det inte finns någon möjlighet att stacka elektronerna. Alla elektroner som
skjuts in i ringarna kommer att bidraga till strålnivåerna kring dessa. Tex. om dipolerna i MAX-II står
på noll eller max finns det ingen möjlighet att stacka elektronerna. Vänta då med att injicera tills dess
att dipolerna står på injektionsenergi.