Transcript Allmänna oråd och kommentarer rörande kvalitet i fritidshem

Fritidspedagogik.se – Allmänna oråd och kommentarer rörande kvalitet i fritidshem
Synonymer till Oråd= fara; svek, bedrägeri, vanstyre
Det finns många oråd rörande fritidshemmets
verksamhet och fritidspedagogens yrkesroll.
Vart och ett av dessa har inverkan på vilka
förutsättningar vi får att bedriva en kvalitativ
verksamhet med barnens bästa i fokus. Detta
är ett försök att lista några av dessa oråd.
Barngruppens storlek
Barngruppens storlek påverkar kvaliten i
fritidshemmets verksamhet. Trenden går
obevekligen åt fel håll och har så gjort sedan
80-talet med en tydlig stegring efter att
fritidshemmet integrerats med skolan.
Barn/grupp i fritidshemmen
1980
1995
2003
2007
2009
2010
- 17,8
- 23, 7
- 30,1
- 33,5
- 36,0
– 38,2
Källa: Skolverket
Barn per årsarbetare
I takt med att barngrupperna utökats och
huvudmannens inkomster ökats - har
personaltätheten reducerats, Konsekvensen
av stora barngrupper med upp till 20 barn
per årsarbetare är att alla barns behov blir
svåra att tillgodose.
Barn per årsarbetare fritidshemmen
1980
1995
2003
2007
2009
2010
- 7,4
- 11,4
- 18,2
- 19,5
- 20,9
– 21,5
Källa:Skolverket
Fritidshemsarbetarnas utbildning
Statistiken visar att bara 28,8% av de som
arbetar i fritidshemmen har examen mot
arbete i fritidshem.
Att ca en fjärdedel av personalen i
fritidshemmet har adekvat utbildning för
uppdraget är ett problem. En större andel
med examen mot arbete i fritidshem bör öka
kvaliten. Vad detta beror på är svårt att säga,
men i många städer finns inga
fritidspedagoger att tillgå.
Samtidigt förkortar regeringen utbilningen
mot arbete i fritidshem vilket inte bidrar till
att göra yrket mer attraktivt.
23,8% sorteras under kategorin "Övrigt".
18,5% har förskollärarexamen
10,7% har lärarexamen
9,8 % har annan utbildning inom social
omsorg
4,8% har annan utbildning inom pedagogik
3,4 % har fritidsledarutbildning
Källa: Skolverket
Rådande utbildningspolitik
Rådande utbildningspolitik talar gärna om
skolan. Sällan om fritidshemmet. Klart står
att fritidspedagogen ska försvinna över tid.
Då beslutet ännu saknar konsekvensanalys
kan vi bara gissa om konsekvenserna.
En stor oro uttrycks bland fritidspedagoger
att skolans norm och sätt ska prägla
fritidshemmet än mer. Politiken vill också att
alla fritidspedagoger ska begå de så kallade
"lärarlyftet 2" och bli lärare. Lärare i
skolämnen.
Behörigheten flyttas från fritidshemmet in i
skolan och med det kommer sannolikt andra
krav. Rådande utbildningspolitik är
sannerligen ett oråd för fritidshemmets
verksamhet.
Standardisering och central målstyrning
I takt med att den svenska skolan halkat
efter har standardisering och central
målstyrning blivit medicinen.
Samtidigt hävdar många att en kvalitativ
fritidsverksamhet troligen gynnar elevernas
lärande och resultat i grundskolan.
En kvalitativ fritidsverksamhet innebär goda
förutsättningar vad gäller barngruppens
storlek och personaltäthet. Att hinna möta
alla barn i deras behov och intressen är en
grundsten som aldrig kan målstyras centralt
på annat sätt än att reglera barngruppens
storlek.
Det är den enda standard vi behöver som
förutsättning till att att bedriva en kvalitativ
verksamhet vid sidan om god utbildning med
akademisk tyngd i fritidshemmet. Nyligen
kritiserades den svenska standardiseringen
av internationella skolexperter.
Fritidspedagogik.se – Allmänna oråd och kommentarer rörande kvalitet i fritidshem
Fritidspedagogen imponerade dock. I
standardisering och central målstyrning , som
nu också innefattar innehållet - inte bara
formen, riskerar omätbara och informella
kompetenser och värden att
andrahandssorteras.
Skolledarnas okunskap
Skolledare anses generellt ha dålig kunskap
om fritidshemmets uppdrag.Vilket även
skolinspektionen konstaterar:
"Fritidshemmets ledning utgörs i
praktiken av skolans rektor eller
biträdande rektor. I över hälften av de
granskade fritidshemmen behöver
rektorn bli mer förtrogen med
fritidshemmets uppdrag och med den
dagliga verksamheten för att kunna
bidra till det pedagogiska
utvecklingsarbete som behövs på
många håll."
Detta har grund i två saker; dels ett eget
intresse (eller ointresse) och dels strukturen
på rektorers utbildning som i sin grund
godtyckligt berör fritidshemmets verksamhet.
Skolledare sitter i en viktig position. De
måste ha kunskap om fritidshemmet och
dess verksamhet. Skolledaren fördelar
resurserna över dagen och är den som är i
position att förmedla vidare när situationen
blivit ohållbar. Vilket den är på sin håll.
Det fackliga arbetet
Det fackliga arbetet kring fritidspedagogen
upplevs av många som ett problem. Dels har
många känt sig osynliggjorda inom förbundet
i många år och dels väcker en tidivs massiv
tystnad oro i leden.
Det är oroväckande att facket vill legitimera
fritidspedagogen till varje pris, i ett ämne. Så
mycket att man skrivit en kursplan för
fritidspedagogik.
Detta ska likställa fritidspedagogiken med
skolämnen. Skolämnen är standardiserade
och målstyrda. Det är inte fritidspedagogiken.
Men lärarförbundet ska ha heder för att man
bjuder in fritidspedagoger för att se över
detta (sker den 31/1 2012) innan den skickas
till politiken.
Förbundet måste också trots kongressbeslut
utreda vad vår yrkestitel ska vara. Pedagog
eller lärare. Att politiken och flertalet
fritidspedagoger säger pedagog medan facket
ropar lärare är ett problem.
Yrkesterminologin
Sedan fritidshemmet flyttades in i skolan har
den fritidspedagogiska terminologin sakta
med säkert bytts ut till skolans terminologi.
Barn har blivit elev. Fritidsverksamheten
kallas för undervisning och fritidspedagoger
har blivit lärare utan att något egentligen
skett. Är detta ett problem? Ja, om vi vill
värna om de olika utbildningarnas och
verksamheternas egenarter.
Benämningen på saker och ting påverkar
innehållet och förväntningarna. Detta har inte
heller stärkt fritidspedagogiken. Det råder
ständiga missuppfattningar om vad som
menas och vem som berörs i texter som tex
skollagen.
Den fattiga forskningen rörande
fritidspedagogiken
Mellan 1980-2007 har det skrivits 17
avhandlingar rörande fritidshemmen. En
bråkdel av vad som skrivits inom andra
pedagogiska områden.
Förvisso är fritidspedagoger en minoritet,
men i relation till antalet barn som kommer i
kontakt med verksamheten är det
oacceptabelt. Vidare forskning borde inte
heller ligga på fritidspedagogens bord, alena,
men genom politiska påbud och med
öronmärkta pengar.
Istället har man från regeringshåll satsat 260
miljoner om året i legitimationsreformen.
Varje ny lärarlegitimation kommer att kosta
skattebetalarna minst 25 000 kronor från och
med 2013, visar Skolvärldens beräkningar.
För mer information och länkar besök http://www.fritidspedagogik.se