Transcript Rapport från inspektion.pdf

SID 1 (22)
2010-11-30
KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNING EN
INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN
Skolinspektörer
INGEGERD SALOMONSSON
BENGT THORNGREN
ANN-CHRISTINE VALENTI
08-508 33 882
08-508 33 557
08-508 33 634
Rapport
från inspektion av
Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan
1-9 september 2010
Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693
Besöksadress Hantverkargatan 2F
www.stockholm.se
s
SID 2 (22)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 2
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE ................................................................... 3
OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN .......................................... 3
BESKRIVNING AV SKOLAN ............................................................................... 4
SAMMANFATTANDE ANALYS ........................................................................... 4
SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS
STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ........................... 6
Styrkor ............................................................................................................................. 6
Svagheter ......................................................................................................................... 6
Områden att utveckla ....................................................................................................... 7
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE.......................................................................... 8
Utveckling sedan den senaste inspektionen ..................................................................... 8
Styrning, ledning och kvalitetsarbete .............................................................................. 8
Kvalitetsredovisning ........................................................................................................ 9
Kunskaper, utveckling och lärande.................................................................................. 9
Förskoleklass ......................................................................................................................... 10
Grundskola ............................................................................................................................ 10
Elevhälsa ............................................................................................................................... 14
Elever i behov av särskilt stöd ............................................................................................... 15
Samverkan och övergångar ................................................................................................... 15
Bedömning och betygssättning ...................................................................................... 16
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar........................................ 17
Planer mot diskriminering och kränkande behandling .......................................................... 18
Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter ....................................................................... 18
Samverkan mellan skola och fritidshem ................................................................................ 18
Fritidshemmens organisation och förutsättningar ................................................................ 19
Målstyrning i fritidshemmen .................................................................................................. 20
Verksamheten i fritidshemmen ............................................................................................... 21
Öppen fritidsverksamhet ........................................................................................................ 22
s
SID 3 (22)
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE
Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar
barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
 granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala1 styrdokument och
riktlinjer
 granska hur förskolan/skolan utvärderar sin egen verksamhet
 ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas
Vi genomför vårt uppdrag genom att
 läsa material som förskolan/skolan ger oss, men även material från andra källor (ex.
från Skolverket)
 intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors
verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn.
 observera verksamheten
Vi granskar också förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet. I
bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om
kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att
verksamheten utmärks av att den väl:




strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex.
skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer)
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de
förutsättningar man har.2
Efter cirka ett halvt år följs inspektionen upp på olika sätt beroende på skolform.
OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN
Verksamheterna granskas ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt
på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra
områden om det finns starka skäl till det. De områden som inspekteras är följande:
1
2

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Kunskaper, utveckling och lärande

Bedömning och betyg

Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar

Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter
Vid inspektion av fristående skolor utgår inspektionen endast från nationella styrdokument.
Från Skolverkets verktyg ”BRUK – för kvalitetsarbete i förskola och skola”, s 8.
s
SID 4 (22)
BESKRIVNING AV SKOLAN
Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan är två kommunala skolor som tillhör samma
enhet och ligger i Hässelby- Vällingbyområdet. Björnbodaskolan har cirka 580
elever i årskurs F-6. Organisationen är åldershomogen med undantag för en
montessoriinspirerad grupp årskurs F-3 som har åldersblandad verksamhet. På
Sörgårdsskolan finns det cirka 240 elever i åldershomogena klasser i årskurs F-6.
Båda skolorna har stort fokus på läsning och skrivning.
På skolorna finns även åldershomogena fritidshem, förutom i de
montessoriinspirerade grupperna. Till skolorna hör också en fritidsklubb för elever
i årskurs 4-6 som ligger i en närliggande park.
Skolorna ligger i ett område med till övervägande del villor och radhus men det
finns även att antal hus med lägenheter i närområdet. Det finns idag cirka 25
procent elever med annat modersmål än svenska.
SAMMANFATTANDE ANALYS
Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan är två skolor som hör till samma men som är
relativt olika. Verksamheten i klasserna fungerar väl, skolan har engagerade och
kunniga pedagoger som ger eleverna goda kunskaper. Eleverna trivs och känner
sig trygga på skola och fritidshem. Det finns också ett väl utvecklat arbete kring
elever i behov av särskilt stöd.
Det finns dock ingen gemensam struktur och dokumentation på skolorna och
kvalitetsarbetet som helhet för alla olika verksamheter bör vidareutvecklas.
Skolledningen bör utarbeta en gemensam vision och skapa en tydligare styrning
och ledning.
Arbete mot diskriminering och kränkande behandling är väl fungerande men
skolans planer kan vidareutvecklas.
Förskoleklassens skolförberedande del av dagen fungerar väl, men samverkan
med fritidshemmet är begränsad. Förskollärare och fritidshemspersonal har endast
gemensam planering en gång i månaden vilket försvårar ett helhetsperspektiv på
barnets hela dag. Verksamheten saknar nedbrutna, specifika och dokumenterade
mål att utvärdera.
På Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan finns en påbörjad men relativt begränsad
form av samverkan mellan skola och fritidshem. Fritidshemspersonalens uppdrag
under skoltid bör utvecklas, vilket skulle kunna bidra till en ökad måluppfyllelse.
Då fritidshemspersonal inte deltar i barnens utvecklingssamtal saknas
strukturerade samtal med föräldrarna om barnens trivsel, lärande och utveckling
under fritidshemstiden.
Fritidshemmen i de skilda husen och skolorna har utvecklat separata kulturer och
fungerar relativt olika. Det finns ett behov av en tydligare ledning och samordning
av verksamheten.
s
SID 5 (22)
Fritidshemmens verksamhetsplan är en bra plattform som kan användas för att
utvärdera och utveckla kvaliteten. Fritidshemmen bör i högre grad erbjuda en
varierad och stimulerande verksamhet för barnen. Verksamheten bör även
åldersanpassas i högre utsträckning med större utmaningar för de äldre barnen.
Detta gäller även fritidsklubbens verksamhet.
s
SID 6 (22)
SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA
VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH
UTVECKLINGSOMRÅDEN
Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och
kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i
styrdokumenten.
Sammanställningen
av
styrkor,
svagheter
och
utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild
av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte
är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika
rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra.
Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser
måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna.
Våra bedömningar presenteras
MÅLUPPFYLLELSE.
utförligare
under
rubriken
RESULTAT/
Styrkor
Vår inspektion har visat att skolan har ett antal styrkor, bland annat dessa:
 Skolans elever är trygga, trivs på skola och fritidshem, samt når goda
resultat.
 Lärarna/pedagogerna är engagerade, kunniga och visar gott ledarskap.
 Undervisningen är varierad och strukturerad.
 Det finns ett kompetent elevhälsoteam.
 Det finns en god struktur när det gäller kartläggning av elever i behov av
särskilt stöd.
 Fritidshemmens verksamhetsplan är en bra grund för att utvärdera och
utveckla kvaliteten.
Svagheter
Vår inspektion har visat att skolan har vissa svagheter, bland annat följande:
 Skolledningen saknar en gemensam vision och styrningen och ledningen
av de olika verksamheterna är i viss utsträckning otydlig.
 Det systematiska kvalitetsarbetet saknar viktiga delar.
 Planen mot diskriminering och kränkande behandling har tydliga
svagheter.
 Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem är begränsad.
 Fritidshemmets verksamhet bör vara mer varierad och stimulerande för
barnen.
s
SID 7 (22)
Områden att utveckla
Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter
som styrkor, men även från sådant som varken är att betrakta som styrkor eller
svagheter, bör prioriteras:
 Skolledning
Skolledningen bör bli mer tydlig och synlig i sitt ledarskap. Skolorna bör
samarbeta i större utsträckning och sträva mot att få en gemensam vision
och plan för verksamheten. Skolledningen bör även ta ett större ansvar för
ledning, samordning och målstyrning av fritidshemmen.
 Kvalitetsarbetet
Kvalitetsarbetet bör utvecklas bland annat genom att fortsätta arbetet med
ett kvalitetshjul där de olika momenten uppföljning, utvärdering, analys,
åtgärder och mål finns med. Sambandet mellan kvalitetsredovisningen och
arbetsplan bör också bli tydligare. Detta gäller såväl skola som fritidshem.
 Kunskaper
Elevernas kunskap om mål och kriterier bör öka och arbetet med att skapa
en för enheten gemensam arbetsgång och dokumentation när det gäller de
skriftliga omdömena och de individuella utvecklingsplanerna bör skyndas
på.
 IKT
Skolan bör skriva en plan för arbetet med IKT och användningen av
datorer i undervisningen bör öka.
 Planer
mot
kränkande
behandling
och
diskriminering
Skolans plan bör bland annat komplettras med en beskrivning av det
främjande arbetet, de kartläggningar som görs, åtgärder om vuxen kränker
en elev och vilka verksamheter som omfattas av planen.
 Samverkan mellan skola och fritidshem
Fritidshemspersonalens uppdrag under skoltid bör utvecklas för att se hur
man på bästa sätt kan använda deras kompetens för att berika elevernas
undervisning med en utforskande, laborativ och praktisk arbetssätt.
Samverkan mellan skola och fritidshem bör även utvecklas för att skapa en
större delaktighet och ökad helhetssyn när det gäller elevernas sociala mål,
utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och eventuella
åtgärdsprogram.
 Skolbarnsomsorgens verksamhet
Fritidshemmen och fritidsklubben bör i högre grad erbjuda en varierad och
stimulerande verksamhet för barnen. Balansen mellan styrda aktiviteter
och fri lek bör förbättras. Verksamheten bör även åldersanpassas i högre
utsträckning och erbjuda större utmaningar för de äldre barnen.
s
SID 8 (22)
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Utveckling sedan den senaste inspektionen
Skolverket inspekterade Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan i oktober 2006.
Då bedömde Skolverkat att skolorna arbetade väl med både kunskapsuppdraget
och demokratiuppdraget. Detta gäller fortfarande vid vår inspektion.
När det gäller brister som fanns påtalades bland annat att det inte gjordes någon
systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper,
likabehandlingsplanen uppfyllde inte de krav som ställs på en sådan plan, alla
elever hade inte en individuell utvecklingsplan (IUP), studiehandledning gavs inte
i den omfattning som var önskvärt, rektor ingick inte som ledamot i
elevvårdskonferensen och elevens val gavs inte i enlighet med författningen.
Vid vår inspektion kan vi se att skolan har kommit till rätta med de flesta av de
påtalade bristerna men att några fortfarande kvarstår som framgår av vår rapport.
Stadens inspektörer har inte besökt skolorna under de senaste tio åren.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpo 94), förordningen om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet och Skolverkets Allmänna råd och
kommentarer om kvalitetsredovisning, men även utifrån skollagen,
grundskoleförordningen, Skolverkets Allmänna råd för fritidshem samt utifrån
Stockholms stads kvalitetsstrategi (ILS) och skolplan för Stockholms stad3.
Beträffande ledarskap granskar inspektionen inom detta område främst
skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas
under Kunskaper, utveckling och lärande.
Rektors förmåga att ta ett tydligt ansvar för kvaliteten och utvecklingen av skolans
kärnverksamheter är betydelsefulla för en skolas utveckling. I det arbetet ingår ett
övergripande ansvar för skolans kvalitetsarbete, att prioriterade mål och åtaganden
systematiskt följs upp och utvärderas, att resultaten analyseras och bildar
utgångspunkt för utvecklingsinsatser. I detta arbete ska personal, elever och om
möjligt även vårdnadshavarna delta.
Ledningen på Björnboda- och Sörgårdssskolan består av rektor och två biträdande
rektorer. Rektor är relativt ny på skolan. Hon efterträdde en rektor som i sin tur
bara var på skolan en kort period som tog över efter en rektor som varit på skolan
under en väldigt lång tid. De två biträdande rektorerna har varit på skolan under
lång tid och även arbetat som lärare på skolorna.
De täta rektorsbytena har skapat en osäkerhet och otillfredsställelse i
organisationen då bland annat påbörjade förändringar inte har slutförts och det
kontinuerliga kvalitetsarbetet inte har fungerat tillfredställande. Det vardagliga
arbetet i klassrum och på fritidshem fungerar väl och det görs utvärderingar i slutet
av läsåret som analyseras i arbetslagen. Däremot fungerar inte nästa steg fullt ut,
3
ILS och stadens skolplan används inte som utgångspunkt vid inspektion av fristående skolor.
s
SID 9 (22)
man analyserar inte de uppföljningar och utvärderingar man gör gemensamt och
det resulterar inte i nya mål för verksamheten.
Det finns ett påbörjat årshjul för skolans kvalitetsarbete och det är en bra början
som bör göras klar och presenteras för personalen. Där ska klart framgå hur och
när arbetet med mål, uppföljning, utvärdering, analys och åtgärder ska ske.
Det är också viktigt att personalen upplever rektor som den som driver den
pedagogiska utvecklingen framåt och är synlig ute i organisationen på båda
skolorna. Rektor har börjat genomföra resultatdialoger med lärarna och avser då
att stämma av alla ämnen i alla årskurser. Detta är ett bra initiativ för att få
kunskap om verksamheten och hur måluppfyllelsen är i samtlig ämnen.
Vi anser att rektorn på ett mer tydligt sätt bör leda skolans kvalitets- och
utvecklingsarbete. Hon bör också bli än mer synlig i skolans olika verksamheter.
Vi bedömer att skolans systematiska kvalitetsarbete bör utvecklas.
Kvalitetsredovisning
Skolans årliga kvalitetsredovisning ska vara ett led i den kontinuerliga
uppföljningen av verksamheten. Den ska innehålla en bedömning av i vilken
utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka
åtgärder skolan/fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den ska
även innehålla en uppföljning och utvärdering av skolans planer mot
diskriminering och kränkande behandling.
Björnboda- och Sörgårdsskolans kvalitetsredovisning inleds med en beskrivning
av de förutsättningar som finns och de åtgärder som planerats utifrån föregående
års kvalitetsredovisning. Därefter följer en beskrivning av de mål och åtaganden
som ska utvärderas. Där beskrivs arbetssätt och ibland resultat och på några
åtaganden finns även en bedömning och analys även om de är mycket kortfattade.
De olika verksamheterna, som förskolklass och fritidshem, är inte belysta i
kvalitetsredovisningen. Det saknas också redovisning av hur arbetet med till
exempel barn i behov av särskilt stöd och svenska som andra språk har fungerat.
Utvärdering av likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande
behandling saknas helt vilket är en svaghet.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att kvalitetsredovisningen bör
utvecklas.
Kunskaper, utveckling och lärande
Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94),
Skolverkets Allmänna råd för fritidshem samt Stockholms stads skolplan.
Dessutom utgår inspektionen från tydligt bekräftade forskningsresultat med
relevans för dessa mål och riktlinjer.
s
SID 10 (22)
Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger undervisningens
inriktning och ska styra all planering av undervisningen genom hela grundskolan.
Förskoleklass
Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och
uppfylla läroplanens mål. Genom förskoleklassen ska övergången från förskola till
grundskola underlättas. Det är därför viktigt att förskolans pedagogik med lek,
omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och
att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen har en
speciell ställning mellan åren i förskolan och åren i grundskolan och ska vara en
integrering av de olika kulturerna.
Förskoleklasserna på Björnbodaskolan är belägna i två hus på skolgården och på
övervåningen i ett tredje hus. De förra samverkar såväl verksamhetsmässigt som
personalmässigt. Det senare ingår i en montessoriinspirerad grupp. På
Sörgårdsskolan är förskoleklassen belägen i ett hus man delar med årskurs 1 och
organiserad i två grupper som samverkar.
Förskoleklasserna betonar lekens betydelse liksom barnens möjligheter till rörelse.
Där finns även språkutvecklande aktiviteter inspirerade av den så kallade
Bornholmsmodellen, högläsning och arbeten med olika tema. I den
Montessoriinspirerade delen finns även en bra form av dokumentation i bild och
text av barnens arbete. Vi bedömer att den skolförberedande delen av dagen
fungerar väl, men att samverkan med fritidshemmet bör utvecklas. Det gäller
särskilt husen på Björnbodaskolan med undantag av den Montessoriinspirerade
delen som kommit längre i detta avseende.
Förskollärare och fritidshemspersonal har endast gemensam planering en gång i
månaden vilket försvårar ett helhetsperspektiv på barnets hela dag. Fritidshemmet
har en egen planering som förskolläraren tar del av och utför under eftermiddagen.
All fritidshemspersonal har inte möjlighet att delta i planeringen. Lokalerna är
begränsade vilket påverkar möjligheterna att dela upp barnen i mindre grupper.
Samarbete finns med specialpedagog för att bedöma barnens utveckling socialt
och kunskapsmässigt. Förskoleklassen har kontinuerligt veckoplanering för
verksamheten, men saknar nedbrutna, specifika och dokumenterade mål att
utvärdera.
Grundskola
Lärarna i framförallt årskurserna 4-6, men även årskurs 1-3 till viss del, har valt att
organisera sitt pedagogiska arbete genom att undervisa i de ämnen som de har
behörighet i, det vill säga ämneslärarskap. Vidare är varje lärare mentor för ett
bestämt antal elever inom sin årskurs. Eleverna har en klasstillhörighet, men flera
gånger i veckan har de undervisning i tvärgrupper tillsammans med sin mentor.
Lärarna betonar att de vill lära känna alla elever och att eleverna ska bli trygga
med flera vuxna och med varandra. Inom klassens ram arbetar lärarna till viss del
tematiskt. Detta sker i något större utsträckning inom årskurs 1-3.
s
SID 11 (22)
Vid vår inspektion av Björnboda- och Sörgårdsskolorna har vi sett många exempel
på varierade arbetssätt och arbetsformer. Som exempel på detta kan nämnas
skapande, spel, studiebesök som upptakt inför ett specifikt arbetsområde samt
undervisning utomhus. Vår uppfattning är att lärarna är engagerade i
undervisningen och att de med olika medel stimulerar elevernas nyfikenhet och
lust att lära. Det förekommer både självständigt arbete och arbete i grupp.
All undervisning sker i åldershomogena klasser från förskoleklass till år sex på
båda skolorna, förutom i den montessoriinspirerade gruppen som är åldersblandad
F-3 både i skola och på fritidshem. Sörgårdsskolan har en klass i varje årskurs F-6
och här finns ett arbetslag för F-3 som består av fritidshemspersonal och lärare,
samt ett lärarlag i årskurs 4-6. Skolorna bör utöka den pedagogiska samverkan
mellan fritidshem, förskoleklass och skola.
Vid Björnbodaskolan är lärarna organiserade i ett arbetslag för varje årskurs.
Arbetslagen består av fyra lärare en är resurs för barn i behov av särskilt stöd.
Fritidshemmens verksamhet bedrivs också i dessa åldershomogena grupper.
Vi har till övervägande del sett ett mycket gott lärarledarskap, där lärarnas
förhållningssätt mot eleverna präglas av hänsyn och respekt och där eleverna visar
lärarna detsamma. På de flesta lektioner råder god arbetsro, där eleverna är
fokuserade på sina arbetsuppgifter. Klimatet i klassrummen är tryggt, vilket
medför att eleverna vågar uttrycka olika åsikter, diskutera och argumentera på ett
positivt sätt. Vi har sett goda exempel där läraren i slutet av en lektion ställt frågan
”Vad har ni lärt er idag?”. Vi har också sett, bland annat i textilslöjden, hur
eleverna fått utvärdera resultatet av sitt arbete mot uppställda mål.
Enligt läroplanen ska eleverna ta ett ökat ansvar för, och utöva ett allt större
inflytande över, sina studier med stigande ålder. Då det är av vikt att eleverna från
tidig ålder tränas i att reflektera över sitt eget lärande och sina egna erfarenheter så
att de kan göra vidare val. Eleverna beskriver att de har en viss möjlighet till
påverkan av lektionsplaneringen tillsammans med sina lärare. Framförallt gäller
det hur de skulle kunna arbeta med det aktuella ämnesområdet.
För det mera formella inflytandet finns det till exempel klass- och elevråd på
skolorna. Eleverna upplever att de via elevrådet kan vara med och påverka bland
annat sin utomhusmiljö t ex inköp av material till aktiviteter.
Stockholms stads skolplan betonar bland annat vikten av att eleven möts av höga
förväntningar. Även forskningen, bland annat Lennart Grosin, har kommit fram
till betydelsen av att läraren har höga och samtidigt realistiska förväntningar på
eleverna.
I våra samtal med eleverna framkommer att de upplever att lärarna går igenom
vilka kunskaper som de förväntas ha förvärvat efter ett arbetsområde. Målen finns
därefter med vid utvecklingssamtalet som sker varje termin. Eleverna upplever det
som mycket positivt att de har möjlighet att få extra stöd av sina lärare i
arbetslaget som de redan är bekanta med. Vidare känner eleverna att lärarna och
övrig personal på skolan lyssnar på dem.
s
SID 12 (22)
Läsning och skrivning är också ett område som skolplanen betonar och inte minst
den roll som skolbiblioteken spelar. Skolan arbetar intensivt med läsning och
följer upp elevernas läsutveckling, LUS, två gånger per läsår i årskurserna F-6.
Lärarna arbetar i perioder med läsning både enskilt och parvis. Ibland väljer de en
författare som eleverna får fördjupar sig i, t ex Astrid Lindgren. Skolan ser
läsningen som en viktig plattform för det fortsatta lärandet på skolan.
Skolorna har i dagsläget cirka 25 procent elever med annat modersmål. Andelen
elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk och som även valt att delta
i modersmålsundervisning är dock betydligt lägre. När det gäller de yngre
eleverna i årskurs F-3 med annat modersmål samarbetar lärarna med
specialläraren för att följa upp dessa elevers läsutveckling och läsförståelse.
Lärarna i årskurs 4-6 betonar vikten av att arbeta språkutvecklande inom
framförallt ämnena SO och Ma/NO. Behovet av svenska som andraspråk och
studiehandledning för elever med annat modersmål bör uppmärksammas av lärare
och rektor. Information om syftet med undervisningen bör utarbetas för att ge
föräldrar förståelse för vilka behov eleven kan ha.
I ämnet matematik använder lärarna ett läromedel med kursplanens mål i början
av varje kapitel. Detta har medfört att lärarna upplever att de i större utsträckning
än tidigare samtalar om matematiska begrepp med eleverna. Vid våra besök såg vi
exempel på god matematikundervisning utomhus. När det gäller de
naturorienterande ämnena fysik, kemi och biologi arbetar samtliga klasser på
Sörgården och åk 4-6 på Björnboda med NTA-lådorna.
Vid Björnboda- och Sörgårdsskolan är möjligheten för lärare och elever att
använda sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom
undervisningen mycket begränsad. I dagsläget finns det finns två stycken
interaktiva skrivtavlor på Sörgårdsskolan och fem på Björnbodaskolan.
Elevens val koncentreras till två dagar per termin då eleverna får tillfälle att välja
mellan ett stort antal olika ämnen. Vi bedömer att elevens val bör utökas för att
stämma mot läroplanens intentioner och timplan. IKT som pedagogiskt verktyg
bör utvecklas och en arbetsplan för detta bör upprättas.
Det behövs, enligt samstämmig forskning, vissa kompetenser för att lärare
framgångsrikt ska kunna bidra till elevernas lärande. Utöver den didaktiska4
kompetensen, krävs en relationell kompetens5 samt att läraren ska ha förmåga att
leda arbetet i klassen. En kunskapsöversikt från Skolverket ”Vad påverkar
resultaten i svensk grundskola (2009) styrker ovan beskrivna forskningsresultat.
På Björnboda- och Sörgårdsskolan har man utvecklat flera egna planeringsmallar
för det pedagogiska arbetet. Vi bedömer att skolan bör utarbeta en gemensam
4
Didaktisk kompetens innebär att läraren måste i relation till innehållet i undervisningen ha hög
kompetens både i det enskilda ämnet, men även den generella undervisningsprocessen.
5
Relationell kompetens innebär att läraren måste besitta kompetens att upprätta en social relation
med de enskilda eleverna.
s
SID 13 (22)
mall för sitt pedagogiska arbete samt knyta ihop det med det ständigt pågående
kvalitetsarbetet.
Det är vår bedömning att undervisningen håller en god och jämn kvalitet inom
varje årskurs. Vi anser dock att skolan bör ta ett ytterligare ett steg och skapa en
gemensam pedagogisk grundtanke och dokumentation för all verksamhet som
finns på skolan.
Som stöd för skolornas arbete med att följa elevens kunskapsutveckling finns
obligatoriska nationella prov i årskurserna 3, 5 och 9.
Tabellen visar andel elever i procent som uppnår kravnivån i år 3
2009
Svenska/svenska som
andraspråk
Matematik
-
-
-
-
2010
Björnboda
Sörgård
89
76
92
85
Källa: Skolans egna uppgifter. Resultat från 2009 saknas.
Av tabellen framgår att Björnbodaskolans resultat är bättre än Sörgårdsskolans
både i svenska och i matematik. Särskilt bör man analysera resultatet i svenska på
Sörgårdsskolan.
I årskurs 5 redovisas resultaten på respektive delprov som ingår i de nationella
proven för varje skola.
Tabellen visar andel elever i procent som uppnår kravnivån i år 5
Björnbodaskolan Sörgårdsskolan
Lå 2008/2009
Totalt i urvalet
Antal
elever
Ämne
Delprov
Engelska
Engelska
Engelska
Engelska
Matematik
Samtala/tala
Lyssna/förstå (skriva)
Läsa/förstå (skriva)
Skriva
Miniräknare,
räknesätten
Längd, area, skala
Tid, statistik
Räknemetoder
Läsa, förstå litterär text
Läsa, förstå sakprosa
Skrivuppgift, berättande
Skrivuppgift,
förklarande
Läsa, samtala
Läsa, förstå litterär text
Matematik
Matematik
Matematik
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska som
Andel
som nått
kravnivån
Totalt
riket
Andel
Andel
som nått som nått
kravnivån kravnivån
Antal
elever
76
76
76
76
76
89,5
92,1
92,1
88,2
96,1
33 100,0
33 90,9
33 100,0
33 100,0
33 97,0
86,3
83,5
85,8
88,1
91,3
76
76
76
65
65
65
65
88,2
96,1
89,5
90,8
89,2
84,6
86,2
33 84,8
33 100,0
33 84,8
29 93,1
29 93,1
29 86,2
29 79,3
82,1
89,7
84,6
97,4
91,3
86,1
85,9
65
11
90,8
..
29
..
86,1
61,3
93,1
s
SID 14 (22)
andraspråk
Svenska som
andraspråk
Svenska som
andraspråk
Svenska som
andraspråk
Svenska som
andraspråk
Läsa, förstå sakprosa
11
..
,,
73,2
Skrivuppgift, berättande
11
..
,,
68,7
Skrivuppgift,
förklarande
Läsa, samtala
11
100,0
68,2
11
90,9
73,1
Källa: Skolverket
Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 visar att eleverna vid Björnbodaoch Sörgårdsskolan har goda och i vissa fall mycket goda resultat i förhållande till
riket. Eleverna i ”Svenska som andra språk” ligger väsentligt över riksnivån i två
av delproven vilket är mycket positivt.
Av Skolverkets sammanställning framgår även resultaten för pojkar respektive
flickor. Vid en sådan jämförelse framgår att både pojkar och flickor ligger över
riksgenomsnittet utom i ett delprov vardera ”Läsa och förstå sakprosa” för pojkar
och ”Skrivuppgiften berättande” för flickorna.
Vår bedömning är att eleverna får goda resultat på båda skolorna även om det
finns delmoment som bör uppmärksammas och analyseras särskilt.
På Björnboda- och Sörgårdsskolan görs årliga sammanställningar på skolnivå av
resultaten på de nationella proven, men även i övriga ämnen och årskurser. Det är
elevhälsoteamet som varje år gör en sammanställning och har stor kunskap om hur
resultaten har sett ut över tid. Dessa sammanställningar används för att ha en
beredskap för elever i behov av särskilt stöd.
Vår bedömning är att elevhälsoteamets sammanställning bör kommuniceras ut i
hela organisationen och ligga till grund för rektors resultatdialog. Detta för att bli
föremål för en djupgående analys av samtliga yrkeskategorier för att därefter se
vilka åtgärder och satsningar som bör göras inom de olika verksamheterna för att
öka måluppfyllelsen på skolan.
Elevhälsa
I Björnboda- och Sörgårdsskolans elevhälsoteam ingår rektor, biträdande rektor,
skolsköterska, socialpedagog, skolpsykolog och speciallärare/specialpedagog.
Det finns en väl fungerande plan för elevhälsoarbetet i arbetslagen. Representanter
för elevhälsoteamet deltar regelbundet vid arbetslagens möten då man diskuterar
elevhälsofrågor. Elevhälsoteamet har dock ingen egen plan för att beskriva
gruppens arbete och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan arbetslaget och teamet.
Vid elevhälsoteamets veckovisa möten behandlas elevhälsofrågor i enlighet med
det ansvar som teamet har. Beslut som fattas vid mötena dokumenteras och när
behov så föreligger genomförs elevvårdskonferens. Denna leds inte alltid av
rektorn vilket den ska enligt grundskoleförordningen.
s
SID 15 (22)
Skolorna har utvecklat ett system för att identifiera vilka elever som har behov av
stödinsatser. Bland annat används ett antal olika kartläggningar, tester och
screeningar för att finna elever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag.
Däremot ingår inga gemensamma test i matematik i denna kartläggning. I årskurs
1 görs dessutom ett motorik- och rörelsetest. Vi anser att skolan har goda rutiner
för att finna elever i behov av särskilt stöd i svenska men att kartläggningen i
matematik kan utvecklas. Vi bedömer att skolan har ett väl fungerande
elevhälsoarbete.
Elever i behov av särskilt stöd
Skolorna har väl utbildade speciallärare/specialpedagoger som dels diagnostiserar
men också ger elever i behov av särskilt stöd och hjälp på olika nivåer och i olika
ämnen när de behöver. Stödet kan ske dels i grupp under vissa perioder men också
enskilt.
På Björnbodaskolan finns också två särskilda undervisningsgrupper, med totalt 16
elever, som är uppdelade efter ålder, årskurs F-3 och 4-6. F-3 har också sin
heldagsomsorg i gruppen. Eleverna i gruppen har olika behov och undervisningen
anpassas utifrån varje elev. Alla elever har en klasstillhörighet/vänklass. I de
praktiskt-estetiska ämnena går eleverna så långt det är möjligt tillsammans med
sin vänklass. Vi bedömer denna verksamhet som mycket väl fungerande.
För alla elever som har någon form av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Vi
har tagit del av ett urval åtgärdsprogram och kan konstatera att de har ett upplägg
som dock skulle kunna utvecklas (se nedan).
Som angetts ovan finns det några elever vid Björnboda- och Sörgårdsskolan som
följer kursplanen i svenska som andraspråk. Några av dessa elever har bedömts ha
behov av studiehandledning på modersmålet. Behovet kan vara större eftersom en
del föräldrar väljer bort den här möjligheten för sina barn i tron att det är bättre för
dem att koncentrera sig på svenska. Detta problem kom fram i samtal med några
lärare och elevhälsoteamet.
Vår bedömning är att elever i behov av särskilt stöd får sitt stödbehov tillgodosett
liksom att åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammen bör dock förbättras
genom att formulera mål på kort och lång sikt och beskriva hur åtgärder ska följas
upp.
Samverkan och övergångar
I läroplanen betonas vikten av att utveckla samverkansformer mellan
förskoleklass, skola och fritidshem i syfte att berika varje elevs mångsidiga
utveckling och lärande. Skolan ska också eftersträva efter att nå ett förtroendefullt
samarbete med förskolan. I samarbetet ska särskilt uppmärksammas elever i
behov av stöd.
Vid övergången från förskola till förskoleklass besöker biträdande rektor och en
förskollärare barnets förskola. Barnen gör två besök på skolan under senare delen
av vårterminen. Möten mellan pedagogerna från de olika verksamheterna
angående arbetssätt och en ”röd tråd” sker inte. Många föräldrar söker till
Björnbodaskolans förskoleklasser för sina barn och personalen anser nu att
s
SID 16 (22)
barngruppen där är stor i förhållande till lokalerna, vilket påverkar verksamhetens
utformning.
Vid övergången mellan förskoleklass och skola sker överlämnandesamtal mellan
förskollärare och mottagande lärare. Samarbetet mellan förskoleklass och årskurs
1 är dock begränsat. Förskoleklassens personal är kvar i respektive arbetslag och
följer inte med barnen upp i årskurs 1 i någon organiserad form. Det innebär att
kontinuiteten för barnen kan vara bristfällig.
Förskoleklass och fritidshem på Björnbodaskolan har haft svårt att hitta tider för
gemensam planering och barnens utvecklingssamtal och har därför ett begränsat
samarbete kring barnets hela dag.
Vi bedömer att samverkansformer mellan förskola, förskoleklass och fritidshem är
en svaghet och ett angeläget utvecklingsområde för skolan. Se vidare under
rubriken ”Samverkan mellan skola och fritidshem”.
Bedömning och betygssättning
Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94),
Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och
Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning samt utifrån Stockholms
stads skolplan. Granskningen av bedömning och betyg ska ske på ett sådant sätt
att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området
Kunskaper. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt
accepterade forskningsresultat.
De skriftliga omdömen som upprättas inför utvecklingssamtalen ska ha en
formativ funktion, vilket innebär att de beskriver såväl vad eleven kan och vad
som eleven behöver utveckla vidare och hur detta kan stimuleras.
Forskare, som exempelvis Paul Black och Dylan William6 har också visat att
formativ bedömning leder till bättre resultat. För svagpresterande elever blir enligt
forskningen resultaten signifikant bättre. Att eleverna involveras i
bedömningsprocessen har också visat sig ha effekter på lärandet.
De skriftliga omdömena på Björnboda- och Sörgårdsskolan är en del av den
individuella utvecklingsplanen, IUP:n, och ska upprättas i alla ämnen som eleven
fått undervisning i. Som stöd vid upprättandet av de skriftliga omdömena
använder skolan inte det material som finns att tillgå på skolwebben utan har ett
eget. Eleverna är inte involverade i bedömningen.
I samband med utvecklingssamtalen upprättas den framåtsyftande planeringen i
elevens IUP. Den ska innehålla realistiska målsättningar för eleven och konkret
beskriva vilka insatser som ska göras av skolan och vad elev och vårdnadshavare
kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Planeringen bör uttrycka
positiva förväntningar på eleven och utgå från elevens förmågor och starka sidor.
6
Black, Paul och William, Dylan, In the black box: raising standards through classroom
assessment (1998)
s
SID 17 (22)
Björnboda- och Sörgårdsskolan har flera olika IUP-blanketter. Efter rektors beslut
skriver även lärarna omdöme om elevens sociala utveckling.
Vår bedömning är att såväl de skriftliga omdömena som den framåtsyftande delen
av elevernas IUP bör utvecklas och att samma blankett bör gälla för samtliga
årskurser. Framförallt vill vi poängtera vikten av att eleverna och deras föräldrar
bör få tillgång till lärarnas omdömen innan utvecklingssamtalet. I första hand för
att kunna samtala med sitt barn om hur de upplever sina resultat, men även för att
vara väl förberedda på att resonera om eventuella stödbehov när så föreligger.
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar
Detta område granskas utifrån skollagen och Diskrimineringslagen (2008:571)
samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja
likabehandling, men även i hög grad utifrån läroplanens (Lpo 94) värdegrund och
dess avsnitt Normer och värden samt utifrån allmänt accepterade forskningsrön
med relevans för området.
Diskrimineringslagens krav är att skolorna ska bedriva ett främjande arbete som
syftar till att stärka respekten för allas lika värde. Det arbetet ska omfatta alla
diskrimineringsgrunder och utgöra en naturlig del i den dagliga verksamheten.
Det förebyggande arbete som anges i skollagen syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För att skolans arbete ska
vara förebyggande krävs att insatserna bygger på en kartläggning av vilka behov
som finns på skolan. Utifrån vad kartläggningen visat ska mål för årets arbete
anges.
Alla skolans klasser har livskunskap i någon form på schemat. Skolorna följer inte
ett specifikt program utan plockar material och inspiration från många olika håll.
Man har också samarbete med Friends. Det aktiva elevvårdsarbetet i arbetslagen
och socialpedagogens stöd till både elever och lärare ger också skolorna goda
möjligheter att stödja och tidigt upptäcka utsatta elever. På Sörgårdsskolan har
man också ett faddersystem som ger möjligheter till kontakter mellan olika
årskurser.
Stockholms stads brukarundersökning , som numera genomförs årligen, innehåller
bland annat frågor om elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. I
undersökningen 2010 uppgav eleverna i årskurs 2 på Sörgårdsskolan att 78
procent kände sig trygga och i samma årskurs på Björnbodaskolan var resultatet
94 procent. I årskurs 5 finns bara resultat från Björnbodaskolan där 83 procent av
eleverna känner sig trygga. Dessa resultat kan självklart bli bättre. I våra samtal
med eleverna framkommer att de känner sig trygga och att de vuxna ser dem och
griper in om något olämpligt händer. Vi bedömer att skolornas arbete mot
diskriminering och kränkande behandling är gott men att det ständigt måste hållas
levande och ingå i det vardagliga arbetet.
s
SID 18 (22)
Planer mot diskriminering och kränkande behandling
Enligt lagstiftningen ska skolan skriva två planer; en likabehandlingsplan som
utgår från diskrimineringslagen och en årsplan mot kränkande handlingar som
utgår från skollagen, kap 14 a. Planerna kan skrivas ihop till en, men det ska
tydligt framgå vad som är vad.
Björnboda- och Sörgårdsskolans plan kallas Likabehandlingsplan med
åtgärdstrappa. Den beskriver de lagtexter som ligger till grund för planen, syftet
med planen och en beskrivning av det förebyggande arbetet som vi skulle vilja
säga är exempel på det främjande arbetet som bedrivs på skolan. Det finns också
en beskrivning av de kartläggningar som görs. Det finns dock inga resultat
redovisade från dessa kartläggningar som kan ligga till grund för de mål som ska
gälla för kommande år och i förlängningen det förebyggande arbetet. Dessa ska
också redovisas i kvalitetsredovisningen.
Planen innehåller också rutiner för hur arbetet ska bedrivas om diskriminering
eller kränkningar förekommer. Det saknas dock en beskrivning av vad som sker
om en vuxen kränker en elev. Dessutom finns det inte en beskrivning av vem som
är ansvarig för de olika insatserna.
I planen ska det också framgå hur förankring ska ske hos personal, elever och
föräldrar. Planen är förankrad hos personalen, i viss mån hos eleverna och
föräldrarna får den utskickad i ett häfte som beskriver skolans verksamhet.
Det är inte tydligt vilka olika verksamheter planen omfattar. Förskoleklass och
fritidshem ska belysas utifrån respektive verksamhets perspektiv, vilket saknas.
Vi bedömer planen mot diskriminering och kränkande behandling har många bra
delar men bör utvecklas ytterligare enligt vad som framgår ovan.
Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter
Detta område granskas utifrån de mål, riktlinjer och kriterier i de ovanstående
avsnitten som är relevanta samt utifrån skollagen, Skolverkets Allmänna råd för
kvalitet i fritidshem och Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet.
Detta område är uppdelat i ett antal specificerade avsnitt.
Samverkan mellan skola och fritidshem
Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem
utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
På Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan finns en påbörjad men relativt begränsad
form av samverkan mellan skola och fritidshem. Detta arbetssätt har kommit olika
långt i de båda skolorna, liksom mellan olika hus och arbetslag. Enligt personalen
kan detta variera beroende på personliga kontakter och kompetens.
Fritidshemspersonalen fungerar oftast som en resurs i klassen för stöd och hjälp
till enskilda barn eller barngrupper. Lärare och fritidshemspersonal på
Sörgårdsskolan och förskoleklasspersonalen på Björnbodaskolan har endast
gemensam planeringstid en gång per månad, vilket försvårar ett kontinuerligt
samarbete. Övriga har planeringstid varannan vecka.
s
SID 19 (22)
Vi anser att man bör tydliggöra och utveckla fritidshemspersonalens uppdrag
under skoltid och hur man på bästa sätt kan använda fritidspersonalens kompetens
för att berika elevernas undervisning med utforskande, laborativa och praktiska
arbetssätt.
Fritidshemspersonalen deltar inte vid barnets utvecklingssamtal annat än i
undantagsfall. Fritidshemmen kan erbjuda egna föräldrasamtal men det är enligt
personalen sällsynt med sådana möten. Detta anser vi vara en svaghet då
strukturerade samtal med föräldrarna om barnens trivsel, lärande och utveckling
under fritidshemstid annars saknas. I en integrerad verksamhet bör skolan sträva
efter att dessa samtal är gemensamma för bägge verksamhetsformerna i syfte att
ge en helhetsbild av barnet och för att underlätta för föräldrarna. Fritidshemmet
kan även bidra till barnets individuella utvecklingsplan med sociala mål och
eventuellt åtgärdsprogram. Sörgårdsskolan har kanske lättare att hitta möjligheter
till kommunikation yrkeskategorierna emellan, men generellt finns ett behov av
gemensamma pedagogiska diskussioner.
Vi bedömer att detta är ett utvecklingsområde, vilket såväl personal som
skolledning nämnt i självskattningar inför denna inspektion.
Fritidshemmens organisation och förutsättningar
I skollagen fastställs att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och
storlek och att verksamheten ska utgå från varje barns behov. Läroplanen
tydliggör ansvaret för varje enskilt barns utveckling och lärande.
Björnbodaskolans fritidshem är liksom skolklasserna organiserade årskursvis i
olika hus på skolgården. Det innebär att barnen även på fritidshemstid i huvudsak
umgås med barn i sin egen ålder. Undantaget är den montessoriinspirerade delen
som har ålderintegrerad verksamhet. Det finns föreståndare/verksamhetsansvariga
för fritidshemmen i de olika husen. En av de bägge biträdande rektorerna har
utöver Sörgårdsskolan och förskoleklasserna även ansvaret för fritidshemmen men
rektor är ytterst ansvarig.
På Björnbodaskolan sker öppning och stängning i fritidsgårdens lokaler och på
Sörgårdsskolan sker detta i huset för förskoleklass och årskurs 1. Lokalerna
upplevs i allmänhet av personalen som relativt små i förhållande till antal barn.
Det förutsätter ett gemensamt utnyttjande av lokalerna för alla verksamhetsformer.
Årskurs 1 använder sig även av fritidsgårdens lokaler som till ytan är stora och har
bland annat ett ändamålsenligt rörelserum. Utemiljön är god med såväl lekredskap
och bollplaner som grönområden i anslutning till skolgårdarna.
Vi bedömer att fritidshemmen i de skilda husen och skolorna utvecklat separata
kulturer och fungerar relativt olika. Vi kan se ett behov av en tydligare ledning och
samordning av verksamheten. Fritidshemspersonal vi talat med upplever att
verksamheten inte är prioriterad samt att de ”befinner sig lite på sidan om
skolorganisationen”.
I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmen
beräknat i årsarbetare. Personal för barn i behov av särskilt stöd redovisas ej här.
s
SID 20 (22)
Björnboda
1.
Avdelning
Pav. Hus C
Loftet Hus C
3:an Hus D
5:an Hus E
14:on Hus F
Bikupan Hus G
Totalt
2.
Åldersgrupp
Åk 2
F-3
Åk 3
F-klass
F-klass
Åk 1
3.
Antal
barn
4.
Antal årsarbetare:
fritidspedagoger
förskollärare
eller likvärdig
64
0,50
58
1,00
70
54
1,50
22
0,35
70
0,70
338
4,05
5.
Antal årsarbetare:
barnskötare
övrig personal
3,05
1,00
3,00
2,55
1,55
3.25
14,4
6.
Antal anställda
kl. 14-16
7.
Summa
4
2
3
5
2
5
21
3,55
2,00
3,00
4,05
1,90
3,95
18,45
Antal barn/ personal: 18,3 (jämförelse med Stockholms stad ht 2009: 16,8)
Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 22 % (jämförelse med Stockholms stad ht 2009: 36 %)
I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmen
beräknat i årsarbetare.
Sörgård
1.
Avdelning
Gårdshuset A
Gårdshuset E
Sörgård Hus D
Sörgård Hus D
Totalt
2.
Åldersgrupp
Åk 2
Åk 3
Åk 1
F
3.
Antal
barn
4.
Antal årsarbetare:
fritidspedagoger
förskollärare
eller likvärdig
33
0,50
37
39
40
1,05
149
1,55
5.
Antal årsarbetare:
barnskötare
övrig personal
1,50
1,50
2,50
2,00
7,50
6.
Antal anställda
kl. 14-16
7.
Summa
3,00
2,00
2,50
4,00
11,50
2,00
1,50
2,50
3,05
9,05
Antal barn/ personal: 16,5 (jämförelse med Stockholms stad ht 2009: 16,8)
Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 17 % (jämförelse med Stockholms stad ht 2009: 36 %)
Av tabellerna ovan framgår att Björnbodaskolan har en lägre personaltäthet än
genomsnittet i Stockholms stad, medan Sörgårdsskolan ligger nära genomsnittet.
Bägge skolorna har en lägre utbildningsnivå än Stockholms stad som i sin tur
ligger betydligt lägre än riket i övrigt. Dessa aspekter är troligen en del av
förklaringen till att fritidshemspersonalen nämner att de har svårt att upprätthålla
en verksamhet med exempelvis utvecklingssamtal, aktiviteter i mindre grupper
och stöd till enskilda barn. Vi bedömer mot bakgrund av detta att skolan bör sträva
efter att anställa fritidspedagoger vid eventuell nyrekrytering.
Målstyrning i fritidshemmen
Enligt Skolverkets allmänna råd ”Kvalitet i fritidshem” är det viktigt att ledningen
för fritidshemmet ser till att det finns system och rutiner för att följa upp och
utvärdera hur fritidshemmet arbetar i relation till skollagen och läroplanen.
Skolans kvalitetsredovisning och arbetsplan gäller fritidshemmet, men
verksamheten är dokumenterad i mycket begränsad omfattning. Det finns dock ett
för fritidshemmen gemensamt dokument, ”Verksamhetsplan Skolbarnsomsorgen
s
SID 21 (22)
Björnbodaskolan”. Den togs enligt uppgift fram för några år sedan och beskriver
verksamheten. Där finns bland annat kravnivåer (mål) med kriterier för
måluppfyllelse och konkreta exempel. Detta dokument är en bra plattform men
kan samtidigt förbättras i vissa avseenden. Dokumentet saknar datering och gäller
av rubriken att döma endast Björnbodaskolan. De gemensamma övergripande
målen bör formuleras som tydliga och utvärderingsbara mål. Avsnittet
”Förutsättningar” bör innehålla beskrivningar av de punkter som finns angivna.
Personalens medverkan i skolarbetet bör förtydligas. Planen bör även kopplas ihop
med skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning. Vi anser samtidigt att
verksamhetsplanen är en styrka för fritidshemmen och kan användas för att
utvärdera och utveckla kvaliteten.
Fritidshemmens verksamhet utvärderas en gång per läsår. Enligt personalen
saknas dock en återkoppling från skolledningen på detta arbete. Kvalitetsarbetet
bör utvecklas med en systematik där planering – uppföljning – utvärdering –
analys och förbättringsåtgärder kontinuerligt ingår under verksamhetsåret. Det
finns behov av att skapa en helhetssyn på barnens utveckling och lärande liksom
att synliggöra fritidshemmens uppdrag. Vi bedömer att kvalitetsarbetet är en
svaghet och ett utvecklingsområde för fritidshemmen.
Verksamheten i fritidshemmen
Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt
erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Verksamheten bör ge
barnen en stimulerande, utvecklande fritid som är varierad och utgår från
barnens behov och intressen, samt stödja deras fysiska, intellektuella, sociala och
emotionella utveckling.
Verksamheten på Björnboda-Sörgård fritidshem kompletterar skolan tidsmässigt
och i huvudsak innehållsmässigt. När barnen beskriver fritidshemmet är det endast
en plats där man träffar kamrater och leker. Barnen kan ibland välja om de vill
vara ute eller inne. De nämner aktiviteter som exempelvis att cykla, spela fotboll,
rita och pyssla. Vanligt är även fritidsgympa eller utflykt till en närbelägen park.
Barnen sysselsätter sig i hög grad själva och personalen finns till hands om de
behöver stöd och hjälp. Personalen fungerar oftast som ”vuxenstöd” i den fria
leken och leder relativt sällan aktiviteter för barnen, en roll där de tidvis arbetar på
rutin och i första hand håller uppsikt över barnen. Fritidshemmen strävar efter att
barnen är delaktiga i utformandet av verksamheten genom det man kallar ”barnens
möte”. Barn vi talat med menar att flickor och pojkar för det mesta leker olika
lekar, även om de emellanåt leker tillsammans. Fritidshemspersonalen har kontakt
med föräldrarna i första hand vid lämning och hämtning av barnen. Man deltar på
skolans föräldramöten där information ges om verksamheten. Veckoplaneringar
finns på fritidshemmen och på skolans hemsida. Då föräldrar sällan känner till
fritidshemmens uppdrag anser vi att de bör bli informerade om det samt syftet med
aktiviteterna och vad barnen lär sig på fritidshemmen.
Vi bedömer att fritidshemmen bör sträva efter en mer varierad verksamhet där
personalen inspirerar och utmanar barnen på olika områden. Barnen bör i högre
s
SID 22 (22)
grad få prova på för dem nya aktiviteter och skaffa sig nya erfarenheter.
Eftersträva en bättre balans mellan styrda aktiviteter och fri lek. Fritidshemmen
kan även utvecklas med en i högre grad åldersanpassad verksamhet och ett större
ansvar med stigande ålder. Vi anser även att fritidshemmet kan bidra till barnets
lärande och utveckling med ett uttalat syfte för olika aktiviteter.
Öppen fritidsverksamhet
Den öppna fritidsverksamheten för barn 10-12 år, eller den så kallade
fritidsklubben finns i en paviljong i en park mellan de två skolorna. Där finns stora
möjligheter för barnen till lek och rörelse utomhus. Två tidigare fritidsklubbar har
från och med detta läsår slagits samman till en gemensam för barnen från både
Björnboda och Sörgård. Totalt cirka 90 barn besöker fritidsklubben även om den
genomsnittliga siffran är betydligt lägre. Det är övervägande barn från årskurs 4,
några från årskurs 5 och ett par barn i årskurs 6. Såväl flickor som pojkar besöker
fritidsklubben där det är förhållandevis lugnt med tanke på de begränsade
lokalerna. Personalen består av två fritidsledare och en barnskötare. De menar att
barnen leker bra tillsammans, är mycket utomhus och rör sig mycket. Barnen
sysselsätter sig själva vilket personalen ser positivt på då de arbetar för att
successivt slussa ut dem. Det finns även barn i behov av särskilt stöd som besöker
fritidsklubben.
Vi bedömer att det hos personalen finns ett starkt engagemang för barnen.
Skolverkets allmänna råd för öppen fritidsverksamhet är dock inte känd för all
personal. Vi anser att fritidsklubben kan sträva efter att i högre grad erbjuda en
varierad och åldersanpassad verksamhet och på så vis bidra till barnens allsidiga
utveckling. Det saknas dokumentation av verksamheten med mål, utvärdering och
åtgärder. Detta är en svaghet och ett utvecklingsområde.
Stockholm 2010-11-25
Ingegerd Salomonsson
Bengt Thorngren
Ann-Christine Valenti