Tema Kretslopp Ht 2012- Vt 2013

Temaarbete på Hästhovens förskola

Hur ser en björk ut?

Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.. (Lpfö-98 rev. 2010 s. 10) Vi besökte Fru Björk vid olika tillfällen. Barnen fick undersöka björken genom att titta, känna och lukta. Barnen fick jämföra och berätta hur Fru Björk såg ut från gång till gång t.ex. nu är löven både gröna och gula, det är många löv på trädet eller nu är alla löven gula och många löv har trillat ner på marken. Barnens reflektioner/lärande runt Hur ser en björk ut?        Björken är svart och vit Den har många grenar Bladen är gröna men på hösten blir de gula och bruna Björkens bark heter näver Björken har fröhängen Det finns olika stora björkar och löv Löven trillar ner på marken där de äts upp av maskar

Barnen ville måla och då tittade vi i olika trädböcker på björkar. Barnen jämförde de olika björkarna i böckerna och enades om att vi behövde ha färgerna; svart, vit, grön och gul för att måla höstlika björkar.

Barnens tankar och diskussioner när de tittade i böckerna;

¤ Titta här har jag hittat en björk ¤ Löven är gula och gröna här ¤ Det finns olika stora träd ¤ Titta här är svart…och vitt Barnens tankar och diskussioner när de målade; ¤ Jag målar många träd. ¤ Titta på mitt träd. ¤ Jag målar ett stort och några små bredvid. ¤ Kan jag få svart från dig? ¤ Nu ska jag ta svart färg, jag ska måla stammen. ¤ Det blir många gula löv

¤ Jag är klar med min björk nu ¤ Jag målar löv på marken också ¤ Jag har mycket kvar att måla. ¤ Titta jag har slut på min gröna färg, det blir Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje många löv. barn utvecklar sin förmåga att ¤ Det här blir fint bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö-98 rev. 2010 s. 10) När vi gick för att titta på vår Björk igen upptäckte barnen att det inte fanns några löv kvar på trädet och de löv som tidigare legat på marken var borta. Det fanns små jordhögar i gräset. Vad hade hänt?? Så här sa barnen; ¤ Löven har trillat ner för det är höst ¤ Maskar äter löv ¤ Det är maskbajs ¤ Det blir ny jord För att synliggöra för barnen vad som händer med löven på marken kom Fru Björk, herr Gran och Masken på besök.

Jag gillar att äta löv. Jag drar ner Fru Björk kände sig avklädd och naken. Vad har hänt med mina löv? gör gångar som Löven ligger inte kvar på marken. Vem har tagit dem? luckrar upp jorden. Barnen sa; Jag bajsar jord. ¤ Dina löv har vissnat ¤ De har blåst bort ¤ Maskar äter dina löv ¤ Du får nya sen ¤ Ja massor av löv Barnen uppmärksammade även att det fanns ”konstiga” trädstammar.

Barnens kommentarer; ¤ Titta det här trädet har fyra stammar, först börjar den med en och sen delar den sig till fyra. ¤ Jag har hittat en konstig till, den är snurrad. ¤ Här är också många. ¤ Kolla på den här, en stor och många små. ¤ Titta på den här, den är konstig Barnen letade efter ”konstiga” träd en lång stund och vi tog kort på dem. Det blev 10 stycken olika träd sammanlagt. Nu blev det kallare och vintern var på gång, så vi gjorde uppehåll i vårt trädspanande. Till våren ska vi kolla på två av våra ”konstiga” trädstammar igen. Nu inriktade vi oss istället på ett av våra andra mål

: Att återanvända förpackningar Läroplanens mål

I Läroplanen står att varje barn ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor /…/ Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i

naturens kretslopp ./ (Lpfö 98 rev.2010 s. 10)

Dinosaurieland 2013

Vårt mål; Flera av barnen visar stort intresse för dinosaurerna och därför vill vi utveckla leken med dinosaurerna och skapa ett dinosaurieland. Samtidigt blir det ett projekt i vårt Tema Grön Flagg, där ett av målen är att Återanvända förpackningar. Vi börjar med att ha ett möte med 5 av barnen och höra deras tankar om hur vi kan göra ett dinosaurieland. Hur vet vi hur det har sett ut? Man kan titta i böcker Man kan få idéer där Så ser man att så kan man göra Vi tittar i några olika dinosaurieböcker och barnen får många uppslag. De vill ha land, växter, träd, vatten, berg och en vulkan. Vi enas om att vi ska ha ett stort tjockt papper att måla på, hur det ska se ut och vilka färger vi Det blir som på bilden i boken! gång, så vi kör igång. För att färgen ska hålla bra och inte färga av sig på kläderna, så limmar vi över hela pappret. Det blir genomskinligt när det

Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i Vad ska vi göra med detta? undrade Viola. Slänga på soptippen, sa något av barnen. Kan man slänga allt i samma? frågade Viola. Nej! Man måste dela på dem. Barnen började dela upp materialet i olika högar. Kan man göra saker av dem? frågade Viola. Ja, vi kan använda det till dinosaurielandet…..och så kan vi göra ”Mofflor” av rullarna. Vad bra att ni kan ta hand om allt, jag tänkte det när jag hittade allt i skogen, sa Viola. Barnen och Viola pratade vidare och kom in på att barnen skulle åka Vasaloppet, Viola lovade att hon också skulle komma och åka. Carl och Liam satte genast i gång att göra träd till dinosaurielandet. - Vi målar träd till

Nu är träden klara. Så här fina blev de. Vi satte dit silkespapper. Även Joel L, Tilde, Maja, Siri, Frida och Elsa ville göra något till dinosaurielandet. De gjorde små grästuvor av äggkartonger och småpinnar. Det blev även höga träd av rullar och glasspinnar.

Tindra och Rebecka gjorde stenar av frigolit bitar. Joel J och Melvin ville göra höga träd av rullar. Så här blir vår vulkan till:

Vi; Joel, Carl och Frida, började med att göra en stomme av hönsnät. Det var lite trixigt men det gick bra tillslut. Jag, Anne fick hjälpa till. Vi fick blanda till tapetklister. Vi tog 14 delar vatten och blandade i 1 del tapetklisterflingor. Blandningen skulle röras om och sedan fick den stå och vila en stund och bli tjock innan vi kunde börja klistra med den. Det blev mycket rivande av tidningspapper, som sedan användes ihop med tapetklister, så det blev papier- maché. Usch det är kladdigt. Ja och kallt. Det här var roligt. Man blir kladdig. Nu är mina papper slut, kan jag få mer. Mina är också snart

När några lager var gjorda fick vulkanen stå på tork och sen det var dags för nästa grupp barn att göra några lager. Den här gången fick Elsa, Maja och Hugo göra några lager på vulkanen. Det här var kul. Ja men det är kladdigt. Här behövs det . Ja här med. Titta här är ett A och ett K på pappret.

Torkdags för vulkanen igen innan det var Anton, Carl A och Mollys tur att göra några lager. Åh va kladdigt. Får jag också papper? Usch, det var för kletigt. Det tycker inte jag. Här ska det vara en tycker jag. Nu är jag klar med denna. Här får du en som du kan sätta fast. Det blir bra. Nu vill inte jag göra mer. Jag är inte klar än.

Vulkanen fick torka och sedan var det Wilma, Milton och Englas tur att jobba med vulkanen. De fick måla den. Gemensamt kom de fram till att vulkanen skulle vara grå, brun, röd och lite orange. Det blir grå färg om man blandar svart och lite vit. Ja, och om vi blandar röd och gul blir det nog orange. Ja det blir bra. Måla, måla, måla. Titta här rinner det lava. Snart är det färdigt. Nu är min färg slut. Kan jag få mer grå färg? För att vulkanens färg ska hålla bättre målar vi den med lim. Det här var kul. Titta så fort jag har målat! Nu är vår vulkan klar!

Skräpplockardag

Skräp-Olga kom och slängde ut massa skräp på vår gård. Vi ropade på henne och sa att hon skulle sluta. Hon satte sig ner för att fika och glömde plocka upp allt skräp efter sig. Då kom Katten förbi och skar sig på en glasflaska. Katten hade ont och började skrika på hjälp. Skräp-Olga kom och hjälpte katten men förstod inte varför man inte kan kasta skräp i naturen. Barnen blev arga på Olga och berättade för henne varför man inte ska kasta skräp i naturen. Barnen sa att de kan hjälpa Olga att plocka upp allt skräp och sortera det. Barnen hjälpte henne även att plocka skräp i vår närmiljö som vi sedan sorterade hemma på gården. Vi hittade massor med skräp. Vi saker. Här får du ett märke för att du har varit så duktig och plockat skräp. Tack för - Man ska aldrig kasta skräp - Djuren kan skada sig på skräpet och de kan få ont magen. - Det luktar äckligt

Vad hittar vi för vårtecken?

Vi utgick från nyfikenhetsfrågorna: Vad händer med Fru Björk och de ”konstiga” träden på våren? Hur ser knopparna ut? Vi tog på oss våra spanarglasögon och gick ut i skogen.  små knoppar på träden             små blommor som hade börjat att växa grönt gräs en citron fjäril vatten i bäcken myror, pissmyror! blad, som kan bli blommor eller smultron videung blad som ska bli en Backsippa kossor Barnen pratade även om vårtecken de sett hemma: lammungar krokusar vid mormors hus grodor i bäcken som gör bebisar

Vi gjorde en ”vårteckenvägg” där vi satte upp bilder på de vårtecken som barnen sett, både i skogen och hemma. Det blev en hel del vårtecken:

Hur ser de ”konstiga” träden ut nu?

maskros, knoppar, fick sedan berätta för varandra vad de upptäckt. knoppar, videkissar mm. Detta upptäckte barnen 30/4    små knoppar videung högt upp i trädet små blomknoppar på marken Detta upptäckte barnen 14/5     lite löv högt upp videknopparna har slagit ut många vitsippor på marken en annan grön växt

Detta upptäckte barnen 30/4   små, små knoppar flugor   en skalbagge små vitsippeknoppar Detta upptäckte barnen 14/5   lite löv på grenarna vitsippor på marken  en trädgårdsnäcka  en brännässla  gröna blad Vi pratade även om vad trädet

Förskolans Mål: Odla på olika sätt

Läroplanens mål: det är Björk. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin ( Lpfö 98 rev.2010 s. 10)

Barnen har bett om att få så kärnorna från frukten vi äter på förskolan. Vad ska vi så i? Barnens förslag: Kruka, plåtburk, mjölkpaket, ute. Vi kom fram till att ute var för kallt. Mjölkkartonger hade vi gott om så det fick det bli. Är det någon skillnad på kärnorna? Barnens kommentarer: ¤ Apelsinen är störst. ¤ Blommorna har frön inte kärnor. ¤ Malvan är minst. ¤ Alla kärnor är större än fröna.

Vad behöver vi för att så? Barnens kommentarer: ¤ Jord ¤ Vatten ¤ Kärnor ¤ Frön ¤ Sol Ca tre veckor har gått. Vad har hänt i mjölkpaketen? Barnens kommentarer:  Det har kommit upp blad.  Blomman har kommit upp  Malva och äpple har kommit upp.  Det har kommit många blommor och ett äpple  Inget. Fast jag sådde nyss, så fort kan det inte gå .   Apelsinen kommer snart upp. Då blir den bauta stor  Växa, växa ända till rymden, fast det går nog inte. Blommorna slår ut.  Vi ska ta ut dem och sätta dom i gräset så det blir träd.

Förskolans mål: Att göra barnen medvetna om varför vi återvinner

Vi gick till återvinningen med skräpet som vi hittade ute i naturen på skräpplockardagen. Vi läste och tittade vad det står på de olika containrarna Barnen lär sig snabbt var de ska lägga soporna för att det ska bli rätt. Vart tar skräpet vägen? Vad händer med skräpet när vi har sorterat det i rätt container? Det kommer en sopbil och hämtar skräpet och kör det vidare till olika fabriker som tillverkar nya saker av skräpet.