Transcript Röjning

Röjning
– en handledning från Korsnäs Skog
April 2010
1
Korsnäs
Miljöpolicy i vår verksamhet
Ansvarig: Bengt Brunberg
Giltig från: 080507
Upplaga: nr 11
Ersätter: 051121
Korsnäs Skogs policyförklaring
1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket
är vårt övergripande miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter
i vårt förbättringsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledningssystemet
ISO 14 001 säkerställa att effekterna på miljön är i överensstämmelse med
lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy.
2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt
skogsbruk. Vi anpassar skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i
balans mellan avverkning och tillväxt.
3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska
mångfalden. I skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och
fauna samt vårdar vattenmiljöer.
4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi
efterlikna de störningar som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och
fauna anpassat sig till. Vi utför bränning samt lämnar vid avverkning utvalda
gamla träd och död ved.
5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi
väljer kompetenta entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem
som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a.
för att undvika föroreningar av mark och vatten.
6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker,
kulturminnen och fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt.
7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk.
Vi informerar intresserade om skogsbruket och medverkar till att skogen kan
nyttjas på många olika sätt.
8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med
kunder och leverantörer samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att
ständigt förbättra vår verksamhet.
9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör
acceptabla, ej kontroversiella källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna
biologisk mångfald.
Korsnäs AB Skog
Uno Brinnen
2
Du skapar framtidens skog
Innehåll:
Planering
Generellt om röjning
Röjning i barrskog
Röjning i lövdominerad skog
Röjning i lövskärm
Kvalitetsröjning tall
Forn- och kulturlämningar
Naturhänsyn
Underväxtröjning och hyggesrensning
Blankett egenkontroll
Uppföljning
Många ungskogar måste röjas för att:
n
n
n
n
n
Minska konkurrensen mellan träden. De träd
som lämnas kvar får då högre tillväxt, de blir
grövre och får ett högre ekonomiskt värde.
Ta bort trädslag som inte passar för marken.
Minska höjdspridningen i beståndet.
Öka skogens virkeskvalitet genom att ta bort
krokiga, skadade och kvistiga träd.
Gynna den biologiska mångfalden genom att
röja fram och gynna träd och buskar som är
värdefulla för miljön.
En väl utförd röjning ger en värdefull skog med
rik biologisk mångfald. Det är därför viktigt att du
läser igenom denna broschyr så att du röjer på
rätt sätt.
3
4
7
8
10
11
12
13
14
16
17
18
Planering
Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för
röjningsarbetet, men detaljbesluten fattas av den
enskilde röjaren. Alla röjare måste därför vara väl
utbildade och förtrogna med Korsnäs handledning i Röjning. Driftsansvariga/arbetsledare ska
ha utbildningen Grönt kort i Röjning.
Innan röjningen
Gå över hela objektet innan arbetet påbörjas. Titta
särskilt på områden där röjningen ska utföras på
avvikande sätt, t.ex. bäckraviner, källor, källdrog,
lövdominerande områden, skärmställning etc.
För varje trakt finns följande traktdokument:
Undantag från instruktionen kan förekomma på
t.ex. privat mark. Det anges då på traktdirektivet.
Översiktskarta en orienteringskarta
Röjningen ska alltid vara planerad i förväg och
om möjligt på barmark.
Traktkarta
Traktdirektiv
en detaljkarta över trakten
direktiv för åtgärden
redovisning av planerad
hänsyn
Snitselinstruktion
GPS ska användas för avgränsning av bestånd
samt natur- och kulturhänsyn. För att undvika
misstag ska följande alltid snitslas:
n
För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska följande färger användas:
Alla fornlämningar och fornlämningsområden
enligt samråd med Länsstyrelsen.
n
Otydliga fastighetsgränser.
n
Områden med höga naturvärden.
Yttergräns
skogsvård
Orange/gul Korsnäs Skog
Naturhänsyn
Blå/vit/röd NATURHÄNSYN
Fornminne
Blå/gul FORNLÄMNING
Kulturhänsyn
Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN
Regler för användning av snitselband:
n Plastsnitslar ska vara av PE-kvalitet
n
n
n
n
4
Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande.
Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som
ska åtgärdas. Undantag är rågångar, där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt.
Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar
eller småträd.
Träd som har snitsel runt stammen ska inte
röjas bort. Vänd alltid knuten in mot röjningen.
Traktkarta
Traktkartan är i normala fall i skala 1:5000. Den
visar objektets yttergränser, likaså hänsynsytor,
kantzoner, kultur/fornlämningar och andra områden som inte ska röjas på normalt sätt. Dessa
hänsyn är numrerade och återfinns på traktdirektivet under miljötyper (se infälld bild).
Detaljhänsyn ska tas även på områden som inte
har avgränsats.
Objektets larmkoordinater finns på kartan och i
traktdirektivet.
Miljötyper
Löp nr
Miljötyp
Areal ha Åtgard
Anteckningar
Röj fram kojruin- lämna
kolbotten oröjd.
1
Kolbotten / tjärdal
0,00
2
Torp, fäbod husgrund
mm
0,00 Röj fram husgrunden
3
Äldre väg / stig
0,00
4
Odlingsröse / stenmur
Håll stigen ren från
röjavfall
0,00 Röj fram
5
Odlingsröse / stenmur
0,00 Röj fram
6
Övrigt
0,00 Risa ej ner
Liten källa intill bäcken
7
Hällmark
0,14 Ingen röjning
Liten hällmark som lämnas orörd
5
Traktdirektiv
I traktdirektivet finns bl.a. följande uppgifter:
n
n
n
n
n
n
n
Traktdel – om trakten är uppdelad i flera delområden.
n
Areal i hektar.
n
SIND (ståndortsindex – ett mått på markens
bördighet ).
GYL – markförhållande (bärighet, ytstrukturstenighet, lutning).
n
n
Åtgärd – röjningsåtgärd som ska utföras.
Direktiv St/ha – stammar per hektar som ska
lämnas.
Önskad trädslagsbl – vilken trädslagsblandning som är bäst lämpad och önskvärd för
beståndet (anges i procent).
Sista röjn – om det är en slutröjning eller om
beståndet förväntas röjas en gång till.
Grov barröj - om det är grov tall- eller granröjning som måste ske under ”säker period” för
att undvika insektsangrepp.
Anteckningar.
Miljötyper (hänsyn) som hör till trakten samt en
förklaring vad det är och vad som gäller (se
föregående sida).
Traktdirektiv
Namn
Traktnr Raps
Röjning
Harfall
701375
Larmkoordinater
Planläggare
Certifiering
Stefan Larsson, 070 303 69 25
X: 6696972
Y: 1608977
Datum
2008-04-09
FSC/PEFC
Uppdrag
Kontraktsnr
Utgångsdatum
Uppdragsgivare
Tfn. Uppdragsgiv.
BERGVIK SKOG ÖST AB
Traktbeskrivning
Traktdel
AREAL
SIND
BYL
G
Åtgärd
Önskad
Direktiv St/ha trädslagsbl
T G L
2100 10 70 20
Sista
röjn
12I9B7391
1,9
G30
311
Ungskog
12I9B7389
2,5
G27
321
Ungskog
1500 10 20
70
Ja
12I9B7092
16,5
T24
121
Ungskog
2000 80 10
10
Ja
Total
20,9
Grov barröj > 7cm
"säkra perioder"
Ja
12I9B7092 :
Talldominerat bestånd med viss del älgskador- spara tallar som inte konkurrerar till
älgfoder/alternativt toppkapa. Lövet sparas främst på de små fuktiga delar som finns och i
anslutning till de hänsynsytor som lämnats vid tidigare avverkning- mestadels sumpiga/fuktiga
områden.
12I9B7389 :
Lövdominerat bestånd. Gynna barret endast på de fastbackar som finns. Lämna en skiktad zon
utmed bäcken- gynna grova lövträd (finns både ask och al).
12I9B7391 :
Spara alar i anslutning till diket/bäcken. Gynna lövet på de fuktigaste delarna.
Allvarliga avvikelser eller klagomål
Datum
Avvikelsens/klagomålets art (Vad hände och varför)
Korrigerande åtgärd (Vad ska vi göra?)
Åtgärdat
Ja
Nej
Depåplats städad
Entrepenörsföretag, namn
Sign:
Datum:
6
Signatur
Generellt om röjning
Hela den angivna trakten ska röjas med undantag av områden som lämnas av natur- eller kulturvårdsskäl.
Småträd som inte är huvudstammar
Gran och contortatall: Alla plantor som är över
3 dm ska röjas bort. Kapa alla granplantor
under lägsta gröna gren.
Trädslag
Det trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga ska gynnas vid röjning.
Tall: Tallplantor som är över 3 dm ska röjas
bort så att huvudstammarna enkelställs.
Övriga mindre tallar som inte konkurrerar med
huvudstammarna till förstagallring lämnas
eller toppas ned till viltfoder.
Tall är frosttålig och anspråkslös på vatten och
näring. Lämpliga tallmarker är torra, grunda och
grovkorniga marker samt näringsfattiga torvmarker.
Björk: Alla plantor som är över 3 dm ska nor-
malt röjas bort.
Gran trivs bäst på bördiga marker med god vattenförsörjning.
Älgbetad björk som står intill och kan hämma
en huvudstam ska röjas bort, övriga nerbetade björkar kan sparas.
På medelgoda marker eftersträvas barrblandbestånd.
Värdefulla trädslag: Småträd av övriga lövträd
ska normalt sparas, se sid 15.
Lövträd ska koncentreras till fuktiga partier, vägkanter, kantzoner och områden som saknar
tillräcklig barrföryngring. Frösått löv ska gynnas
framför löv av stubbskott.
Förväxande produktionsträd
Röj bort ”vargar” av tall, gran och björk om det
räddar utvecklingsbara träd med bättre kvalitet.
Samtliga trädslag och buskarter i beståndet ska
finnas kvar efter röjning.
Låga stubbar
Stubbarna ska vara låga där förutsättningarna
finns. Detta gäller i synnerhet granstubbar, då
gröna grenar annars kan bilda ett nytt träd.
Minst 5 procent löv, 10 procent söder om
Dalälven
Efter slutröjning ska det finnas minst 5 procent
lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta. Söder om Dalälven ska det finnas minst 10 procent löv.
Ta bort nerröjda stammar som kan
skada kvarlämnade träd
Se till att de bortröjda träden inte trycker ner
eller slår sönder de plantor och träd som ska
växa vidare.
Björk betraktas som ett produktionsträd. Om förutsättningarna finns, lämna hellre koncentrerade
grupper av björk än spridda enskilda träd. Lämna
om möjligt lägre björk i luckor.
Ta bort nerröjda stammar från diken och
bäckar. Ta även bort stammar som ligger i vägslänten.
I vissa landskap kommer det att eftersträvas en
högre lövinblandning. Det kommer då att anges i
traktdirektivet.
Tillfälligt försumpade
områden
Områden i ungskog som tillfälligt försumpats
efter avverkning är produktionsskog och ska i
normalfallet röjas som sådan.
7
Röjning i barrskog
Lövröjning – enkelställning
I normala fall röjs barrskogen en gång vid 2–3
meters höjd (se Ungskogsröjning – slutröjning).
Då hinner stubbskott av björk inte växa i kapp
barrträden och man slipper en extra röjning.
Röj hårt bland björkplantorna och lämna bara
kvar små björkplantor.
Om barrplantorna påtagligt hämmas av lövträd
måste skogen röjas tidigare.
I bättre klimatlägen och på bördiga marker krävs
ofta två röjningar: en lövröjning-enkelställning
och därefter en slutröjning.
n n Värdefulla trädslag hanteras enligt instruktion på
sidan 15.
Enkelställ samtidigt barrträden, minsta avstånd
är 1 meter. I rena tallbestånd med risk för älgskador bör fler stammar sparas än vad som sägs i
kolumn 1 i tabellen nedan.
I tallbestånd är lövträden hämmande om de är
lika höga som tallplantorna.
Rena granbestånd kan röjas hårdare, antalet träd
efter röjningen kan ligga nära tabellens värde.
Gran tål konkurrensen från lövträd lite bättre,
och lövträden är hämmande först när de är 0,5
till 1 meter högre än granplantorna.
Röj bort hyggesrens, d.v.s. förväxande tallar,
granar och björkar, om det kan rädda mer utvecklingsbara stammar.
I traktdirektivet ska lämpligt antal stammar per
hektar (enskild yta) efter röjning finnas angivet.
Det ska normalt vara fler stammar än vad som
anges i tabellen nedan, som ju avser beståndet
vid 5 meters höjd.
Röjningstabell vid fem meters höjd
Tabellen anger det maximala antal stammar per hektar och per yta, inklusive lövträd, som ska utgöra produktionsbestånd fram till första gallring. Utöver dessa får det endast finnas kvar stammar
som bedöms självdö samt ”värdefulla trädslag och buskar”.
Tall/Granindex
1
2
Högsta tillåtna – och önskvärt –
stamantal efter röjning
Röjbehov finns
när stamantalet
är över:
Contortaindex
Max antal stammar efter röjning
T22 +
2 200
T20
2 000
T18
2 000
per ha
per yta
28+
2 200
22
2 500
T16
1 800
26
2 100
21
2 400
T14
1 800
T12
1 800
24
2 000
20
2 300
22
1 900
19
2 200
20
1 800
18
2 100
18
1 700
17
2 000
16
1 600
16
1 900
14
1 500
15
1 800
12
1 400
14
1 700
I contortaungskogar ska löv lämnas på vanligt
sätt. Inhemsk tall och gran ska gynnas i den
omfattning att de kan utgöra hänsynsträd vid
föryngringsavverkningen.
Minst 20 st inhemska träd bör lämnas vid röjning (om förutsättning finns).
Målet är att kvarvarande stammar ska vara oskadade och
så jämnt fördelade i beståndet som möjligt.
glesare partier i beståndet inte ska kompenseras med högre
stamantal i tätare partier.
Jämna bestånd ska efter röjning i princip ligga på angivet
stamantal enligt tabellen. På enskild provyta i uppföljningen
kan medelvärdet variera ±300st/ha, men medelvärdet bör i
ett jämnt bestånd hamna strax under måltalet.
I tallbestånd som slutröjs tidigt bör den skogsvårdsansvarige
avgöra vilket stamantal som ska anges på traktdirektivet för
att nå ett lämpligt stamantal vid 5 meters höjd.
Ojämna bestånd kommer i genomsnitt att ha ett lägre stamantal efter röjning än vad som anges i tabellen, eftersom
Variationer i bonitet inom beståndet bör tas med vid bedömningen av stamantal i traktdirektivet.
8
Sen röjning
Ungskogsröjning – slutröjning
Bestånd som är mellan 5 och 13 meter höga
och som inte har röjts eller röjts för lite ska röjas
snarast (se kolumn 2 i röjningstabellen på sidan
8. Om stamantalet överstiger tabellens riktlinje
med mer är 300 stammar per hektar bör beståndet röjas).
Slutröjningen görs normalt när träden är 3–4
meter höga i bestånd där stamantalet är högre
än i kolumn 2 i tabellen på föregående sida.
Ojämna bestånd kan behöva röjas även vid
lägre genomsnittligt stamantal.
Röj ner till traktdirektivets stamantal. Det normala
avståndet mellan kvarlämnade stammar är 2,12,5 meter beroende på boniteten, se lathunden
nedan. I direkt anslutning till luckor kan träden
stå något tätare, det måste dock alltid vara minst
1 meter mellan dem.
n n n n n n n n n Dessa bestånd kan oftast inte röjas på ett normalt
sätt, utan måste röjas underifrån (se instruktion
på traktdirektivet).
Lämna i första hand växtliga oskadade barrträd med klena kvistar.
Skapa inga luckor, förstärk inga luckor.
Försök få ett ”böljande” krontak som följer
terrängen och skogens medelhöjd.
Lämna björkar, i första hand sådana som är
klenare och lägre än barrträden. Röj bort förväxande björk.
Hantera värdefulla trädslag enligt instruktion
på sidan 15.
Lathund
Hantera småstammar enligt instruktion på
sidan 7.
Stamantal
per ha
motsvarande
förband, m
Håll stubbarna låga, se sidan 7.
1.000
3,2
I luckiga bestånd ska glesare partier i beståndet inte kompenseras av högre stamantal i
tätare partier.
1.300
2,8
1.500
2,6
1.700
2,4
Älgbetade tallar toppas ner om de hämmar
huvudstammarna, låt dem annars stå kvar
som viltfoder.
1.900
2,3
2.100
2,2
2.300
2,1
2.500
2,0
3.000
1,8
4.000
1,6
Risk för insektsskador i grövre barrbestånd
I barrbestånd kan skadeinsekter föröka sig i
de fällda träden och sedan angripa och skada
kringstående skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tandad barkborre på gran.
”Säkra perioder” för
röjning i grövre barrbestånd:
A. Tall 1 juni – 15 juli
Om man lämnar kvar mer än 250 löpmeter
fällda råa barrträd grövre än 7 cm på bark per
hektar får röjningen bara ske under s.k. ”säkra
perioder” (se karta).
B. Tall 1 juni – 15 juli
Gran1 aug – 30 sept
C. Tall 15 maj – 15 juli
Gran1 aug – 30 sept
Barrträd som är klenare än 7 cm och lövträd
kan röjas hela året utan restriktioner.
9
Röjning i lövdominerad skog
På sikt ska minst fem procent av de friska och
fuktiga marker där det finns naturliga förutsättningar för löv, domineras av lövträd.
Om det finns lövdominerade områden som är
större än 0,5 ha ska dessa avgränsas som lövbestånd på kartan och beskrivas i traktdirektivet,
om detta inte redan gjorts.
Lövdominerade bestånd röjs när träden är 2 till 3
meter höga.
Grönkronan bör inte understiga 50 procent av
trädhöjden. Hissas kronan upp högre på grund
av trängsel, tappas mycket produktion.
Om det är stor risk för älgskador bör skogen
röjas först när träden är 4 till 5 meter höga.
Röj helst före lövsprickningen.
Att tänka på
n Satsa på raka, friska träd med god kvalitet.
n Lämna om möjligt vårtbjörk på frisk mark och
glasbjörk på fuktig mark.
n Gynna frösått löv framför löv av stubbskott.
n Avståndet mellan lövstammarna efter sista
röjningen bör inte understiga 2 meter.
n Finns huvudstammar av barr, ska dessa ingå i
beståndet.
Stamantal vid två röjningar
Täta lövungskogar med många stammar per
hektar ska röjas i två steg:
Steg 1. Röj till 3.000–4.000 stammar per hektar
(förband 1,8–1,6 meter).
Steg 2. Röj till 1.300–1.700 stammar per hektar
(förband 2,8–2,4 meter).
Stamantal vid en röjning
Är lövungskogen gles eller området litet kan
man nöja sig med en enda röjning. Röj då ner till
1.300–2.000 stammar per hektar beroende på
hur tät och hög skogen är före röjningen.
Vårtbjörk: Bladen är dub-
beltandade och årsskotten
hos unga träd har små
hartsvårtor. Stammen får efterhand grov, skrovlig bark
och grenarna blir nedhängande.
10
Glasbjörk: Stammen
är större och vitare
än hos vårtbjörk och
grenarna mera uppåtriktade. Bladen på
glasbjörk är enkeltandade och årsskotten på
unga träd är släta eller
fint ludna.
Röjning i lövskärm
På frostlänta, fuktiga och vegetationsrika marker
utvecklas en granföryngring bäst under en skärm av
lövträd. Skärmen skyddar mot frost och suger upp
en del överskottsvatten. Den håller dessutom tillbaka
lövsly och annan konkurrerande vegetation.
Skärmen avvecklas i tre steg
Skärmen bör glesas ut i flera steg, så att granplantorna inte drabbas av ljuschock. Den kvarvarande
skärmen kan också hålla tillbaka stubbskotten. Det
är en fördel om röjningarna kan göras innan lövsprickningen.
Steg 3.
Steg 1. När lövträden är 3 till 4 meter höga glesas
skärmen ut till 3.000–4.000 stammar per hektar. Då
är det också lämpligt att ta bort förväxande barrträd.
Steg 2. När granen är ca 2 meter hög röjs skärmen till ca 1.000 stammar per hektar. Samtidigt röjs
granen enligt tabellen på sidan 8. Om granplantorna är mycket hämmade av lövträden, eller om lövträden blir för grova, måste steg 2 ibland ske redan
innan granplantorna nått 2 meters höjd.
Steg 3. När granarna är 3 till 4 meter höga ska lövskärmen tas bort. Lämna lövträd i luckor och på andra ställen där barrträden inte hämmas.
Steg 2.
Steg 1.
11
Kvalitetsröjning tall
I täta föryngringar av tall finns det goda förutsättningar för att skapa en skog med hög kvalitet.
Sådana bestånd skall kvalitetsröjas, och det sker i
två steg (metoden används ej på Bergviksmark):
1. Enkelställning av plantor
Enkelställ plantorna när de är 0,5 till 1 meter
höga. Rensa upp i grupper och ta bort förväxande träd. Röj ner till 6.000–8.000 stammar per
hektar. Plantorna skall vara jämnt fördelade över
beståndet.
2. Slutröj när träden är 4–5 meter höga
Röj ner till de stamantal som anges i kolumnen
”Direktiv” i Röjningstabellen på föregående sida.
Slutröj när
träden är
4–5 meter
Enkelställ när
plantorna är
0,5–1 meter
höga
12
Forn- och kulturlämningar
Vägar och stigar
Röj fritt de vägar och stigar som används i dag
eller är markerade på traktskissen. Ta bort riset.
Ta kontakt med ansvarige på regionen om du
misstänker att det finns en fornlämning som inte
är markerad på kartan. Röjningar i anslutning till
fornlämningar ska föregås av samråd med länsstyrelsen.
Fångstgropar och tjärdalar
Röj bort träd, buskar och sly som växer i groparna
och på vallarna. Ta bort riset.
Kulturlämningar ska röjas fram, annars kan trädens rötter spränga sönder dem. Ta bort riset. I
de flesta fall går själva lämningen före eventuella
”värdefulla trädslag”, d.v.s. står det en al, asp
eller liknande trädslag på en konstruktion t.ex. ett
röjningsröse så kan den röjas bort.
Kolbottnar
En kolbotten som är lämnad vid föryngringsavverkningen är i och med detta avvikande från det
övriga beståndet och röjs inte.
I vissa sällsynta fall kan det vara svårt att välja på
att rädda lämningen eller det väldigt speciella
trädet. Hör då med arbetsledningen.
En kolbotten som inte urskiljer sig från övriga beståndet röjs hårt och stubbringen röjs fram.
Kulturlämningar ska urskilja sig mot det övriga
beståndet, därför gynnas löv framför barr runt
lämningarna.
Naturvärdesträd gynnas vid kolbotten om de står
på stubbringen.
Torp, fäbodar och husgrunder
Röj gårdstun och tomtmark runt byggnader och
ruiner. Friställ vårdträd, fruktträd och buskar.
Gynna lövträd och buskar samt bärande träd. Röj
bort träd och buskar vars rötter kan växa in i och
förstöra grunder och andra konstruktioner.
Gruvhål
Röj fram gruvhål. Ta bort riset.
Kojruinen ska friläggas helt. Ta bort riset.
All kulturhänsyn som inte redan finns på
kartan ska ritas in och kommenteras på
traktdirektivet.
Röj även odlingsrösen och stengärdsgårdar. Ta
bort riset.
Kolbotten
Torpställe
Fångstgrop
13
Naturhänsyn vid röjning
Impediment med kantzoner
Ska lämnas oröjda.
Kantzonerna är värdefulla för miljön genom att de:
n
Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar*
Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar ska
lämnas oröjda eller endast röjas för att förstärka
naturvärdena.
n
* Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller
fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.
Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter (vitmossor, björnmossor) ska täcka
minst hälften av fält- och bottenskiktet.
n
n
Kantzoner mot sjöar, vattendrag och
odlingar
Kantzoner är ett skydd och en naturlig övergång
från den produktiva skogsmarken till andra
markslag. Kring alla sjöar, naturliga vattendrag
och odlingar ska det om möjligt lämnas eller
röjas fram en lövdominerad och skiktad kantzon.
Detta gäller även de allra minsta bäckar som är
vattenförande under större delen av året, men
inte diken.
Minskar näringsläckaget och hindrar slam och
annat att nå vattnet.
Skuggar vattenytan och håller därmed ner
temperaturen under varma sommardagar.
Många organismer, inte minst vissa fiskar,
missgynnas av alltför varmt vatten.
Ger föda åt vattenlevande organismer genom
de löv, knoppar och insekter som faller ner från
träd och buskar.
En lövrik zon mot vatten är positivt för landskapsbilden.
Kantzoner mot sjöar och vattendrag ska anpassas till terrängen, de kan vara breda på vissa
ställen och smalare på andra.
Fastmarkskantzoner som innehåller mycket barr
ska röjas hårt för att gynna lövet.
Sumpområden längs vattendrag och sjöar ska
inte röjas, inte heller kantzoner som redan innehåller skiktat löv och lite barr.
Myrholme
Ö eller udde i vatten
Blockmark
Rasbrant
Strandskog
Alkärr
Bergbrant
Ravin
Surdråg
Bäckdråg
Källa
Hällmarksskog
Rest av hagmark och äng
14
Ekoträd – spara värdefulla trädslag och
buskar – al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg,
hassel, ädellöv* och en
I bestånd med normal förekomst av dessa träd
ska alla lämnas. Individer av dessa träd som
hänger med i krontaket och konkurrerar ska gynnas. För att gynna ett värdefullt löv behöver man
ibland ta bort ett annat värdefullt löv. Lövträden
gynnas i följande turordning:
Spara och gynna befintliga naturvärdesträd:
n Grova eller gamla träd.
n
Grova träd med vid och grovgrenig platt krona.
n
Hagmarksgranar (grova, tidigare friväxande).
n
n
1. Ek
2. Lind
3. Ask, lönn, alm, avenbok, bok, fågelbär
4. Asp och sälg
5. Rönn
6. Al
Bestånd som har en stor andel med värdefulla
trädslag röjs enligt en särskild instruktion som
följer med traktdirektivet. Kontakta annars den
ansvarige på regionen.
Trädformig sälg, rönn, oxel, hägg samt grov
hassel.
Ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn).
n
Grova aspar och alar.
n
Grova enar.
n
Träd med påtagliga brandljud.
n
Hålträd och träd med risbon.
n
Träd med tydliga kulturspår.
n
Gamla vårdträd.
Gynna även framtida natuvärdesträd, t.ex. löv vid
bryn.
Eken är särskilt känslig för konkurrens, röj därför
bort skogen under kronan och lite till.
Löv som står på konstruktioner, t.ex. röjningsrösen, får också röjas bort. I övriga fall ska dessa
trädslag sparas.
* Som ädellöv räknas: alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn
Solexponerade tallar
Spara och gynna några solexponerade tallar vid
exempelvis en myr eller i en brant.
Grövre lågor och högstubbar
På torr och frisk mark: röj fram lågan/högstubben.
På fuktig mark: spara gärna lite buskar runt
lågan/högstubben.
All naturhänsyn som inte redan finns på
kartan ska ritas in och kommenteras på
traktdirektivet.
15
Underväxtröjning och hyggesrensning
Underväxtröjning före föryngringsavverkning och gallring
Tänk på att skapa låga röjstubbar, speciellt närmast avverkningsstammarna.
All underväxt ska röjas bort, se dock upp med
naturhänsyn enligt nedan.
Avläggsplatser och vägkanter inom trakten ska
också röjas.
Skogsskydd
Om inte annat överenskommits med markägaren
gäller följande:
Gran i föryngringsavverkning: Underväxtstammar med brösthöjdsdiameter upp till 8 cm
röjs bort.
Naturhänsyn
n Naturhänsyn som inte tidigare är markerad
snitslas med naturvårdsband och markeras på
kartan.
n
n
n
n
Gran i gallring: Beroende på rotröterisk ska
om möjligt underväxtröjning av gran ske när
dygnsmedeltemperaturen understiger +3ºC.
Under den perioden röjs underväxtstammar med
brösthöjdsdiameter upp till 8 cm bort. Övriga
delar av året röjs underväxtstammar upp till 6 cm
i brösthöjdsdiameter bort.
n
Tall: Underväxtstammar av tall med en brösthöjdsdiameter upp till 6 cm röjs bort. Beroende
på risken för märgborreangrepp lämnas högst
250 längdmeter tall med skorpbark per hektar
kvar i skogen.
Löv: Underväxtstammar med en brösthöjdsdiameter upp till 8 cm röjs bort.
Hyggesrensning efter föryngringsavverkning
Röj bort all underväxt, se dock upp med naturhänsynen enligt nedan.
Röj inte om det finns gamla värdefulla lågor,
boträd eller hålträd, utan gör då en hänsynsyta. Andra lågor i avverkningen röjs fram så
att maskinförarna ser dem och inte kör sönder
dem av misstag.
Spara framtida naturvärdesträd som asp, al,
sälg, rönn, oxel, hägg, hassel, ädla lövträd
samt bärande träd och buskar. Till ädellöv räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind
och lönn.
Kulturhänsyn
n Kulturhänsyn som inte tidigare är markerad
snitslas med kulturmiljöband och markeras på
kartan.
n
n
n
Underväxtröj aldrig i kantzoner och hänsynsytor. Detta gäller även för sådana som inte är
markerade på kartan.
Kulturlämningar (inkl. stigar) ska röjas fram och
riset tas bort. Misstänker du att det finns fornlämningar i området: kontakta produktionsledningen.
Rapportering
Markera nya hänsynsytor och kulturhänsyn på
kartan som lämnas till produktionsledningen.
Markera även oklara hänsynsytor i terrängen.
Rapportera avvikelser
Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid
klagomål från utomstående ska den nedre delen
av traktdirektivet fyllas i och lämnas till uppdragsgivaren. Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis:
n Röjning utanför det planerade området, inklusive röjning på främmande mark.
n
n
16
Röjning på felaktigt sätt i nyckelobjekt, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper.
Avvikelse från givna instruktioner.
Bo Jansson 20100406
Egenkontroll Röjning
Den enskilde röjaren följer upp sitt arbete, genom att lägga ut 2 st ytor per dag.
Ytorna är 100 m2 stora dvs en cirkel med 5,64 m radie.
Inom ytan skall röjaren räkna och kontrollera antal huvudstammar av barr och löv.
Räkna produktionsstammar och gynnade ekoträd, buketter räknas som ett träd (gäller ej björk).
Traktnummer
Traktdel
Traktdirektiv
Traktnamn
Entreprenör Utförd åtgärd
År mån
Medelhöjd tall
Medelhöjd gran
Medelhöjd löv
Antal huvudstammar
Yta
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Tall
Gran
Löv
Areal
Röjbas
Antal huvudstammar
Sum:
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Checklista
Är lövandels% på direktivet uppnådd eller den löv% som var möjlig?
Är det röjt överallt på produktionsmarken?
Är alla småstammar av gran som är över 3 dm bortröjda?
Är vargar/hyggesrens bortröjda?
Är hänsynskrävande biotoper oröjda?
Är impediment med kantzoner oröjda?
Är kantzoner röjda i syfte att höja naturvärdet (gynna löv, skiktning)?
Är ekoträd sparade?
Är ekoträd som hänger med i krontaket gynnade?
Är kulturlämningar framröjda (riset borta) och stigar risrensade?
Allvarliga avvikelser eller klagomål
Yta
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
Tall
Löv
Sum:
Summa
Stammar/ha
Trädslag %
Ja
Nej
Datum
Signatur
Avvikelsens/klagomålets art (Vad hände och varför)
Korrigerande åtgärd (Vad ska vi göra)
Åtgärdat:
17
Gran
Anteckning
Uppföljning
Komplettera kartan
Produktionsbestånd större än 0,5 ha:
På kartan ska du rita in delområden som avviker
från det övriga beståndet om de är större än 0,5
ha och har en lämplig beståndsfigur. Det kan
t.ex. vara:
n Lövdominerade områden som kan avgränsas
till eget bestånd (lövbestånd, lövskärm).
n Områden med kraftiga älgskador.
n Områden där nästa planerade åtgärd avviker
från huvudbeståndets.
Naturvårdsbestånd större än 0,1 ha:
3. Allvarliga avvikelser eller klagomål
Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid
klagomål från utomstående ska den nedre delen
av Egenkontrollsblanketten fyllas i och lämnas till
uppdragsgivaren.
Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis:
Röjning utanför det planerade området, inkl.
röjning på främmande mark.
n
Röjning på felaktigt sätt i nyckelbiotoper, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper.
n
n
Avvikelse mot givna instruktioner.
På kartan ska du också rita in hänsynsytor, kantzoner och andra naturvårdsobjekt som inte röjts,
eller röjts endast för att höja naturvärdena om de
är större än 0,1 ha .
Klagomål som vi uppfattar som allvarliga noterar
vi oavsett om de grundar sig på avvikelser i vår
verksamhet, missförstånd eller otillräcklig information.
Egenkontroll
Egenkontrollsblanketten består av tre delar
Lämna in rapporterna omgående
1. Stamantal och medelhöjd efter röjning
Du ska själv följa upp ditt arbete genom att lägga
ut två provytor per dag. Varje yta ska vara 100 m2
– det är en cirkel med 5,64 meters radie. Inom
ytan ska du räkna antalet kvarstående huvudstammar av tall, gran och löv.
Gynnade ekoträd räknas med. Buketter räknas
som ett träd (gäller ej björk).
Antalet huvudstammar efter röjning ska på varje
yta ligga så nära direktivet som möjligt.
När röjningen är klar, bedöm medelhöjden för
varje trädslag.
Om egenkontrollen visar avvikelser mot direktivet:
Rätta om möjligt till felaktigt utförd röjning och
ändra sättet att röja i återstående delar av
beståndet.
2. Checklista
Entreprenörsägaren är ansvarig för att objekten
är röjda enligt direktivet. Bristfälliga röjningar ska
röjas om.
Efter avslutad röjning ska nedanstående uppföljningar lämnas in till ansvarig på regionen, innan
utbetalning sker:
n
n
Traktkarta med eventuella urritade områden.
Egenkontroll per traktdel (se blankett föregående sida).
n
Ifylld checklista.
n
Eventuella avvikelser.
n
Produktionsrapport/Faktura.
Taxering
Taxering kommer att ske via regionen efter en
egen rutin.
Ta ställning till frågorna som i huvudsak berör
naturvården och kryssa i, med ja eller nej. Om
nej, skriv orsak under anteckning.
Nödlägesberedskap
Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112.
18