Transcript från Singoallas grotta till Vängamosse

Vida
NYTT
B
#1 2012
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Inköparnas tips på sevärdheter
fr å n Singoallas grotta
till Vängamosse
Bondpojken från Ryd
Sid 10
framstegsstämpel till VIDA
Sid 16
Ett hus blir till
Sid 3
Sid 14
Vi investerar
för framtiden
Under de senaste 12–15 månaderna har ett
10-tal sågverk lagts ned i södra Sverige och
fler blir det. Sågverksindustrin lider av väldig
obalans mellan kostnader och intäkter.
Vi i Vida gläds åt att kunna redovisa ett
positivt resultat för 2011, något som också ger
trygghet åt våra leverantörer, kunder och övriga
samarbetspartner.
Våren är här vilket normalt ökar våra leveranser av trävaror. Så även denna gång men den
prisuppgång som vi förväntade oss har i princip
uteblivit. Fortsatt stort utbud av trävaror i
kombination med mycket svag nybyggnation i
Europa och USA gör att det är obalans på marknaden. Renoveringssektorn går fortsatt relativt
hyggligt men vi kan se att behovet minskar.
Stimuleringar med hjälp av rotavdrag börjar
bli utnyttjade och vi ser en tendens till att man
”rotat” klart.
Produktionen av dissolvingmassa i Vida
Paper löper allt bättre och vi har nu fått våra
första order där massan används till andra applikationer än textilier såsom cellofan, hygienartiklar,
mediciner mm. En marknad som har mindre
svängningar än textilindustrin men som också
ställer större krav.
Leveranserna av träemballage från Vida
Packaging har varit relativt svaga under första kvartalet, främst till fordonsindustrin. För
närvarande och så långt vi kan överblicka har
orderingång och leveranser förbättrats väsentligt
vilket är mycket glädjande.
Marknaden för våra biobränslen och våra
biprodukter är under press delvis beroende på
ett massavedsöverskott men också överkapacitet
och en för hög produktion av pellets i förhållande till konsumtionen. Detta samtidigt som
det sker billig import av pellets. Som en följd av
detta stängs pelletsfabriker i Sverige. Vi försöker
balansera överskottet av pellets med att producera
mer ströbalar och mindre pellets i vår anläggning
i Hok.
Den under förra året installerade kamerautrustningen på sågverket i Hestra gör att vi kan
sortera våra furuprodukter optimalt och på ett
effektivare sätt ta vara på de bättre furukvaliterna.
Vi tror på framtiden och produkter från
trä och skogen och fortsätter investera i våra
anläggningar under året. Till de större hör ny
hyvellinje i Alvesta, uppförande av torkar i
Alvesta och Vislanda, ombyggnad av råsortering
i Hjältevad. Totalt kommer vi under året att
investera ca 125 miljoner.
Som skogsägare måste det vara viktigt att
se till avkastningen genom en bra skogsskötsel
bland annat genom röjning, gallring, dikesrensning och att avverka när skogen är mogen. Kort
sagt är ett aktivt brukande över tiden lönsamt.
Jag konstaterar att timret utgör ca 80% av
värdet på skogen och timmerpriserna är historiskt på en hög nivå.
Med de ekonomiska förutsättningarna som
råder i Europa och USA är det svårt att se någon
större ökning av nybyggnationen de närmaste
åren och kanske är det så att de som säljer slutavverkning nu är de som gör den bästa affären de
närmaste åren. Ingen vet och den som lever får se.
Med tillönskan om en trevlig sommar och
lycka till i skogen.
alvesta 2012-05-08
Santhe Dahl
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
Tryckeri: www.kstab.se
Papper: VIDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr
Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
ett hus
blir till
Jag knackar på i det funkisinspirerade huset på
Östra Lugnet i Växjö. Vera öppnar dörren.
Sid 3
Jag knackar på i det funkisinspirerade huset på Östra
Lugnet i Växjö. Vera öppnar dörren. Jag frågar om jag
får prata med pappa och det får jag. Vera lyssnar och trär
pärlhalsband under tiden. När jag frågar hur gammal Vera
är sträcks lite olika många fingrar upp tills det tillslut landar
på fyra. Hon berättar att hon fått nytt rum. Det ligger på
övervåningen och där bor hon helt själv. Det finns ett rum
till som ett syskon skulle kunna få också, berättar hon.
h e m ljuva
Det nybyggda trähuset är i två plan, öppen
planlösning och ett fint glasparti mot baksidan.
Inredningen präglas av 60-tal. En skön brytning mot det moderna, raka och vita. Här bor
Annika, Richard och dottern Vera. Huset har de
delvis ritat själva. Richard arbetar som mekanikkonstruktör och kan även en hel del om att
bygga hus. Och han vet definitivt hur han vill
ha det.
– En ganska jobbig kund gissar jag, säger Richard
och ler.
Att bygga hus är ett stort projekt och kanske den
största affären många gör i sitt liv. Hur startade
denna process för er?
– Det hela började med att vi fick en tomt, säger
Richard. Det var ganska otippat eftersom vi stod i
en tomtkö med 300 personer och det fanns endast
80 tomter att tilldela. Detta gjorde såklart att hela
processen satte fart. Att vi ville bygga var helt klart.
Också att vi ville göra en hel del själva när väl
huset var på plats. Vi skissade och ritade och hade
en ganska klar arkitektritning. Sedan letade vi
runt. Vi träffade ganska många hustillverkare och
Villa VIDA och Småländska Drömhus besökte
vi på Hem och Villa-mässan. Varför vi beslöt oss
för att beställa där berodde bl.a. på närheten till
fabriken och att vi kände att vi fick svar på våra
frågor. Kemin stämde helt enkelt, säger Richard.
Byggprocessen startade med ett möte tillsammans med Småländska Drömhus som höll i
Sid 4
vida och växande värden
totalentreprenaden och Villa VIDAs konstruktör.
Idéer och förslag om byggteknik, planlösning
och kostnader diskuterades.
– När vi var klara fick vi ett slutligt pris på byggsats
och montage. Vi gick också igenom material- och
leveransdeklaration som beskriver vad en byggsats
innehåller och vilka tillägg som gjorts när det
gällde vårt hus.
Därefter skrevs kontrakt och Villa VIDA tog
fram de bygglovsritningar som behövdes. På
Villa VIDA startade konstruktionsarbetet samt
beställningar för att få material till huset när
bygglovshandlingar hade anlänt. Detta tar
normalt ca 6–8 veckor. Därefter började tillverkningen i Villa VIDAs fabrik och samtidigt gjöts
grunden ute på byggplatsen.
I fabriken spikas väggblocken på vändbara spikbord. När stomregelverket är klart kläs det med
en plastfolie. Därefter görs ett inre installationsregelverk med isolering, där el-dosor placeras
för att inte göra hål i den luft- och ångspärrande
plasten. När detta är klart kläs insidan med
spånskiva och gips. Så är det dags att vända över
väggen på spikbordet mittemot så att utsidan
hamnar uppåt för att klä ytterväggen med panel.
Även salning och foder till fönster sätts på plats
och till sist monteras fönster. Takstolar, takpannor och material till icke bärande väggar är en
del av det material som levereras löst med byggsatsen till byggplatsen.
Under tiden som Richard och Annikas hus höll
på att byggas i fabriken var de på besök flera
gånger.
– Det var en häftig känsla att se de väggblock
växa fram som skulle bli vårt eget vardagsrum och
sovrum. När väggarna sedan anlände till byggplatsen tog det drygt en vecka till dess att taket var på.
Vi följde arbetet varje dag, berättar Richard, och
kunde också göra en del ändringar på plats. När
det var tätt utvändigt och skyddat från väder och
vind fortsatte arbetet invändigt. Montaget sköttes av Småländska Drömhus anlitade montörer,
el- och VVS-entreprenörer. Det invändiga arbetet gjorde familjen delvis själva, tex en hel del av
målningsarbetet.
– Det invändiga arbetet krävde många och snabba
beslut och Annika som pendlar till Vetlanda fick
förlita sig till mitt tycke och smak i vissa lägen,
säger Richard. Annika som precis kommer
innanför dörren, hör vad vi säger och harklar sig.
– Det gick bra för det mesta, säger Richard och ler
mot sin sambo.
– Ett tips är att hämta in alla eventuella utestående gentjänster du kan uppbringa från släkt och
vänner.
Richard, som själv varit hemma hos kompisar
och hjälpt till att måla en del tyckte att det fanns
en del att inkräva.
– Men nu är nog det kontot helt slut, ler han.
Vera är hungrig och pappa pratar. En liten
konstpaus och sedan har Vera revben i ena
hem
handen och pärlhalsband i den andra, eller om
det är i samma. Pappa gillar inte att det blir
flottigt på halsbandet och Vera tycker han är
onödigt petig. En vanlig dag i Cederbergs familj
gissar jag och känner igen det mesta.
I så fall är det inte bara det Veras pappa är petig
med. Förutom att vara högst delaktig i byggprocessen gav Richard sig själv på att gjuta alla
fönsterbrädor i betong.
– Ett fruktansvärt jobb, säger han. Jag hade aldrig
trott att det skulle ta sådan tid. Men de blev väldigt fina, säger han, vilket jag kan intyga.
– Dessa ligger dock lösa ännu, fortsätter han. När
allt är nästan helt klart tappar man liksom orken.
Det finns en del lister också som inte är fastspikade. Och någon liten kant som ska putsas till.
Visst känner man väl igen även detta, tänker jag
och tänker på mina egna lister som ligger där
hemma.
Annika och Richard är nu inne i fas två i sitt
husbygge; nämligen att färdigställa alla småsaker
som de har på sin gemensamma att-göra lista.
– Men jag har inte sett till ”Arga Snickaren” ännu
i alla fall, skrattar Richard l
Läs mer om Villa vida på www.villavida.se
Att bygga hus är ett stort projekt och kanske
den största affären många gör i sitt liv.
Sid 5
k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika
skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna
artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska avkastningen
av ungskogsröjning.
Röj ungskogen för lönsammare första gallring
Att röjning är en viktig åtgärd som ger en
värdefull skog är ett budskap som ofta brukar
upprepas. Men rätt utförd röjning kan också
ha en mera kortsiktig effekt genom att ekonomin redan i första gallring kan påverkas till det
bättre.
Efter en ungskogsröjning påverkas de kvarvarande trädens tillväxt när konkurrensen om
ljus, vatten och näring från de bortröjda träden
minskar. Volymproduktionen i ungskogen ökar
inte efter röjning men tillväxten omfördelas
till de kvarlämnade stammarna. Det gör att
dessa stammar i ett röjt bestånd får en snabbare
diametertillväxt jämfört med ett oröjt bestånd.
I ett röjt bestånd blir träden därför grövre vid
första gallring. Diameterspridningen blir också
mindre i en välröjd skog vilket gör att volymen
gagnvirke blir högre. Vid röjningen reglerar man
även trädslagsblandningen i ungskogen. Man
påverkar på så sätt ett bestånds framtida produktion genom att gynna det eller de trädslag som
bäst kan utnyttja marken.
Skötselprogram och ekonomisk kalkyl
Vi jämförde två granplanteringar på en bördig
skogsmark (ståndortsindex G34) i södra Sverige.
När planteringarna kommit upp i ungskogsfas
(2–3 m höjd) röjdes den ena medan den andra
lämnades utan röjning. Första gallring utfördes 26 år efter plantering. I det tidigare röjda
beståndet kunde en högre volym tas ut i gallringen. I det oröjda beståndet fanns en så hög
andel klena stammar att detta bestånd fick röjas
innan den maskinella gallringen kunde utföras.
Följden blev att gallringsuttaget gav en lägre
volym i detta bestånd genom att en viss andel av
volymen föll bort i röjningen. (Faktaruta 1).
Faktaruta 1. Skötselprogram. Granplanteringar på bördig mark i södra Sverige.
Plantering
Röjning
Första gallring
- uttagets medeldiameter, cm
- uttagets volym, m3sk/ha
- uttagets medelstam, m3fub
Sid 6
Ungskogsröjning
år 0
år 8
år 26
13
80
0,07
Oröjd ungskog
år 0
år 26
10
60
0,03
över nr 7
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Uttagen i den första gallringen mättes upp. Vi
jämförde det samlade ekonomiska utfallet av röjning och gallring genom att beräkna ett nuvärde
av åtgärderna vid ett antagande om 2,5 % kalkylränta. Vid beräkningarna använde vi aktuella
marknadsvärden för virkespriser och kostnader.
En jämförande kalkyl visade att den ungskogsröjda granplanteringen hade ett positivt nuvärde
medan den oröjda hade ett negativt nuvärde.
Skillnaden mellan de båda planteringarna var
nästan 3000 kr/ha. I kalkylen ingick inte kostnaderna för markberedning och plantering eftersom
dessa var lika i båda fallen. (Faktaruta 2).
Analys
Kalkylexemplet ovan visade att en rätt utförd
ungskogsröjning var en lönsam åtgärd som
betalade sig redan vid första gallringstillfället.
• En viktig orsak till detta är att träden snabbare
blir grövre i en välröjd ungskog. Redan vid
första gallring kan grövre träd skördas vilket
sänker avverkningskostnaden. I dagens maskinella gallringar påverkas kostnaden starkt av
uttagets medeldiameter (medelstam).
• I en oröjd ungskog kommer de planterade
stammarna att trängas och konkurrera med
självsådda barr- och lövträd. Det bromsar diameterutvecklingen. Vid första gallring har
beståndet ett stort antal klena stammar som inte
ger gagnvirke och därför måste röjas ned före en
maskinell gallring. Förutom att denna förröjning innebär en kostnad, så blir gallringsuttaget
i en oröjd skog mindre och klenare vilket ger
dyrare avverkning och lägre netto.
• Att skjuta upp röjningen till i samband med
första gallringen (förröjning) innebär risker.
Röjningsstubbarna kan infekteras av luftburna
sporer av rotticka vilket kan förorsaka angrepp
av rotröta i det kvarvarande beståndet. Röjningsvirke av barrträd kan bli yngelplatser för
barkborrar.
• Ungskogsröjning är en viktig skadeförebyggande åtgärd. En högre diametertillväxt efter
röjning ger stabilare träd vilket minskar risken
för framtida vind- och snöskador.
• Virkeskvaliteten påverkas också av röjning.
Dels genom att röjning innebär att man satsar
på de kvalitetsmässigt bästa träden, dels genom
tätheten hos det kvarvarande beståndet.
• Röjning är viktig för natur- och kulturvärdena
i skogen. Åtgärden ger en chans att gynna och
röja fram bärande träd och buskar samt att på
lämpliga ställen satsa på att förstärka värdena i
lövrika miljöer och värdefulla kulturlämningar.
”
Gagnvirke. Ulf Johansson
– Ungskogsröjning är en ständigt aktuell skoglig
åtgärd, kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Särskilt i södra Sverige där stora
arealer stormhyggen växer in i röjningsfas är det på
många håll nu angeläget att ta itu med ungskogsröjningarna.
Liten
ordlista
Virke som har sådan dimension
och kvalitet att det kan förädlas
ekonomiskt.
Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla
åtgärder som utförs i ett bestånd
under en hel eller del av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter
minus kostnader). Dessa netton
summeras till samma tidpunkt genom
diskontering vid en vald kalkylränta.
Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid
beräkning av ett nuvärde. I kalkyler
på skog används ofta räntenivåer
på 2–3%.
Jörgen Henriksson
– Erfarenheten visar att många skogsägare har svårt
att själva hinna med att röja i sina ungskogar, framhåller Jörgen Henriksson som är VD på Vida Skog.
– Ofta underskattar man den tidsinsats som krävs
för att själv hinna med att utföra ungskogsröjningen.
Tveka därför inte att kontakta din inköpare på
Vida Skog för att diskutera hur röjningsarbetet på
din fastighet kan lösas, avslutar Jörgen.
nr 8
Faktaruta 2. Kalkylexempel för två skötselprogram med och utan ungskogsröjning på en bördig mark i
södra Sverige, kalkylränta 2,5 %
Röjning år 8, kostnad kr/ha
Förröjning år 26, kostnad kr/ha
Gallringsnetto år 26, kr/ha
Nuvärde, kr/ha
Ungskogsröjning
3000
-
7500
1400
Oröjd ungskog
2500
-400
-1400
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt
brukande av din skog.
Sid 7
vida och växande värden
Den skogliga
samariten
Trots den höga graden av mekanisering i skogsbruket är behovet
av kompetenta skogsarbetare mycket stort. Vi har träffat en av
dessa yrkesproffs i hans rätta element, i en ungskogsröjning där
grunden skall läggas till framtida timmerskogar. Ove Nilsson har
lång erfarenhet och det är mycket intressant att ta del av hans
yrkeskunskap.
När vi kommer in på skogsbrukets förändring
gör Ove några reflektioner över det som skett
sedan han började sin bana i skogen 1984.
Då var han anställd som skogsarbetare på
Anderssons Sågverk, som numera är en del i
Vida koncernen som Vida Borgstena. Ove
arbetar numera som entreprenör åt Vida.
När jag började i skogen röjde vi ytterst
begränsade arealer. Min uppfattning är att
många skogsägare klarade det fint på egen hand,
då många var själverksamma i ganska stor utsträckning. Idag har de flesta skogsägare ganska
begränsat med tid och begränsade möjligheter
att utföra röjningen av egen kraft.
För din del som egenföretagare skapar detta
naturligtvis sysselsättning men kan du se
några baksidor med den utveckling som skett?
Ja, den känslan jag har är att vi allt för ofta
kommer in i senaste laget vilket gör att det blir
dyrare. Skogsägaren har redan tappat värdefull
tillväxt i beståndet och bestånden blir
också mer känsliga efter röjningen för
snöbrott och andra skador.
När tycker du att det är
”rätt tid” för röjning?
Det är naturligtvis svårt att
Sid 8
säga generellt men vid mycket högt stamantal
bör röjningen utföras innan den når manshöjd.
Undantaget är bestånd av tall och eventuellt
löv där betestrycket är högt, då kan det vara en
fördel att släppa upp beståndet ovan beteshöjd
för i huvudsak älg innan man röjer.
Antar att dina egna ungskogar är grundligt
genomgångna i rättan tid?
Ove skrattar och konstaterar att det även i
hans fall många gånger blir i senaste laget men
samtidigt blir det alltid gjort vilket ändock är
det viktigaste.
Slutligen, vad vill du skicka med mer för tips.
Röj upp rågångarna! Det är många gånger svårt
att hitta rätt på gränsmarkeringarna då dessa allt
för ofta ej underhålls och tänk på viltet. Många
gånger röjs stammar bort som egentligen inte
utgör konkurrens för huvudstammarna men är
ett förträffligt viltbete. Jag tycker det är ganska
påtagligt i det bestånd jag befinner mig nu. Här
finns ganska gott om rönn som redan är hårt
betad och dessa lämnar jag konsekvent kvar.
Ove driver Företaget Ove Nilsson
Skog med sin bror Pelle som
anställd. l
Tips från VIDAs inköpare Peter Rosén
Återväxtkontroll
Att återbeskoga efter slutavverkning är ganska
självklart för alla skogsägare. En del skogsägare
lejer bort planteringen och andra planterar själva. De första åren är plantornas tuffaste tid. Då
skall de klara både insektsangrepp, gräs, torka
och viltbetning. De flesta skogsägare har goda
kunskaper om själva planteringsfasen och hur ett
lyckat resultat skall se ut. Men ett bra tips är att
gå tillbaka året efter och göra en sk återväxtkontroll för att se att plantorna verkligen klarat det
första året. Har du ett relativt nyplanterat hygge
så gör en besiktning i fält. Finns det plantor som
dött eller ser dåliga ut kan det finnas behov av
att hjälpplantera samt efterbehandla plantorna i
fält mot snytbagge. Kontrollera gärna flera gånger
under sommaren. Många av insektsskadorna
från snytbaggen sker ofta senare på säsongen
och kallas för höstgnag.
Rågångar
Våren och sommaren är en härlig tid att vara ute
i skogen. Passa på att bjuda grannen på en kopp
kaffe i samband med att ni går upp era gränser.
Hugg rent rågångar och markera med bra gränskäppar. Gränser är viktigt att ha ordning på den
dagen det är dags för avverkning eller gallring.
Tänk på att gränsstenar på marken gäller i första
hand – inte kartan.
Röjning
Röjning är en skoglig åtgärd som det slarvas en
del med. Vi har idag ett sk röjningsberg i Sverige
vilket inte är bra. Att röja sina ungskogar är förmodligen det bästa sättet att få fart på produktionen och samtidigt göra skogen mer stormfast.
Det är kanske den bästa investering du kan göra
i din skog. Dimensionsutvecklingen blir bättre
och man sänker skogens omloppstid. Ett bra
tips som jag brukar ge till mina skogsägare är
att ta en del av kapitalet man får när man säljer
en slutavverkning eller gallring och återinvestera
det i röjning på fastigheten.
Planering
Planera era skogliga åtgärder inför kommande
höst och vinter. Att ligga steget före gör att man
slipper ta förhastade beslut.
Den skogliga rådgivning jag kan erbjuda som
sedan leder fram till en affär där Vida får
förtroendet att utföra ett uppdrag ger stor tillfredsställelse i mitt arbete. Däremot är inte alla
skogsägare medvetna om den bredd av skogliga
tjänster Vida kan erbjuda skogsägaren. Vi har
också stort intresse av att köpa skog på rot,
både gallring och slutavverkning. Går du avverkningstankar kan du förbereda dig genom
att hyggesanmäla och underröja gallrings- och
slutavverkningsbestånd. Känner du dig osäker
hjälper din Vida-inköpare dig på bästa sätt.
Vi ses i skogen!
”Tänk på att gränsstenar
på marken gäller i första
hand – inte kartan.”
Sid 9
vida och växande värden
Det var en gång
en bondpojke
Göte Johansson, bondpojke
från Ryd i Moheda i Småland,
var anställd som disponent på
sågen i Vislanda när han blev
ägare till sågen med det nya
namnet Ångsågen i Vislanda.
Året var 1954 och kan sägas
vara början på VIDAs historia.
Tio år senare börjar Götes son Christer på allvar
att arbeta på företaget även om han själv uppfattar
att han föddes på en brädhög och alltså började
jobba på sågen betydligt tidigare. Christer blev
senare VIDAs styrelseordförande och en av
huvudägarna i VIDA-koncernen.
För VIDA Timber och Alvesta Träförädling
fortsatte några tuffa år då man kämpade med
att förbättra lönsamheten. Lillebror Alvesta
tävlade mot storebror Vislanda och resultatet
som uppnåddes i Alvesta och Vislanda under
80-talet möjliggjorde senare byggnationen av
den helt nya sågen i Vislanda under 1990–1991.
1954
1973 bytte Ångsågen i Vislanda namn till det
något modernare VIDA Timber. Namnet hämtades från det skeppningsmärke som användes
för att märka änden på virket och är förkortningen för ortsnamnet Vislanda. 1977 förvärvades
Alvesta Träförädling som då låg på konkursens
rand. Verksamheten bantades och kvar blev ett
litet gäng på ca 15 personer som strävade under
ganska knappa förhållanden. I detta gäng skapades en stor krismedvetenhet, en stor lojalitet och
ett hjärta för att företaget skulle överleva. Man
blev en tydlig lillebror till Vislanda som hade
uppemot 100 anställda och ca 50 miljoner kr i
omsättning. Vid denna tid producerades 5000 m3
per år i Alvesta vilket produceras på en dag i hela
VIDA-koncernen idag.
1979 såldes de både bolagen till Domänföretagen.
Anledningen var en önskan om generationsskifte från Götes sida och dåvarande skatteregler
tvingade fram en försäljning. Personal och ledning blev kvar och sågverken drevs som tidigare.
Fyra år senare drabbades Domänverket av en
stor kundförlust som medförde att man bestämde
sig för att avveckla ett antal sågverk däribland
Alvesta Träförädling AB och VIDA Timber i
Vislanda. Bolagen utbjöds till försäljning och
resultatet blev att sju av de anställda köpte de
båda sågverken av Domänföretagen.
Sid 10
vida och växande värden
1987 köptes Tom Heurlin i Dalsland. Ett stort
steg för den lilla koncernen i Småland som på
ett bräde fördubblade sin omsättning och nu
även skulle styra ett sågverk i Ånimskog 35
mil bort. Detta förvärv hade till en början stor
betydelse för företagets utveckling och innebar
bl.a. att man förstärkte sin position på den tyska
marknaden. 10 år senare såldes bolaget dock
igen p.g.a. minskad synergi med den övriga
verksamheten, för övrigt det enda förvärv
genom historien som VIDA sålt vidare. Ett par
år senare blev sju ägare tre. Två av dessa, Christer
Johansson och Santhe Dahl har varit huvudägare
fram till våren 2010 då Christer gick i pension.
I slutet av 80- och början av 90-talet förvärvades
John Neikter AB i Urshult och Bruza Timber
i Hjältevad och Bellö. Två stora förvärv, ett
nybyggt sågverk i Vislanda och en påbörjad djup
lågkonjunktur. De nya ägarna ansågs möjligen
av några som lite våghalsiga.
Vid förvärvet av sågverken i Bruza rekryterades
Bruzas VD, Kjell Markusson till sågen i Vislanda.
I och med detta kunde Christer öka fokus på
marknaden. VIDA var därför tidigt både på den
japanska och den amerikanska marknaden. Högkonjunkturen som sedan följde gav stor effekt
med hjälp av de nya förvärven. Stor kapacitet
från ryd
och god lönsamhet. 1999 blev Santhe Dahl
utnämnd till koncernchef. 2000 förvärvas
Ljungby Sågverks AB vilket medförde att man
kunde specialisera sig på att såga gran i Vislanda
och fur i Ljungby. Strategin att specialisera sågverken, få långa serier och minimera sortimentet
på varje sågverk har sedan dess varit i fokus.
Samma år köptes även Niab i Hestra. Förutom
sågverk fanns här också en emballageproduktion
som tillverkade pallar, pallkragar och kabeltrummor. Detta förvärv blev födelsen av VIDA Packaging som idag utgör en egen division i koncernen
med produktionsenheter förutom i Hestra också
i Ryd, Vimmerby, Vetlanda, Österlövsta och
Falun. 2002 förvärvades Anderssons sågverk i
Borgstena. VIDA hade redan försäljningskontor på
den engelska marknaden men förvärvet innebar
att man tillsammans fick en betydligt starkare
position. Var tredje takstol som monteras i
Storbritannien idag kommer från VIDA.
Lessebo bruk kom till VIDA-familjen 2006 efter
konkursen av Klippan. En kanske udda fågel i
VIDA-gruppen men som har tydliga synergier
med övriga verksamheter. Bruket heter idag
VIDA Paper. Här produceras obestruket finpapper och färgat papper som är klassade som
ett av Europas miljövänligaste. Samt dissolvingmassa som används bla vid textilproduktion.
Under våren 2010 skedde också ett generationsskifte i koncernen. Christer Johansson gick i
pension och Måns Johansson tillträdde som vice
koncernchef. Under 2011 förvärvades sågverket
HN AB i Hästveda som i huvudsak levererar
trävaror till den Holländska marknaden. Under
året förvärvades även Villafabriken, numera
Villa VIDA, med ambitionen att lära sig mera
om träprodukter i husbranschen.
Detta var alltså slutet på början av vår historia
och kanske också en förklaring till vad vi står för
idag. l
Sid 11
v i d a krysset
KAN VARA
AV TRATTYP
DÄR
VINDEN
BLÅSER
1:a pris: Klotgrill
2:a–3:e pris: Season ugnsform, Sagaform
4:e–5:e pris: Kylväska
KASTAT
MER
STORFILM
JULEN
VÄDER- VÅNING PÅ
KUVERT
2009
BITNA
GAMLA
LÄNGDMÅTT
MJUK
MINDRE
LASTFARTYG
FYLLER VI
SKAPADE
SOLSTICKEGOSSEN
SNILLE
OXUDDE
116-12
SOLGUD
FÅNGAR
FÖR KVARTSSEKEL
SEDAN
ATEISM
GEN
FIXAR SÅ
DU ÄR
ONLINE
IBLAND
FÖRE OCH
GJORT
FRÖKEN
GIGANT
TAR
BUDFIRMAN
MANEGEN
DILLAR
HYPOTES
MAJ
MANGAN
OCKSÅ PÅ
PALLEN
MEDDETSAMMA
SÖNDER
EDERA
SADE
REGNAR
PÅ TURLIG
MYSDAG?
TORTYR
SKRIFTSAMLING
TEAM SOM
HALAR
UPP BÅT
FÖR F.D.
DRINKARE
UNDERSTÖD
FIBERVÄXT
ÄR HÖKARTAD
LJUSGAS
KLARA
OCH
GLADA
TONER
MALMBERG
SKÅDISGUNILLA
GODKÄND
I SKOLAN
BUSKAR
SKUR
PÖSIGT
MJUK
JORDART
MÅHÄNDA
FÖRE
SIFFROR
ARTISTAMOS
KRYSSA
MED STYRANORDNINGEN
BOMMA
IGEN
3,14
DANSKÖ
SES TYDLIGT FRÅN
SJÖN
STRÅ
HJÄLPER
BADDA
OCH
SPOLA
KLON
VILL VI ATT
EMBRYO
SKOGSTILL
BEDROG
STÅNDET
SKA HA
STAR
TREK
DIJONS
SPECIALITET
RÄNNOR
I ISEN
FRÄSCHT
DOKUMENT
PROFIT
YTTRIUM
PLATT
SIMMARE
EN RING
MED
OCH EN
PRICKFRI
FRANSOSER SÅ-VÄL
SOM
FINNAR
PANORAMA
EFTER
IOGT
VÄNTAR
PÅ GYMNASIET
PARTI
KAN VARA
NATURLIG
ÄR ÅL
GOD
FIRMASAMLING
VISSET
SKOLBETYG
@I
LEEDS
VANLIG
VULKAN
KÖLD
K
MÄRKE
BÖJELSE
FÖR
TRIPP
Ä
T
O
R
O
P
E
I
S
AVSKRIFT
PLATS MED I HUVUDSAK VÄXTRESTER
DÖDA
TALLEN
VERKA
ANVÄNDS I
SAUNA
R
K V
BLANDAREN
GLACINUNNEÄRER
SLÖJA
UNIVERSITET
HÄLSNING
S
A
N
D
MINIBUTIK
K
I
O S
I VISS
LEKLÅDA
R A
DESS
HÄRKOMST
ÄR FRÅN
BÅDE
ORRE &
TJÄDER
NABOLAND
KORT
ÄR VISSA
OMGJORDA
TEXTER
TRÖGARE
J
LIKGILTIG
SNÖRLIV
K O
HAR DET
HÖGSTA
ATOMNUMRET
R
F
U
R A
R
E
R
A
SES I
ÄSPINGS
MUN
G
A
N
HAR
BLIVIT
MER
SLENTRIANMÄSSIGA
V
Ä
D D
A
R
D
KRETS
MITT I
SAAB
BELOPP
TJEJ
I
A
L
I
N
I
O
N
FYSIONOMI
HARANGER
NÄST
SISTA
BUDORDET
RÄCKE
U
T
S
E
E N
D
E
R
S
E
T
T
NATRIUM
N
A
OXUDDE
137-11
S
Ö
V
E
R S
A
T
T
A
K
SKYDDAR
INANDNINGSLUFT
SAKRALT
G
A S
M
A
S
K
S
E
L
H A
N E
S
G
A
E
L
E
O
T
Ä
T
KAN SÅDAN HETA
PÅ BIL I
TUNIS
SOM ETT
DURKSLAG
ULLSWEATER
DEL I
TENNISMATCH
DRAKAR
K A
R
L
TÄT I
DAGARNA
N
Y
R
I
K
MODIFIERA
VISSET
BETYG
FÖRMULTNING
I
G
BÖR
GALLRAS
L
LAKEJER
D
R
Ä
N
SALO
O
L
A
L
E
R
SNATTAR
M
T
A
C
D
K
E
K E
ÖKELTEN
VIKARBARN
MITT I
SIMTUREN
M
T
U R
V
I
N
T
E
R
G R
I
L
L
N
I
N
G
AVTRÄDE
Ö
T
A
E
BLUFFAS
I
KAN
NERV
HAMNA I
D
A
L
SÄD SOM
ODLAS
UNDER
MÖRK TID
SURFAR
VI PÅ
HÄLLA
UPP
RINNER
UT I
FALKENBERG
N
Ä
T
DRAGET
N
A
R
R
A S
H Ö S
T
R
Å
G
AKTUELLA
A
ÄR VISSA
SKOGSPARTIER
MYTEN
S K
B
A O
ÄR
LEDER F.D.
ABBA- XANTIPPA
MEDLEM KÄND FÖR
Sid 12
M
HARIG
G
R Ö
U
T
R
O
P
A
J
N A
T
Ä
N
A
N
KÄNSLIG
ROVFÅGLAR
Ö
R N
TAKTKÄNSLA
R
Y
T
M
I
T
KOMMER
FÖRST
A
MÅNGLA OCH
MÅNFARTSMYNDIGHET
K
N A
vida och växande värden
SITTER
DRAR PÅ PASSIV
MUNNEN MED I
KORS
A
R
UTTALADE
N
S
A
lösning
Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 29 juni till:
1: a pr is :
Ingrid och Erik Andersson,
Oskarström
Namn:.........................................................................................
Vinnare nr 4–11
2: a – 3 : e pr is :
Annike Andreasson, Bäckefors
Anita Andersson, Herrljunga
4: e – 5 : e p r is :
Per Olof Larsson, Trollhättan
Liselott Hellgren, Undenäs
VIDA AB Att: Christina Fenyö, Box 100, 342 21 Alvesta
Adress:..........................................................................................
Postnr:.........................................................................................
Postadress:....................................................................................
Rapport från
m a r k n a d e n
I förra numret av Vida Nytt berättade vi om en mycket osäker
bild för våra trävaror. Vi förutspådde då att endast en minskad
produktion i Europa skulle kunna stabilisera läget och på sikt
driva upp försäljningspriserna för våra produkter.
VIDA ställer ut på
Falsterbo Horse Show
Falsterbo Horse Show går av stapeln den
7–15 juli och är lika mycket Horse som
Show. Med nästan ett tusental hästar och
ryttare, ett femtiotal olika klasser, över sexhundra funktionärer och lika många hästskötare så är arrangemanget ett av de största
i sitt slag. VIDA kommer finnas på plats om
utställare.
Varmt välkommen att besöka oss.
Tyvärr har inte produktionen ännu begränsats
vilket gör att vi har en situation med för
mycket varor i alla led. De säsongsmässiga
och mycket viktiga prishöjningar som
oftast sker under andra kvartalet
har i år princip uteblivit.
Nybyggnationen har
under en längre tid
legat på rekordlåga
nivåer på samtliga
våra huvudmarknader
men renoveringssektorn har då istället
hållit uppe volymerna.
Nu ser vi även att renoveringsdelen har problem och
känner av minskade volymer även
här. Vi tror inte på några större förändringar i
konsumtionen under de närmsta 2 åren.
För att hitta avsättning för hela vår produktion
kommer vi framöver att jobba ännu hårdare
med nya produkter och nya marknader. Det
gör att våra sågverk tvingas vara ännu mer
flexibla och än viktigare att vi apterar rätt
längder till rätt sågverk.
Familjeskogsägarkväll
i b y h o l m a
Kina som många lyfter upp som nästa stora
marknad för trävaror domineras fortfarande
totalt av kanadensiska och ryska varor. Vi har i
dagsläget ingen möjlighet att konkurera prismässigt med de kanadensiska varorna
som sågats ur Pine-beetle-skadat
timmer. Från och med maj har
dessutom containerfrakterna
till Kina och andra delar av
Asien fördubblats vilket gör
kalkylen än värre.
Utvecklingen i USA följer
vi noggrant men trots prisuppgångar sista månaderna så
är det ännu långt borta innan
vi kan skicka varor med acceptabel
kalkyl. Det stora diskussionsämnet just
nu gäller hur länge den så kallade Pine beetleskadade råvaran kommer räcka åt de kanadensiska sågverken. När väl detta timmer är slut
tvingas även dessa sågverk in i en mer normal
råvarumarknad vilket också borde påverka färdigvarumarknaden globalt. l
The Mountain Pine Beetle är Kanadas motsvarighet till
granbarkborren. Skadedjuret förväntas döda ca en miljard m3
av British Columbias timmer, med betydande konsekvenser för
den inhemska sågverksindustrin.
Den 10 maj arrangerade VIDA tillsammans
med John Deere en familjeskogsägarkväll på
VIDAs anläggning i Byholma. Temat för kvällen
var från stubbe i skogen till flis i panna. Jörgen
Henriksson, VD för VIDA Skog presenterade
VIDA och redogjorde för hur VIDA ser på
Byholma-anläggningen idag och dess visioner.
E-maskiner fanns på plats och systemet
TimberLink fick man pröva på i en simulator
På plats kunde man även hitta allt inom röjoch motorsågar, arbetskläder, skogsutrustning,
fyrhjulingar och skogsplantor med mera.
Sid 13
i n kö pa r n a s
tips på sevärdheter
27
25
29
24
2
28
1
26
5
3
30
6
31
7
4
22
8
9
23
21
16
20
18
10
15
19
13
12
17
14
11
Sid 14
Anders Gunnarsson
Torpön
tel. 070-699 47 56
Kristian Hultgren
Svinhult, tel. 076-136 15 73
1 Ydrefors sommarcafé och Råås
kvarn. www.raaskvarn.se
Magnus Edmark
Västervik, tel. 070-552 23 50
2 Tindered Lantkök är en stilfull
vägkrog i Karl Larsson-stil.
www.tindered.nu
Erik Stråhle
Eksjö/Vetlanda, tel. 070-570 15 90
3 www.eksjocamping.se
Per Carlsson
Vrigstad, tel. 076-146 63 35
4 Komstad kvarn. Vacker miljö med
gammal vattendriven kvarn, såg, hyvel,
smedja mm. www.komstadkvarn.se
Jonas Claesson
Vetlanda, tel. 072-717 85 00
5 Norra Kvills nationalpark. 114 ha
urskog som inte avverkats på 150 år.
Mark Johansson
Mariannelund, tel. 076-136 15 72
6 Mariannelunds Karamellkokeri.
www.karamellkokeri.se
Rumskullaeken/Kvilleken är Sveriges
äldsta och största träd och en av de
grövsta ekarna i hela Europa.
Torbjörn Eckerby
Områdeschef, tel. 070-319 42 67
7 Exklusivt trähantverk på Ekenässjöns industri- och musikmuseum.
www.upplevelsemuseum.se
Johan Larsson
Skillingaryd, tel. 070-310 00 54
8 Store Mosse National Park,
ca. 15 km sydväst om Skillingaryd.
Martin Dahl
Alvesta, tel. 070-272 49 36
9 Singoallas grotta. Utanför Lädja
(norr om Berg).
Anders Ingvarsson
Örkelljunga
tel. 070-812 38 12
Magnus Axerlsson
Halmstad, Laholm, tel. 070-223 31 05
10 Tallhöjdens Värdshus i
Simlångsdalen.
Fredrik Nilsson
Hultsfred
tel. 073-354 22 65
Mathias Joelsson
Oskarshamn
tel. 073-354 22 66
Jaen-Peter Gustavsson
Sydöstra Blekinge, Södra Kalmar län
tel. 070-267 23 34
11 Swedenrock, Karlshamn 6–9 juni
www.swedenrock.com
JanErik Gustavsson
Tingsryd, tel. 070-232 74 10
12 Kurrebo idé och visningsträdgård
med cafe. www.kurrebo.se
Pelle Ström
Emmaboda, Kalmar, tel. 070-254 83 74
13 Café Duvemåla, Emmaboda
Håkan Johansson
Sydvästra Blekinge, tel. 070-312 63 47
14 Laxaleden längs Mörrumsån.
www. karlshamn.se
Ulf Sivberg
Växjö, Lessebo, tel. 070-364 13 80
15 Handpappersbruket i Lessebo.
Göte Carlsson
Unnaryd, tel. 070-296 50 14
16 Alebo pensionat med underbart
läge vid Unnens strand i Unnaryd.
www.alebo.se
Ingvar Jonsson
Vittsjö, tel. 070-999 49 98
17 Hallarydsgården och Hallaryds
Hembydspark är otroligt vacker
utmed Helge å.
Bo Gustavsson
Ljungby
tel. 070-598 23 17
18 Hamnkafét i Bolmstad hamn
som drivs genom skolungdomar.
Sven Andersson
Vislanda, tel. 070-399 08 29
19 Bykrogen i Liatorp, Restaurang
och Pizzeria samt minigolf.
Stefan Nyqvist
Områdeschef, tel. 070-263 49 39
20 Systrarna Skogströms Lantcafé i Öhr.
www.lantcafe.se
Thomas Dunsjö
Unnaryd, tel. 070-231 62 64
21 Våffelstugan Lintalund. Åkulla friluftsgård, cafe och lunch, övernattning.
Bengt Davidsson
Unnaryd, tel. 070-697 10 65
21 Sunnaryds smak o design, glasscafe.
Patrik Wilhelmsson
Unnaryd, tel. 070-514 06 80
21 Tiraholms Fiskrökeri och insjöfisk
resturang strax nordväst om Unnaryd.
John Knapasjö
Hestra, tel. 070-519 38 52
22 Fagerås påskliljeodling i Sjötofta.
www.paskliljor.nu
Andreas Eriksson
Hestra, tel. 070-510 66 23
23 Åminne Brukmuseum
www.aminnebruk.se
Anders Nordberg
Borgstena
tel. 070-523 31 81
Håkan Igelström
24 Sollebrunn, tel. 070-299 33 38
Gerds Bokcafé i Od, Herrljunga
kommun.
Ronny Svensson
Mariestad
tel. 070-322 79 07
Christer Hult
Karlsborg, tel. 070-335 26 05
25 Eric Nordevall, en nybyggd
hjulångare i ek finns i Forsvik.
www.nordevall.com
Jonas Andersson
Sollebrunn
tel. 070-209 20 28
Pär Johansson
Borgstena, tel. 070-359 78 89
26 Unos Djur i Bredared. Över hundra
djur skulpterade i trä i naturlig storlek.
www.unosdjur.com
Robert Lindström
Vänersborg/Uddevalla
tel. 070-263 50 56
27 Gårdsbutiken på Evenstorpsgård.
www.ekologiskahallon.se
Tobias Lind
Mullsjö/Habo/Jönköping
28 tel. 070-263 49 81
Habo kyrka och deras vägkyrka.
Mikael Strandroth
Sollebrunn, tel. 070-616 35 55
29 Bokenäsets Motorpark, Svälte 126,
451 98 Uddevalla, Tel. 0522-711 11
Bo Hallin
Ulricehamn, tel. 076-815 38 95
Cykelutflykt utmed sjön Åsunden,
30 Många utflyktsmål utmed vägen.
T.ex. gårdarna runt sjön.
Thomas Henricson
Områdeschef, tel. 070-514 06 06
31 Borås djurpark och Hyltenäs kulle,
Västsveriges vackraste utsikt och
ruiner efter ett stort jaktslott.
Peter Rosén
Borgstena, tel. 070-306 97 69
32 Vängamosse 2 mil norr Borås.
www.vangakvarn.se
Johan Svensson
Högsby
tel. 070-619 15 00
Sid 15 vida och växande värden
VIDA mottog Klimatkommissionen Kronobergs framstegsstämpel
Den 7 mars mottog VIDA Klimatkommissionen
Kronobergs framstegsstämpel för goda insatser
till förmån för en grön framtid. Motiveringen
löd: VIDA AB är ett föredöme genom att ta ansvar
för sin klimatpåverkan samtidigt som de också
skapar klimatsmarta lösningar i sin verksamhet.
VIDA Paper ingår i ett unikt samarbete
med Lessebo kommun där energi
som tidigare gått till spillo nu blir
fjärrvärme vilket gynnar samhället
i stort. Utmärkelsen delas ut till
företag, organisationer och projekt
som förenar hållbar tillväxt och attraktiva miljöer
med effektiv resursanvändning och minimal
klimatpåverkan. Övriga företag, organisationer
och projekt som tilldelades utmärkelsen var
Stena Aluminium Älmhult, Tingsryds Energi,
HSB Sydost och Bilpoolen i Tolg. l
Skogsmässa i e m m a b o d a
”
Den 4–5 maj arrangerades mässan Skog och
Traktor på Emmaboda flygbana av förlag
Albinsson och Sjöberg. Temat för branschmässan
var skogsbruk som kompletterades med jaktoch viltvård. Mässan lockade över 100 utställare
och på plats hittade man allt för skogsbruket.
Visning och demonstrationer av skördare och
skotare, traktorer, terränggående fordon, flishug-
Nyanställda på VIDA
Fredrik Nilsson har anställts som inköpare
i VIDA Skog AB. Fredrik är utbildad jägmästare med ett förflutet som inköpare i
området. De senaste tre åren har han varit
verksam som egenföretagare i branschen.
Fredrik bor med sin familj i Äspenäs mellan
Vetlanda och Hjältevad. Han kommer vara
stationerad på kontoret i Bellö från och med
den 2 maj och hans huvudsakliga inköpsområde blir Hultsfreds kommun.
Mathias Joelsson har anställts som inköpare i VIDA Skog AB. Mathias är utbildad
skogsmästare från Kristdala. Han kommer
närmast från en tjänst som inköpare men har
också varit verksam som fastighetsmäklare i
Stockholm. Familjen bor i Oskarshamn och
det är även här som Mathias kommer utgå
ifrån. Han kommer vara verksam i Oskarshamns kommun med start den 2 maj.
Johan Svensson har anställts om inköpare
i VIDA Skog AB och kommer förstärka vårt
östra område. Johan är utbildad skogsmästare och har även en bakgrund som skördarförare och virkesmätare. Han kommer
närmast från en tjänst som skogsinspektor.
Johan är bosatt i Oskarshamn och hans
främsta arbetsområde kommer bli delar av
Hultsfreds och Högsby kommun. Han kommer börja hos oss den 14 maj.
Martina Gustavsson har anställts som
råvarulogistiker i VIDA Skog AB. Hon tillträde sin nya tjänst i början på april och är
stationerad på kontoret i Vislanda. Martina
kommer idag från Teknikcentrum i Växjö där
hon arbetat som konsult inom logistik och
lean production.
Gabriella Carlson är nyanställd virkesadministratör i VIDA Skog AB. Gabriella kommer närmast från en tjänst som supporttekniker för ekonomi och löneprogram på
VISMA. Hon har även tidigare arbetat som
ekonomiassistent på Södra Skogs Energi.
Gabriella tillträdde sin nya tjänst i början på
mars och är placerad på huvudkontoret i
Alvesta.
På plats på lördagen fanns även veterantraktorer
och veteranlastbilar. VIDA fanns på plats med
sina inköpare som svarade på besökarnas skogliga
frågor. Mässan lockade totalt 5 300 besökare. l
”
Karin Malm har anställts som kommunikationsansvarig i VIDA koncernen. Hon
kommer närmast från en tjänst som informations- och kommunikationsansvarig i IST
koncernen i Växjö. Karin kommer tillträda sin
nya tjänst i mitten på juni. Lotta Fonsell finns
kvar i rollen som informationschef.
Sivert Hellgren har anställts som säljare för
VIDA Packaging AB. Sivert har en gedigen
erfarenhet från emballage branschen och
kommer börja sin nya tjänst hos oss i början
utav april.
​
Kenneth Præstholm är anställd av VIDA
Wood Danmark som säljare för Superwood
på Fyn och Själland. Kenneth är utbildad
trätekniker och kommer förstärka vår försäljningsavdelning för Superwood i de östlig
delarna av Danmark. Han har tidigare arbetat
med inköp och försäljning av hårdträ.
Karl Lindow har anställts som VD för VIDA
Vislanda AB. Karl kommer närmast från en
tjänst som sågverkschef för Södra Timbers
Sågverk i Värö, tidigare har han bland annat
varit produktionschef och därefter platschef
för Setras Sågverk i Hasselfors. Karl är 33 år
och utbildad jägmästare och bosatt i Södra
Ljunga utanför Ljungby. Han tillträder tjänsten i Vislanda den 6 augusti 2012.
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1100 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner
m3fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m3, varav 65 %
exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton
dissolvingmassa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning
på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år, Villa VIDA tillverkar ca 40 villor och flerbostadshus per år.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01
gar, vedmaskiner, värmepannor, motorsågar,
skydds- och jaktkläder, viltfällor, tillbehör av
olika slag och mycket annat.
I nya roller
Ulrik Lundqvist har utnämnts till administrativ chef i VIDA Skog AB. Förutom att vara
chef över VIDA Skogs administrativa personal, så fortsätter även Ulrik att vara systemansvarig för Fagus.
Agust Thordarson, som idag är logistikchef i VIDA Wood, arbetar fr o m 1 mars
som inköpschef på koncernnivå. Han
kommer att arbeta med samtliga bolag i
koncernen med alla typer av inköp,
förutom råvara.
Johan Lisemark kommer fr o m 1 april
att tillträda en ny tjänst som chef verksamhetsutveckling i VIDA Wood AB. Johan
kommer att arbeta med bland annat VIS
samt att utveckla ett produktionssystem
som omfattar principer och metoder som
leder till kontinuerligt förbättringsarbete
med fokus på sågverkssidan.
Daniel Andersson har utnämnt still platschef för VIDAs sågverk i Hästveda. Daniel
har tidigare arbetat som produktionschef
på sågverket. Santhe Dahl kommer inta
rollen som VD.
Kjell Markusson kommer att lämna
tjänsten som VD för VIDAs sågverk i
Vislanda och istället arbeta som Senior
Advisor för samtliga sågverk på
koncernnivå.