Transcript Läs hela tidningen

Vida
NYTT
B
#3 2012
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Ismete – ett väntans spel
Sid 7
Kampen mot
gammelgäddan
Dryaderna träder fram
Sid 7
appar för skogsarbete
Sid 14
Alvesta – North Carolina
Sid 3
s ta m b a n a n
Vi förbrukar timmer
i normal omfattning
gör skäl för namnet
Det är en myt att vi skulle förbruka mindre
timmer under lågkonjunkturer. Vi behöver ett
normalt flöde av timmer i alla konjunkturer.
Även i en tid som denna producerar och förbrukar
vi timmer i normal omfattning.
Byggnationen i USA och Europa är visserligen
väsentligt lägre än under toppåren fram till
2008, men sedan dess har vi tagit marknadsandelar på de traditionella marknaderna. Dessa
har dock fallit tillbaka som en följd av vår starka
krona, men vi har också under de senaste åren
kommit in på nya marknader såsom Kina,
Indien, Australien och Polen. Visserligen till
sämre priser än de traditionella marknaderna
men det är ett sätt för oss att hålla våra entreprenörer, åkerier och inte minst våra anläggningar
och vår personal sysselsatt.
Trots några år med nästan obefintlig försäljning på den amerikanska marknaden har vi
behållit vår försäljningsorganisation där. Vi ser
nu en långsam återhämtning på den amerikanska marknaden och vi har nu för första gången
sedan 2007 ett fullt sortiment på vårt lager i
Wilmington. Detta för att kunna leverera med
kort varsel till den amerikanska marknaden.
Timmerpriserna är idag på 2009 års nivå,
vilket är en historiskt hög nivå. De som sålde
timmer till de fantastiska priser som rådde under
2010 och 2011 är bara att gratulera. Då hade
Sverige en valutafördel på ca 15 % jämfört med
dagens valuta. Vi har också sedan dess fått kraftiga prissänkningar på våra biprodukter som en
följd av mildare vintrar och mindre förbrukning
hos massa- och pappersbruken.
Timmerprissänkningar kan inte uteslutas,
men vi har som målsättning att inte sänka
priserna för att på så sätt ha ett stabilt flöde av
timmer till våra anläggningar.
För att öka avkastningen (tillväxten) i skogen konstateras att det är lönsamt att sänka
omloppstiden. Äldre skog växer sämre, det är
större risk för skador och stormar och vi hjälper
tillsammans till i det globala miljöarbetet
då växande skog binder mer koldioxid än icke
växande skog.
Som sågverkskoncern är vi en länk i en kedja
mellan er som skogsägare och en färdig marknad.
Vi behöver varandra i både bra och dåliga
tider, på så sätt skapar vi långsiktiga värden för
er som skogsägare.
Jag önskar er en trevlig läsning och en
God Jul och Gott nytt år!
alvesta 2012-12-02
Santhe Dahl
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
Tryckeri: www.kstab.se
Papper: VIDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr.
Text: Karin Malm om inget annat anges.
Foto: Karin Malm och Lotta Fonsell om inget annat anges.
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
Sid 3
nästa!
– Wilmington, North Carolina!
Det är mörkt. Regn på
gränsen till blötsnö. Klockan
är sex på morgonen och de
mest morgonpigga Alvestaborna har precis börjat röra
sig i trafiken. Jag kör ner till
bangården. Där är mörkt. Ser
en man i full reflexmondering.
Det är Tommy. En av VIDAs
två lokförare. Denna förmiddag
ska vi köra 30 vagnar, totalt
441 meter långt, lastat med
1 000 m3 trävaror till
hamnen i Halmstad. Sedan
ska det vidare ut på Atlanten,
till slutdestinationen
Wilmington i North Carolina.
Sid 4
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Vi klättar upp i loket och går in i maskinrummet. Tommy startar dieselmotorn och det blir
ett bedövande buller i rummet. Vi tar oss ner
och går utmed rälsen. Vagnsnummer skrivs
ner, bromsarna kontrolleras, en extra koll av
luftslangen mellan sista vagnarna, då det är den
som gör så att hela tåget stannar om en vagn
skulle släppa. Även lasten kollas så att inget
hänger löst. Efter cirka trettio minuters förberedelser känns det tryggt att inta loket. Nu kör
vi! Stambanan mot Hässleholm. Efter en kort
sträcka provbromsas tåget. Allt i sin ordning. Vi
passarar sågen i Vislanda. Solen börjar gå upp
och skiner från en klarblå himmel. Från denna
panoramautsikt njuter vi av skogens höstfärger,
småländska sjöar och vilda djur. Vi ser spår efter
stormen Gudrun. Inte bara utanför banan, där
det tidigare stod tät granskog, utan även utmed
banan där det endast finns ett fåtal gamla stolpar
kvar. Efter stormen togs fundament till de nya
stolparna från Hallandsåsen. All trafik mellan
Vislanda och Eneryda stod stilla i två veckor.
Även om Tommy har en hel del att stå i med
inbromsning, ljussignaler och blinkningar till
mötande tåg kan han numer njuta en hel del av
utsikten. Annat var det förr då föraren ensam
var tvungen att övervaka signalerna. I mitten
av 80-talet driftsattes ATC:n (Atomatic Train
Control) för att öka säkerheten. ATC kontrollerar bland annat att den tillåtna hastigheten inte
överskrids och att en stoppsignal inte passeras.
och Sibirien. Tommy hoppar av och manövrerar
tåget med hjälp av radiostyrning. Häftigt! Som
att köra en tågbana, med ett riktigt tåg. Med
hjälp av en extra sändare kan han radiostyra ett
500 meter långt tåg! Att det bara funkar… Här
byter vi vagnar. Vi lämnar våra 30 vagnar med
VIDA-paket och kopplar på de tomma redan
avlastade vagnarna. De ska med hem till Alvesta
för ny pålastning.
–Jag glömmer aldrig min första resa. Det var före
ATC fanns. Jag såg blinkande signaler överallt och
visste inte riktigt vilken sida jag skulle ha koll på.
Efter en arbetsdag var man helt slut i huvudet,
säger Tommy.
Under 1950- och 60-talen levererade Nohab i
Trollhättan många diesellok till den danska persontrafiken. TMZ1406 var ett av dessa och tillverkningsåret var 1968. Efter att i många år kört
runt på människor i vårt grannland bytte det
last. I början av 2000-talet flyttade TMZ1406
norrut, till de södra delarna av vårt avlånga land.
Lasten består sedan dess av trävaror från VIDAs
sågverk i Alvesta, Vislanda, Hestra och Hjältevad. Nu kör det radiostyrkda dieselloket cirka
5000 vagnar trävaror per år och ägs av Nordic
Train AB, ett bolag inom VIDA-koncernen.
Fyra personer arbetar idag med VIDAs tågverksamhet. Två lokförare, Tommy och Mikael, som
varvar tågkörning med service och underhåll.
Till sin hjälp har de även Lasse som hjälper till
med underhåll. Ingela är transportledare och
sköter all planering och bokning med Trafikverket. Redan i maj bokas tågkörningen för
kommande år. Om det därefter finns behov
av bokning på kort varsel får det bli restplaster
utifrån vad som finns ledigt. Hon stämmer av
med utlastningen, kontrollerar antalet tillgängliga vagnar och har kontakt med föraren under
resan. Vid varje resa anmäls även tågnumret,
loknumret och antalet vagnar samt vagnstyp till
Trafikverket.
Vi kommer till Hässleholm. Dags att byta
riktning. Vi ska västerut mot Markaryd ner till
Eldsberga. Vi ser en älgko och två kalvar en bit
framför oss. Vad små dom ser ut här uppifrån
loket...Vi kommer ner till Eldsberga och går
på stambanan igen. Vi rullar in på bangården i
Halmstad och kör vidare ner till Östra Hamnen
Sammanlagt har VIDA 149 vagnar. Vagnarna
lastas med konstruktionsvirke flera gånger
per vecka, året runt. Tåget går till hamnarna i
Varberg, Halmstad, Karlshamn och Norrköping. Från Varberg går VIDA-virket vidare till
Methil i Skottland och Rochester i England.
Från Halmstad går det till Cardiff, Kings Lynn,
Chatham, New Holland och Boston i Storbritannien samt till Wilmington, North Carolina,
USA. Från Karlshamn går det till Ipswich och
till övriga Europa. I Norrköping tar svenska
kajexportörer vid lasten för slutdestinationer
som t ex Afrika och Saudi Arabien. Totalt går
ca 80 % av VIDAs trävaruförsäljning på export.
Mest går till Storbritannien, 30–35 %. VIDAtåget kör även en del timmer. Under årets första
10 månader kördes 862 vagnar timmer till våra
sågverk i Hestra och Vislanda.
I dagsläget går cirka 25 % av VIDAs totala
transporter på järnväg. Något som innebär
många fördelar både utifrån logistik- och miljöperspektivet:
• Antalet lastbilar som står och väntar vid
VIDAs sågverk och vid de svenska hamnarna
reduceras.
• På- och avlastningen kan styras efter när det
passar verksamheten då tåget ofta står vid
sågen alternativt hamnen en eller flera dagar.
• Transport på järnväg istället för med lastbil
reducerar koldioxidutsläppet med tre fjärdedelar för varje transporterad kubikmeter.
Om du inte redan har sett det, så passa på att
titta åt sidan nästa gång du kör utmed södra
stambanan. Ser du då ett vinrött lok med en
vit logo på nosen, då är det VIDA-tåget som
skymtar förbi. Från våra svenska skogar, ut i vida
världen! l
Visste du att…
30 vagnar lastade med 840 ton sågat
virke motsvarar 24 lastbilar med släp!
Sid 5
Passa på att investera nu när
det är lugnare tempo i skogskonjunkturen. Det är lättare
att få tag på entreprenörer och
jobbet du funderat på kan äntligen bli gjort. Priserna brukar
också generellt vara lägre än i
högkonjunkturen. Dessutom är
du bättre rustad när konjunkturen väl vänder.
klöve r
över
I vår skogsvärld är investering något extremt långsiktigt för ekonomer i gemen. En av de mest lönsamma investeringarna i skogsbruket är att anlägga
en bra föryngring. Men det är inte alltid så lätt att
göra som att säga. Att ersätta restskogar, från senaste
årens stormar och insektsangrepp, med väl växande
plantskogar är något som har lönat sig väl.
Att förbättra skogsvägen är något som ger avkastning så snart du avverkar nästa gång. Klarar du att
förlänga vägen eller få en bättre vägklass blir transportkostnaderna lägre. Du höjer också värdet på din
fastighet om vägarna är bra. Särskilt bra avkastning
får den som gör en väg till en fastighet eller skogsskifte som saknar utfartsväg.
Prisökningen vid tillköp av skog verkar nu ha
tagit en liten paus enligt Lantmäteriets senaste minienkät om priser på skogsfastigheter. Det kommer
dock sannolikt behövas en längre tid av lågkonjunktur innan priserna sjunker märkbart.
Investeringar underlättas
I årets budget proposition föreslås förändringar som
underlättar investeringar i bl.a. skogsbruket genom
sänkning av expansionsfondsskatten från 26,3 % till
22 %. Ju kraftfullare investering desto intressantare
är fonden att använda. Expansionsfonden kan vara
ett bra alternativ när rationaliseringsförvärv inte är
en självklarhet när man köper till skog.
Pengar tillbaka
Du som redan har investerat och använt dig av en
expansionsfond har redan betalt in tidigare skatt om
26,3 %. Du får nu tillbaka 4,3 % av expansionsfonden tillsammans med skatten 2013.
Bernt Fransson, Skog & Lantbruk
Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jägmästare
och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet
från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare
och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF
Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef
och resultatenhetschef och därefter som marknadsansvarig för
Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en
av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag.
Sid 6
Årsskifte, summera årets resultat
Så här i slutet av året är det dags att stanna upp och
summera årets resultat. Förutom att kontrollera vad
som blivit gjort och vad som är kvar att göra nästa
år, bör man fundera på om man kan göra något
inför årsskiftet för att planera skatten.
En gammal grundregel när det gäller planering
över årsskiftet, är att utgifter förläggs till slutet av
året och intäkter till början av året. När avstämningen nu görs kanske det är underskott och det
finns utrymme att ta ut pengar från skogskontot
utan skatt. Visar resultatet på ett överskott kan man
tänka sig att planera för inköp före årsskiftet, till
exempel grusa upp skogsvägen eller köpa röjsågen
som ändå skulle göras i vår.
Är det fråga om större maskininvesteringar kan
det vara klokt att göra dessa i slutet av året. Dels
för att snabbare få avdrag för avskrivningen och
dels för att snabbare lyfta momsen. Särskilt för den
som redovisar helårsmoms som de flesta skogsägare
gör. Men låt inte skatten styra din investering. Det
måste nyttan göra.
Skogskonto
Minsta uttag från skogskonto är 1 000 kr. Har
man konton från flera år tar man oftast från det
äldsta skogskontot. Får du ett överskott skall du
inte sätta in pengar på skogskonto före årsskiftet.
Låt dem stå på ett skogslikvidkonto eller vanligt
bankkonto över årsskiftet. Då får du räkna in hela
beloppet i ditt kommande räntefördelningsunderlag. Normalt får du sätta in 40 % av ersättningen
för leveransvirke och 60 % av nettot från avverkningsrätter. Eftersom skogskontoinsättningen
inte får leda till underskott bör du vänta tills du
deklarerar. Först då kan du avgöra hur mycket du
skall sätta in på ditt skogskonto för 2012.
Moms
Sverige skall nu EU-anpassas när det gäller moms.
De flesta skogsägare har helårsmoms och momsen
redovisas då i kommande deklaration. Den betalas
in tillsammans med övriga skatten. Momsen skall
från och med 2013 redovisas i särskild momsdeklaration. Det innebär för de flesta skogsägare att
de får göra två deklarationer 2014. En för momsen
och en för inkomstskatten. För dig som har F-skatt
har tidigare även momsen ingått i beräkningen av
preliminärskatten. Det gör den inte fortsättningsvis.
Du bör därför fundera på hur stor din F-skatt för
2013 skall vara och begära att din F-skatt korrigeras
av Skatteverket.
Hyr ut för 40 000 kr skattefritt
Reglerna för uthyrning av privatbostad föreslås
ändrad från årsskiftet så att grundavdraget höjs från
21 000 kr till 40 000 kr. Du kan då skattefritt hyra
ut ditt fritidshus eller annan privatbostad med
40 000 kr per år. Sannolikt kommer detta att innebära att det blir intressantare att underhålla och hyra
ut eventuella fritidshus och överloppsbostäder.
Sälj skog från tomten
En liten med dock intressant möjlighet uppstår eftersom reglerna om uthyrning också tillämpas om man
säljer skog från en tomt för en privatbostad. Även då
är grundavdraget 40 000 kr per år. Är intäkten under
30 000 kr kan även momsen ingå i underlaget. (Förutsatt att det finns skog att sälja från tomten.) l
På jakt efter kvinnor
i mannens skogsvärld
Sedan långt tillbaka har skogen varit männens domän, en
mötesplats för att träffa andra
män. Denna manligt kodade
kultur är något som verkar vara
hårt rotat. Närmare 40 % av
våra svenska skogägare är kvinnor. Trots det är det sällan man
ser kvinnor inom skogsnäringen
och på skogsdagar.
Tre skogsutbildade kvinnor, Eva Lindespång, Mathilda Clausén Wingård och Monica Persson möttes
i arbetet 1995 och fann att de var ensamma kvinnor
i männens skogsvärld. De ställde sig undrande till
varför det inte kom några kvinnor till skogsdagarna
och varför var det så få som utbildade sig? De sökte
ekonomiskt stöd från Skogsvårdsstyrelsen och EU,
sökte upp flera hundra halländska kvinnliga skogsägare och erbjöd dessa en grundkurs för kvinnliga
skogsägare.
Carin Jorlén var en av dessa kvinnor. När två år
hade gått sa Carin:
– När blir nästa träff? Jag har massor av frågor kvar!
Hon blev ombedd att skriva ner sina frågor. Det
resulterade i fulla A4-ark. De tre grundarna sa OK,
vi kör vidare, men du får sköta det praktiska.
Vid den tidpunkten arbetade Carin som rektor.
– Det var fantastiskt att få lära sig nya saker, att få se
skogen med andra ögon!
Efter övervägande med familjen bestämde hon sig
för att satsa helhjärtat på skogbruk och avslutade sin
karriär inom skolans värld.
2002 bildade hon tillsammans med sex andra
kvinnor en opartisk förening för skogsintresserade
kvinnor. Föreningen fick namnet Dryaderna. Varför
just detta namn? Jo, ordet dryad kommer av grekiskans dryas vilket härleds ur drys ”ek”, ”träd”. En
dryad var enligt den grekiska mytologin ett kvinnligt väsen som vakade över träden.
Idag har Dryaderna 130 medlemmar varav
75–80 % är aktiva inom skogsbruk på något sätt.
Kärnområdet för verksamheten är i södra Halland
och en bit in i södra Småland, men föreningen är
öppen för alla oavsett var i landet du bor och har
skog.
– Vi vill ge våra medlemmar möjlighet att ta till sig
kunskaper i ett forum utifrån flera olika synsätt. Ingen
fråga är en dum fråga. Alla är välkomna, oerfarna
som erfarna. Hela verksamheten bygger på ett givande
och tagande, där alla är med och bidrar och får undersöka olika frågeställningar, säger Carin.
Ett nätverk i framkant
Föreningen erbjuder kvinnor kunskaper om dagens
och morgondagens skogsbruk i form av exkursioner,
föreläsningar, skogsdagar, studiecirklar med mera.
– Vi har alltid legat i framkant. Redan 2005 hade vi
en resa till Tyskland för att studera kontinuitetsskogsbruk. Vi hade föreläsningar kring risker i skogen, två
år före stormen Gudrun. Vi talade tidigt om gödning
och markens kemiska textur.
Inspirationen och känslan för vad som kommer
att få genomslag fås genom att ständigt hålla sig
uppdaterade med vad som händer inom området
via flera olika källor såsom skogstidningar, forskning, frågor som diskuteras inom EU med mera.
De senaste åren har föreningen fokuserat mycket
på röjningsproblematiken efter Gudrun. Inte minst
har nätverket varit ett viktigt forum för att ha någon
att prata med, någon i samma situation.
Till följd av vattendirektivet inom EU arbetar de
även med frågor kring vatten i skogen och avrin-
ningsproblematik. Frågor som är mycket viktiga då
de tror att det blir ett större fokus på skogägarens
ansvar i dessa frågor.
Ett tredje ämne de senaste åren är uppföljningen
av kontinuitetsskogbruk. Carin betonar vikten av
att de som förening inte gör något ställningstagande
utan ska vara en opartisk källa för kunskap.
– Vi har en helt öppen ställning till de frågor och
områden vi diskuterar. Vår uppgift är att förse våra
medlemmar den kunskap som krävs för att de ska
kunna bilda sig en egen uppfattning. Vi vill ha ett
utbud som gör kvinnor engagerade och som gör att
de vågar ta ansvar och sköta sin skogsfastighet. Vi
vill erbjuda en plats att hämta kunskap från på ett
anspråkslöst sätt. Vi vill förse kvinnor med kunskap så
att de är en bra beställare. En blandning av ekonomisk
kunskap, skogskunskap och miljövärden. Det finns
ingen facit för skogen. Det är det som är charmen. Det
är många val att välja mellan. Inget är enkelt. Det
kräver kontinuerlig förnyelse av kunskapsbanken och
omsorgsfulla beslut. Det handlar om att våga fråga,
ifrågasätta och granska. Att skapa en större bredd i sitt
eget beslutsfattande. l
Är du kvinna med
skogligt intresse?
Då finns det flera skogsnätverk att välja mellan:
Skogskvinnorna i Värmland www.skogskvinnorna.se
Grenverket i Blekinge www.grenverket.se
Skogskällingarna på Gotland
Linnéorna, Kronobergs län
Spillkråkan Östergötland, Skåne, Norrland,
Stockholm/Mälardalen, www.spillkrakan.se
Dryaderna Sydvästra Götaland www.dryaderna.se
Sid 7
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
ismete
– ett väntans spel
Fem minusgrader, en klarblå
himmel, rimfrostglittrande
träd, en spegelblank och istäckande sjö. Lugnet, allvaret,
spänningen, glädjen. Ismete är
ett väntans spel – ett hjärtas
spel. Från totalt lugn till ett
högt bultande hjärta. Du hör
bjällran i bakgrunden, du har
en fisk på krogen, du tar de
första löpstegen mot metet…
foto: Jesper Gustavsson och Anton Tsvetkov
Jag träffar Anton Tsvetkov, 28 år. Han beskriver sig
själv som en ”fishaholic. ”
–Fiske är min sjukdom, passion och min förbannelse. När Anton var i 18-årsåldern och la hockeyutrustningen på hyllan stod valet mellan att bli
fågelskådare eller sportfiskare. Valet föll på det
senare. Han har alltid haft ett gediget naturintresse.
Förutom sportfiske i tid och otid ägnar han sig åt
fotografering, skriver artiklar till svenska, europeiska och baltiska fisketidningar, konsultar inom
Metebolaget och fiskeguidar via Pikestrike Sweden
i Blekinge skärgård. Hans senaste projekt är en film
om kristallklart malfiske i Frankrike. På frågan om
det bästa fiskeminnet får jag svaret:
–Det finns för många, svårt att välja. Men en av
favoriterna är att meta gädda med ett 16 år gammalt
handgjort spö, så kallat old school fiske. Rekordet är en
gädda på 16,420 kg fördelat på 120 cm.
Ja, det är nog sant – han är en fishaholic!
Vintern närmar sig. Båtarna är uppdragna och för
många har fisket en paus inför nästa varma säsong.
För andra är det nu det bästa fisket börjar. Många
upplever att vintern är den mest underskattade och
outnyttjade fiskesäsongen på hela året. Pimpelfiske
och angelfisket med angeldon är bekant och beprövat av många. Men på senare år har allt fler börjat
tala om ismete. Anton beskriver det som:
– Ett fiske för dig som vill förlänga sommarens
fiskekänsla med en härlig kamp, där du ger fisken en
jämn match. En dag på isen med goda vänner, ismete
och grillning är fantastiskt.
Ismetet är en utveckling av det traditionella angelfisket. Många ser angelfisket med dess angelkrok som
ett rovfiske snarare än ett sportfiske. Ismetet bygger
på traditionell sportfiskeutrustning som anpassats
för isfiske. Ett 120 cm långt spö med rulle, vippa
och ett bete på trekroken. Genom de små krokarna
är det ett skonsammare fiske. Genom linan och
rullen behålls fiskekänslan, den härliga kampen.
Sid 8
Hur är det då med pimpelfisket? Det är ett mer aktivt fiske. Kvantitet på fångsten kan ofta vara minst
lika bra som vid ismete och angel men storleken
på fisken är mindre. Tyvärr verkar det vara ett fiske
som minskar drastiskt i popularitet, men för dig
som ändå vill prova lyckan ger Anton följande tips:
håll hög aktivitet, byt hål ofta om det inte nappar,
högst ett par minuter per hål och mata fram fisken
med maggot. Borra hålen dagen innan och borra
många hål.
För dig som vill prova ismete så kommer Antons
tips här.
Utrustning vid ismete
• 4–8 spön per fiske. Ismetepaket finns i fiskebutiker och på alla välsorterade stormarknader.
Från 200 kr och uppåt per paket.
• Trekrokar i storlek 1–2
• Nylonlina 0,40–0,45 mm. Använd inte flätad
lina på vintern då den suger åt sig vattnet. Vid
minusgrader fryser linan fast i spolen.
• Tafsar – köp alltid kvalitetstafsar (70–100 kr i
fiskebutiker). Det kommer du aldrig att ångra.
De håller formen och de håller länge.
• Isborr
• Bjällror så att du hör när det nappar
• God mat och dryck – ”Sjön suger”!
• Fiskekort
• Säkerhetsutrustning och extrakläder om olyckan
är framme.
Borra hål, bjuda fisken på en aptitretare och
annat du bör göra minst 1 dag före:
• Välj ut fiskeplats.
• Leta branter. Gärna en grundplattå på 8–10 m
och med 25–40 m sluttningar runtom.
• Nordliga vikar som är sydligt vända är varmast.
Dit drar sig gäddor för lek.
• Ett mörkfärgat vatten innehåller ofta mycket
fisk. Detta till följd av att fler fiskar överlever
uppväxttiden då de inte upptäcks lika lätt.
• Borra hål. Om du borrar samma dag som du
ska fiska skrämmer du bort fiskarna. Borra
många hål så att du enkelt kan flytta runt dina
spön. Hålen ska vara minst 200 mm i diameter.
Ha cirka 25 meter mellan hålen. Du ska ha max
30 sekunders gångavstånd mellan hålen.
• Locka till dig fisken genom att bjuda dom på
en aptitretare. Krossa eller hacka ner överblivna
fiskar och portionera ut i hålen. Detta triggar
igång matlusten och väcker instinkt. Men håll
det till en aptitretare – de ska inte bli mätta!
Dagen med stort F – Fiskedagen
• Börja vid soluppgång och sluta vid solnedgång.
Vid uppgång och nergång finns plankton i ytan,
på jakt efter D-vitamin. Detta gör betesfisken
mer aktiv.
• Fisken är siluettjägare. Tänk därför att skapa en
så naturlig siluett av betet som möjligt. Max en
meter under isen.
• Kroka så löst som möjligt. Tillräckligt hårt för
att inte tappa betet men ändå så löst att det
släpper när fisken nappar.
• När du hör bjällran och du har napp – spring
INTE. Det skapar kraftiga vibrationer och
skrämmer de fiskar som var på väg att nappa på
dina andra spön. Dessutom kan den fisken du
precis skulle dra upp bli så skrämd att den spottar ut fisken och sticker. I övrigt är det samma
princip som vid vanligt mete, det vill säga dra.
Du behöver inte, som vid angel, vänta in att
fisken ska vända och sticka.
8-hugget, 11-hugget, 13-hugget – myt eller inte?
Nej, enligt Anton verkar det inte vara någon myt,
så gör inte misstaget att ha båda händerna fulla
med varm choklad och en perfekt grillad korv vid
dessa klockslag. Du riskerar då att bli utan både
medhavd matsäck, fisken till middagsbordet och
kanske rentav upplevelsen av en riktig kamp mot
gammelgäddan. l
Antons tips på bete
Ju större betesfisk desto svårare att kroka, men större napp.
Valet av bete beror på vilken fångst du önskar:
För abborre:
• Löja
• 12–15 cm mört
• 5–6 cm dammruda
(en karpfisk som finns i
smådammar)
Sid 9
För gädda:
• 200 gr–1 kg mört, brax,
sarr eller regnbåge
För gös:
• 15–20 cm mört
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Från kvinnokliniken
i Malmö till Hjortseryd
Konferens och vildmark
Har du någonsin stått inför
ett vägval? Att fortsätta på
den banan där du känner dig
trygg, där du är experten, där
allt bara rullar på eller att ta
steget och satsa helhjärtat på
något helt nytt. Drivet av en
ett gediget intresse, en inre
glöd snarare än en expertis
och kunskap. www.hjortseryd.se
Kerstin Granlund är född och uppvuxen i ett
villakvarter i Malmö. Hon kommer från en
naturälskande familj. Hennes far var jägare och
hela familjen var scouter. I veckorna levde
de storstadsliv och på helgerna levde de
nära naturen. När tonårstiden infann
sig var det inte längre riktigt lika
spännande med en naturälskande
far som skulle lära ut allt om vår
biologiska mångfald. Storstadslivet
tog helt enkelt över Kerstins intressen. Hon utbildade sig till sjuksköterska, barnmorska och sexolog. Hon
träffade sin nuvarande man, även han
skogsintresserad scout, och de fick tre söner.
Det blev ett antal år med barn och jobb. Hennes
fars naturintresse smittade dock av sig. Alla tre
söner blev scouter och har även utbildat sig till
jägare. 1988 köpte familjen Granlund sin första
skog utanför Hörby. Nu skulle det levas naturliv
igen! Med full energi och tältutrustning skulle
de tillbringa natten där. Blev tyvärr mindre
lyckosamt när det visade sig omöjligt att få ner
tältpinnarna i den steniga marken. Men skam
den som ger sig.
30 år som barnmorska och sexolog gick. Men så
1995 köpte familjen den första delen i Hjortesryd, några mil väster om Ljungby.
– Det var helt underbart. Här var det verkligen
skog. Jag plockade svamp för glatta livet. Här fanns
ju så många sorter! Mannen vi köpte fastigheten
av sa till min man – henne får du passa dig för. Ni
kommer att bli här. Ja, han såg att min skogslust
hade väckts igen – på riktigt! Det kändes hur naturligt och skönt som helst att finnas och vara här i
Hjortesryd, säger Kerstin och ögonen glittrar.
Kerstin närmade sig 50 år när hon kom till sitt
livs vägskäl. Att fortsätta vara sexualrådgivare
och vidareutbilda sig inom yrket alternativt att
satsa helhjärtat på skog.
Sid 10
– Visst kändes det tryggt att fortsätta den yrkeskarriär som man var mitt uppe i, där man själv var
experten, men samtidigt fanns en enormt stark
dragning till skogen, till Hjortseryd. Inom mig
fanns en stor hunger av mer kunskap om skog och
om hur vi skulle få ut mer av vår fastighet.
Tanken på skogsturism föddes.
– Det blev en konflikt inom mig. Jag ville välja
skogen men hade ingen ersättare – sexologer växer
inte på träd precis. Jag ville inte sätta mina kollegor i sticket. Men så plötsligt en natt kom jag på
en lämplig ersättare. Ulrika, hon har läst sexologi!
Direkt på morgonen frågade jag min man om vi
skulle satsa. Han sa ja, Ulrika sa ja till att prova
min tjänst. Jag tog tjänstledig 1 år och började
studera Hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet i Växjö, tog jägarexamen, utbildade mig till
svampkonsulent. Resan hade börjat!
Efter alla stormar hösten 2007 anlitades en konsult med erfarenhet av att bygga upp turismdestinationer.
– Vid första mötet satt jag och min man som två
fågelungar med öppna munnar och stirrande ögon.
Vad ska vi göra nu då! Det finns ju så mycket vi
vill göra! Åh, va kul!”
Första projektet blev en jaktstuga. Den invigdes
lagom till älgjakten 2008. En kurs anordnad
av Ljungby kommun och ALMI ”Form och
funktion” gav inspiration och kunskap i allt från
ekonomi till byggnation och belysning.
– Vi har sedan start haft målet att utveckla företagandet i närområdet. Vi vill gynna det lokala näringslivet och anlitar så långt möjligt lokala företag
och samarbetspartners. Byggarna är från trakten,
personalen är från närområdet, maten är närproducerad, vi har ett eget viltslakteri och vi använder
så mycket som möjligt från egen mark.
2009 invigdes tursimanläggningen. Tystnad,
hemkänsla, enskildhet och naturupplevese.
Att lära sig nya saker, att få med sig något hem
som man inte kunde när man kom. Alla är
viktiga ingredienser i Hjortseryds konferens
och vildmark där gästerna numer erbjuds allt
ifrån naturupplevelser i form av jakt och fiske,
skogsridturer med nordsvenskar till svamp- och
matlagningskurser. Eller att helt enkelt bara bo
och studera kronhjortarna som stolt spatserar
och brölar utanför fönstret.
Det sociala engagemanget
Kerstin utstrålar en otrolig energi, livslust och
medkänsla. Detta blir än starkare när hon berättar om ännu ett av familjens projekt. När hon
fyllde 50 år önskade hon sig pengar för att bygga
upp en multilevel skola i en av de fattigaste och
mest utsatta delarna av Manilla på Filippinerna.
Sedan 2002 finns en stiftelse (St Hannibal
Multi-Level school foundation) för att
långsiktigt tillgodose skolan St Hannibal Multi-Level School i Paranaque
City, Manilla. Visionen är att ge så
många små barn som möjligt en
god start i livet genom att erbjuda
dem utbildning, mat och den trygghet som lärare, präster och donatorer
kan bidra med. För 62 svenska kronor
får ett barn en veckas skolgång med ett
mål mat per dag. Något som varje gäst på
Hjortseryd kommer att vara med att bidra till,
då en viss procent av intäkten oavkortat ska gå
till stiftelsen.
Framtidsplaner…
Att starta en filentropi – ett kunskapscenter för
ungdomar där de kan lära sig allt om skog och
vildmark. Att fördjupa samarbetet med universitet och forskningsintuitioner. Att kunna ha ytterligare en heltidsanställd från byn. Att expandera utan att förlora den så viktiga hemkänslan
och enskildheten. Ja, framtidsplaner finns det
gott om!
Kerstins råd till andra som står inför vägvalet
– Tänk igenom noga. Ha respekt för att det inte
är så lätt. Ta hjälp med rågivning och planering.
Håll dig till planen. Kvalitet och lönsamhet måste
gå hand i hand. Släpp ej allt på en gång – gör en
succesiv övergång. MEN gör det du känner för.
Jag ångrar inget. Det är en enorm frihet. Att få
utveckla något utifrån sig själv, tillsammans med
andra är fantastiskt! l
Sid 11
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
v i d a krysset
1:a pris: Termos & picknick pläd
2:a–3:e pris: Första hjälpen kit
4:e–5:e pris: Multiverktyg
VÄRDSSÖTAR I LJUSARE
HUSBAKET HALOGEN
VÄRD
SÄNDER I MODER
STÖVEL- TERESA &
HENNES
LAND
SYSTRAR
FÖRSTA
FASTA
FÖDAN
Beställ lokalproducerad
SJUNGER
VISSA
SÅNGARE
I
VIDA Pellets på
www.vidapellets.se
eller ring tel: 0393-216 50
DESS
BESTÅND
ÄR FÅ
EXERCIS
STENSTOD
Är Kina framtidens marknad för våra trävaror? Kina har de
sista åren förändrat hela världshandeln med trävaror. Importen
av trävaror har från 2005 till 2011 ökat från 1,2 miljoner m3
till 14,9 miljoner m3. Det innebär att deras import i stort sett
är uppe i samma volymer som Sveriges totala produktion, som i
år blir runt 16 miljoner m3.
OXUDDE
229-12
SOM OCH
LJUD
FRÅN
CORVUS
CORONE
AVGAS
RÄKNETAL
UPPSTÖTNING
ANGER
ATT
BLEKNING
ÄR OK I
TVÄTTNING
SÄNDER I
NABOLAND
MANSNAMN
KAN MAN
HÅLLA SIG
ÄR MER ÄN
SKÄRRAD
GNAGARPÄLS
EFTERÅT
JÄTTES
SON OCH
SKYDD
RIKSVÄG
IHOP
STINKANDET
Vi kan se ett antal faktorer som har bidragit
till denna otroliga utveckling:
• Den kinesiska ekonomin växte i snitt med
10 % per år från 2000 till 2011
• Positiv befolkningsutveckling.
Idag har Kina 1,3 miljarder invånare och en
prognos på en årlig folkökning på +0,2 %
• Växande medelklass
• Ökad urbanisering, dvs folkförflyttning
från landsbygd till stadsområden
• Dålig kvalitet på existerade hus
• Behov av modernare bostäder med
större yta
STRECK
SPETSAR TÅL EJ PSMEN INTE YKISK PÅHUNDAR FRESTNING
GLASERAD FIMMELAMFORA STÅNGÄR OPÅARNAS
VERKAD
ÄMNET
FÖR BYGGNATION
MANADES
TIGT
VINST
MUSKELFÄSTEINFLAMMATION
BARBERA
PEPPRAT
SOM
ATTAN
RIKTNING
K
MAT
DEL AV
ATOMKÄRNA
B O N
ÄR OFTA
UTVECKLANDE
KUNSKAPER
ALL
VINVÄXT
HALLANDSVATTEN
EN JOHN
LADES IN
ORUBBLIGA
I
Å
INLEDANDE
GENKLANGERS
S
T E T
TILLIT
M
KÅRE
S L U T
KLOT
BLEV
DANIEL
2010
PITCHRÖRELERNS
MOTSER
STÅNDARE
E L T O N
SES VÅRDA OCH
SKÖTA
L E N S
DEPARTEMENT
REKLAM
P R
I
L
SNÖHYDDA
ANSIKTE
WEBBENS
JOBBAR
MED
SYMBOLER
I
I
IRRITERAT
K O R T
O R O A T
A L S
FLOTT ÅK
LIGGER
HÖGT
R R
DAM
S P A R
PINGIS
HAVSDJUPENS
GUDINNA
B T
PÅVEKRONAN
STICKVERKTYG
SKA GLASKLINGANDE
HÅLLA
T
S
I AVSAKNAD
AV
K R Y S S A D
Sid 12
TJUT
OXUDDE
181-12
T
I
IBLAND
MED
GIVANDE
Y L
I
SKARPSINNIG
A
S K O G
JAMES
CAMERONFILM
SNÖMAN
I
N
STRÄCKA
Y E T
PERNODKRYDDA
MODERN
I
I
KOMMER
FÖRST
A
LEDNING
MORFINDERIVAT
PÅ BIL I
BEIRUT
BREVSLUT
METROPOL
TUSEN I
ROM
M
TRÄDET
OCH
FISKEN
A S P E N
HAR
KVISTFRI
NEDRE
HALVA
T
P S
PUR
KUNG I
PJÄS
K O D E
B
YTA
RIOJA
TUKTA
TOTOBOLAG
I
I
NEON
AVSER
OKÄND
TEXT
N
K
N E
G E N T
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
lösning
Vinnare nr 2–12
1: a pr is :
Maj-Britt Christensen, Brämhult
2: a – 3 : e pr is :
Kristina Johansson, Gislaved
John Olsson, Mariestad
EVAKOSTYM
A G A
A R
E L D R E S T
N T E L L
FRÄSCH
N Y
T A L L
A V A T A R
A R A N
ASKA
G M A
G R A N A D A
A
SICKSACKAD
U T A N
ANDALUSISK
STAD
M A T F E T
G A L L E R
G A
N T E R N E T S
KLIMATPÅVERKAR
KAN VÄXA
SOM
KRANS
RUNT SJÖ
I
U D
ÄR FLOSSADE MED
LÄNGRE
NOCK
O
ELLIPTISKT
I
A N S A R E N
O N E R
T A N T
I
E R
O K A P
SLÅR
I
K
S F Ä R
A N M O D A
MARGARIN
PRONOMEN
GIRAFFDJUR
V
I
U N
YRKA
SIGNATUR
G L O
E F T E R T A N K E
FÖRBUND
HOLLAND
KRÅKLJUD
BEDREV
O R R A R N A
T E T R A S T
Ä T R A N
SMÅVÄXT
LARS VON
TRIVS
OCKSÅ I
SKOGEN
PREFIX
FRANSK
STAD
SÖNDER
I EKAN
MÅNNE
BLODKÄRL
VÄSTKUSTDRAKE
V E T E N S K A P L
DANSKÖ
STRECK
UTAN
MOMS
4-SPÅRSSKIVA
HUGGER
TILL
RIKTNING
1000 I
ROM
ÅTSITTANDE
SKOGSMARKS
BÖRDIGHET
SKAPLIGT
DECHIFFRERAR
AVHÅLLSAMHETEN
DOKTOR
FABEL
ANNALKANDE
KILADE
GREPP
ARMENISK
VALUTA
SKIDORT
QUATTRON
HAMNADE
I SJUKHUSSÄNG
SKIDÅKARLINDSEY
SES
STUNDOM
I GAMLA
TRÄD
SNILLEBLIXT
IOWAS
POSTKOD
EVENTUELLT
IHOP
SOM
KL:22.00
GJORDE
SPASM
TONER I
FÖLJD
VANLIGT
TRÄD
SKÖTER
GUDING
KONDENS
MANLIGA I
TRONFÖLJD
GRÖNA
ÖN
VARA
BLEV EG
GICK
INTE
ENTRÉ
VÄDERKORN
REFLEK- KAN JORD- UTRÖNS
VETENBRUK
TION
TYG OCH
SJUKDOM
MUSIKGENRE
TURKEN FÖRSIK-
4: e – 5 : e p r is :
Åke Wredén, Eksjö
Eva & Sven Säfvenblad, Kalmar
KVÄVE
DNASEGMENT
Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 17 januari till:
VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta
Namn:.........................................................................................
Adress:..........................................................................................
Postnr:.........................................................................................
Postadress:....................................................................................
Rapport från
m a r k n a d e n
ing!!
n
s
y
l
r
e
t
f
E
Skogsägarnas
favoritrecept
Har du någon favoriträtt som du gärna
lagar under en speciell
tid på året?
Detta har i sin tur lett till att bostadsbyggandet
och konsumtionen av trävaror har ökat i
landet.
• 2005 producerades 13 miljoner nya bostäder.
2011 var antalet 22 miljoner. Prognosen för
2020 är 25 miljoner bostäder per år.
• Konsumtionen av trävaror har ökat, från
5 miljoner m3 2000 till 30 miljoner m3 2011.
Prognosen för 2020 är 52 miljoner m3.
Vem levererar allt detta till Kina? Idag är det
Kanada (46 %), Ryssland (36 %), USA (8 %)
och övriga länder (10 %).
Kanada är det land som haft den snabbaste
utvecklingen av export till Kina. I samband med
kraschen inom bostadsmarknaden i USA 2007,
styrdes snabbt produktionen om mot Kina. Råvaran som då användes var i princip uteslutade
furuträd som blivit angripet av den så kallade
mountain pine beetle, en bagge som attackerar
och på sikt dödar furuträd. För att begränsa
spridningen önskade den kanadensiska staten
att denna skog skulle avverkas snabbt. Därför
subventionerades priserna på denna skog. Priset
sattes till ca $0,5/m3 eller sek 3,50/m3 på rot.
Kanada har sedan dess dominerat den kinesiska
marknaden med mycket låga priser. Priser som
vi i Europa inte kan konkurrera med.
Vi ser nu tendenser till att USA-marknaden sakta
börjar komma tillbaka, vilket gör att Kanada
kommer att öka sin försäljning gentemot USA.
Detta bör på sikt gynna våra möjligheter på den
Kinesiska marknaden, då möjliga exportvolymer
från Kanada till Kina kommer att minska.
Det är inget som kommer att ske snabbt, men
redan nu upplever vi ett större intresse för våra
produkter i Kina. Detta till följd av den i Kina
växande osäkerheten för import från Kanada.
Från VIDA räknar vi redan 2013 att dubbla
vår försäljning till Kina. l
Skicka in receptet
till oss, så kan det bli
månadens rätt i 2014
års VIDA-almanacka.
Kontakta
[email protected]
Sid 13
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
appar för oss som jobbar i skogen?
-Finns det? Hur funkar dom?
1956 lanserade Ericsson sin första mobiltelefon. Den vägde 40 kilo och var lika stor som en
resväska! Cirka 30 år senare lanserade Ericsson
sin första medtagbara mobiltelefon, "Hotline
Pocket". Den vägde endast 750 gram och priset
var upp emot 40 000 kronor. Efter detta har
utvecklingen gått i en rasande takt. Telefonerna
har utvecklats från analoga till digitala och
minskat från 40 kg till under 60 gram! Från att
bara kunna ringa ser vi en ständig utökning av
funktionalitet. Vem kunde för 15 år sedan tro
att det skulle vara möjligt att se på TV och film,
göra bankärenden och surfa på internet genom
en liten telefon. Ett nytt behov hos människan
har skapats.
mäter du alla träd i beståndet. För att beräkna
en avdelnings virkesförråd använder programmet Näslunds funktion för att skapa en trädhöjdkurva och Brandels volymfunktioner för
Sverige. iSkog finns tyvärr bara för iPhone än så
länge.
I takt med denna utveckling har marknaden
för så kallade appar vuxit explosionsartat. En
app är ett litet tillämpningsprogram för mobila
enheter såsom mobiltelefoner, Smartphones och
Surfplattor. De kan ta sig form i en mängd olika
utföranden. Allt ifrån mobila webbläsare och
e-postklienter, nyhets- och vädertjänster, till spel
och mediaspelare. Sedan ett tag tillbaka finns det
även några appar för oss som arbetar i och med
skogen. Vår inköpare Peter Rosén fick uppdraget
att testa och utvärdera några skogsappar.
esri ArcGIS
I denna app har man först en bakgrundskarta där man kan välja mellan vanlig karta eller flygfoto. Efter det lägger
man på sin skogsbruksplanskarta som ett skikt
ovanpå. Via GPS tekniken i din telefon kan du
sedan se vilket bestånd du befinner dig i och få
fram information om just det beståndet. Här ser
du vilket avdelningsnummer området har, vilken
areal och ålder ståndortindex. Alla uppgifter
som finns i en vanlig skogsbruksplan finns här.
Beståndsuppskattning
iSkog
iSkog är en första riktigt användbar
app för beståndsuppskattning. Med
iSkog kan du uppskatta trädbeståndets volym
baserat på dina mätningar av brösthöjddiameter
och trädhöjd. Om du vill bedöma skogens värde
eller skapa stämplingsrapport är iSkog exakt vad
du behöver. För dina mätningar kan du göra på
två sätt. Antingen på provytor som skall vara
representativa för ditt bestånd alternativt så
iGIS
Detta är ett liknande program som esri ArcGIS
men det visar endast kartan, avdelningsnummer.
Sågverksdag i h ästveda
Den 16 november var det sågverksdag i
Hästveda. Många skogsägare kom för få en
guidning av sågen där produktionen går för
fullt. Presentation av VIDA koncernen, VIDA
Skog och sågverket i Hästveda, visning av
VIDAs pellets och stallströ, mingel med
värmande ärtsoppa, skogliga frågor och
diskussioner var andra punkter i programmet.
Sid 14
Nytt standardsortiment gör det
enklare!
framtidens Hyvleriet i
tallskogsdag
a lv e s ta
Digital skogsbruksplan
Att kunna lägga in sin egen skogsbruksplan
digitalt i mobilen är en funktion som många
väntat på. Idag är det fullt möjligt, det finns
ett par olika appar och de har alla sina fördelar.
Samtliga kräver att man har sin skogsbruksplan i
digitalt filformat på en dator som sedan synkronisers med mobilen alternativt surfplattan.
iSkog Plan(iSP)
iSP Mobile ger dig möjlighet att
visualisera din skogsbruksplan i
iPhone eller i iPod touch på samma sätt som
ArcGis programmen. Denna version är på
svenska. Det är en användarvänlig version där
man enkelt kan överblicka din fastighet.
produktnyheter från vida packaging
i Tälläng och Bäckarp
Framtidens tallskogsdagar lockade många besökare.
Kunskapsstationer varvades med visning och
provkörning av terrängfordon och fyrhjulingar.
Vid de olika kunskapsstationerna fick besökarna
kunskap och inspiration kring bland annat:
Summering
Det man kan konstatera efter att provat de olika
apparna är att de har en bit kvar på kvalitén på
kartan. Alla kartor visar inte olika färg på olika
bestånd, skogsbilvägar är inte alltid med och
andra små detaljer saknas. Samtidigt är det informationen om beståndet man i regel vill åt när
man står där ute i skogen. Skogsapparna är här,
men det finns en del att jobba vidare med innan
vi är helt nöjda. Med tanke på den utvecklingstakt vi haft de senaste åren blir man ju allt lite
nyfiken på hur det kommer se ut om ytterligare
15 år. Vilka behov som då har skapats... l
Vinnarna i utlottning av en VIDA-gåva:
1. Ingemar Andersson, Ulvberga 1:5
2. Berit Bengtsson, Hult 1:6
3. H-Å Iwarsson, Ekholmen 1:9 mfl
4. Jimmy Nilsson, Sibbarp 2:3 3:13
5. Bert Dalkow, Snärshult 1:36
6. Ellert Jönsson, Åkarp Hågnarp 1:34
7. Lennart Klang, Lommarp 2:5
8. Ingrid Svensson, Röena 1:21
9. Barbro Olofsson, Brogården 1:59
10. Gösta Nilsson, Norre Skog 2:7
Stort grattis till er alla!
• Föryngringsplanering
• Självföryngring tall
• Plantering, viltskydd, blandskog
• Vargröjning, när? Slutröjning
• Röjningens betydelse för gallringskostnaden
• Kvalitetsgallring
Huvudarrangörer var VIDA Skog och
Sundins skogsplantor. Medarrangörer var
Eksjö Lantbruksservice AB, Handelsbanken,
Skogsstyrelsen, Terrängservice, Areal, Smålands
Gårdar, MC-Guiden och Ekstrand Maskin AB.
Under dagarna fanns det chans att vinna två
dagars röjning. Vinnaren blev Jörgen Sand,
Karlstorps-Kärr. Ett stort grattis från oss! l
Under mars månad 2013 står det nya hyvleriet
i Alvesta klart. Total hyvlingskapacitet på nya
linjen kommer att vara 120 000 m3 mot nuvarande 50 000 m3. Det innebär att total hyvlingskapacitet i Alvesta dubbleras. De tre läggarna
efter hyveln och läggaren innan hyveln möjliggör sortering i flera kvaliteter och ger minimalt
med produkter som behöver ytterligare justering innan leverans till slutkund. Kapning och
sortering möjliggörs av den scanner som levererats av Innovativ Vision AB. Denna presenterar
ett skarpt foto av brädan som utifrån kvalitetskriterier bestämmer om brädan skall kapas, vart
den skall kapas och till vilken kvalitet. Kapning
sker med hjälp av utrustning som levereras av
CGV i Vislanda. Därefter tar utrustningen från
Thomas Hall vid och paketerar, emballerar och
transporterar de färdiga paketerna till trucken.
Projektet har hittills löpt enligt plan, säger
Jonas Axelsson som är projektansvarig på
Vida AB, men det är de tio veckorna efter jul
som är kritiska och det är där egentliga utmaningen ligger, tillägger Jonas. l
Öppet hus i VIDAs pelletsfabrik i Hok
”
Vår öppet hus dag i pelletsfabriken blev en
succé! Närmare 250 personer kom och ville se
hur vi tillverkar pellets. Det var en "galen lördag" med rundtur i fabriken, bra erbjudanden
och korvgrillning. Tack alla som kom och gjorde
dagen till en succé! l
VIDA Packaging erbjuder ett nytt standardsortiment av pallar, pallkragar och lock. Sortimentet
innehåller färdiga förslag baserat på användningsområde och vikt på gods:
• Lättviktssortiment – för last upp till 500 kr/pall
• Mellanviktssortiment – för last mellan
500–900kg/pall
• Tyngre godssortiment – för last över 900 kr/pall
Välkommen till www.vida.se för mer information och beställning.
VIDA Light
VIDA Packaging AB lanserar en helt ny produkt
vid namn VIDA Light. Produkten är en pallkrage av trä, som till stora delar kan ersätta den
traditionella pallkragen eller plywoodkragar.
VIDA Light har en unik konstruktion, som gör
att det går åt betydligt mindre material för att
bibehålla styrka och stabilitet. Detta gör kragen
upp till 3 kg lättare än en vanlig pallkrage och
den blir därmed mer hanteringsvänlig. Den lägre
vikten bidrar också till mindre fraktkostnader.
VIDA Light har också positiva effekter på den
globala miljön då emballage av trä binder stora
mängder CO2. VIDA Light i containermått gör
att kunden kan fylla container maximalt.
Produkten har genom sina miljö- och kostnadsfördelar mött ett enormt intresse på marknaden,
varför VIDA nu har ökat kapaciteten på pallkragar.
Nyanställda
Olof Sylvén har anställts som inköpare i VIDA
Skog AB och kommer förstärka VIDAs västra
inköpsområde. Han är utbildad skogsmästare
och kommer närmast från en tjänst på Sydved,
distrikt Vänersborg, där han varit verksam
som inköpare. Tillträdesdag för Olof är den 2
januari 2013. Han kommer inledningsvis att
vara stationerad på Sollebrunnskontoret.
Mikael Fahlman har anställts som råvarulogistiker i VIDA Skog AB. Mikael kommer
närmast från en tjänst som transportledare på
Fristad Express. Han kommer vara placerad
i Borgstena men kommer arbeta med flöden
inom hela VIDA Skog med tyngdpunkt på
område väst och öst.
Evelina Wallin har anställts som virkesadministratör på VIDA Skog. Hon kommer
att vara placerad i Hjältevad. Evelina har
tidigare bland annat arbetat med administration
i småhusbranschen.
Sid 15 vida och växande värden
Vi vill köpa ditt timmer!
VIDA-koncernens sågverk har producerat för fullt under hösten
och är nu i stort behov av bra råvara. Planerar du att avverka,
tveka inte att kontakta våra kunniga inköpare. Vi ger dig de
goda råd du behöver.
VIDA har stort intresse av att kontraktera både slutavverkning och gallring. För att vi ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att vi får rätt längder till vår produktion. Kontraktera därför innan du påbörjar din avverkning, så att vi kan lägga in just ditt virke i våra leveransplaner.
Leveranstimmer levereras i följande längder:
Talltimmer
Hestra
Vislanda
Hjältevad
Hjältevad
Anders Gunnarsson Mark Johansson
Torpön
Mariannelund
070-699 47 56
076-136 15 72
Bo Hallin
Ullricehamn
076-815 38 95
Martin Dahl, Alvesta,
070-272 49 36
Per Carlsson
Vrigstad
076-146 63 35
Peter Rosén
Borgstena
070-306 97 69
Kristian Hultgren
Svinhult
076-136 15 73
Christer Hult
Karlsborg
070-335 26 05
Ulf Sivberg, Växjö, Lessebo,
Uppvidinge, 070-364 13 80
Sven Andersson, Vislanda,
070-399 08 29
Grantimmer
370, 490, 550 cm
375, 495 cm
grövre än 26 cm = 430, 460, 490, 520, 550 cm
klenare än 26 cm = 370, 490 cm
Erik Stråhle
Eksjö/ Vetlanda
070-570 15 90
Johan Larsson
Skillingaryd
070-310 00 54
Jonas Andersson Pär Johansson
Sollebrunn
Borgstena
070-209 20 28
070-359 78 89
JanErik Gustafsson, Tingsryd,
070-232 74 10
Jonas Claesson
Vetlanda
072-717 85 00
Håkan Igelström
Sollebrunn
070-299 33 38
Pelle Ström, S.ö. Småland, Emma- Göte Carlsson, Unnaryd
boda, Kalmar, 070-254 83 74
070-296 50 14
Bo Gustavsson, Ljungby,
070-598 23 17
Vislanda
Borgstena Hästveda Hjältevad
Magnus Edmark
Västervik
070-552 23 50
Andreas Eriksson John Knapasjö
Hestra
Hestra
070-510 66 23
070-519 38 52
370, 490, 550 cm
370, 490, 550 cm
370, 490, 550 cm
370, 490, 550 cm
Johan Svensson Fredrik Nilsson
Högsby, Hultsfred Eksjö, Hultsfred
070-619 15 00
073-354 22 65
Robert Lindström Olof Sylvén
Vänersborg/
Sollebrunn
Uddevalla
070-580 06 55
070-263 50 56
Jaen-Peter Gustavsson, S.ö. Blekinge, Håkan Johansson, Sydvästra
Södra Kalmar län, 070-267 23 34 Blekinge, 070-312 63 47
Patrik Wilhelmsson, Unnaryd,
070-514 06 80
Bengt Davidsson, Unnaryd,
070-697 10 65
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1150 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner
m3fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,3 miljoner m3, varav 80 %
exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton
dissolvingmassa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning
på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 45 000 ton pellets per år, Villa VIDA tillverkar ca 40 villor och flerbostadshus per år.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01 www.vida.se
Mathias Joelsson
Oskarshamn
073-354 22 66
Robin Nilsson
Vrigstad
073-800 92 20
Ronny Svensson Tobias Lind
Mariestad
Mullsjö/Habo/
070-322 79 07
Jönköping
070-263 49 81
Thomas Dunsjö, Unnaryd
070-231 62 64
Anders Ingvarsson, Örkelljunga,
070-812 38 12
Torbjörn Eckerby
Områdeschef
070-319 42 67
Thomas Henricson
Områdeschef
070-514 06 06
Magnus Axelsson, Halmstad,
Laholm, 070-223 31 05
Ingvar Jonsson, Vittsjö,
070-999 49 98
Stefan Nyqvist, Områdeschef,
070-263 49 39