Transcript hel del tankar

101
IDÉER FÖR ETT
KOMPETENTARE
SVERIGE
Hur formas ett samhälle där alla får möjlighet att lära sig nya saker under hela livet?
I den här broschyren ställer vi inte bara
frågorna utan ger också svaren: 101 färska
idéer om kompetensutveckling.
Vi har tänkt högt och lågt, brett och smalt.
Målet är att rusta Sverige för framtiden.
Vi måste bli tillräckligt starka för att konkurrera med kompetens och inte låga löner.
Läs och tyck till.
Oavsett om du är politiker, arbetsgivare
eller arbetstagare – hör av dig om du vill
veta mer. Det är för din skull vi gjort den
här broschyren.
Vad kostar brister i kompetensen?
Om insatser för kompetensutveckling verkar
dyra, tänk på alternativkostnaden – vad kostar
brister i kompetensen?
Sagt och gjort.
Unionen har tecknat avtal om att
0,2 procent av lönen ska avsättas
till kompetensutveckling.
Pengar avsätts till kompetensutveckling och kan
användas för att söka nya vägar i karriären. Idén
är enkel och viktig i en tid när förändringar sker allt
snabbare i arbetslivet. Unionen har redan tecknat
avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till
medlemmarnas kompetensutveckling. Fler borde
följa vårt exempel och gå från ord till handling.
Sagt men inte gjort.
Varför bidrar inte staten till
finansiering av en modell för
kompetensutveckling?
Våra politiker har diskuterat och utrett ett nationellt
system för kompetenssparande i mer än ett decennium, men inget har hänt. Under tiden har olika typer
av modeller för kompetensutveckling införts i t.ex.
Norge och Danmark.
För de flesta företag är marknadsoch försäljningsstrategier självklara. Det borde även en strategi
för kompetensförsörjning vara.
Det är människor som löser problem. För att nå
företagets mål krävs rätt mix av kompetens. Därför
borde alla företag ha en strategi för sin kompetensförsörjning. Den kan innehålla inventering av befintlig
kompetens, identifiering av framtida kompetensbehov och en idé om hur företagets kompetensluckor ska fyllas på ett effektivt sätt.
Alla har ett ansvar. Så också du.
Individen har ett stort eget ansvar för sin kompetensutveckling. Det hjälper att ha en positiv attityd
och hela tiden följa hur det egna yrket utvecklas.
När efterfrågan på yrkeskompetens förändras på
arbetsmarknaden bör var och en tänka över vad
det kan få för konsekvenser för en själv.
Om man inte vet vad man kan,
är det svårt att veta vad man
behöver.
Det är bra att göra en årlig kartläggning av medarbetarnas kompetens för att ta reda på vad som
finns och vad som behöver tillföras för att nå verksamhetsmålen. Den kan genomföras i utvecklingssamtal eller i samarbete med lokala fackliga representanter. Det är dock viktigt att tala om varför man
gör kompetenskartläggningen. Då undviks onödiga
spekulationer om syftet.
HR funktion?
Ja, det är ingen dum idé att någon
är ansvarig för företagets största
utgiftspost.
För många svenska tjänsteföretag är personalkostnaden den största utgiftsposten, trots det
arbetar allt fler på arbetsplatser där det saknas
en utvecklad Human Resource (HR) funktion.
Med en väl fungerande HR funktion på arbetsplatsen får chefer på alla nivåer stöd med att
utveckla en strategi för kompetensförsörjning
inom det egna ansvarsområdet.
Gärna fast anställning – men ingen
vill fastna på samma arbetsplats
hela livet.
Det behövs en arbetsmarknadspolitik som tar hänsyn till den som vill byta jobb – inte bara den som
måste. Därför ska tillsvidareanställningar även i
framtiden vara den vanligaste anställningsformen,
samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter ska
göra det enklare att byta jobb.
Låt de som känner medarbetarna
bäst hjälpa till med strategin för
kompetensförsörjning.
Lokala fackliga representanter har ofta bra kunskap
om sin egen arbetsplats, arbetskamrater och de
förutsättningar som råder. Det borde företagen
dra nytta av när de upprättar en strategi för kompetensförsörjning. Då minskar dessutom risken för
att beslut som påverkar medarbetarna och deras
kompetensutveckling fattas på bristfälliga grunder.
Diskriminering är slöseri
med kompetens.
Idag finns det en utbredd diskriminering av personer
med utländsk härkomst. Det gör att viktig kompetens går förlorad och försvårar möjligheterna till
ett framgångsrikt integrationsarbete. Vid sidan av
de frivilliga insatserna behövs det en egen arbetsrättslig diskrimineringslagstiftning med ett tydligt
arbetsgivaransvar för aktiva åtgärder.
Nio av tio får nytt
jobb via Trygghetsrådet.
Hur är det möjligt?
Trygghetsrådets flexibla arbetssätt med fokus på
individen har visat sig vara mycket framgångsrikt.
Nio av tio som lämnar Trygghetsrådet får ett nytt
jobb. Idag är deras uppdrag begränsat till att hjälpa
de som blivit uppsagda. Deras arbetsmetoder kan
dock vem som helst använda – också proaktivt vid
omställningar och karriärbyten.
Om kompetens är en konkurrensfaktor, borde kompetensförsörjning
vara en ledningsfråga.
Den globala konkurrensen har gjort kompetens till
en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Därför bör
strategier för kompetensutveckling vara förankrade i
högsta ledningen. På så sätt skickas en tydlig signal
till organisationen om att det ingår i alla chefers
arbetsuppgift att göra det möjligt för medarbetarna
att utveckla sin kompetens.
Det måste bli förmånligare för
företag att satsa på kompetens.
Inför skattemässiga fördelar för företag som vill
reservera pengar till de anställdas framtida kompetensutveckling. Det gör det möjligt för företag
att göra avsättningar under goda år, som sedan
används för att kompetensutveckla de anställda i
sämre tider.
När blir personalen lika viktig som
ekonomi, inköp och logistik?
När HR/personalchefen är med i ledningsgruppen
på lika villkor som andra chefer signalerar man att
kompetens är lika viktigt som t.ex. ekonomi, inköp
och logistik. Men det är inte bara en symbolisk
handling, utan framför allt ett sätt att kvalitetssäkra företagets kompetensförsörjning och
minska riskerna för att drabbas av kompetensbrist i framtiden.
Nog ska man väl kunna utbilda
sig även om man arbetar och
har familj?
Förutsättningar för vidareutbildning på alla nivåer
borde bli bättre. Det behövs nya former av undervisning för de som idag har svårt att kombinera
studier med arbete och familjeliv. Fler kvälls- och
distanskurser, större utbud av långa och korta
utbildningar och en pedagogik som är anpassad
till olika förkunskapskrav.
Kompetenskartan hjälper dig att
sätta ord på det du kan!
Kompetenskartan är ett webbaserat verktyg. På ett
lekfullt sätt sätter du ord på vad du kan och vad du
vill. Kompetenskartan är ett exempel på det Unionen
erbjuder sina medlemmar inom området karriär och
utveckling. Mer information finns på vår hemsida,
www.unionen.se.
Chefer behöver kompetens
i kompetensutveckling.
Det är inte ovanligt att det är närmsta chefen som
har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.
Saknar chefen kunskap är det extra viktigt att det
erbjuds ledarskapskurser i hur man arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Chefer som vet hur
medarbetarnas potential och drivkraft bäst utvecklas, är chefer som bidrar till att stärka företagets
konkurrenskraft.
Den som arbetar och vill satsa
på högre studier borde också ha
möjlighet att få studiemedel.
Med nuvarande regler för studiestöd är det svårt för
högskoleutbildade att finansiera sin vidareutbildning. Det är inte rimligt att studiemedlen ska begränsas av antalet terminer du studerat tidigare eller hur
gammal du är. Därför borde studiemedelssystemet
ses över liksom villkoren vid exempelvis sjukdom
och föräldraskap för den som vidareutbildar sig.
Om fler visste att en civilingenjör
kostar 900 000 kr att ersätta
skulle de nog satsa mer på att
utveckla befintliga medarbetare.
Den snabba tekniska utvecklingen leder till så
kallade kompetensväxlingar. Då byts medarbetare
frivilligt eller ofrivilligt ut för att få in ny kompetens
i organisationen. Stora kompetensväxlingar är dyra
och ofta ett resultat av misslyckade kompetensförsörjningsstrategier. Beräkningar visar att kostnaden
när en civilingenjör slutar och ersätts med en ny,
kan uppgå till över 900 000 kronor. Därför bör kompetensväxlingar i ett företag alltid följas upp och
utvärderas så att kostnaderna blir synliga.
Vad du kan borde vara
viktigare än vad du studerat.
EU har tagit fram ett system (EQF) för att kunna
jämföra kvalifikationer mellan olika länder. Sverige
kommer att göra en nationell implementering av
systemet, vilket innebär att fokus förflyttas från
vilken utbildning människor har till vad man faktiskt
kan. Detta arbete bör prioriteras för att påskynda
utvecklingen av olika valideringsmodeller i Sverige.
Då får alla möjlighet att få hela sin kompetens dokumenterad – inte bara den formella utbildningen.
Företagets vinst ska inte bara
hamna i aktieägarnas fickor, utan
också i huvudet på de anställda.
Kortsiktiga stora vinstutdelningar sker ofta till
priset av att säga upp personal, senarelägga
investeringar eller sälja ut delar av verksamheten.
Det påverkar inte bara utvecklingsmöjligheten för
företaget och de anställda negativt utan också
konkurrenskraften. En tumregel bör därför vara att
företagens utdelningar inte sker på bekostnad av
långsiktiga investeringar i bl.a. kompetensutveckling.
Varför ska betyg och högskoleprov
vara enda sättet för att bli antagen
till akademiska studier?
Den som inte har formella meriter, men bedöms som
reellt behörig, borde också kunna antas till högre
utbildningar. Möjligheterna finns redan, men utvärderingar visar att endast ett fåtal studenter blir
antagna på reella meriter. Staten borde därför se
till att det blir ekonomiskt attraktivt för högskolor
och universitet att anta studenter genom alternativa behörighets- och urvalsformer.
Inhyrda konsulter och tillfälligt
anställda tillför snabb kompetens
– men vem är det som är lojal när
tiderna blir sämre?
Det finns flera fördelar med att satsa på befintliga
medarbetares utveckling: De kan enkelt anpassa
ny kunskap till arbetsplatsens förutsättningar. De
känner lojalitet till företaget eftersom de får ta del
av fördelarna som ny kompetens genererar. Interna
kompetenssatsningar bidrar också till att uthålligt
öka företagets produktivitet och lönsamhet.
Öronmärk pengar för samverkan
mellan högskola och näringsliv.
Enligt högskolelagen ska högskolor och universitet
samverka med det omgivande samhället. Trots det
utvecklas samarbetet mellan utbildningsanordnare
och näringsliv för långsamt. Därför borde staten
öronmärka pengar för att få fart på samarbetet.
Människor är inte fyrkantiga.
Det ska inte heller insatser för
kompetensutveckling vara.
Människor lär sig på olika sätt och därför är individuell anpassning viktigt. En del vill lära själva, andra
i grupp. Många lär gärna av kollegor medan andra
föredrar utomstående experter eller distansutbildning. Se till så att insatser för kompetensutveckling
är individuellt anpassade genom att fundera på när,
var och hur de ska genomföras.
Att lära sig svenska språket
står inte i motsats till praktik
och arbete.
SFI-undervisningen borde effektiviseras och få
en tydlig inriktning på arbete och praktik under
språkinlärningen, till exempel genom att SFIstudierna varvas med praktik, förvärvsarbete
eller annan sysselsättning.
Högskolor och universitet
borde få en tydligare roll att
vidareutbilda de som arbetar.
Utbildningar på olika nivåer måste i högre grad
vara kopplade till arbetslivets krav. I Sverige finns
en väl utbyggd och geografisk spridd högre utbildning med starka utbildnings- och forskningsmiljöer.
Om högskolor och universitet får en tydligare roll
att vidareutbilda de som arbetar, kan företag och
organisationer dra bättre nytta av detta.
Egen men inte ensam.
Unionen stödjer egenföretagare med ett särskilt
medlemserbjudande till de som driver eget företag.
Förutom juridisk hjälp kan vi bistå med kurser och
personlig rådgivning i frågor som rör marknadsföring, juridik och affärsutveckling. Mer information
finns på vår hemsida, www.unionen.se.
När företag tar hjälp utifrån,
t.ex. av konsulter, borde man ha
som mål att den egna personalen
också lär sig något nytt.
Det finns tillfällen när specialistkompetens behövs,
till exempel när tillgången på rätt arbetskraft är
begränsad eller när det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga upp en egen kompetensbas. Vid
sådana tillfällen borde företaget ha som mål att
det också sker en kompetensöverföring till den
egna personalen.
Ge alla möjlighet till en
”provuppsägningstid”.
Att byta jobb eller ta ett karriärsteg uppåt eller åt
sidan innebär att kunskap sprids mellan arbetsplatser. All form av kunskapsspridning behöver
främjas för att skapa dynamik på arbetsmarknaden.
En avtalsreglerad ”provuppsägningstid” på sex
månader för att prova ett annat jobb kan skapa
ökad rörlighet i arbetslivet och få positiva effekter
på kunskapsöverföring och kompetensutveckling.
Trolla inte bort kostnader
för tillfällig kompetens i
redovisningen.
Det är ganska vanligt att kostnader för tillfällig
kompetens inte belastar chefens egen verksamhet, utan redovisas i en separat projektbudget.
Det kan ge sken av att tillfällig kompetens är billigare att köpa in än att långsiktigt bygga upp kompetens på den egna arbetsplatsen. Dessa falska
besparingar stoppas bäst genom att istället sätta
kostnaderna i relation till företagets totala personal- och lönekostnader.
Vad skulle politikerna säga om
var fjärde elev lämnade gymnasiet
utan fullständiga betyg?
För närvarande ingenting.
Idag lämnar en fjärdedel av eleverna gymnasiet utan
fullständiga betyg. Det finns inga enkla förklaringar
till avhopp och bristande studieresultat i gymnasieskolan. Orsakerna är ofta individuella. Bristfälliga
kunskaper från grundskolan och låg kvalitet på gymnasieutbildningen är dock några av förklaringarna.
Därför måste stora satsningar göras på gymnasieskolan så att fler ungdomar klarar gymnasieskolan
på utsatt tid.
Köper du en dyr maskin räknas den
som en investering, men går du en
kurs för att lära dig använda den
blir det en kostnad.
Kostnader för kompetensinvesteringar borde
klassas som en tillgång i balansräkningen och
kunna skrivas av under flera år. Kompetensutveckling är missgynnat i redovisningen jämfört
med andra investeringar. Istället för att behandla
satsningar på kompetensutveckling som andra
investeringar så redovisas de idag som en kostnad
på innestående år utan möjlighet att fördelas på
flera år.
Arbetsförmedlingen borde få
större möjligheter att erbjuda
arbetsmarknadsutbildningar
till arbetslösa.
Arbetsmarknadsutbildningar är bra verktyg för att
motverka brist på arbetskraft och förbättra deltagarnas chanser att få jobb. Därför borde Arbetsförmedlingen få större möjligheter – gärna i samarbete med externa utbildningsanordnare – att vid
behov erbjuda relevanta utbildningar. De bör vara
fokuserade på kompetenser där arbetsgivarna har
svårt att hitta personal.
Människor har dåligt minne.
Därför ska utvecklingsplanen
vara skriftlig.
Utvecklingssamtalen ska leda till en skriftlig
utvecklingsplan som dokumenteras, sparas och
följs upp. Då undviks missförstånd om vad som
diskuterades och vilka aktiviteter som beslutades
att genomföra. En utvecklingsplan bör även innehålla en tidsplan för planerade kompetensutvecklingsinsatser. De planerade aktiviteterna bör ha
utgångspunkt i verksamhetsmålen och ta hänsyn
till de behov och förutsättningar som finns hos
medarbetare och företag.
Ska utbildningarna anpassas till
arbetsmarknaden – eller tvärtom?
För att utbildningarna ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv
och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av
utbildningarna. Samtidigt måste skolor och elever
få inblick i arbetslivets villkor och krav. Därför är
det viktigt att skolor och arbetsgivare har regelbunden och nära kontakt. Elever ska komma ut
på arbetsplatser och arbetsgivare behöver
besöka skolor.
Om chefen inte vet vad de anställda
vill, kan det vara idé att fråga dem.
Minst en gång om året bör chefen ha ett utvecklingssamtal med de anställda där de kommer överens om vilka aktiviteter som ska genomföras för att
utveckla den anställdes kompetens. Utvecklingssamtalet får störst genomslagskraft om samtalet
följs upp några gånger per år för att säkerställa att
det som är överenskommet också genomförs. Det är
viktigt att både företag och medarbetare håller vad
de lovar.
Alla jobb kräver inte felfria
kunskaper i svenska.
Irrelevanta krav på kunskaper i svenska vid rekrytering borde förebyggas för att inte bli onödiga
kompetenshinder. Samtidigt borde kunskap i andra
språk och kunskaper i interkulturella frågor värderas
högre i rekryteringsprocessen.
Ska du utveckla dina svaga
eller starka sidor?
Många tar för givet att det alltid är de svaga sidorna
som ska utvecklas, men ibland kan det vara idé att
försöka bli ännu bättre på det man redan är bra på.
Kanske ska du föreslå kompetensutveckling som
utvecklar dina starka sidor nästa gång?
Måste man bli arbetslös för att få
hjälp med att hitta nästa jobb?
Även den som vill komma vidare i karriären eller
inte trivs på sitt jobb borde kunna få råd från
Arbetsförmedlingen. Att hjälpa ombytessökande
är ett sätt att motarbeta arbetslöshet och ohälsa.
Om Arbetsförmedlingen lyckas med att matcha
ombytessökande med lämpliga arbetsgivare
kommer det att stärka deras legitimitet.
EU stödjer kompetensutveckling
på flera olika sätt. Det ska vi fortsätta ta del av!
Sverige är, och ska även i fortsättningen, vara
aktiva i det europeiska samarbetet kring livslångt
lärande, kompetensutveckling och omställning. När
lågkonjunkturen var på besök senast, tog Sverige
del av olika stödprogram som finansierades av EU.
Det bidrog till att många anställda i utsatta branscher fick ny och mer eftertraktad kompetens.
Varje gång man byter arbetsplats
lär man sig något nytt. Därför ska
det vara enkelt och tryggt att
byta jobb.
Ju lättare det blir att byta jobb, desto bättre
kommer arbetsmarknaden att fungera. Samhällets
kostnader för matchning minskar samtidigt som det
går snabbare att hitta rätt person till lediga jobb.
På lång sikt innebär det lägre arbetslöshet. Därför är
det viktigt att fackförbund, arbetsgivare och staten
tillsammans arbetar för ett rörligt arbetsliv där alla
kan och får utvecklas yrkesmässigt.
Den som tagit körkort vill köra bil.
Precis samma sak är det med
kompetensutveckling.
Utan stöd och uppmärksamhet från företaget
kommer genomförda utvecklingsinsatser inte till
nytta. Det är slöseri med humankapital. Se därför
till att den som fått kompetensutveckling också får
möjlighet att använda sina nya kunskaper.
Det finns yrkesverksamma
som varken är anställda eller
har anställda. De behöver
också få hjälp.
Staten borde satsa mer på att sprida kunskap om
eget företagande, t.ex. genom att Arbetsförmedlingen får i uppgift att hjälpa och förmedla information till de som vill starta eget. Det skulle bidra till
en dynamisk arbetsmarknad eftersom nya företag
på sikt kan skapa nya jobb och bidra positivt till
landets tillväxt.
Det är inte bara i klassrummet
man lär sig något nytt.
En bred syn på kompetensutveckling innebär
att förutom kurser och regelrätta utbildningar kan
kompetensutveckling ske genom arbetsuppgifter
eller sociala kontakter. Ett exempel är arbetsrotation
där kompetens kan utvecklas genom att man får
prova på andra arbetsuppgifter. Ett annat exempel
är projektarbeten där människor med olika kompetenser träffas och lär av varandra.
Sverige kan bli 33 procent
bättre på kompetensutveckling.
Det borde vara en självklarhet att arbetsgivarna
tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling.
En färsk undersökning som Unionen gjort visar dock
att 1 av 3 förvärvsarbetande inte får tillräckligt med
kompetensutveckling för att utföra sina nuvarande
arbetsuppgifter. Det är en kortsiktig och dyr väg att
gå eftersom arbetsgivaren ständigt måste hyra in
eller byta ut personal för att klara kompetensförsörjningen.
Om chefen ska ha tid att vara chef
behövs kompetenta medarbetare.
När medarbetarna får mer kompetens kan det förändra ansvarsområden och underlätta för chefer.
Fler uppgifter kan delegeras vilket gör att arbetet
blir effektivare och verksamheten kan styras med
mål istället för detaljinstruktioner.
Arbetsförmedlingens potential som
kompetenshöjare är underskattad.
Det är kostsamt för både arbetsgivare och individ
med felrekryteringar. Därför borde Arbetsförmedlingens roll inte bara vara att anvisa, utan också
uppmuntra människor att hitta rätt jobb. För att
matcha rätt person till rätt jobb måste Arbetsförmedlingen ha en aktiv dialog med arbetsmarknadens parter. Specialistkunskap om den lokala
arbetsmarknaden och efterfrågan på olika yrkesgrupper är ett absolut krav för att bidra till en
dynamisk arbetsmarknad.
Hur tänker företag? Tala med
en professionell rekryterare.
Vet du vad du vill, men inte vad du behöver komplettera med för att nå dit? Eller funderar du över vilka
jobb du kan söka med din kompetens? Är du medlem
i Unionen kan du få upp till 20 minuters gratis telefonrådgivning med en professionell rekryterare inom
din bransch. Mer information finns på vår hemsida,
www.unionen.se.
När man varit borta från jobbet
ett tag, är en extra dos kompetensutveckling välkommen.
Det sker hela tiden förändringar på våra arbetsplatser, stora som små. Därför borde det finnas
extra fokus på kompetensutveckling när en medarbetare kommer tillbaka efter sjukdom, föräldraledighet eller annan längre frånvaro från arbetet.
Sverige sitter på en av Europas
största kompetensreserver.
Reserver som inte används.
Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetens
som arbetstagare med utländsk bakgrund har. Vi är
tvärtom ett av de sämre länderna inom EU på detta
område. Personer med utländsk bakgrund tvingas
ägna flera år åt att få grundläggande behörighet till
studier, under tiden blir deras akademiska studier
från hemlandet föråldrade och inaktuella.
Kompetens är ett konkurrensmedel
– inte en belöning till de anställda.
När kompetensutveckling delas ut som belöning
för annat utfört arbete kan det skicka fel signaler till
organisationen. Det signaleras att kompetens är en
kostnad man kan unna sig i goda tider, snarare än en
investering som ger avkastning i framtiden. Undersökningar visar att satsningar på kompetensutveckling i alltför hög grad tenderar att följa konjunkturen
med viss eftersläpning.
Att bli förälder är utvecklande.
Att bli mamma eller pappa leder ofta till personlig
mognad. En småbarnsförälder får öva på sina förmågor att prioritera och organisera. Tyvärr betraktas
alltför ofta föräldraledighet som en frånvaro som
leder till att arbetstagare halkar efter kompetensmässigt på arbetsplatsen och inte som den utveckling det faktiskt innebär.
Arbetsförmedlarna är våra
viktigaste mångfaldsexperter.
De som arbetar på Arbetsförmedlingen har en
nyckelroll i relationen mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Därför är det viktigt att all personal –
på alla arbetsförmedlingar – i hela landet regelbundet kompetensutvecklas i hur de bemöter personer
av utländsk härkomst, utländsk kompetens och hur
företagen ska hantera mångfald som en resurs.
Låt inte magkänslan styra
rekryteringen.
Fler arbetsgivare borde använda sig av kompetensbaserad rekrytering med tydliga kravprofiler
för att förhindra och förebygga diskriminering och
godtycke i rekryteringsprocessen. Det kan göras
med hjälp av färdighetstester och kompetensbaserade intervjuer. Det är viktigt att de fackliga
representanterna på arbetsplatsen finns med i
hela processen.
Har företaget kollektivavtal?
Med kollektivavtal omfattas arbetsplatsen i regel
av både utvecklingsavtal och kompetensutvecklingsavtal. Därför är det bra att kolla om företaget
har kollektivavtal innan du börjar på ett nytt jobb.
Ring till Unionen Direkt om du är osäker på förhållandena. Telefonnumret är 0770-870 870,
telefontid: mån-fre 08.15 – 17.00.
Det är inte klokt att antalet platser
till arbetsmarknadsutbildningar
minskat med 94 procent på tjugo år.
Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning uppgår till drygt 5 000, vilket motsvarar nivåerna som
rådde på 1950-talet! På tjugo år har antalet platser
minskat med 94 procent. Ändå finns det undersökningar som tydligt visar på mycket gynnsamma
sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i
arbetsmarknadsutbildning jämfört med arbetslösa
som inte deltagit.
Kompetens ska löna sig.
Inte minst i lönekuvertet.
Den som lagt ner tid och energi på kompetensutveckling förväntar sig nog att det också ska märkas
i lönekuvertet. Arbetsgivare som går dem till mötes
signalerar att arbete med kompetensutveckling är
viktigt. Lön markerar vad som är väsentligt och är
därför ett betydelsefullt verktyg för att påverka
engagemang och lärande.
Vet du om att det finns EU-miljarder
avsatta till kompetensutveckling?
Sverige har fått 6,2 miljarder från EU’s strukturfonder som ska fördelas under perioden 2007 –
2013. För att pengarna ska komma till användning
behöver staten dra igång en informationskampanj
där ansökare som uppfyller kraven informeras om
hur de kan ta del av pengarna. Det kan vara företag
som tillsammans med Unionen ansöker om bidrag
för att öka tjänstemännens kompetens och därmed
näringslivets konkurrenskraft.
Varför jag ska dela med
mig av min kunskap?
Ta inte för givet att alla medarbetare vill dela med
sig av kunskap, eftersom det då finns risk att de
förlorar sin egen unika position. Därför är det viktigt
att det finns en uttalad positiv effekt och syn på
kunskapsöverföring på arbetsplatsen. Då minskar
risken för att viktig kompetens går förlorad om en
anställd slutar.
Sverige behöver förbättra
systemen för kartläggning av
reell kompetens.
Validering är en process som innebär att man gör
en strukturerad värdering och dokumentation av
kunskap och kompetens som en person besitter,
dvs den reella kompetensen. Staten borde bidra till
att förbättra de valideringssystem som finns idag,
bland annat genom att fastställa vilka kriterier som
ska gälla för att få göra en validering.
Det chefen tycker,
tycker också många andra.
Arbetsplatser behöver präglas av en positiv
inställning till kompetensutveckling hos både
chefer och medarbetare. En engagerad chef som
lyfter fram medarbetare som lägger tid och kraft
på att utveckla sin kompetens skapar rätt förutsättningar. Nämligen en tillåtande arbetsmiljö där
det uppfattas som positivt att vilja bli bättre, vara
nyfiken och pröva något nytt.
Alla unga vuxna borde
ha en utbildningsgaranti.
Det borde finnas en utbildningsgaranti för alla
unga vuxna som saknar grundläggande högskolebehörighet. För att förverkliga denna utbildningsgaranti krävs ett nära samarbete mellan kommuner,
det reguljära utbildningssystemet och staten. Målet
borde vara att minst 20 procent av deltagarna i ungdomsinsatserna väljer att ägna sig åt studier.
En god företagskultur är en
bra grogrund för kompetensutveckling.
En god företagskultur stimulerar till öppen dialog
mellan chefer och medarbetare. Då diskuteras
faktorer som främjar eller begränsar kunskapsanvändning på arbetsplatsen på ett naturligt sätt.
Det är så kunskap och erfarenhet sprids inom en
organisation.
Är det så illa att vi måste
tvinga människor att ta jobb
de inte vill ha?
Den som är arbetslös borde ha rätt att begränsa
sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbildningsområdet under en första tidsperiod. Det bidrar
till bättre matchning på arbetsmarknaden – rätt
kompetens på rätt jobb. Att tvinga individen till jobb
långt under dennes kvalifikationer gynnar inte samhällsekonomin – kompetens underutnyttjas och
produktiviteten sjunker.
Sök Unionens studiestöd.
För att stärka medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden ger Unionen stöd för kompetensutveckling. Vi ersätter litteratur- eller materialkostnad med
upp till 3 100 kr per termin. Totalt kan varje medlem
få 12 400 kr. Vid studier i praktiska yrken får de
dessutom ersättning för förbrukningsmaterial. Unionens studiestöd gäller även vid utlandsstudier. Mer
information finns på vår hemsida, www.unionen.se.
Allt fler blir allt äldre.
Det måste vi dra nytta av.
Eftersom det är den arbetande befolkningen som
försörjer samhället är det viktigt att de äldre blir
kvar i arbetslivet lite längre. Speciellt med tanke på
att allt fler unga stannar längre i utbildningsväsendet. Äldre arbetstagare har en unik kompetens som
kan utnyttjas i högre grad. Därför borde de få större
möjligheter att stanna kvar i arbetslivet efter egen
förmåga och vilja.
Visst är det något som är fel
när man får mer i ersättning
som arbetslös än om man
vidareutbildar sig?
I omställningssituationer ska det vara minst lika
ekonomiskt gynnsamt att satsa på längre kompetensutveckling som att vara arbetslös. Dagens omställningsavtal är bra, men omfattar inte alla. Allt
oftare krävs längre insatser av kompetensutveckling. Därför behöver vi skapa möjligheter för längre
och proaktiva insatser för de som idag saknar ekonomiska möjligheter till kompetensutveckling.
Hur blir chefen en bra
beställare av utbildningar?
Chefer som får ansvar för att stötta medarbetarnas
kompetensutveckling blir med tiden goda beställare
av utbildning. En bra upphandlare kan ställa relevanta krav på utbildningsanordnare att visa hur en
köpt utbildning stärker företaget. Med tydliga mål
blir kostnaderna försvarbara, samtidigt som medarbetarnas motivation till kompetensutveckling ökar.
Sverige ska fortsätta bidra
till att Europas blir en attraktiv
utbildningskontinent.
Bolognaprocessen är ett samarbete om högre
utbildning mellan 46 europeiska länder. Målet är att
skapa ett attraktivt europeiskt område för högre
utbildning. Deklarationen innehåller tre övergripande
mål: Att öka rörligheten, anställningsbarheten samt
Europas attraktionskraft som utbildningskontinent.
Det arbetet ska Sverige fortsätta att aktivt stödja.
Låt seniorerna bli
företagets mentorer.
Det är när de yngre kommer in på arbetsplatserna
som de äldres erfarenhet blir betydelsefull. Den
äldre generationen av arbetstagare kan då fungera
som mentorer åt de yngre. Ofta anses de äldre inte
ha tillräckligt färska yrkeskunskaper när det gäller
hjälpmedel och teknik. Det är dock något som lätt kan
korrigeras med regelbunden kompetensutveckling.
En generös a-kassa leder
till bättre matchning på
arbetsmarknaden.
En generös a-kassa förbättrar möjligheten för
den arbetslöse att inte tvingas ta första bästa
jobb som dyker upp. Att ha råd att avvakta för att
hitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen
och kompetensen gynnar alla. På så sätt bidrar
generositeten till en bättre matchning på arbetsmarknaden.
Chefer är som politiker.
De behöver hjälp av specialister
för att få något gjort.
Chefer med ansvar för kompetensutveckling
behöver stöd och råd. En HR/personalavdelning
kan hjälpa till med expertkompetens när det gäller
olika utbildningsformer, utbildningsutbud eller personalrelaterade IT-verktyg som kan underlätta och
skapa struktur.
Sverige borde investera
mer pengar i varje student.
Den högre utbildningen har byggts ut men resurstilldelningen har tyvärr inte ökat i samma utsträckning. Det har medfört att det idag går fler studenter
per lärare, och att studenterna får färre lärarledda
undervisningstimmar. Eftersom den lärarledda
undervisningen är grundläggande för kvaliteten på
undervisningen måste staten investera mer pengar
i varje student.
Träffa en karriärcoach.
Unionen har diplomerade coacher som stöttar
dig som medlem i din personliga utveckling.
Allmänna frågor om karriärcoachning kan du
skicka till [email protected]. Vill du boka en tid
med en av våra karriärcoacher hittar du namn,
telefonnummer och annat information på vår
hemsida, www.unionen.se.
Chefen borde få beröm
för både orsak och verkan.
Bakom varje lönsamt företag finns en kompetent
organisation. Om högsta ledningen prioriterar kompetensutveckling ska cheferna inte bara få uppmärksamhet när lönsamheten ökar, utan också
när de tar initiativ till kompetensutveckling.
Det svenska klassrummet
behöver bli större.
Trots den snabba utbyggnaden av den högre
utbildningen under 1990-talet har Sverige en lägre
andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning
än flera viktiga konkurrentländer. För att möta den
internationella konkurrensen måste Sverige skapa
förutsättningar så att fler kan gå vidare till högre
studier. Det kräver en utbyggnad av såväl universitets- och högskoleutbildningar som yrkeshögskoleutbildningar.
Hur gick det? Hur gick det inte?
Kompetensutvecklande aktiviteter bör alltid följas
upp och utvärderas. Utvärderingen ska sedan ligga
till grund för beslut om framtida kompetensinvesteringar. Ska utbudet bli bättre? Krävs det förändringar av verksamhetsinriktningen? Behövs nya
arbetsuppgifter, ansvarsområden eller kanske en
omorganisation av arbetet?
Blir det regn eller sol på
arbetsmarknaden imorgon?
Det tar lång tid att förändra utbudet av utbildad
arbetskraft. Därför är det viktigt att det görs kvalificerade prognoser av det framtida behovet av utbildning i samhället. Dessa ska sedan ligga till grund när
utbudet av utbildningar planeras. Saklig information
om den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden
måste också vara lättillgänglig för blivande studenter.
Vad behövs förutom pengar?
Tid för planering, genomförande,
uppföljning och träning.
Kompetensutveckling kräver tid och pengar.
Därför måste arbetsgivaren vara beredd att avsätta de resurser som krävs för att målen ska gå
att förverkliga. När budgeten är fastslagen ska den
kommuniceras till de anställda. Då visar företaget
att medarbetarna förväntas arbeta med utvecklingen av sin egen kompetens.
Kunskaper på grundskolenivå
borde inhämtas i grundskolan.
Tyvärr lämnar alltför många elever grundskolan utan
tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig
undervisningen i gymnasieskolan. Studier visar
att få lyckas hämta in dessa kunskaper när de väl
börjar på gymnasiet. I framtiden måste fler elever bli
bättre förberedda till gymnasieskolan. Då krävs det
att det i ännu högre grad än idag görs tidiga insatser
i grundskolan för elever med särskilda behov.
Satsa långsiktigt. Tänk strategiskt.
Kort- och långsiktiga verksamhetsmål angår alla
medarbetare och behöver vara tydliga. Satsa hellre
på genomgripande program för kompetensutveckling istället för enstaka kurser. Det är också bättre
att investera i utbildningsprocesser än i enstaka
utbildningstillfällen.
Kunskaper i entreprenörskap
borde ingå i all högre utbildning.
Utbildningssystemet borde bidra till ökat intresse
för entreprenörskap hos studenterna och stärka
deras förmåga att se affärsmöjligheter i nya idéer.
Därför borde kunskaper i entreprenörskap vara ett
återkommande inslag i all utbildning. Det behövs
också nytänkande för att bättre stödja de affärsidéer som föds under studietiden.
Kompetensutveckling
är ett lagarbete.
Det räcker inte med att arbetsgivaren skapar förutsättningar för kompetensutveckling om det saknas
motivation och vilja att ta del av den. Därför fordrar
det medvetet arbete från alla parter för att företagets kompetensutveckling ska bli framgångsrik.
Alla borde ha rätt att få god vägledning om utbildningar och yrken.
Utvärderingar av studie- och yrkesvägledningen
i Sverige visar på stora brister och ojämn kvalitet.
Alla som vill studera borde ha rätt till en god vägledning och uppdaterad information. En väl fungerande vägledning om utbildningar och yrken måste
bygga på ett nära samarbete mellan relevanta
aktörer i samhället, t.ex. utbildningsanordnare,
arbetsgivare, fackföreningar, arbetsförmedlare
och prognosmakare.
Vill du karriärplanera på egen hand?
Att karriärplanera handlar om att skapa en bild av
hur du vill utvecklas i ditt yrkesliv. Om du vet vad
du vill kan du lättare undvika misstag och har större
chans att trivas på lång sikt. Tillhör du dem som
vill karriärplanera på egen hand? I så fall ska du
använda Unionen webbaserade verktyg för karriärplanering. De finns tillgängliga för medlemmar på
www.unionen.se.
Den som inte tror sig klara en
förändring sätter sig på tvären.
Kompetens skapar trygghet och valfrihet.
Den som saknar kompetens blir inlåst i befintliga
arbetsuppgifter, och det gynnar varken individen
eller företaget. Arbetsgivare som struntar i att
satsa på kompetensutveckling måste räkna med
en växande skara av otrygga medarbetare som
ständigt sätter sig på tvären vid omorganisationer
och förändringar.
Behörighet till högskolan
borde vara norm för alla
gymnasieutbildningar.
För att svara mot näringslivets framtida behov
krävs att en stor majoritet av eleverna når grundläggande högskolebehörighet redan i gymnasieskolan. Annars är risken stor att den framtida
rekryteringsbasen till högre studier blir för liten.
Därför borde alla gymnasieutbildningar leda till
minst grundläggande högskolebehörighet –
även de yrkesinriktade.
Gör karriärvägarna på
företaget synliga.
När kopplingen mellan kompetensutveckling och
interna karriärvägar blir tydlig ökar motivationen
och lusten att lära sig.
Det behövs mer pengar till
yrkeshögskoleutbildningar.
Yrkeshögskoleutbildningar är ett bra exempel på
framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och skola.
Yrkeshögskoleutbildningar täcker ett behov som inte
har mötts av gymnasie- eller högskoleutbildningar
tidigare och det är viktigt att systemet byggs ut för
att den svenska konkurrenskraften ska bli intakt
och utvecklas.
More people should go
abroad and study.
Erasmus ger de som läser på universitet och högskolor i Sverige möjlighet att studera eller praktisera i ett annat europeiskt land. Statistik visar att
svenska studenter använder Erasmus i begränsad
omfattning. Det är betydligt fler som kommer till
Sverige än det är svenskar som åker utomlands.
Fler svenska studenter borde stimuleras att delta i
Erasmusutbytet.
Ett avtal ger ramar och riktlinjer.
Med kompetensutvecklingsavtal som grund blir
det legitimt för anställda att efterfråga utvecklingsmöjligheter samtidigt som arbetsgivare måste öppna
upp för tillgång till det. Avtalet reglerar varför insatserna behövs, hur ansvaret ska vara fördelat och
kopplingen mellan kompetensutveckling och lön.
Vill du ha hjälp med att få
ditt CV granskat?
Med bra ansökningshandlingar ökar chanserna
att få det jobb du vill ha. Det gäller att matcha ditt
cv och ditt personliga brev mot det jobb du söker.
Medlemmar i Unionen kan få hjälp med att granska
sina ansökningshandlingar. Skicka dina ansökningshandlingar, och bifoga gärna annonsen till det jobb
du söker, till [email protected]. Ange ditt personnummer i mejlet.
Även små företag behöver
stora hjärnor.
Om fler högskoleutbildade väljer att börja arbeta
på mindre företag får de en bättre innovationskraft.
Därför borde förutsättningarna för att högskoleutbildade ska kunna anställas i mindre företag bli
bättre. Utbildningarna måste i högre grad anpassas
för arbete i dessa mindre företag. Det kräver bland
annat insatser i form av utökad praktik och fadderföretag för studenterna.
Utvecklingssamtalet ska vara
genomtänkt och strukturerat.
Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för individens kompetensutveckling. Förbered gärna ett
frågebatteri som säkerställer att ingen viktig fråga
eller område förbises. En frågemall eller struktur
för utvecklingssamtal som chefer och medarbetare
gemensamt har arbetat fram är en bra grund för
utvecklingssamtalet.
Språk blir viktigare i framtiden,
men intresset minskar i Sverige.
Den ”turistengelska” som de flesta vuxna svenskar
behärskar räcker inte långt i professionella sammanhang. Staten har tagit vissa initiativ för att vända
trenden med ett minskat intresse för språkstudier
i grundskolan och gymnasiet. Det arbetet måste
intensifieras och utvecklas.
Ibland spelar storleken roll.
Ett stort utbud ökar möjligheten
att hitta rätt.
En bred flora av utvecklingsformer att välja
mellan, ökar möjligheten för varje enskild individ
att hitta något som passar. Arbetsgivare och det
lokala facket bör därför träffas regelbundet för att
komma överens om vilka aktiviteter för kompetensutveckling som ska erbjudas de anställda.
Höj studiemedlen för de
med särskilda behov.
Vi lever alla olika liv. Därför är det viktigt att studiemedlet även kan möta särskilda behov hos vissa
grupper. Den som studerar och har barn får tilläggsbidrag och vuxna som har arbetat erbjuds tilläggslån för att kompensera för inkomstbortfall. Dagens
nivåer är dock för låga och bör höjas.
Av nya människor lär man
sig något nytt.
Att träffa kollegor som har samma yrke, delta i
företagsnätverk eller samarbeta med personer
som befinner sig på andra geografiska platser är
exempel på hur det går att utveckla kompetens
genom sociala kontakter.
Arbetsgivarna måste bli bättre
på att ta emot praktikanter.
I den konkreta undervisningen är det viktigt att
det finns inslag av praktik så att eleverna får en
nära och kontinuerliga kontakt med arbetslivet.
Även moderna former av lärlingsutbildningar kan
vara ett alternativ. Det innebär att arbetsgivarna
och deras organisationer måste bli bättre på att
ta emot studerande på arbetsplatserna.
Gå en kurs. Gå med i Unionen.
Unionen erbjuder medlemmarna kurser och seminarier över hela landet. 19 regioner arbetar aktivt
med att regelbundet arrangera olika aktiviteter.
Seminarierna handlar om olika ämnen som på ett
eller annat sätt berör ditt arbetsliv och din utveckling. Mer information hittar du under Kurser och
aktiviteter på vår hemsida, www.unionen.se.
Vill du veta mer?
Vill du läsa mer om kompetensutveckling hittar du rapporter
och broschyrer under menyn Broschyrer och blanketter
på vår hemsida, www.unionen.se. Där kan du beställa hem
trycksakerna till din brevlåda, eller ladda ner dem direkt i din
dator. Här är några exempel på trycksaker som på ett eller
annat sätt handlar om kompetensutveckling:
En arbetsmarknadspolitik på avvägar, Tnr : 1296:1
En politik för kompetens –
Unionens riktlinjer för kompetensutveckling
Fler och bättre jobb
Kompetensutveckling – så blir det verklighet i företagen!
Kunskap och drivkraft, Tnr : 1186:1
U nionens arbetsmarknadspolitiska plattform, Tnr : 1094:1
U tbildning för trygghet och utveckling –
Unionens utbildningspolitiska riktlinjer
Mer utveckling för fler
Organisera för lärande och konkurrenskraft –
en undersökning om kompetensutveckling på företag
Unionens plattform för kompetensutveckling
(kommer på svenska och engelska 2012)
Produktion:
Unionen i samarbete med Ester Stockholm, december 2011 © Unionen
Uppgifter i denna broschyr får citeras helt eller delvis under
förutsättning att källan anges.
Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholm
www.unionen.se