Transcript En sten har fallit från mitt hjärta

– r e p o r ta g e –
”En sten har fallit
från mitt hjärta”
En god relation med franchisegivaren är A och O. När den relationen börjar knaka i fogarna samtidigt som
man är på väg ur sitt franchisesystem kan det ge stora svårigheter för Franchisetagaren. Bo Björklund berättar
om sin tuffa väg ur franchisekonceptet Femtiofemplus.
Bo Björklund, iklädd sin blå pullover, lutar sig framåt över bordet
och säger rakt ut i luften:
– Jag känner verkligen att jag
är jättenöjd. En sten föll från mitt
hjärta i samma stund som allting
blev klart. Gud va skönt, tänkte
jag. Ända in i slutet kände jag en
stor oro om vad min franchisegivare skulle göra, om det var så att
han hade några äss i rockärmen
och skulle försöka hindra försäljningen. Det tror jag att han hade
gjort om han inte känt att jag hade
hjälp i bakgrunden.
Pak, har han efter pensionen sökt
sig till franchisebranschen.
Vi sitter på Café Rival vid den
gamla biografen på Mariatorget i
Stockholm, långt bort ifrån där Bo
för några månader sedan bedrev
sin franchiseverksamhet inom
konceptet Femtiofemplus i mellanskåne. Rakt framför mig sitter
Bo flyttade som grabb från Umeå
till Skåne med sina föräldrar. Efter
en lång tid som anställd på Tetra
Blev franchisetagare
Att vara pensionär är en mager
försörjning och Bo ville dessutom
”hålla huvudet klart”. Han började i
det läget titta på hur möjligheterna
såg ut att bedriva hushållsnära
tjänster. Med de reformer som
hade gjorts under den dåvarande
regeringen, såg det ut som att det
skulle kunna finnas en lönsamhet
Bo Björklund är mycket nöjd med
den hjälp han fått av Sveriges
Franchisetagare.
– 14 –
på området. Efter att först ha varit
i kontakt med ett konkurrerande
franchisesystem, vars upplägg
föll på en högre kapitalinsats, fick
han tips av sin syster om Femtiofemplus. Bo stämde då möte med
franchisekonceptets dåvarande
vd.
– Jag tyckte att vi hade samma
idéer och att han verkade vara
en sympatisk person. Vi pratade
mycket om både livet och om det
franchisesystem jag skulle bli en
– r e p o r ta g e –
Kontakt med Unionen
Försäljningen
Bo hade kontakt med Unionen
där han varit medlem i många år
som arbetstagare, för att få råd.
- Unionen informerade mig om
Unionen Egenföretagare och jag
blev medlem direkt. Jag tänkte då
att det skulle räcka. Det lät så övertygande och tryggt med juridisk
hjälp och a-kassa kvar på samma
nivå som innan jag blev pensionär
om jag eventuellt skulle misslyckas
med företaget, säger Bo.
Bo hade en intresserad köpare
av franchiseavtalet, men fick tidigt
klart för sig att det inte bara var att
sälja sin franchise, utan att han var
tvungen att få ett godkännande
från givaren. Han talade med VDn
som direkt klargjorde att han ville
ha en överlåtelseplan som beskrev
hur överlåtelsen skulle fungera.
– Jag gjorde då en överlåtelseplan samt fick hjälp att skriva brev
till VD:n och ett överlåtelseavtal
med köparen genom Sveriges
Franchisetagare, säger Bo.
Motgångarna
Femtiofemplus jobbar bland annat medhushållsnära tjänster.
del av. Jag lämnade mötet fylld av
glädje och förväntan. Allt kändes
så rätt – just då, berättar Bo.
re ut efter jag investerat en massa
pengar i marknadsföring så var jag
redan på väg ut, berättar Bo.
Uppstarten
Problemen börjar
Bos intresse för hushållsnära
tjänster kom rätt i tiden, eftersom
distriktet i Mellanskåne, där han
då själv bodde, skulle bli ledigt. På
det sättet öppnade sig en möjlighet att få ta över ett område som
någon redan hade börjat arbeta
upp, och Bo kunde därmed ta
med sina kalkyler till ALMI i Lund.
Dessa visade sig positiva till att finansiera delar av verksamheten.
När verksamheten till sist drog
igång på allvar så noterade Bo att
kalkylerna inte helt stämde:
– Marknaden i mellanskåne
är inte som i Stockholm, där det
finns många som är välbeställda.
Det är framförallt pensionärer
som söker de tjänster vi erbjöd
inom Femtiofemplus – med städning och trädgårdsskötsel. Och
inte särskilt många barnfamiljer
som det pratades så mycket om
i riksdagsvalet. I alla fall inte på
landsbygden. Det var helt enkelt
väldigt svårt att få någon ordentlig omsättning fast jag la mycket
pengar på att marknadsföra mig
lokalt. Tyvärr var det väl så, att så
fort omsättningen började se bätt-
Det som fick Bo att omvärdera
om han skulle vara kvar inom
systemet var ett avtal som Femtiofemplus hade inom Lagen om
valfrihetssystem (LOV) med en
kommun i Mellanskåne. LOV, syftar till att kommuner skall kunna
lägga ut arbeten på entreprenad
och där olika näringsidkare har
möjlighet att erbjuda sina tjänster
så länge de uppfyller kraven inom
LOV.
Den berörda kommunen innebar stora svårigheter för Bo. För
att kunna registrera vilka tider som
medarbetarna hade varit ute och
arbetat, så skulle de använda en
digitalpenna för att digitalt checka
in och checka ut hos kunden.
– Jag hade fem anställda som
utförde arbete inom LOV. Jag fick
endast en digitalpenna av kommunen. När jag påtalade dettablev jag informerad om att jag var
tvungen att ”planera bättre”. Det
fungerade dessutom uruselt rent
tekniskt vilket gjorde att tiderna
ibland inte registrerades och jag
då var tvungen att göra allt arbete
manuellt, förklarar Bo.
När Bo tog upp bristerna i relationen med kommunen och meddelade att LOV-avtalet inte var möjligt att arbeta med på ett effektivt
sätt så blev givaren arg, och han
blev meddelad att han borde avsluta sin franchise. I samma veva
så var det en kund som inte betalade sina fakturor, där givaren
hade information om detta utan
att meddela Bo. När sanningen
kom fram efter den tredje påminnelsen och ytterligare besök hos
kunden så fick Bo veta att han
själv fick bära den ekonomiska
risken och ersätta givaren med
över 50 000 kronor i redan utbetalda löner och ersättningar. På ett
stormöte för alla franchisetagare
inom Femtiofemplus, försökte Bo
lyfta problemet men blev direkt avbruten av givaren. I denna stund
bestämde han sig definitivt för att
sälja sitt franchisekontrakt.
– Det är lätt att dela i medgång
men man borde även kunna stötta
varandra i motgång, kommenterar
Bo.
Sveriges Franchisetagare
När relationerna med givaren
knakade i fogarna hade Bo först
vänt sig till Unionen där han som
medlem hoppades få hjälp. Försöket var helt utan resultat. Unionen Egenföretagare visade sig
inte vara eller leva upp till vad Bo
uppfattat att man utgett sig för. I
samband med det drog han sig
till minnes att han läst artikeln om
franchisetagarna i Apoteket och
Sveriges Franchisetagares involvering och han bestämde sig då
för att ta kontakt med Sveriges
Franchisetagare istället.
– Det dröjde inte länge innan jag
förstod att jag gjort rätt när jag tidigare blivit medlem i Sveriges Franchisetagare. Jag är övertygad om
att jag annars blivit helt överkörd
av givaren, säger Bo.
– 15 –
Köparen, Bo och vd:n träffades
senare vid ett möte där Bo upplevde att vd:n klankade ned på honom och hade en otrevlig ton. Han
valde att inte argumentera emot,
utan bara fokusera på att komma
fram till den punkt då han kunde
få säljprocessen klar. När vd:n fick
klart för sig vilken summa Bo och
köparen hade kommit överens om
för bolaget, hade han också synpunkter om denna. Bo menade
att det hade ett visst värde att han
hade arbetat upp marknaden med
marknadsföring och nu hade ett
medarbetarregister på 60 medarbetare som kunde utföra tjänster i
hans distrikt.
– Vd:n sa att överlåtelsepriset
var alldeles för högt. Jag informerade honom om att han själv
sagt, när vi tecknade franchiseavtalet, att franchiserättigheten inom
Femtiofemplus var värd mycket
mer, menar Bo.
Ett antal samtal och brev senare,
där olika formuleringar stötts och
blötts, så godkände givaren överlåtelsen av franchiserättigheten
från Bo till köparen. I processen,
som var lång och tuff, upplever Bo
ändå att det slutade väldigt bra.
– Jag fick hela tiden hjälp av
Sveriges Franchasetagare med
att sortera ut vad som var relevant, och kunde hela tiden få stöd
i hur jag skulle kommunicera med
givaren och vilka papper som behövde skrivas. Jag behövde aldrig ta de där tuffa samtalen, det
skötte mitt ombud. Nu ska jag
passa på att vara ledig och njuta
av livet även om den av Unionen
utlovade a-kasseersättningen inte
heller blev verklighet, avslutar Bo
med ett brett leende.
Love von Gertten, Ombudsman