Transcript Nr 3 2014 - Sveriges Franchisetagare

Nr 3 oktober 2014
Grönt möter rött
i djurvärlden
Besök på Wayne´s Coffee
Får kunden ångra sig?
När får jag säga upp min personal?
FORTNOX SMÅFÖRETAGENS BÄSTA VÄN
• Inga startavgifter
• Inga installationer
• Fria uppdateringar
Månadsavgift från:
GÖR SOM 1000-TALS NÖJDA
SMÅFÖRETAGARE REDAN
GÖR – TA HAND OM DIN
ADMINISTRATION PÅ WEBBEN!
Som småföretagare ska du kunna sköta din administration snabbt, enkelt och tryggt på dina egna villkor.
Med Fortnox har du full valfrihet, full tillgänglighet och full kontroll oavsett om du sköter ditt företag
på Mac eller PC. Du når helt enkelt hela företagets administration från vilken dator du vill, när du vill!
Inga startavgifter eller inköp av programvaror – allt ligger redan klart och väntar på dig i molnet.
Att vi även har en riktigt billig månadskostnad är ju dessutom perfekt för småföretagaren.
Välkommen upp du också!
Molnbaserade administrativa program för småföretagare
– l e da r e –
När franchisetagare
blir rättslösa
Regeringen tillsatte under våren en kommitté som
skall göra en översyn av lagen om skiljeförfarande i syfte
att säkerställa att skiljeförfarande i Sverige kan fortsätta
a t t vara en modern, effektiv och attraktiv tvistlösnings­
form för svenska och utländ­
ska parter. Skiljedom som
tvistelösning används
av stora multinationel­
la företag, men också
mellan många andra
före­tag,
exempelvis
inom franchise. Skiljedo­
men, till skillnad från all­
män domstol, är annorlun­
da. För lekmän brukar man
förklara skiljedom
som
tviste­
lösning
genom de
fyra S:en.
Sekretess,
Snabbt,
Slutgiltigt
och Stålar.
De tre första
argumenten
lyfts fram
som skilje­
domens
f ö r d e l a r,
och den
sistnämn­
da
som
dess nack­
Ansvarig utgivare
Robert Dimmlich, tel 08-700 63 42
[email protected]
del. Tre – ett kan tyckas som enkel matematik, men
verkligheten visar att skiljedom som tvistelösning är mer
komplex än så.
Att en skiljedom går snabbt är givetvis en fördel, men
förklaras av att skiljedom betalas av parterna och inte
går att överklaga. Att skilje­domen är slutgiltig är något
parterna överenskommit, men innebär också att man får
förlita sig på att den första instansen gör allt rätt och
dömer korrekt. Sekre­tessen gör att affärskänslig infor­
mation inte läcker ut, men gör att man inte kan infor­
mera allmänhet och media vad som händer bakom de
låsta dörrarna. Att det slutligen kräver mycket stålar
att genomföra en skiljedom gör ytterst tvistelösnings­
formen helt irrelevant för den absoluta majoriteten
av franchise­tagare. Det finns förenklade och normala
skilje­domar och att gå till skiljedom innebär att man be­
höver mellan 500 tkr till 2 Mkr.
När en franchisetagare inte kan lösa en tvist med sin
franchisegivare genom förhandling och dialog återstår
skiljedom. Tvistebeloppen för merparten av våra med­
lemmar är vanligast under 1 Mkr, och för den enskilda
franchisetagaren, med personliga borgen och vites­
klausuler, innebär en skiljedomen mycket sällan ett rea­
listiskt alternativ. Det gör att majoriteten av franchise­
tagarna är rättslösa. Sveriges Franchisetagare uppmanar
därför den kommitté som nu skall utreda
lagen om skilje­förfarande att också
beakta om tvistelösnings­formen
är oskälig när parternas styrke­
förhållanden är så ojämna som
inom franchise.
Robert Dimmlich
VD
Redaktör
Robert Dimmlich, tel 08-700 63 42
[email protected]
Annonsbokning & material
Ad4you, Nils-Erik Wickman
Krukmakargatan 35C
118 51 Stockholm
Tel: 08-556 960 13,
Fax: 08-556 960 19
[email protected]
Register & prenumeration
Susanne Forslund
Tel: 08-700 63 38
Art & Design
TapeNet Reklam AB
www.tapenet.se
Tryckning
Printfabriken
www.printfabriken.se
Sveriges Entreprenörer Service AB är ett
servicebolag som levererar tjänster till Sveriges Franchisetagare. Sveriges Entreprenörer
Service AB ger företag stöd, råd och hjälp
vid förhandlingar samt i kontakt med andra
företag och myndigheter.
Verkställande direktör
Nummer 3
Årgång 3
Robert Dimmlich
Box 6287
Ynglingagatan 16 3tr
102 34 Stockholm
Tel 08-700 63 40
Fax 08-700 63 49
www.sverigesfranchisetagare.se
[email protected]
Oktober 2014
Omslagsbild
Peter Lindberg framför sin butik i Åkersberga.
Nummer 4 kommer i november. Manus­­ till redaktionen senast i oktober.
– i nn e h å l l –
Ledaren
Arken Zoo
Almedalen
Wayne´s Coffee
MyBusinessSafety
Om bytesrätt och ångerrätt
Svensk Fastighetsförmedling
3
4
5
6
8
9
10
Arbetsrättsfrågor
Allmänna Reklamationsnämnden
Sista delen i vår service-serie
Vi finns på Företagarmässan!
Vi har lägenhet i Puerto Banus
Tom Ohlsson ny ordförande
12
13
14
16
16
17
Eftertryck av text och bild förbjuden utan
överenskommelse med redaktionen.
Citera oss gärna, men ange källan.
– R E P O R TA G E –
Ytterligare ett djur
på Arken
Bland hundmat och burar hittar man Peter Lindberg, franchisetagare för Arken Zoo i Åkersberga när han servar kund efter kund. Peter berättar om hur det ser ut i kedjan efter sammanslagningen med den tidigare konkurrenten Djurmagazinet.
Precis när man kör in till Åkersberga norr om
Stockholm, så ser man en stor skylt med
A­rken Zoos välkända logotyp. Här huserar Peter Lindeberg, franchisetagare till Arken Zoo.
Butiken erbjuder allt mellan himmel och jord
för djurälskaren, och Peter tar med varm hand
emot de kunder som kommer innanför dörren
för att både köpa snacks till hundarna och få
goda tips.
- Du måste ha en kunskapsnivå som över­
glänser dina konkurrenter. Kunskap är det
som gör att fackhandel skall överleva internet­
handeln, säger Peter bestämt och understryker att Åkersberga är en riktig hundkommun.
- Vi är i grunden hundmänniskor som varit det
lika länge som vi haft butik, och det handlar
om att omvandla sitt intresse och sin kunskap i en bättre försäljning. Vi ger exempelvis
våra kunder en utökad kunskap genom enkla
"gratis­kurser", och det leder i sin tur till bättre
sälj. De vet att de får goda råd, och kan få bra
produkter av oss. Då kommer de tillbaka till
butiken nästa gång någonting skall inhandlas.
Enligt Zoobranschens Riksförbund så omsätter idag Zoofackhandeln i Sverige över två
miljarder årligen, och den växer med ca 2-4%
årligen. Peter tror ändå att internethandeln är
en stor utmaning för både fackhandeln i stort
och Arken Zoo, inte minst för dem som är nya.
- Om jag går till Flügger och får dåliga råd när
jag köper färg så kommer jag inte tillbaka igen.
Här finns en utmaning för nyare franchise­
tagare, för ju äldre du blir i ditt företagande,
desto mer kunnig blir du. Arken säger att vi
skall vara de kunnigaste i branschen, men det
är självklart svårt att vara bäst från första dagen när du är ny i branschen.
Uppköpet av djurmagasinet
2006 klev den välkände Per Braathen in som
ägare av Arken Zoo med sitt Braganza, och
samma Braganza förvärvade 2013 också
konkurrenten Djurmagazinet. Nu ryms alltså
två kedjor med liknande kundsegment under
samma tak. Den nya VD:n för Franchise­
givaren Zoo Support AB berättade i media om
att detta skulle ge möjlighet till stora synergieffekter gällande förbättrade inköpspriser av
varor från leverantörerna. Men eftersom kedjorna har varit konkurrenter så har det också
inneburit att det finns många orter där både
Arken Zoo och Djurmagazinet är representerade, någonting som kan innebära problem
för den enskilde handlaren. Inom kedjan så
definierar man de gamla Arken-butikerna som
”De gröna” och Djurmagazinet som ”De röda”.
- Det har skapat frustration när man köpte in ett
gäng röda butiker in i den gröna kedjan. Man
byggde tyvärr en del osämja, menar Peter.
Ytterligare en kund får fin service av Peter!
– 4 –
Han är ändå positiv till Braganzas intåg som
han menar har gett nya möjligheter till att expandera och marknadsföra sig genom att nytt
friskt kapital tillkom till kedjan.
Den lokala konkurrensen
Åkersberga, som har en befolkningsmängd på
30 000 invånare, är en av många platser i Sverige där både Arken Zoo och Djurmagazinet är
representerade på en mindre ort, vilket ger en
utmaning för de lokala entreprenörerna.
- Jag har ingen som helst kontakt med min
röda kollega. Jag har vid ett tillfälle frågat min
röda kollega om han vill sälja men det gick
tyvärr inte igenom. Det här att man ska vara
"systerkedja", det går ju bra om systern är på
en annan ort. Men jag kan inte bli det på orten,
för där är vi ju konkurrenter. Där en röd och
en grön butik krockar, där blir det ju konkurrens. Det är bara ren logik, och jag tror nog att
de känner likadant i den ”röda kedjan” säger
Peter.
Kedjetänket
Trots allt ser ändå Peter större föredelar än
nackdelar med att vara en del av en kedja.
- Vi är kedjemännniskor i grund och botten, vi
har ett erfarenhetsutbyte som du inte har om
du är ensam. Det finns stordriftsfördelar som
du inte kan nå ensam och har du ett tydligt
koncept så vet du hur det skall vara inrett. Allt
ska vara uppstyrt och klart, om ett visst problem skapas så finns det en färdig lösning. Det
kan ibland vara en nackdel att vara toppstyrd,
om det lokalt inte fungerar. Då skapas det en
frustration hos den lokala handlaren. Bara för
att det funkar i Skåne behöver det inte funka i
Luleå, menar Peter.
Enligt Peter så är det starkaste värdet i Arken Zoo själva varumärket som är välkänt, och
där den gröna färgen skall symbolisera nytänkande, men att konceptet och skillnaden mellan de två varumärkena skulle kunna förtydligas ännu mer.
- För mig sitter konceptet idag "här uppe" säger Peter och pekar mot sitt huvud. Konceptet
är byggt av erfarenheter och måste kontinuerligt utvecklas.
När jag avslutar intervjun och lämnar butiken
för att kliva ut i solskenet så frågar jag honom
om han ändå är nöjd med att vara franchise­
tagare i Arken Zoo.
- Ja, rika blir vi aldrig men vi har ett rikt liv,
s­äger Peter och skrattar.
Love von Gertten, Ombudsman
– R E P O R TA G E –
Almedalen - där lobbyister
och beslutsfattare möts
Under en vecka så går politiker, journalister och lobbyister runt, talar sig varma för sin sak och
försöker att få genomslag för sina idéer. Vad gör Sveriges Franchisetagare här?
I den gotländska hettan glider tusentals människor förbi tält och konferenslokaler där olika
seminarier hålls. Överallt ser man små m­öten
som uppkommer mellan experter inom olika
områden som annars inte skulle ha träffats.
Det känns som den enda platsen i Sverige där
man ena sekunden kan vara i en intensiv diskussion över smuggelcigaretternas inverkan
på handlarnas lönsamhet för att i nästa sekund
befinna sig mellan ett gäng SÄPO-vakter med
öronsnäckor endast för att Carl Bildt valde att
ta samma väg till nästa semi­narium.
Rekordstort
Almedalsveckan är den närmaste motsvarigheten vi har till en politikfestival, och i år slogs
rekord med över 3 500 olika evenemang och
cirka 1 500 arrangörer. 30 000 besökare kom
dit med agendor som varierade från visioner
inom stadsbyggnation till nyföretagande. I ett
sånt myller är det naturligtvis lätt att försvinna,
men samtidigt är det en otrolig möjlighet att
få möta och prata sakfrågor med andra parter
inom franchise samt en mängd av de politiker
som i riksdagen har möjlighet att stifta lagar
som påverkar våra medlemmar.
För Sveriges Franchisetagare blir det därmed en nödvändighet att vara där. Under de
dagar vi besökte så talade vi med politiker
med n­äringsinriktning från båda de politiska
blocken och besökte olika seminarier som arrangerades av exempelvis Företagarna och
Nyföretagar­centrum. Det är ett intensivt men
samtidigt belönande arbete där möjligheterna
är stora för den som vågar sticka ut och ta
plats.
Våra mål
För vår del så blir det viktigt att under hösten
med alla till buds stående medel försöka att
bygga vidare på de relationer och kontakter
som har skapats under Almedalen. Både för
att få till motioner i Riksdagen men också för
att bilda viktiga allianser med andra organisationer i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga
service till våra medlemmar och synas i rätt
sammanhang. Det kommer vara viktigt att
stärka Sveriges Franchise­tagares varumärke
för att kunna få större medialt genomslag i
viktiga franchisefrågor som vi önskar lyfta det
kommande året.
Även nästa år har vi som ambition att själva
finnas på plats för att torgföra de viktiga politi­
ska krav som vi har gällande att få till stånd
en god lönsamhet för franchisetagare i Sverige och säkerställa att det finns lagmässiga
skyddsmekanismer som förhindrar att oseriösa franchise­givare kan utnyttja lojala och hårt
arbetande franchisetagare. Vi hoppas att få
träffa många av er där!
Love von Gertten, Ombudsman
Folkmyller vid Donners plats.
Foto: Malin Ericsson, Region Gotland
– 5 –
Sveriges Franchisetagares representanter, här utanför
Tryggare Sveriges seminarium.
– r e p o r ta g e –
Tydligt ledarskap
föder framgång
Kafé efter kafé radar upp sig på promenaden genom Malmö stad. Många har besökare på sina
uteserveringar, medan andra ser ut att ha svårt att locka kunder trots att Malmö drabbats av
den riktiga sommarvärmen och folket har tagit sig ut på gatorna. Det är inte utan att man undrar
om det överhuvudtaget är möjligt att hävda sig i en så tuff och etablerad marknad som kafémarknaden är. Vi talar en stund med Uzay Haskan, franchisetagare inom Wayne´s Coffee om
hur han arbetar.
Jag kliver in på Wayne´s Coffee från den soldränkta och mycket välbesökta Södra Förstadsgatan i Malmö och bakom disken står
franchisetagare Uzay Haskan. Hit har han
kommit efter att i många år drivit samma koncept i Karlskrona. Uzay hoppade av sin utbildning från Data/Telecom på Blekinge Tekniska
Högskola i samband med IT-krisen i början av
2000-talet tillsammans med många av sina
kursare när de insåg att jobben de hade förväntat sig efter sin utbildning försvann ett efter
ett.
Istället bestämde han sig för att öppna ett
kafé i en då tämligen okänd liten kafé-kedja
som försökte införa ett Coffee Shop-koncept till Sverige utifrån en amerikansk-inspirerad modell. Olyckskorparna var betydligt
fler än de som trodde på framgång. Uzay ler
och berättar.
- Alla trodde att Karlskrona var alldeles för litet
för att kunna ha Coffee Shops, och att det var
ett koncept som bara skulle fungera i storstäderna. Men jag åkte till Stockholm för att se
hur det såg ut i deras butiker och jag gillade
verkligen konceptet, det verkade modernt
och trendigt och jag tänkte direkt att ”detta är
framtiden”.
Starten för Coffee Shops
Dagen han öppnade sitt första kafé i Karls­
krona förstod han att det skulle fungera. Köerna ringlade sig långa, och redan första året
visade han positivt resultat i rörelsen.
- Wayne´s skickade ner erfarna baristor för att
stötta mig, samtidigt som min personal fick utbildas under två veckor i Stockholm, så när jag
Uzay producerar ytterligare en
god espresso till sina kunder.
– 6 –
– r e p o r ta g e –
satte igång så fanns det redan en kunskapsnivå
inom organisationen som gjorde att jag kunde
upprätthålla en hög servicegrad. Sen när det
gick mycket bättre än förväntat kom alla och sa
”vad va det jag sa”, även de som trodde att de
skulle gå dåligt, säger Uzay och skrattar.
Just servicen återkommer Uzay till som en vinnande faktor.
- Kaffe kan man ju få på väldigt många ställen,
även bra kaffe. Vi måste vara bäst gällande
service om vi skall konkurrera. Det handlar om
en process där vi från början måste hälsa på
kunden och hela tiden vara uppmärksamma
på de behov som kunderna uttrycker, oavsett
om det handlar om en extra tallrik eller om de
vill ha hjälp med att få igång internetuppkopplingen på kaféet, förklarar Uzay.
Personalhantering
Nyckeln till servicen är personalen. Kafébranschen är i regel en bransch som har en väldigt
hög personalomsättning och för Uzay har det
varit viktigt att bryta den trenden.
- Har man en stor personalomsättning kan
man aldrig lära känna sina gäster. Jag måste
få personal att trivas, genom att hela tiden
vara tydlig i min roll som ledare och förklara
allt detaljerat så att ingenting lämnas åt slumpen. Alla skall veta hur allting tillreds och vad
allt innehåller så att personalen alltid kan svara
på frågor vid behov. Det värsta är att höra ”jag
kan inte, jag vet inte”. Min personal skall alltid
lösa det genom att ta hjälp av någon om det är
något som man inte kan.
Uzay menar vidare att det är viktigt att klargöra för personalen från första början vilka
rättigheter och skyldigheter de har gentemot
arbetsplatsen och företaget. För många är det
första jobbet de har. Det går inte bara att ta in
någon på två dagar och ge dem en lista, utan
man måste själv närvara eller att ge dem en
mentor. Det är en process som tar två månader, och den måste få ta den tiden.
Uzay visar mig stolt runt i lokalen, från disken, till kylutrymmen, lagerlokaler och till och
med toaletten. Allting är välsorterat och rent.
Uzay menar att det är just att han sätter höga
standards som gör att personalen får en trygghet i att de jobbar i en professionell verksamhet och att de skall efterleva samma höga
standard.
- Det skall alltid märkas för en kund när de
kommer hit att allting är rent och professionellt.
Jag blir galen när någon säger att ”jag har inte
tid, jag har inte tid” – det är inte mitt problem!
Här skall det alltid vara fint, och kunder som
kommer hit skall känna en stor skillnad gentemot hur det är på andra kaféer de har varit på,
förklarar Uzay bestämt.
Service
Andra kaféer finns det gott om. Södra Förstadsgatan är en livlig gågata, och inom 100
meters avstånd ligger en rad kaféer, bland
Ett litet urval av godsakerna till kaffet.
annat konkurrenterna Barista och Espresso
House.
- Att ge god service är väldigt viktigt för vår
målgrupp. Vi har själva märkt att många av
dem som kommer till kaféet är äldre än till
många av de andra närliggande kaféerna och
de vill ha en bra upplevelse och en god service. Kunderna tolererar inte om det är smutsigt. Det är samma sak med de många danska
turisterna som kommer till Malmö, och det är
roligt när de kommer tillbaka hit även året efter
på nästa resa.
Uzay är också tydlig med att han i den
rådan­de konkurrensen absolut inte har råd
med att kunder går missnöjda från kaféet. Om
de är missnöjda med någon produkt eller med
servicen så handlar det alltid om att erbjuda
kunden en ny produkt eller pengarna tillbaka,
och göra det med ett leende. ”Kunden har alltid rätt” som han sammanfattar sin hållning.
Franchisekonceptet
Lokalen vi befinner oss i har svag musik som
spelar i bakgrunden, lattefärgade väggar, och
matchande lampor. Som i de flesta koncept
så har Wayne´s Coffee en stor påverkan på
utformningen.
- Wayne´s arbetar mycket med anpassning till
den lokala marknaden. Gällande inredning och
möbler så finns det ett koncept, men man försöker även titta på vilket läge och vilken stad
det är för att anpassa på bästa sätt. Sen tar
Wayne´s experter och ritar upp vad de då anser är den bästa utformningen utifrån lokalen.
Uzay hade ingen erfarenhet av vad franchise
egentligen innebär; därför var det viktigt att
känna ett förtroende för Wayne´s.
- Ordet franchise skrämmer ju folk. Det är
att likställa med förpliktelser och att lyda under någon. Med tiden inser man att det inte
så farligt som det låter, men när jag skrev på
hade jag ingen aning om vad jag skrev på utan
– 7 –
jag förlitade mig helt på Wayne´s. De var så
professionella, så man kände en trygghet från
första dagen.
Nu ser Uzay mycket mer fördelarna med en
franchise, och framförallt har han upplevt det
som en konkurrensfördel jämfört med många
av de närliggande kedjorna som är bolags­
drivna istället för franchise.
- Många av de andra kedjorna styrs från ett
huvudkontor. Det finns ingen som blir drabbad
om det går dåligt, det är helt avpersonifierat.
Om mitt företag går dåligt drabbas jag och min
familj. På andra ställen kan en platschef gnälla
och sen ringa till sin chef. Jag har ingen att
ringa till. Jag upplever också att de andra kedjorna har mycket mer personalomsättning, här
är det vi själva som äger och då har man också ett behov av en bättre relation till sin egen
personal, och resultatet blir att personalen blir
kvar en längre tid, säger Uzay.
Han menar också att Wayne´s även har etablerat sig på ett sätt som varit långsiktigt, och
att man därmed inte tagit samma risker med
franchisetagarnas pengar som kan vara förekommande i andra franchisesystem.
- Vissa andra kedjor öppnar så fort det finns
en ledig lokal. Jag vet ju många ställen som
står halvtomma och man kan fråga sig varför
många överetablerar så mycket, ibland kan
det finnas andra ställen av samma märke inom
50 meter från varandra och då är det svårt att
få bra beläggning.
Uzay understryker också att alla inte kan
vara egna företagare. Det krävs att man kan
hantera mycket stort ansvar, mycket stress
och mycket arbete.
- Som franchisetagare riskerar man alltid att
offra allting, jag kan aldrig gömma mig bakom
att jag går in i väggen. Som jag säger; om jag
går in i väggen får jag gå igenom den, avslutar
Uzay.
Love von Gertten, Ombudsman
– R E P O R TA G E –
Ny avtalsleverantör MyBusinessSafety
Här kommer ännu en avtalsleverantör som skall läggas till de övriga, allt för att du medlem skall
erbjudas så bra förutsättningar som möjligt för att bli framgångsrik. Alla avtalsleveratörer erbjuder fina rabatter och har service över hela landet, en förutsättning för att vi skall tecka avtal.
Jag träffar myBusinessSafetys representant
Lars Peterson på franchisetagaren Björn
Stibergs Preem-mack i Nacka. Han har under en period funderat på det nya fenomenet
företags­kapning; visserligen har han inte drabbats själv, men det är precis i sådana tillfällen
det är lämpligt att skydda sig, innan olyckan
är framme.
Nytt slags brott
Därför vänder sig både Björn och jag till Lars
och ber honom berätta både vad företags­
kapning är och hur man kan skydda sig.
- Detta är något nytt i den brottsliga världen,
säger Lars. 2012 anmäldes 65 000 kapningar,
och den siffran nästan fördubblades under
2013 till 125 000 – siffrorna kommer från BRÅ.
Detta klassas som elektroniska brott, något
som lagstiftningen ännu inte har grepp om vilket
betyder att straffen för denna typ av brott hamnar på böter eller villkorligt; det är alltså relativt
riskfritt att ägna sig åt detta. Till det kommer att
det ofta är svårt att hitta förövaren.
Enkel hantering – för buset
Då vet vi att detta ökar, att risken att åka dit är
liten och straffpåföljden minimal, men vad innebär egentligen en företagskapning? Hur går det
till, och vilka konsekvenser kan det få?
- Oftast kontaktar buset bolagsverket och ändrar ett företags uppgifter; ett vanligt sätt är att
lägga till ytterligare en eller flera firmatecknare,
förklarar Lars. Det är också offentliga uppgifter att ta reda på ett företags organisations­
nummer. Med denna information kan sedan
buset till exempel ingå avtal, skicka falska fak-
Björn (vänster) ser nöjd ut efter att ha fått ingående information om hur han enkelt kan skydda sig mot
att få sitt företag kapat. Lars å sin sida gläds åt samarbetsavtalet med Sveriges Franchisetagare!
turor eller handla på kredit – som den ”riktiga”
företagaren märker först när fakturan på köpet
kommer.
Vad erbjuder myBusinessSafety?
Både Björn och jag ser ut som fiollådor – är
det verkligen så enkelt? Nästa fråga är given
– hur jobbar myBusinessSafety för att hindra
företagskapningar?
- Vi jobbar i tre steg, förklarar Lars. För det
första bevakar vi upplysningscentralen kontinuerligt, och så snart någon av våra kunder
anmäler en förändring i sitt företag ringer vi
direkt för att få ändringen bekräftad. Oftast
räcker detta första steg för att skydda företaget mot skada. För det andra kollar vi också
att eventuella ”konstiga” köp mot faktura
verkligen stämmer. Gör den inte det bestrider vi fakturan. För det tredje har vi också
en försäkring inbyggd, och om buset ändå
skulle hinna med att ställa till något elände tar
våra juri­ster över hela hanteringen i en eventuell rättsprocess. Våra kunder har också ett
ekono­m iskt skydd på upp till 100 000; det
ingår i vårt uppdrag att också ta över alla
ekonomiska krav som kan finnas.
Vad kostar det?
Så långt låter allt utmärkt, men allt har ju ett pris.
Vad kostar det att skydda sig mot obehaglig­
heter som en företagskapning kan innebära?
- Vårt normalpris är 2 500 kr/år, men som medlem i Sveriges Franchisetagare blir priset 1 795,
förklarar Lars. Vi kommer att kontakta förbundets medlemmar under hösten för att erbjuda
detta - tillsammans med en nyckelbricka som
gör att du får tillbaka dina borttappade nycklar. Erbjudandet med nyckelbrickan gäller i sex
månader utan kostnad - vare sig du köper vårt
kapningsskydd eller inte. Gå gärna in på vår
hemsida mybusinesssafety.se om du vill veta
mer.
Till sist undrar jag om Björn fått den information
ha behöver och om han kommer att skydda sitt
företag mot kapning.
- Nu vet jag mer, och jag skall ta upp saken med
min delägare, förklarar han.
Rolf Karlsson
– 8 –
– R E P O R TA G E –
Vem kan ångra sig?
Som handlare är det viktigt att hålla tungan rätt i mun när det kommer till konsumenter. Konsumentlagstiftningen i Sverige är en tvingande lagstiftning, så kallat "icke-dispositiv", vilket innebär att inga allmänna villkor eller finstilta avtal har företräde om de står i strid med det som är
nedtecknat i lagboken. Hur påverkar det dig som handlare?
Varje verksamhet som arbetar med försäljning
till privatkonsumenter har ständigt utmaningar
med att alla inte alltid fattar sina köpbeslut helt
genomarbetat. Det leder till att vissa konsumenter efter genomfört köp helt enkelt önskar
att det kunde göras ogjort.
När en konsument då omvärderar sitt köp
så skapar det frågetecken i relationen mellan
handlare och kund. Konsumenten vill bli av
med köpet, och handlaren har ofta ett grundintresse av att köpet kvarstår. En av de vanligaste legala frågorna som då dyker upp är den
som rör Bytesrätt/Öppet köp samt Ångerrätt.
Dessa begrepp blandas ofta ihop.
Bytesrätt/Öppet köp
Bytesrätt/Öppet köp är ett helt frivilligt åtagande från ett företag att låta konsumenten, givet
vissa villkor, göra ändringar i sitt köp efter att
det ursprungliga köpet har genomförts. Villkoren som handlaren sätter upp kan handla om
att förpackningen skall vara obruten, att bytet
endast kan äga rum inom ett visst antal dagar efter köpet eller att konsumenten endast
kan få byta mot tillgodokvitto, dvs få en kredit
som endast kan användas i butiken. Även om
det är frivilligt för handlaren att erbjuda själva
bytesrätten så blir handlaren bunden av villkoren i samband med att man erbjuder bytesrätt.
Exempelvis kan vi säga att man i ”Kajsas klädbutik” erbjuder kunderna att få byta tröjor man
inte gillar givet att kunden kommer tillbaka
med tröjan inom 7 dagar, tröjan är i gott skick
och kunden kan uppvisa kvitto. När ”Kajsas
klädbutik” väl satt upp en skylt, exempelvis i
kassalinjen där det står ”Bytesrätt” blir de också bundna av villkoren de erbjudit gentemot
sina kunder.
Ångerrätt
Ångerrätt däremot är ett begrepp knutit till lagstiftning, närmare bestämt till Lag (2005:59)
om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Därför är det också viktigt som handlare
att inte prata om ångerrätt ifall man egentligen
menar bytesrätt/öppet köp.
En konsument har alltid ångerrätt om man
köper en vara eller tjänst på distans, exempelvis via telefonförsäljning, internet eller vid
tillfälliga försäljningsställen (tillfälliga försäljningsställen är framförallt mobiloperatörernas
eventförsäljare som brukar röra sig i gallerior).
Ångerrätt innebär att konsumenten har rätt
att ångra köpet inom 14 dagar från dess att
han fick varan samt information om att han har
ångerrätt. Om köpet ångras så skall handlaren
få tillbaka varan, och konsumenten ska få tillbaka sina pengar.
Det finns några undantag till konsumentens
rätt att ångra, och dessa kan vara om en
konsument har påbörjat användningen av en
tjänst (exempelvis ett mobilabonnemang), om
en vara inte kan returneras på grund av varans
skick (exempelvis blir matvaror inkuranta ganska snabbt), eller kunden har skadat varan.
Enligt förändringen i lagstiftningen som trädde
i kraft under 2014 så är det dock fortfarande
inte ett skäl att neka ånger, men säljaren har
rätt att ta ut en ersättning för varans värdeminskning. Då denna förändring är nytillkommen så finns det ingen praxis för exakt hur
mycket denna ersättning kan vara i varje enskilt fall, utan det kommer prövas ut i instanser
som ARN med tiden.
Ett av de vanligaste misstagen vi ser att
handlare gör är att man tror att man har rätt
att neka ånger på grund av att varans förpackning är bruten, när en vara omfattas av den
lagstadgade ångerrätten. Detta stämmer inte,
utan kan endast vara giltigt att neka ånger om
det rör sig om ett köp kopplat till Bytesrätt/
Öppet köp. Konsumenterna i sin sida brukar
ha svårt att förstå att man endast har den lagstiftade ångerrätten om man handlat på distans och inte i butik. Annars gäller bytesrätten,
om handlaren har erbjudit en sådan.
Det finns mycket mer att berätta om detta område, och skulle du någonsin hamna i en tvist
med en konsument så är du naturligtvis välkomna att höra av er till oss på Sveriges Franchisetagare (www.sverigesfranchisetagare.se)
så bistår vi med all hjälp ni kan behöva.
Love von Gertten, Ombudsman
Ångerrätt
• Lagstadgat
• Gäller vid distansköp (exempelvis tele-
Bytesrätt/Öppet köp
fon, internet och eventförsäljning), men
inte vid fasta försäljningsställen, exempelvis en butik
• 14 dagars ångerrätt från dess att konsumenten fått information om ångerrätten
• Avvikelse från denna lag är utan giltighet,
dvs. det går inte att förhandla bort som
näringsidkare
• Näringsidkaren har rätt att ta ut en ersättning om varorna har brukats på ett
sätt som gjort att varans värde förminskats
• Frivilligt åtagande (ej lagstadgat)
• Bindande för näringsidkaren när åtagandet är gjort
• Reglerna mot slutkund måste vara tydliga, men näringsidkaren sätter reglerna
• Gäller vid tillfällen som tydligt definierats
av näringsidkaren
– 9 –
– r e p o r ta g e –
Att stå upp när det blåser
Helsingborg är en oerhört vacker men lite blåsig sommarstad, och i en gammal omgjord lokal
nära både hamnen och Knutpunkten ligger Svensk Fastighetsförmedlings lokala kontor. Här
hittar vi Michael Lindskog som med sin kompanjon Richard Rosvall driver enheter i Helsingborg, Höganäs och Landskrona.
Michael är stolt över alla sina enheter, men
berättar särskilt om enheten som de köpte i
Helsing­borg 2005. Då var det ett bolag som
gick med förlust, med en tidigare ägare som
främst arbetade på distans.
- Vi såg möjligheterna att lyckas bättre. Vi vet
ju alla att det finns inga självspelande pianon,
utan som ledare måste jag vara "Hands on" i
bolaget. Om jag inte är på plats som ledare så
kan det skapas sanningar, regler och metoder
som kanske inte är önskvärda, säger Michael
och slår ut med armarna.
Att vara mäklare är inte som vilket yrke som
helst. En väldigt stor del av den lön som man
erhåller kommer genom provision, vilket gör
att det naturligtvis kan uppstå en konkurrens
inom kontoret om affärerna som kan vara
gynnsam på många sätt men som också kan
bli ett problem.
- De flesta ser nyttan av gruppens styrka, men
man är ändå fokuserad på sin egen framgång.
Som ledare vill man naturligtvis undvika ett
arbetsklimat där mäklarna gynnar egen framgång istället för gruppens, menar Michael.
Rekrytering och utbildning
I en mäklarkedja så blir mäklarna själva på
många sätt den tillgång som företaget har
att sälja till kunderna. Medarbetarna blir både
tjänsten i sig och säljarna av den. Som utom-
Franchisetagaren Michael Lindskog
blickar ut över sundet.
– 10 –
stående är det bara att besöka valfri mäklarkedjas hemsida för att se mängden fokus som
läggs på att presentera just deras mäklare.
Du hade inte upplevt något liknande om du
hade besökt Elgigantens hemsida. Det ställer
oerhört höga krav på god rekrytering och en
bra utbildning av mäklarna som skall börja på
kontoret.
När nyanställda mäklare blivit yngre och antalet enheter har växt har det också förändrat
den yrkesroll som Michael och Richard har,
från att vara i huvudsak mäklare till att i jobba alltmer med coaching. Det är de anställda
mäklarna som är nyckeln till framgång och
som drar in omsättningen till bolagen. Michael
berättar om den stora generationsväxling som
har skett under den senaste åren.
- De som kommer från skolan är väldigt unga.
De går från gymnasiet, till mäklarhögskolan
till yrkeslivet. I de flesta fall så behövs mycket
handledning i det dagliga arbetet och det finns
en trygghet i att kunna få hjälp direkt från oss.
För att kunna konkurrera om arbetskraften är
vi väldigt aktiva på skolorna. Vi och konkurrenten Fastighetsbyrån var också pionjärer
i att hålla föreläsningar på skolorna, berättar
Michael.
Locka bra medarbetare
Syftet med att lägga resurser på skolorna är
dels att locka till sig bra medarbetare, men
också att komplettera utbildningen. Enligt
M­ichael missar många mäklarstudenter att
y­rket till stor del handlar om försäljning och att
det inte berörs ordentligt under deras utbildning.
- Det handlar om att tydliggöra yrket. Tyvärr
förstår många inte vad provision innebär. Vi
hade för några år sedan en student som gjorde
praktik hos oss för att känna av om det fungerade bra och för att få en inblick i vardagen.
Han var bara här i tre dagar, såg att det var
mycket försäljning och hoppade då av utbildningen helt. Det här är branschens stora dilemma och utmaning framöver, säger Michael.
"Varudeklarerat" i samverkan med Anticimex
som Michael menar är branschens tryggaste
försäkring för en säljare. På det sättet så kan
säljaren skydda sig mot så kallade dolda fel.
Dock så finns det inga extra pengar att tjäna
för Michael och hans kollegor inom Svensk
Fastighetsförmedling, eftersom Fastighetsmäklarlagen inte tillåter mäklare att tjäna pengar i större utsträckning på sidotjänster samt
att man måste berätta för kunden om man får
en ekonomisk vinning av att sälja tjänsten. Alla
extratjänster blir därmed endast intressanta
för att erbjuda kunden en helhetslösning vid
en försäljning. En annan viktig del i helheten
är att Svensk Fastighetsförmedling har en av
Sveriges mest besökta hemsidor och en av
branschens största kundregister.
- Vi brukar skämtsamt säga att det bara är
skatteverket som har större. Våra kunder vill ha
bäst betalt, och det får man genom att nå till
så många köpare som möjligt, säger Michael
och ler.
Svensk Fastighetsförmedling
En stor del i framgången tillmäter också
M­ichael varumärket Svensk Fastighetsförmedling som Michael menar är fortsatt starkt,
trots den turbulens som varit kring Swedbanks
uppköp av Svensk Fastighetsförmedling.
- Det finns oerhörda fördelar i att vara en del
av något större, både gällande IT, kunskaps­
utbyte,
kundströmmar samt rekrytering.
A­nnars måste man vara bra på så många
s­aker samtidigt. Kan man skapa det tillsammans så är det oerhört mycket bättre. På
enskilda orter så kan man lyckas vara framgångsrik som ett enskilt företag framförallt om
du är nischad, menar Michael.
Svårt att växa
Skall man däremot ha möjlighet att växa är det
en svårighet. Om en så stor del av varumärket
blir kopplat till en enskild individ så blir det i
förlängningen svårt som firma att leva upp till
sina kunders förväntningar.
- Jag har sett exempel på extremt framgångsrika mäklare som startar eget och inte når den
framgången som de hade hoppats på. Det blir
knutet till deras namn. Så fort de skall anställa
någon så har de ett problem - för de anställda
är ju inte dem själva. Kunderna ville ha den
duktiga Kalle Persson med sitt namn på dörren, men så kom Johan Svensson istället.
Varudeklarerat
Andra fördelar med franchisesystemet är att
Svensk Fastighetsförmedling kan erbjuda
Michael i samspråk med personalen.
SF-andan
Michael menar också att det finns någonting
utöver de mer strukturella fördelarna som gör
Svensk Fastighetsförmedling speciellt. Han
definierar det som "SF-andan".
- Jag väldigt glad och stolt över Svensk Fastighetsförmedling. Ända sedan jag började 2001
i kedjan så har det varit en sammanhållning
som jag inte har stött på tidigare och det är
värt mycket. Vi har varit drivande i branschen
för att utveckla extratjänster, utveckla mot skolor, utveckla tekniken. Sammanhållningen har
funnits över hela riket. Vi kallar det för SF-andan och när träffas i olika sammanhang är det
vänner man träffar. Många som kommit till oss
från andra kedjor i branschen har märkt av det
och blivit förvånade, berättar Michael.
SF-andan vill man också förädla och vidareförmedla bland de anställda.
- Det är ju en försättning att vi franchisetagare
känner det bandet till varandra, annars hade
vi inte investerat i att de anställda skulle få
– 11 –
samma möjligheter. Vi har regionala träffar, där
det vi vill ha ut är ett erfarenhetsutbyte mellan
mäklarna. Om vi skapar kontakter så skapar
vi förutsättningar för att mäklarna skall tipsa
varandra om affärer vilket leder till en vinning
för alla. Vi vill också att de skall känna stolthet
över varumärket och att de känner att de är
en del av någonting stort, säger Michael stolt.
Marknaden
Många känner till att det framförallt i stor­
städerna varit problem med lockpriser, där
säljare systematiskt satt för låga utgångspriser
på sina bostadsobjekt, långt under den nivå
där säljaren varit intresserad av att sälja. Dessa
priser har sedan i regel gått upp väldigt kraftigt
innan en affär blev klar. Detta ledde till en frivillig branschnorm med ett så kallat "Accepterat
pris" där säljaren från början fick sätta ett pris
som man var villig att acceptera ett bud på.
Detta har dock inte alls fått genomslag hos
Michael.
- Vi kör inte med Accepterat pris, för det har
aldrig varit ett problem här. Här i vår region säljer säljarna för utgångspriset om det inte kommer högre bud.
I samma veva har det också växt fram andra
plattformar än Hemnet som dock fortfarande
är den största plattformen för förmedling av
bostäder. Idag finns Booli och Blocket bostad
som arbetar för att bredda utbudet av sökplattformar för de tilltänkta bostadsköparna.
För Michael är dock Hemnet fortfarande nummer ett.
- Hemnet är viktig för branschen och vi som
bransch skall vara stolta över den. Det är unikt
i världen att ha en sådan plattform som Fastighetsmäklare. Hemnet tillför en enkelhet för
kunderna, och vi skall inte lockas av att gå
över till Blocket eller någon annan plattform.
Hemnet är "av mäklare - för mäklare". Här använder vi inget annat och om vi inte är beroende av någon extern plattform så kan vi styra
agendan själva. Det skall vi vara rädda om,
fastslår Michael.
Positiv framtid
Michael ser positivt på framtiden, trots de
finan­siella oroligheter som varit under 2008
och 2010. Det finns en franchisetagarförening som organiserar franchisetagarna inom
Svensk Fastighetsförmedling och den är i sin
tur knuten till Sveriges Franchisetagare.
- Det är viktigt att vi står enade som grupp, och
då blir man också en röst att räkna med och en
part som är värd att bjuda in till bordet. Vi står
starka, även när det är dåliga tider finansiellt.
När marknaden svänger nedåt så är det för de
flesta kunder tryggare att vända sig till oss för
att vi är stora och trygga. Därför tar vi marknadsandelar i en skakig marknad. Så länge vi
kan upprätthålla antalet affärer så kommer det
gå bra för oss, avslutar Michael.
Love von Gertten, Ombudsman
– R E P O R TA G E –
Generella regler
kring uppsägning
Ibland får vi frågor gällande hur man kan säga upp personal om man vill följa lagar och regler.
Många företagare upplever att det är svårt att säga upp personal. Nedan följer en översiktlig
genomgång av vilka skyldigheter och rättigheter du har som arbetsgivare.
Det finns ett antal skäl till att en
anställning kan upphöra
• den anställde säger upp sig själv
• den anställde går i pension
• arbetsgivaren säger upp perso­
nen på grund av arbetsbrist
• arbetsgivaren säger upp perso­
nen på grund av personliga skäl
• avsked
Tidsbegränsad
anställning
Vid tidsbegränsad anställning el­
ler provanställning är huvudregeln
att den gäller under den avtalade
tiden med en underrättelseplikt
om att den inte kommer att bestå.
Det kan också förekomma regler i
det tillämpliga kollektiv­avtalet vilka
tidsbegränsade anställningar som
är tillåtna och hur de avslutas.
Om du som arbetsgivare inte
vill att en provanställning övergår
till en tillsvidareanställning eller vill
att den ska upphöra i förtid, ska
du meddela detta till arbetstagaren
skriftligen med iakttagande av den
underrättelsetid, oftast 14 dagar,
som lag eller avtal stipulerar.
Anställdes egen
uppsägning
Om en tillsvidareanställd vill sluta
skall hen säga upp sin anställning.
Uppsägningen bör vara skriftlig.
Även om en muntlig uppsägning
gäller, så kan det vara svårt att be­
visa och det kan leda till oklarheter
mellan parterna.
Pension
I Sverige kan den enskilde i hög
grad själv bestämma när den vill
gå i pension. Man har rätt att börja
ta ut allmän pension redan vid 61
år, men samtidigt också rätt att
få arbeta kvar till 67 år. Man kan
också välja sin uttagsnivå, och till
exempel samtidigt arbeta och ta
ut en mindre del av sin allmänna
pension.
Det normala är dock att man
går i pension den 1:a samma må­
nad man fyller 65. Dock skall detta
meddelas av arbetstagaren hur
man avser att göra.
Arbetsbrist
Med arbetsbrist menas att arbets­
givaren vill minska antalet an­
ställda. Detta är alltid relaterat till
verksamheten. Det är viktigt att
tänka på att det är företagaren
som bedömer hur många anställ­
da det krävs för att driva verksam­
heten på ett riktigt sätt, och hur
arbetsuppgifter och befogen­heter
skall fördelas. Innan du verkstäl­
ler uppsägningarna är du som
arbets­givare skyldig att förhandla
med de fackliga parter som du
har kollektivavtal med. Finns inte
kollektiv­avtal kan du fortfarande
vara skyldig att förhandla med be­
rörda arbetstagarorganisationer.
Fråga dina anställda vilka organi­
sationer som är berörda.
Vid uppsägning på grund av
arbets­brist görs en turordnings­
lista där huvud­regeln är att den
som blivit anställd sist är den som
i första han sägs upp. Undantag
från detta finns. Bland annat om
företaget har mindre än 10 an­
ställda kan man behålla två perso­
ner oavsett var i turordningen de
förekommer om de är viktiga för
företagets fortsatta drift.
Först
måste
dock
en
omplacerings­utredning alltid gö­
ras. Om omplacering är aktuellt
skall den anställda ha "tillräckliga
kvalifikationer" för att kunna sköta
tjänsten som omplacering är aktu­
ellt till.
Vid uppsägning pga arbetsbrist
finns normalt en återanställnings­
rätt om samma tjänst återinrättas
inom en viss tid, ofta 9 månader.
det getts möjlighet till förbättring
samt att konsekvensen om ingen
förändring sker kan komma att bli
uppsägning. För detta är en skrift­
lig erinran lämplig. Följ upp och
dokumentera. Här kan en sakkun­
nig på området vara till stor hjälp
då det lätt kan bli fel och därmed
dyra skadestånd enligt Lagen om
anställningsskydd (LAS) som följd.
skarp gräns mellan uppsägning
och avsked. Grövre förseelser
som inte riktats mot arbetsgivaren
eller arbetskamrater har i vissa fall
setts som avskedandegrundande.
Kort kan man säga att avsked är
grövre förseelser än uppsägning
och vid avsked finns ingen upp­
sägningstid.
Avsked
Om du funderar på uppsägning
eller avsked ta alltid kontakt med
en sakkunnig då felaktigheter,
även när det gäller formalia, kan
bli mycket kostsamma!
Cecilia Tall, Biträdande Direktör
Avsked sker då arbetstagaren
grov åsidosatt sina skyldigheter
mot arbetsgivaren. Till skillnad från
uppsägning finns här inget krav på
att se över omplaceringsmöjlig­
heter. Det finns egentligen ingen
Personliga skäl
Om en anställd på ett allvarligt
sätt inte följt sina åtaganden i sitt
anställningsavtal kan en uppsäg­
ning på personliga skäl bli aktuell.
Här har du som arbetsgivare alltid
bevisbördan om en anställd mis�­
sköter sig eller inte besitter kom­
petensen för arbetet. Det är viktigt
att göra den anställda med­veten
om att missnöje föreligger. Vik­
tigt är att kunna visa på att detta
påtalats under lång tid och att
– 12 –
Ta kontakt med en expert
– R E P O R TA G E –
Ett ärende i Allmänna
Reklamationsnämnden
En företagares värsta mardröm skulle kunna vara att bli anmälda till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Några av er har säkert vaknat kallsvettiga och tänkt på Sverker Olofsson och
hans gamla hederliga soptunna (som för övrigt skall bli staty i Umeå). Mardrömmen handlar om
just er och ert företag. Nedan ger vi tips om hur en sådan process går till och hur du hanterar
den. Dessutom talar vi om hur vi kan hjälpa till.
När en konsument köper en vara eller tjänst
av ett företag sker en överenskommelse mellan företaget och konsumenten om att den
skall levereras på överenskommen tid och till
rätt köpesumma. Detta gäller också om varan
köps på plats i en butik. Den skall vara i det
skick som är rimligt att förvänta av priset eller
om annat överenskommits med säljaren. Om
något av detta inte hålls, och det inte bara är
en mindre avvikelse kan det vara befogat att
konsumenten klagar.
Om en kund är missnöjd med den vara eller
tjänst som levereras kan hen göra en anmälan
till ARN. Detta gäller endast konsumentköp
och inte företagare emellan. Då finns andra
regler att tillämpa. Innan en anmälan görs till
ARN är det viktigt att företaget som levererat
varan eller tjänsten blivit kontaktade och fått
möjlighet att besvara klagomålen. Om företaget då väljer att inte svara på konsumentens
krav inom rimlig tid så bedöms det som att
före­taget svarat nej till framställt klagomål.
1. Kunden klagar
Om kunden inte är nöjd skall företaget meddelas så snabbt som möjligt. Detta kallas reklamation. Bör ske skriftligen om det gäller större
och med kostsamma klagomål. Kunden har
rätt att kräva en snabb åtgärd eller svar om hur
och när åtgärd skall genomföras. Dock måste
inte detta ske omedelbart, företaget har inte
bara skyldigheter utan också rätt att få åtgärda
och rätta till påtalade brister.
2. Anmälan till ARN
Om företaget inte svarar på reklamation inom
rimlig tid alternativt försökt förhandla med
kunden om kompensation och inte nått överenskommelse kan en anmälan till ARN bli
aktuell. Väl på nämnden kontrollerar en beredningsjurist att alla nödvändiga uppgifter
finns med. Det måste vara tydligt vad ärendet
gäller och varför konsumenten anser att hen
har rätt till kompensation. Kommer begärda
kompletterande uppgifter inte in kan ärendet
avvisas. När ärendet är registrerat och alla
nödvändiga uppgifter finns med får företaget
möjlighet att yttra sig över anmälan och ge
sin syn på saken. Anmälaren får sedan i sin
tur möjlighet att kommentera vad företaget
sagt. Om företaget som är anmält väljer att
inte svara utgår nämnden från att det håller
med om det som konsumenten klagat på,
eftersom detta är oemotsagt. Därför är det
Kan detta bli ersättaren till den berömda soptunnan i Plus?
Några tips
• försök att lösa klagomål direkt med kunden om möjligt.
• svara alltid med dina synpunkter om du
blir anmäld. Börja med att bestrida samtlga
punkter.
• om du blir anmäld ta kontakt med oss på
Sveriges Franchisetagare!
viktigt att företaget svarar och ger sin syn på
det inträffade.
3. Beslut i ARN
Efter att både anmälaren och motparten fått
komma till tals och beskrivit det inträffade och
eventuellt skickat in bevis, foton eller skriftlig
kommunikation är det dags för ARN att ta
upp ärendet på sammanträde. Ett sammanträde på ARN brukar bestå av representanter
från olika konsument- och företagarorganisationer. Sammanträdet leds av en jurist med
domar­erfarenhet som är ordförande på m­ötet.
Dokumentation har skickats ut i förväg så
leda­möterna har möjlighet att själva leta mer
information och skapa sig en uppfattning om
det inträffade. Ledamöterna, såväl som ord­
förande, har var sin röst och med denna beslutas vilken part som har rätt. Oftast är besluten
enhälliga, alla är överens om det. Den ledamot
som vill kan dock reservera sig.
Efter sammanträdet skrivs beslutet ut och
det skickas till båda parter. Om företaget inte
följer nämndens beslut riskerar det att hamna
på svarta listan som konsumentverket publicerar i tidningen Råd&Rön två gånger årligen.
År 2013 kom det in 11 301 ärenden till ARN,
vilket är en minskning med 228 ärenden jämfört med förra året. Konsumenten fick helt eller
delvis rätt i 34 % av de ärenden som prövades i sak under 2013. Uppföljningen görs i de
ärenden där konsumenten fått helt eller delvis
bifall till sitt yrkande. Vid uppföljningen av beslut under 2013 hade 76 % av företagen följt
rekommendationerna enligt www.arn.se.
För mer information se arn.se
Cecilia Tall, Biträdande Direktör
– 13 –
– r e p o r ta g e –
Om du säljer mer
blir kunden nöjdare!
De flesta kunder behöver och vill ha mer hjälp än vad både du och de själva tror. Engagera dig,
ställ frågor och ge förslag! Vägen till nöjdare kunder och ökad lönsamhet går enligt Gunnar
Ström på StigFram via omsorgsförsäljning. Detta är den sista artikeln i vår serie om service.
Har du någon gång kommit hem med en ny produkt som inte går att
använda? Stått i hallen med en fullpackad påse för att måla om, bygga
till eller sätta upp en hylla utan att kunna göra det? Börjat laga en middag
du just köpt ingredienser till, utan att kunna laga den färdig? De flesta
av oss har varit med om det och skälet är alltid detsamma: Det fattas
något. Det saknas batterier till ficklampan eller leksaken. Det fattas mas­
keringstejp till ommålningen, pluggar till skruvarna eller krokar till hyllan.
Det finns ingen sås till maten eller avokado till salladen. Det fattas något
och det är oerhört irriterande.
Bli lite nyfiken
Hur kunde det gå så här, frågar vi oss. Vems är felet? Ibland har vi oss
själva att skylla. Vi rusade igenom butiken med eller utan inköpslista,
trodde att vi fått med allt vi behövde, gick till kassan och betalade och
skyndade oss hem för att sätta igång. Sådant händer. Oftast är det
emellertid inte vårt, utan säljarens fel att projektet tar stopp. Jag önskar
att fler säljare hjälpte mig att komma ihåg alla detaljer genom att prata
med mig när jag är i butiken. Genom ett större engagemang och lite
nyfikenhet skulle hon eller han kunna få mig att handla det som behövs.
Varför sälja en batteri­driven produkt utan att försäkra sig om att det finns
batterier hemma?
ment är både påläst och många gånger kunnig, bland annat om pris­
bilden. Konkurrensen håller priserna nere vilket följaktligen leder till lägre
bruttovinst och marginal. Marginalerna per produkt är ofta alltför små för
att leverera en trygg vinst. Men om vi lyckas få till någon extra försäljning
utöver det kunden själv bad om eller valde, har vi faktiskt möjlighet att
påverka lönsamheten.
Sälj mer per kund
För att stärka lönsamheten i företaget måste vi alltså sälja mer per kund.
Vi måste se till att snittförsäljningen inte bara ökar i antal kronor utan även
i antal produkter per kund. Nedan ser du hur enkelt det är. Bild 1 visar
hur pengarna som kunden betalar för en vara fördelas på ett ungefärligt
sätt. När alla kostnader är betalda kan du se det tunna mörkblå skiktet
högst upp som illustrerar vinstens storlek. Vinsten är alltså inte större
än så. Av de företag inom detaljhandel, hotell och restaurang som över
huvud taget gör någon vinst, vilket är långt ifrån alla, är det 80 % som
gör mellan 1-12 % i nettovinst. Vinsten är inte större än så!
Här kommer lönsamhetskoden: Kan du till samma kund och vid samma
tillfälle lyckas sälja en eller flera produkter ytterligare påverkas vinsten
rejält. Det behövs skokräm till skorna, batterier till ficklampan, en slips
Var det bra så?
Vi på StigFram kallar det omsorgsförsäljning, en teknik som löser kundens
problem och är avgörande för företagets lönsamhet. Med största möjliga
omsorg om kunden ser du till att hon varken saknar eller missar något
viktigt eller intressant. Uttryck som merförsäljning eller tilläggsförsäljning
undviker vi, eftersom de för tankarna till en säljteknik som kunderna upp­
fattar som jobbig och påträngande. Vi har alla träffat säljare som okänsligt
prackar på kunden varor hon inte vill ha, eller tjatar om ytterligare produk­
ter eller tjänster bara för att sälja mer. Mitt förslag är att vi lämnar den åt
gatu­försäljarna, den hör inte hemma bland seriös kundvård. Meningen
med omsorgsförsäljning är istället att ha fullt fokus på att göra kunden
riktigt nöjd. Antingen gör du det genom att hjälpa henne att inte glömma
något viktigt som du har fått reda på att hon kommer att behöva. Eller så
gör du det genom att visa eller föreslå något hon inte tänker på eller ens
vet om att det finns, men som du vet kommer att göra kunden extra nöjd.
Du gör det däremot inte genom att ställa den utslitna frågan: Var det
bra så? Kunden vet inte om det var bra så, eftersom hon inte har en
aning om hur bra det skulle kunna bli och vad du skulle kunna föreslå.
För henne återstår bara att svara: Ja, det var bra så. Och sedan händer
inget mer vid kassan.
BIld 1. Ungefär så här fördelas pengarna som kunden betalar för en vara.
Små marginaler, hård konkurrens
Det är inte lätt att skapa lönsamhet i butiks-, hotell- eller restaurang­
branschen idag. Mätningar visar att det totala utbudet av varor i vårt
land är anpassat för en befolkning på ungefär 17 miljoner invånare, inte
våra 9 miljoner. De allra flesta branscher är klart överetablerade. Det är
inga problem att hitta en kofta, en färgburk, ett verktyg, blommor eller
någonstans att äta. Det finns alltid liknande eller alternativa produkter i
närheten. Lägger vi till den allt snabbare växande e-handeln förstår vi alla
hur hård konkurrensen och striden om marknadsandelarna verkligen är.
Den uppenbara konkurrensen har bland annat lett till att dagens konsu­
Bild 2. Samma som ovan, men kostnaderna presenterade som staplar.
– 14 –
till skjortan, en pensel till färgen och hovmästarsås till laxen! Bild 3 visar
skillnaden på hur ekonomin redovisas för de extra artiklar du säljer.
Vinsten på artikel två, tre och fyra blir som du ser på den högra pelaren
väsentligt mycket större tack vare att i princip alla kostnaderna (utöver
artiklarnas egen varukostnad och moms) redan är betalda i den vänstra
första produkten. Det är så här vi skapar lönsamhet och det är därför
man aldrig ska använda frasen ”var det bra så?”. Om kunden svarar ”ja”
kommer det aldrig att bli någon högerstapel i Bild 3.
Om du med inspiration och välment omsorgsförsäljning skulle kunna
hjälpa cirka 15 kunder om dagen att bli riktigt nöjda genom att sälja
någon­ting extra för i snitt 200 kronor blir effekten den här;
3 000 kr/dag eller 21 000 kr/vecka eller 84 000 kr/månad
Säljare eller expedit?
Att bara plocka fram det kunden själv frågar efter, ta betalt och sen säga
”välkommen åter” är ingen försäljning, det är expediering. Det är när du
tar initiativ, visar engagemang och vill hjälpa kunden tillrätta som du blir
säljare. När du utifrån din kunskap om såväl kundpsykologi som sortiment
ser till att kunden handlar eller beställer det hon verkligen behöver och
tycker om, arbetar du med professionell omsorgsförsäljning.
Förr användes begreppet expedit ofta när man skulle beskriva en säl­
jare. ”Kan jag få tala med en expedit?” ”Var är expediten?” Även om
denna titel idag känns både gammal och förlegad passar den tyvärr alltför
ofta in på dagens butikspersonal. En expedit är en person som ibland
kan överväga att tänka sig att ta betalt av en kund som insisterar på att
handla. En säljare, däremot, prioriterar kunden före allt annat, anpassar
sig efter hur kunden vill bli bemött, pratar med kunden om vad hon söker,
hittar kreativa lösningar och visar stor omsorg genom att hjälpa kunden
att inte glömma eller missa något viktigt. Varje kund borde alltid få träffa
sådana säljare i alla butiker och på alla hotell och restauranger.
Bli en bättre säljare
Alla som arbetar med någon form av försäljning borde göra sitt yttersta
för att hjälpa kunderna till en bättre upplevelse. Det vi har försökt att
åskådliggöra i den här artikelserien är att en bra säljare behöver vara
intresserad av service och kundvård, kunna behärska kundpsykologi,
förstå innebörden av idéförsäljning och lära sig att hantera äkta och
välment omsorgsförsäljning. Då kan man utvecklas i yrket och bli en
professionell och omtyckt säljare.
Säljaryrket inte är alldeles enkelt. Jag hoppas vi i denna serie har lyckats
ta udden av de fördomar och ogrundade åsikter som finns om säljare.
Jag hoppas också att vi har skrotat myten att om du bara ler, nickar eller
vinkar så är du en duktig säljare. Yrket är betydligt mer innehållsrikt än så.
Om du i dina samtal med kunden alltid strävar efter att nyfiket ligga
ett steg före och försöka lista ut och förstå vad kunden i slutändan har
tänkt använda produkten till, samt när och hur, blir dina seriösa förslag
på kompletterande produkter oftast mycket välkomna. Det är lyckad
omsorgsförsäljning som alla mår bra av.
Varje dag är en premiär
På ett sätt liknar vårt yrke skådespelarens eller artistens. Du står också
på scenen, om än inte med lika många personer åt gången i publiken.
Du tar initiativet, tar kontakten, äger situationen och blir både granskad
och bedömd. Vi behöver självförtroende för att våga föreslå, berätta
och motivera. Vi behöver självförtroende för att ta plats på vår butiks-,
restau­rang- eller hotellscen. Och det krävs en hel del självförtroende för
att kunna konvertera från en vanlig expedit till en framgångsrik säljare.
Självförtroende kommer inte automatiskt, kanske du hävdar. Nej, det
skapas genom kunskap och övning. Läs på så att du kan det du säljer,
precis som artisten och skådespelaren läser in sina texter och repliker.
Läs på och öva på den här artikelseriens innehåll och innebörd, precis
som artisten och skådespelaren övar under sina repetitioner.
Börja sedan betrakta varje dag som en premiär. När du öppnar din
entré eller butiksdörr går ridån upp. Publiken är ny varje dag. En del
påminner om gårdagens publik, kunder eller gäster och en del är stam­
kunder. Men de flesta är nya besökare som förväntar sig en entusiastisk
föreställning – ett trevligt bemötande.
Motarbeta alla känslor av slentrian, se alla dagar som en ny utmaning.
Tänk på att det är upp till dig hur den här dagen kommer att bli. Du är
alltid en del av någon annans upplevelse.
Låter det överdrivet positivt och hurtigt? Jag tycker inte det. Jag vet att
de som förmår nå den här nivån och skapar den här andan i sitt företag
har många fler stamkunder, är mycket mer lönsamma och har fantastiskt
mycket roligare på jobbet än alla andra.
Börja jobba nu!
Om artikelserien
I den första artikeln ställde vi oss frågan hur det kommer sig att vi
ibland går förbi en butik eller en restaurang för att bara någon minut
senare välja att gå till ett annat ställe med exakt samma utbud? Svaret
är att vi människor dras till trevligt, kunnigt bemötande som flugor till
en sockerbit, och just personalens betydelse för företagets utveckling
är också temat för hela artikelserien. De fyra avsnitten har i tur och
ordning belyst följande:
1. De mjuka värdenas betydelse 2. Kundpsykologi
3. Idéförsäljning
4. Omsorgsförsäljning
Alla avsnitt avslutas med ett antal konkreta uppgifter som ni helst
ska ta tag i omgående. För enkelhetens skull har vi rubricerat dem
Börja jobba nu! Missade du de tidigare artiklarna kommer alla fyra att
publiceras på stigfram.se.
Vi ger våra kunder olika namn som kunder, gäster, biobesökare eller
passagerare. Här kallar vi alla för kunden. På liknande sätt finns en
mängd olika yrkesbenämningar på oss som arbetar med försäljning
och kundkontakt. Låt oss här för enkelhetens skull kalla oss alla för
säljare.
Dagens uppgift fokuserar på den viktiga omsorgsförsäljningen, som
vi kan dela in i tre olika varianter.
Uppförsäljning
Sälj extra av det som kunden redan visar intresse för, till exempel
större förpackning, fler färger eller ”ta tre betala för två”. Ge minst tio
exempel på varor eller tjänster i ditt sortiment eller utbud som du kan
skapa ökad försäljning med.
Sambandsförsäljning
Varor som naturligt hör ihop. Se helheten och beskriv hela upplevel­
sen för kunden. Till exempel fuktspray till mockaskorna, dressing till
salladen eller plugg till skruvarna. Ge minst tio exempel på varor eller
tjänster i ditt sortiment eller utbud som du kan skapa ökad försälj­
ning med.
Inspirations- eller kassaförsäljning
Här kan vi sälja ”vad som helst”. Välj något lättsålt, aktuellt eller något
som ”alla” behöver. Till exempel en trisslott, ett presentkort, en tum­
stock eller en blomma. Ge minst tio exempel på varor eller tjänster
i ditt sortiment eller utbud som du kan skapa ökad försäljning med.
– 15 –
öretag
onella
myn-
0 000
ats på
norr till
iljetter
inator
Välkommen till mässan
Eget Företag 2-4/10!
Den 2 till 4 oktober arrangerar Nyföretagarcentrum (för 14:e året i rad!) mässan ”Eget företag”!
Mässan riktar sig till alla som tänker starta eget, men även till dem som redan är företagare, vill
träffa gelikar och skaffa nya erfarenheter och ny kunskap!
Nyföretagarcentrum finns representerade
i över 200 kommuner. Varje år genomför de
23 000 rådgivningar som mynnat ut i 9 000
nya företag! Verksamheten finansieras främst
av näringslivet men även av myndigheter och
organisationer. Sammantaget har de ett 30-tal
nationella sponsorer, men tillsammans med
alla landets Nyföretagarcentrum stöds verksamheten av nära 2 300 lokala företag, organisationer och myndigheter. Alla stöder idén om
att Sverige behöver fler livskraftiga företag.
Mats Evergren, projektansvarig hos Nyföre-
tagarcentrum, berättar att de hade 4 500 besökare första året. I år räknar de med att upp
till 10 000 personer kommer att besöka mäs�san! Även de välbesökta seminarierna har ökat
från 60 till 120 st! För att du ska hitta och boka
plats på lämpliga seminarier, gå in på www.
egetforetag.se/seminarier.
finns möjlighet till transport. Gå in på www.
egetforetag.se och boka plats! Här kan du
även beställa biljetter till mässan.
Nyföretagarcentrum anordnar också busstransporter för att göra det lättare att ta sig till
mässan. Inom ca 35 mils radie, från Hudiksvall
i norr till Motala i söder och från Karlstad i väst
Välkommen till Stockholmsmässan 2-4 oktober 2014 där det mesta är samlat på en och
samma plats!
Mikael Grunden, Medlemsrekryterare
Självklart kommer Sveriges Franchisetagare
att finnas på plats i vår monter för att svara på
frågor som rör franchise.
Utnyttja din medlemsförmån
- semestra i Puerto Banus!
Förutom all hjälp du får som medlem i Sveriges Franchisetagare finns ytterligare en förmån att hyra vår fina lägenhet i pulserande Puerto Banus vid spanska solkusten!
Medlemmar i Sveriges Franchisetagare kan hyra
vår fina penthouse­lägenhet i Puerto Banus. Den
förvärvade vi hösten 2011, dels som placering av våra pengar, dels som medlems­nytta.
Lägenheten hyrs ut på en öppen marknad,
men våra medlemmar har förtur och ett betydligt bättre pris.
Puerto Banus är en hamn strax utanför
Marbella. Orten har under perioder varit ett tillhåll för kändisar och bättre bemedlade personer. Mellan Puerto Banus och Marbella finns ett
känt stråk med lyxhotell och restauranger, känt
som ”the golden mile”. Närmaste inter­nationella
flygplats finns i Malaga.
Vid hamnen finns en liten stad med trånga gränder kantade av vita hus med restauranger, caféer och nattklubbar. Puerto Banus besöks av
drygt 4 000 000 människor varje år. Natt­livet är
det största dragplåstret.
Lägenheten består av tre rum, två badrum,
kök och två altaner samt en parkeringsplats
i gara­ge. Lägenheten lämpar sig väl för upp
till fem personer och är fullutrustad med köksutrustning, sänglinnen, trådlöst internet, tvätt­
maskin med mera Städning och personlig inoch utcheckning ingår. Totalt är lägenheten på
135 kvadratmeter, håller mycket hög standard
och är smakfullt inredd.
Om ni är intresserade av att hyra lägen­heten, så
kontakta Sveriges Franchisetagare på telefon
08-700 63 40.
I Puerto Banus finns både utmärkta promenadstråk och en härlig sandstrand på bekvämt avstånd från den fina lägenhet du som medlem kan hyra!
– 16 –
– R E P O R TA G E –
Om Sveriges Franchisetagares framtid
I den stämma som ägde rum den 17 maj 2014 valdes en ny styrelse i Sveriges Franchisetagare. De nya styrelse­ledamöterna är Niklas Kallberg (AVIS), Sven-Olof Gudmundsson (Statoil),
J­ohan Andersson (7-Eleven) och Kurt Pettersson (Svensk Fastighetsförmedling). Tom Ohlsson,
franchise­tagare i OKQ8, valdes till ordf­örande och efterträder därmed Sven-Olof Gudmundsson. Här berättar han om sina idéer för Sveriges Franchisetagare.
Vi får varje dag bekräftelse på att Sveriges
Franchisetagares behövs. Men vi blir också
påminda om att vi måste växa ytterligare och
svårigheterna som är förknippade med detta.
Utmaningarna är många vid uppstarten för en
ideell organisation, men vi har fått en bra start
trots att vi drabbas av konkurser i franchise­
koncept där vårt medlemsantal varit stort, så­
som Expert och Gallerix.
När jag blickar framåt känner jag ändå att vi
verkligen är på rätt spår. Anledningen är en­
kel. Vi har alla här valt att satsa på Sveriges
Franchise­tagare av en självklar anledning. Vi
vet att behovet finns.
Precis som ett företag så är en nöjd kund den
bästa marknadsföraren. Detta leder till att vi
blir större och större. På denna punkt är jag
helt säker på att vi levererar. Tjänstemännen
Cecilia, Robert, Love och Mikael är enligt mig
Sveriges främsta experter gällande franchise­
frågor. Detta kommer du märka den dagen du
kontaktar dem.
Vår vision
Genom Sveriges Franchisetagares kunnande och ställning skall vi arbeta för ökad
lönsamhet och förbättrade villkor för den enskilde franchisetagaren och för kollektivet i Sverige.
3. Verka för fungerande lagstiftning
4. Att växa
Även om franchise som modell är bra krävs
det hårdare regler för att hålla oseriösa avtal
och franchisegivare borta. Vill du läsa mer
om vårt förslag till lagstiftning kan du gå in på
www.sverigesfranchisetagare.se.
Lobbyverksamheten för en modern lag­
stiftning ska fortsätta som tidigare och jag är
övertygad om att vi kommer se resultat till slut.
Synlighet i media, som till exempel TV4:s Kalla
Fakta, gör förbundet starkare och visar att vi
är en seriös och självklar samarbetspartner för
alla franchisetagare och en trovärdig motpart
för alla franchisegivare.
Idag har vi medlemmar från totalt ett 50-tal
franchisesystem och branscher. Men vi ska
växa ännu mer! Ett större förbund står starkare
inför framtiden. Det är ingen lätt uppgift. Men
som jag skrev ovan så är behovet av stöd till
franchisetagare enormt i Sverige.
Vår vision
Sveriges Franchisetagares vision ser du i
r­utan, och den säger egentligen allt. Det är
precis detta som styrelsen och tjänstemännen
arbetar för varje enskild dag. För att på bästa
sätt verka för vår vision har jag som styrelse­
ordförande satt en agenda som kan delas in i
fyra viktiga poster:
1. Att hjälpa
Sveriges Franchisetagares viktigaste uppgift är
att hjälpa. När man som liten egenföretagare
hamnar i en svår situation (mot till exempel en
kund, sin franchisegivare, hyresvärd eller an­
nan intressent) så vill man ha hjälp. Jag kan
lova att vi gör allt för att försöka hjälpa dig som
medlem!
2. Visa att franchise är bra
Franchise är framtiden. Vi ska visa att franchis­e
är en bra företagsmodell. Jag driver själv ett
bolag som franchisetagare i en bransch med
stora uppstartsbarriärer, där varumärket och
kedjetillhörigheten är helt avgörande. Ett
franchise­koncept där jag både kan vara entre­
prenör, men även dra fördel av det stora bola­
gets fördelar gör att jag har hittat rätt.
– 17 –
Just det! En sak till. Jag vill prata med dig!
Tveka inte att lyfta luren och ringa mig. Vi finns
till för dig och dina synpunkter är viktiga. Slå en
signal direkt på 0708-592294 vet jag…
Tom Ohlsson, Ordförande
Sveriges Franchisetagare specialister inom franchise
Vi verkar för att förbättra franchise­tagarens situation i Sverige. Bland annat har arbetet bidragit till att vi år
2006 fick en lagstiftning som ger ett visst skydd för franchisetagare. Denna är emellertid långt ifrån tillfredställande och vi arbetar vidare för att förbättra det lagstadgade skyddet för alla franchisetagare.
Vi ger våra medlemmar stöd när det gäller relationen med franchisegivare,
andra företag, kommuner och myndigheter. Här följer några exempel:
l Rådgivning, tolkning och förhandlingar när det gäller det egna franchise­
avtalet
l Rådgivning i arbetsmiljöfrågor och jämställdhetsfrågor
l Säkerhetsfrågor där vi har bra avtal med leverantörer av säkerhets­
utrustning för butiksmiljö
l Hjälp i tvister med annonsskojare och andra fakturabedragare genom vår
tjänst bluff-faktureombudsmannen
l Rådgivning och biträde i medlemmarnas kontakter med kommuner,
myndigheter, försäkringsbolag, banker och många andra
l Tillgång till en egen hemsida via Sveriges Franchisetagare
l Utbildning i samarbete med Svensk Bensinhandel. Utöver ett omfat­
tande kursutbud inom ledarskap, säkerhet, arbetsmiljöarbete, data och
mycket annat kan vi skräddarsy kurser för olika verksamheter
l En egen arbetslöshetskassa speciellt för franchisetagare
l Gruppförsäkringar i samarbete med Länsförsäkringar
l Tillgång (hyra) till förbundets lägenhet i Puerto Banus, Marbella
Genomgång av franchiseavtal
För den som planerar att starta eget inom franchise har vi en tjänst (ingår i
medlemsavgiften!) där vi noggrant går igenom avtal och förutsättning. Den
kan också erbjudas till icke medlemmar, men då till en kostnad.
Föreningsservice
Vi ser gärna att franchisetagare hos en och samma franchisegivare samlas
i en egen förening där gemensamma frågor diskuteras. Vi vet att oseriösa
franchisegivare kan ha synpunkter på ett sådant arrangemang när seriösa
aktörer ser en fördel att kunna förhandla med hela sin handlarkår. Förutom
konkret hjälp vid avtalsförhandlingar kan vi också erbjuda service till för­
eningarna med administration som löpande bokföring, bokslut, medlems­
matrikel, fakturering, informationshantering, konferensstöd och IT-stöd.
Bli medlem du med!
Allt detta blir ditt till den facila årsavgiften 2 580 kr + moms - varav den störs­
ta delen är avdragsgill! Vi har alltid franchisetagarens bästa som drivkraft,
och ju fler medlemmar vi har, desto större tyngd får våra åsikter! Läs mer om
oss på www.sverigesfranchisetagare.se eller ring oss på 08-700 63 40.
Välkommen som medlem i Sveriges Franchisetagare - utgivare av FranchiseFocus!
Har du försäkrat din lön?
En av de viktigaste försäkringar du kan ha som
egenföretagare är arbetslöshetsförsäkringen som
ger ersättning om du blir arbetslös.
Den grundar sig på tidigare inkomst, och om du uppfyller
alla villkor kan den uppgå till 80 % av inkomsten. Taket är för
närvarande 680 kr/dag.
Lagen om arbetslöshetsförsäkring är densamma för alla Akassor, men det är en fördel att tillhöra den A-kassa inom det
område man själv verkar. Som franchisetagare är ditt naturliga val Sveriges entreprenörers A-kassa; vi har organiserat
franchisetagare i snart 80 år! Inte bara du som företagare kan
bli medlem, utan också anställda familjemedlemmar.
Staffan Eriksson på Våxnäsmacken i Karlstad rekommenderar
varmt alla i branschen att ansöka om medlemskap A-kassan.
För franchisetagare och bensinhandlare
Det krävs personligt medlemskap i en A-kassa för att kunna få
inkomstrelaterad ersättning. Många tror att det räcker att företaget är medlem i en företags- eller branschorganisation för
att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, men så är
det inte.
För mer information kontakta oss på 08-700 63 45
eller besök www.sverigesfranchisetagare.se
Med utökat
rättsskydd!
Ett skräddarsytt, tryggt och
förmånligt försäkringspaket
för franchisetagare
Nu är det här: försäkringspaketet med skyddet du behöver som
franchisetagare, och det till förmånligt medlemspris.
Rätt skydd för just din verksamhet, bland annat ett förändringsskydd som täcker nya inventarier med mera som du skaffat sedan
den årliga försäkringsgenomgången.
Rätt experter som ger goda råd, hjälper dig om något händer
och som för din talan i exempelvis en tvist med hyresvärden.
Rätt pris – ett förmånligt avtal framförhandlat just för dig
som är medlem i Sveriges Franchisetagare.
Ring 0771-111 765 för ett bättre
försäkringsskydd redan idag!
I samarbete med
B Posttidning
Returadress: Sveriges Franchisetagare
Box 6287
102 34 Stockholm
45 dagars räntefri
kredit gör det enkelt
att driva eget.
Enkla firman
0 kr
första året
(ord pris 600 kr)
Kortet SEB:s Corporate Limit är ett kostnadsfritt tillval i Enkla firman.
I samma paket ingår vår företagsapp, internetbank med extra funktioner
för firman, företagskonto med bankgiro och personlig service dygnet
runt, alla dagar. Vill du veta mer om Enkla firman, ring 0771-62 53 53
eller besök seb.se/drivaeget