Transcript Franchise Focus nr 4 2014 - Sveriges Franchisetagare

Nr 4 december 2014
Lokalt fokus Team
Sportias styrka
Betala med mobilen
Tips i budgetarbetet
Är ditt franchiseavtal lagligt?
FORTNOX SMÅFÖRETAGENS BÄSTA VÄN
• Inga startavgifter
• Inga installationer
• Fria uppdateringar
Månadsavgift från:
GÖR SOM 1000-TALS NÖJDA
SMÅFÖRETAGARE REDAN
GÖR – TA HAND OM DIN
ADMINISTRATION PÅ WEBBEN!
Som småföretagare ska du kunna sköta din administration snabbt, enkelt och tryggt på dina egna villkor.
Med Fortnox har du full valfrihet, full tillgänglighet och full kontroll oavsett om du sköter ditt företag
på Mac eller PC. Du når helt enkelt hela företagets administration från vilken dator du vill, när du vill!
Inga startavgifter eller inköp av programvaror – allt ligger redan klart och väntar på dig i molnet.
Att vi även har en riktigt billig månadskostnad är ju dessutom perfekt för småföretagaren.
Välkommen upp du också!
Molnbaserade administrativa program för småföretagare
– l e da r e –
Slopande av subventionerad
arbetsgivaravgift drabbar unga
Drygt 12 miljarder kronor per år. Det är vad merkostnaden blir för Sveriges företag och arbetsgivare om
regeringen får igenom slopandet av subventionerad
arbetsgivaravgift för ungdomar under 25 år. Franchise
sysselsätter i hög grad ungdomar – särskilt de aktörer
som finns inom handel, restaurang och turism. Summan
är svår att greppa. Men översatt per heltidsarbetande
ungdom betyder det runt 45 000 kronor i merkostnad per år. Ett företag
med exempelvis tre anställda
ungdomar behöver med 40 procents bruttomarginal sälja för mer
än 200 000 kronor mer för att nå
samma resultat som 2014 – och då
är inte kollektivavtalsenliga löneökningar eller höjning av andra
kostnader medräknade.
Stefan Löfven! Den
subventionerade arbetsgivaravgiften för
ungdomar må i era
kalkyler inte ha skapat så många nya
jobb, men uppmärksamma nu detta:
Konsekvenserna för
borttagandet av den
subventionerade
arbetsgivaravgiften kommer för många ungdomar
innebära att de förlorar
sina jobb, och att många
av våra medlemmar istäl-
let själva kommer att fylla ut dessa pass i schemat.
Som tur är för Sveriges ekonomi är min bedömning
att konkurserna ändå kommer bli relativt få, inte på
grund av er politik, utan på grund av att våra medlemmar är entreprenörer och finner nya väger samt själva
hugger i när det behövs. Politik är ibland att vilja, ibland
att vara pragmatisk men alltid att analysera och förstå
dess konsekvenser.
I det här numret av Franchise Focus skriver Svensk
Franchises vd Johan Martinsson en gästkrönika. I sak
delar våra två föreningar den långsiktiga visionen – en
hållbar, lönsam och etisk franchise i Sverige. Dock
skiljer vi oss emellanåt i uppfattning hur verkligenheten ser ut och med vilka medel vi skall nå målen.
Johan Martinsson talar i sin krönika om den låga konkursfrekvensen som en garant för att franchise är en
form som skapar lönsamma och växande företag. Den
verklighet vi ser är att många franchisetagare har det
svårt, men där franchisegivarna för att undvika ett dåligt rykte köper upp sina franchisetagare vid obestånd.
Att franchisetagaren blir utlöst behöver inte betyda att
hen inte lämnar sitt bolag med en skuld. Merparten
av franchiserelationerna i Sverige är behäftade med
personlig borgen, vilket gör att en konkurs sällan är ett
alternativ vid obestånd. Många av de ärenden vi hanterar slutar med att franchisegivaren efterskänker en
del av sin skuld i gengäld mot att franchisetagaren lämnar sin verksamhet och
överlåter sitt företag.
Sist men inte minst vill jag
tillönska alla läsare en riktigt
god jul och ett gott nytt år!
Robert Dimmlich
VD
Ansvarig utgivare
Robert Dimmlich, tel 08-700 63 42
[email protected]
Redaktör
Robert Dimmlich, tel 08-700 63 42
[email protected]
Annonsbokning & material
Ad4you, Nils-Erik Wickman
Krukmakargatan 35C
118 51 Stockholm
Tel: 08-556 960 13,
Fax: 08-556 960 19
[email protected]
Register & prenumeration
Susanne Forslund
Tel: 08-700 63 38
Art & Design
TapeNet Reklam AB
www.tapenet.se
Tryckning
Printfabriken
www.printfabriken.se
Sveriges Entreprenörer Service AB är ett
servicebolag som levererar tjänster till Sveriges Franchisetagare. Sveriges Entreprenörer
Service AB ger företag stöd, råd och hjälp
vid förhandlingar samt i kontakt med andra
företag och myndigheter.
Verkställande direktör
Nummer 4
December 2014
Årgång 3
Omslagsbild
Benny Elmén trivs som franchisetagare för
Team Sportia.
– i nn e h å l l –
Ledaren
Make Up Store i Kristianstad
Dags att planera budget
Team Sportia i Landskrona
Konkurrensverket berättar
3
4
5
6
8
Skattebetalarna - din vän i nöden 10
Gästkrönika av Svensk Franchise 12
Betala med mobilen
13
Så fick 55+ vår hjälp
14
Gå med i A-kassan!
16
Robert Dimmlich
Box 6287
Ynglingagatan 16 3tr
102 34 Stockholm
Tel 08-700 63 40
Fax 08-700 63 49
www.sverigesfranchisetagare.se
[email protected]
Nummer 1, 2015 utkommer under mars.
Manus­­ till redaktionen senast under
februari.
Eftertryck av text och bild förbjudet utan
överenskommelse med redaktionen.
Citera oss gärna, men ange källan.
– R E P O R TA G E –
Den välsminkade
verksamheten
Det finns många anledningar att gå in i en franchiserelation. Några tar klivet eftersom man ser ett starkt varumärke som man vill ställa sig bakom. Vissa tittar djupt på själva affärsidén och väljer okända franchisesystem
för att man bedömer att det är den bästa vägen till framgång. Ida Nilsson, gick in som ägare av butiken för att
hon är en entusiast vars engagemang inte bygger på en excel-kalkyl.
Den lilla galleriagången ekar tom på onsdagsförmiddagen. Den ligger på en plats där inte
många Kristianstadbor passerar varje dag i
sin vardag. I butiken finns hyllor som är fyllda
med allt som kan behövas för att göra sig extra fin, från hudvård till läppstift och nagellack.
Butiken känns modern, fräsch och stilren med
starka toner av svart och vitt. Det är tydligt att
det finns någon här som bryr sig om att det
skall vara städat och snyggt för kunderna. Här
började Ida som timanställd för fem år sedan
då butiken var i bolagsdrift. Det är inte mer än
ett år sen Make Up Store bestämde sig för att
lägga ned butiken i Kristianstad på grund av
att den inte var tillräckligt lönsam. Det ville Ida
absolut inte uppleva.
– Jag tänkte, det här går ju bara inte!
Kristian­stad behöver en Make Up Store-butik.
På bara två veckor blev det bestämt att jag
skulle ta över som franchisetagare. Make Up
Store var generösa, jag betalade egentligen
bara för ett nytt fräscht lager. Det är ingen
hemlighet att de skulle lägga ned butiken för
att den inte gick bra, men jag är övertygad om
att det kan bli bättre, säger Ida entusiastiskt.
Finns potential
Mycket ensamjobb
Den potential som Ida såg grundade sig delvis
i att hon som medarbetare i butiken hade sett
en del rutiner som hon själv tyckte skrämde
bort potentiella kunder.
– Vi kan inte ha soppåsarna stående innanför dörren, vi måste städa hyllorna och vi kan
inte stå och prata i mobiltelefonen under arbetstid. Tidigare fanns det fanns inga ordentliga regler på hur man skulle agera, utan det
var rena vilda västern och så vill jag inte ha det.
Jag tänker på min butik 24 timmar om dygnet! Min butik skall vara bra, sammanfattar Ida
med efter­tryck.
Särskilt viktigt blir det när man ensam-jobbar
så mycket som Ida. De allra flesta dagarna står
hon själv i butiken. Det blir svårt att kunna få
ett dagligt utbyte och feedback.
– Jag försöker bli bättre genom att läsa självhjälpsböcker och hela tiden analysera vad jag
gör. Eftersom jag jobbar ensam kan jag aldrig
få direkt feedback utan jag måste alltid tänka
tillbaka, repetera, och fundera på vad jag kan
göra bättre. Det kan bli lite ensamt. Om man
har jobbat på McDonald’s som jag gjorde när
jag var yngre, så är det stor skillnad mot att
driva den här butiken, säger Ida.
Vann säljtävling
Extrajobb på Pressbyrån
Butiken har gått allt bättre sedan Ida tog över.
Förra året vann hon en intern säljtävling inom
Make Up Store för att ha varit en av dem som
ökat sin försäljning mest i förhållande till året
innan.
– Yttre bekräftelse är viktigt, och jag grät
hejdlöst i två dagar när jag vann. Det var ju min
Oscars-statyett för allt jobb jag hade lagt ned,
minns Ida med ett leende.
Hårt jobb är en verklighet för många små­
företagare, men det är ingen tvekan om att Ida
verkligen får jobba hårt. Butiken har fortfarande inte en omsättning som gör att den helt kan
bära sig ekonomiskt.
– Jag arbetar här sex dagar i veckan, fem
av dem ensam. Sen extrajobbar jag på Pressbyrån också som den sjunde dagen. Det är
skönt med omväxlingen, men jag jobbar sju
dagar i veckan och det kan bli lite tungt. Samtidigt känner jag att jag aldrig vill behöva nyttja
checkkrediter, jag ska kunna leva på lönen från
Pressbyrån också, menar Ida.
Make Up Store i Kristianstad går mycket bättre sedan Ida Nilsson tagit över verksamheten.
Flera nya grepp
För att locka in kunderna så prövas många olika grepp, bland annat sminkkurser på kvällstid
där kunderna får betala, lära sig produkterna
och ta hem varor för värdet av kursen. En svårlockad grupp - killarna - har man också försökt
nå på det sättet.
– Vi har haft någonting som hette ”kill-kvällar”, då grabbar blev inbjudna till en kväll här i
butiken, med öl och jordnötter. Sen fick man
lära sig om hudvård och träna på att lägga
lite concealer runt ögonen för att de skulle se
pigga ut, men det har vi tyvärr slutat med nu,
berättar Ida med ett leende.
Framöver handlar det om att få upp omsättningen till en nivå där butiken kan bära sig
själv. De planer som finns är att se över möjlig­
heterna till en Street Store, och att samverka
mer med lokala företag och anordna skräddarsydda kvällar till dem. Det handlar också om att
öka andelen sälj till de kunder som kommer in.
– Vi satsar på att vinna säljtävlingen detta
året också, säger Ida skrattandes.
Love von Gertten, Ombudsman
– 4 –
– R E P O R TA G E –
Viktiga tips på vägen
i budgetarbetet
I dessa tider sitter många i budgetarbete inför nästa år. En budget är enkelt beskrivet en prognos över framtida
planerade ekonomiska händelser. Den bör till stor del vara i linje med marknadsplaner och budget för er franchisegivare. Ibland sker budgetarbete tillsammans med er franchisegivare. Nedan följer tips på saker som du
som franchisetagare speciellt skall tänka på.
Budgeten är ett viktigt verktyg i arbetet med att
styra företagets ekonomi, och hur det är ställt
med den. Det är viktigt att löpande stämma av
det verkliga ekonomiska utfallet mot det pla­
nerade budgeterade utfallet
och utifrån det fatta rele­vanta
beslut om åtgärder. Viktigt är
också att sköta inventeringar
löpande, inte bara vid års­
bokslut, om detta är aktuellt.
Detta för att få en så klar bild
som möjligt av hur bolaget
mår.
Budget för franchiseverksamheten
I många avtal finns klausuler
kring önskad utveckling av till
exempel marknadsandelar,
och givaren kan ibland häva
avtalet, efter föregående var­
ning och rättelsetid, om inte detta uppnås. Ofta
sker det oavsett hur marknaden ser ut i övrigt
beroende på konjunktur, nya konkurrenter, el­
ler om både givaren själv och samtliga tagare
backar i omsättning och marknads­andelar. Om
givaren skrivit in i avtalet att vissa budgetmål
måste uppfyllas för att inte avtalet skall kunna
hävas är det ytterst viktigt att ni står bakom
dessa mål. Om ni inte gör det skall detta om­
gående påtalas skriftligen att ni inte anser att
budgetmålen är realistiska.
Marknadsplan
När du börjar din marknads­
plan gör du en kartläggning av
hur marknaden och konkur­
rentsituationen ser ut. Detta
bör du kunna få hjälp med av
din givare om du inte har den
kunskapen ännu eller är ny.
När du är klar med kartlägg­
ningen beskriver du sedan hur
du tänker dig att nå dina kun­
der, eventuella nya kundgrup­
per du vill bearbeta samt hur
du konkret arbetar med olika
aktiviteter för att nå dina mark­
nadsmål.
Givaren bör i god tid pre­
sentera sin marknadsplan med inlagda aktivite­
ter för central marknadsföring så ni kan planera
ert lokala arbete efter den. Dessutom kan ni
behöva en plan för att beställa hem varor etc
till kampanjer och kanske bemanna extra vid
vissa tillfällen.
I vissa avtal finns också inskrivet hur mycket
pengar företaget ska avsätta till lokal marknads­
– 5 –
föring och till vilka aktiviteter dessa pengar skall
gå. För att inte begå avtalsbrott bör du kontrol­
lera så det stämmer med vad du har budgete­
rat. Om du tycker att pengarna kan användas
till andra aktiviteter än de som finns uppräknade
i avtalet, fråga om det är okej och se till så att
du får ett skriftligt svar om det är godkänt att
göra avvikelser.
Marknadsföringspengar
I en hel del avtal avsätts pengar från er franchise­
tagare för att bekosta central marknads­föring.
Isåfall skall detta gås igenom noga. Först ska
det stämmas av att förra årets pengar använts
till det avsedda ändamålet. Sedan skall en plan
för nästa års arbete presenteras, och i vissa fall
godkännas av franchisetagarna.
Detta är upphov till många diskussioner mel­
lan givare och tagare; används pengarna till rätt
saker? Tydligt är i alla fall att om det finns en pro­
cent ni betalar in som är märkt för marknads­
föring skall detta inte gå till annat eller läggas till
vinst i givarbolaget. Om pengarna till stor del
består av marknadsföringsbidrag från leveran­
törer där ni gjort inköp är det också skäligt att
ni som franchisetagare har en påverkan på vad
dessa skall användas till.
Cecilia Tall, biträdande direktör
Sveriges Franchisetagare
– r e p o r ta g e –
Ett sportsligt
samarbetsklimat
Team Sportia är en kedja som är hårt konkurrensutsatt av jättar som Intersport och Stadium. Franchisegivaren
låg så sent som för ett år sedan i rekonstruktion. Fasaden är dessutom under renovering och skyltarna bortplockade. Det är lätt att föreställa sig att det skulle råda dystra tongångar hos franchisetagarna. Men på Team
Sportia i Landskrona berättar istället Benny Elmén om hur man utvecklat det goda samarbetet mellan ortens
lokala aktörer och styrkan inom Team Sportia.
Benny Elmén är inte precis ny på jobbet. Efter
en period i livet där han enligt egen utsago
var lite “vilse i själen” och sålde brandsläckare
med dörrknackning så hamnade han i Team
Sportia. Det var 21 år sen.
Men det var långt ifrån en självklarhet att han
skulle hamna här.
– Jag var extremt målmedveten, jag skulle
verkligen jobba i en sportbutik. Så jag hittade
en Intersport-butik i Löddeköpinge och bokstavligen bombade dem med mitt cv. Efter
några veckor så ringde chefen och frågade om
det var jag som “terroriserade hans personal”,
minns Benny och ler stort.
- Vi kände killen som hade Intersport och vi
brukade skicka kunder till varandra när vi saknade en särskild vara. I vissa fall kunde det till
och med vara så att vi ringde till Intersport och
de skickade över en kille med den efterfrågade
varan som vi sen la i en Team Sportia-påse
och sålde till kunderna. Även när en av våra
konkurrenter Sporty skulle lägga ned så var
det i allas intresse att de idrottsklubbar som de
hade avtal med inte skulle bli drabbade, så vi
kom överens om att ta över deras åtaganden.
Det är viktigt på en liten ort att hålla vad man
lovar och även om man tvingas sluta så vill man
inte att kunderna skall drabbas, fastslår Benny.
Äntligen egen
Det lokala samarbetet
Efter några år, med ägarbyten och flytt stod
äntligen Benny själv som franchisetagare för
Team Sportia i hamnstaden Landskrona.
Lagom till att skyltarna hade åkt upp utanför
butiken så fanns det många mindre sportbutiker som alla ville ha kundernas uppmärksamhet. Trots den hårda konkurrensen fanns det
ändå utrymme för mycket samarbete mellan
handlarna.
Just samarbetsklimatet i Landskrona är något som han återkommer till flera gånger. I en
mindre ort som ligger nära större städer och
köpcentrum såsom Väla i Helsingborg, Center Syd i Löddeköpinge och alla köpcentrum
i Malmö, för att inte tala om den ökade internethandeln, så har man sett det som extra
viktigt att samarbeta för att gynna den lokala
handeln.
Benny trivs som franchisetagare för Team Sportia i Landskrona.
– Vi startade upp en paraplyorganisation i Landskrona för fyra till fem år sedan
som består av handlare, fastighetsägare och
Landskrona Stad. Där har alla parter hjälpts
åt med många olika projekt för att hålla staden levande och gynna handeln. Vi handlare
var bland annat med och hjälpte till att fräscha
upp torget, och det centrala var att vi hade en
gemensam lösning för att det skulle se snyggt
ut istället för att alla körde sina egna idéer.
Paraplyorganisationen finansieras med medlemsavgifter, och otaliga andra projekt såsom
Kulturnätter till Spökaftnar har delvis sponsrats av handlarna. Även om det naturligtvis
finns ett egenintresse för handlarna att gynna
handeln så blir resultatet “ett bättre Landskrona för alla”.
– Som exempel gör tomma lokaler att det
kommer färre kunder som bestämmer sig för
att handla i Landskronas innerstad. Så, om
en fastighetsägare står med en tom lokal så är
det inte bara hans problem, det är allas problem. Då försöker vi handlare dra i våra kontakter för att se om vi kan få in en hyresgäst,
och vi har naturligtvis också mycket synpunkter på vem det är så att vi får in ett bra utbud
till Landskronaborna och en hyresgäst som
vill arbeta långsiktigt, berättar Benny.
Han menar att Landskrona är den enda staden i Sverige som tydligt och starkt har tagit
avstånd från ett externt köpcenter, vilket han
är väldigt stolt över. När Biltema skulle etablera sig i Landskrona så ville de lägga sig ute
vid rondellen in till stan, vilket fick innerstadshandlarna att gå i taket då man inte vill splittra
på handeln.
- Här gjorde Landskrona stad och stadsbyggnadskontoret ett bra jobb som lyssnade
på våra synpunkter och tog upp detta med
Biltema, vilket slutade med att de flyttade sin
verksamhet innanför järnvägen. Så nu har vi
istället fått en bredare cityhandel istället för en
splittrad, säger Benny nöjt.
Rekonstruktionen
Team Sportia är en franchisekedja som till
största delen är ägd av sina handlare, vilket
naturligtvis möjliggör ett starkare inflytande
– 6 –
– r e p o r ta g e –
brukar skickas ut via olika automatutskick.
Inom Team Sportia sköts detta genom stora
inköpsmässor.
– Vi samlar våra avtalsleverantörer på ett
och samma ställe i Borås, där det finns ett
sortiment att köpa. Här skall grundstommen
byggas i en Team Sportiabutik och man skall
kunna hitta ett visst antal basprodukter för att
det skall finnas en viss enhetlighet över kedjan. Sen är det viktigt att man lokalanpassar
sin verksamhet. Vi väljer själva vilka produkter
som det skall vara automatisk påfyllning på.
Vi får hela tiden bestämma se hur mycket av
en viss vara som vi skall ha i lager, och vi kan
bestämma när det skall beställas nya. Vi kan
också helt strunta i att ta in varor som inte säljer för att undvika onödig kapitalbindning.
Bollar i olika former och storlekar hör hemma i en sportbutik.
på kedjan, men det förhindrar inte att ekonomiska problem kan uppstå. Franchisegivaren Team Sportia AB meddelade 2012 att
de hade gjort en förlust på 27 miljoner kronor,
och problemen blev akuta i maj 2013 då SEB
sa upp krediterna med Team Sportia. Resultatet blev att Team Sportia AB ansökte om
rekonstruktion.
– Det var naturligtvis omskakande som
handlare, men vi var samtidigt väldigt insatta
i rekonstruktionen då Team Sportia var transparenta. Organisationen har alltid varit sund,
men visst var det en del “lik i lasten” som spökade. Under resans gång har det varit franchisetagare som har slutat eller sålt under för dåliga omständigheter, vilket ledde till att Team
Sportia tog in dessa enheter i egen drift och
detta tyngde ned resultatet. Inga franchisetagare var intresserade att ta över butikerna eftersom förutsättningarna var för dåliga och då
blev Team Sportia sittande med butiker som
gick med förlust. Sen kanske man anställde
lite väl många på Team Sportia under en period. Fokus blev att knyta till sig nyckelpersoner
i branschen för att spetsa till verksamheten,
men det blev naturligtvis en dyr historia som
kan ha bidragit, menar Benny.
så drabbades ändå handlarna.
– Man skall komma ihåg att ett företag i rekonstruktion är ett kontantsamhälle, det blir
svårt att få krediter från dem. Varumärket tar
ju också skada, kunder kommer in och oroar
sig om butiken skall behöva stänga och vilka
konsekvenser det i så fall får. Tack och lov har
det återhämtat sig nu, och som jag säger –
vindrutan är större än backspegeln. Vi har
bytt logga och uppdaterat konceptet. Team
Sportia AB är åter igen en sund verksamhet
med en slimmad organisation och rätt man på
rätt plats. Nu tittar vi framåt, säger Benny.
Team Sportias styrkor
Normalt i större kedjor så sker alla inköp via
Franchisegivaren, och så är det även i Team
Sportia. Mer ovanligt inom sportbranschen
är att handlarna själva får vara med och välja
ut de produkter som skall säljas, utan dessa
Just den lokala anpassningen är något som
är extra viktigt i en stad som Landskrona,
som har en större del låginkomsttagare än
snittet i Sverige. Därför är det svårt för handlare här att ha ett allt för stort fokus på premiumprodukter. Det blir därmed extra viktigt att
kunna leverera bra produkter till lägre priser,
och Benny ser med tillförsikt mot framtiden.
– Jag tror ändå på att vi har en spännande
framtid inom Team Sportia. Intersport och
Stadium har vi koll på, XXL blåser in på marknaden och krigar med pris precis som Media
Markt och Elgiganten gör inom elektronikbranschen. Vi har nätet som en ständig konkurrent. Vi måste alla rannsaka oss själva och
se vad vi kan göra för att ta marknadsandelar.
Och inte minst vill vi ju vara stolta över skylten,
den skylten är en kvalitetssäkring för oss. Vi
känner igen den, servicen är bra, produkterna
är bra och det är tryggt att handla här avslutar
Benny stolt.
Love von Gertten, Ombudsman
Snygg och tydlig exponering av varorna – med prisinformation – är ett måste för att nå bra försäljlning.
Liknande problem med att man börjat driva
dåliga butiker i egen regi har tidigare sänkt
kedjor såsom Gallerix och till viss del även Expert, men precis som Benny säger så är det
svårt för franchisegivaren att reagera i de fallen
som butikerna börjar gå dåligt och franchisegivaren står som avtalspart på hyresavtalen.
En konsekvens av butiker som går dåligt ekonomiskt blir ofta att centrallagren växer vilket
binder mycket kapital, som i sin tur bidrar till
försämrad likviditet för franchisegivaren. Det
skapas i ett sådant scenario även extra oro
för franchisetagarna inom Team Sportia då
de själva äger aktier i franchisegivaren. Även
om rekonstruktionen till slut blev lyckad och
Team Sportia nu återigen är ett vitalt företag
– 7 –
– r e p o r ta g e –
Konkurrensverket varnar för
fallgropar i franchiseavtalet
Är innehållet i franchiseavtalen lagligt? Reitan och Make Up Store är två stora varumärken som under 2000-talet har brutit mot konkurrenslagstiftningen och först rättat sig efter att Konkurrensverket har inlett en utredning. "Det viktiga för franchisetagarna att förstå är att de har en skyldighet att säga nej om franchisegivaren
försöker styra deras priser på ett otillåtet sätt", fastslår Trine Osen Bergqvist på Konkurrensverket.
Konkurrensverkets uppgift är varken liten eller
enkel. Myndigheten skall säkerställa att det råder en fungerande konkurrens i Sverige, med
målet att säkerställa välfärd för konsumenterna genom väl fungerande marknader. På ren
svenska betyder det att företag skall konkurrera för att det i slutändan skall bli så bra som
möjligt för alla konsumenter.
Tre områden
Inom franchisevärlden förekommer Konkurrensverket mest inom tre områden – prisstyrning, förvärv och karteller. En kartell uppstår
när två eller fler konkurrenter har ett samarbete
som går ut på att begränsa konkurrensen mellan företagen, till exempel genom marknadsdelning eller gemensamt fastställda priser. Till
exempel så fälldes flera av drivmedelsbolagen
i början av 2000-talet för otillåtet samarbete
kring rabatter. Konkurrensverket prövar också
företagskoncentrationer, det vill säga när två
eller fler företag slås samman. Konkurrensverket kan ingripa mot koncentrationen om denna leder till väsentligt minskat konkurrenstryck,
till exempel om det nya företaget får en alltför
dominerande ställning på marknaden. Ett sådant aktuellt exempel kan vi hitta inom mäklar­
världen där Konkurrensverket har ingripit för
att stoppa Swedbank Fastighetsbyråns köp
av Svensk Fastighetsförmedling, vilket har lett
till pågående process i domstol.
Företagssamarbeten
Samarbeten mellan företag som arbetar i
samma handelsled, exempelvis som Apple
och Samsung, kan beskrivas som horisontella (vågräta) avtal. Trine Osen Bergqvist är
biträdande enhetschef på enheten för missbruk och vertikala avtal, en enhet på Konkurrensverket som har ansvar för tillsynen av vertikala (lodräta) avtal. Det innebär avtal mellan
företag i olika handelsled, exempelvis leverantörsavtal, återförsäljaravtal och franchiseavtal.
Reitan i blåsväder
Gällande prisstyrning var Reitan (som företräder Pressbyrån och 7-Eleven) i blåsväder
redan 2006. I franchisesystemet så var franchisetagarna tvungna att använda kassasystemet Store Point och priserna i systemet kunde
endast ändras av Reitan. Om franchisetagarna skulle ändra priserna var de tvungna att
tillhandahålla en parallell prislista vid sidan av
kassasystemet. Dessutom hämtades alla pris-
uppgifter till hyllkantsetiketter från Store Point,
vilket gjorde att franchisetagarna i så fall var
tvungna att manuellt prismärka samtliga varor
där man önskade avvikande priser gentemot
de som Reitan hade satt. Konkurrensverket
bedömde att detta utgjorde otillåten vertikal
prisstyrning.
– Både Reitan och Make Up Store, har haft
utredningar riktade emot sig. I båda fallen
ledde det fram till att företagen gjorde frivilliga
åtaganden att rätta till de problem som vi påtalade, berättar Trine.
Oklara gränser
För den enskilde handlaren är det naturligtvis
svårt att veta vad som gäller för att hålla sig
på rätt sida av lagen, vilket är viktigt. I ett franchiseavtal så finns det två parter, och oavsett
om givaren har varit den som styrt priset så är
båda parterna medskyldiga ifall det visar sig
att man har tillämpat en prispolicy som varit i
strid med konkurrenslagstiftningen. Gränserna för om man kan anses ha tillämpat otillåten
prisstyrning är inte heller glasklar:
– Man kan komma överens om ett högsta
försäljningspris, så kallade maxpriser. Däremot
är det som en utgångspunkt inte tillåtet att
sätta ett fast eller lägsta pris för en viss vara i
ett franchisesystem. I gråzonen ligger rekommenderade priser. Det är tillåtet att rekommendera ett visst pris, förutsatt att det rekommenderade priset inte genom morot eller piska från
någon av parterna får karaktären av ett fast
eller lägsta pris, förklarar Trine.
Svår balansgång
Detta innebär en svår balansgång för franchise­
tagare. I de allra flesta franchise­systemen så
finns det just ett rekommenderat pris i avtalet, och i vissa fall finns det regleringar även
i handbok eller manual. Enligt konkurrenslagstiftningen är utgångspunkten att varje företag
ska ha rätten och möjligheten att sätta ett så
lågt pris som företaget önskar. Konsumentnyttan styr. Handen på hjärtat, det är dock få franchisetagare som i ett läge där franchisegivaren
sätter ett rekommenderat pris avviker från det
priset.
– Ifall en franchisekedja tillämpar otillåten
vertikal prisstyrning så kan vi hålla både franchisegivare och franchisetagare ansvariga,
Trine Osen Bergqvist, jurist
på Konkurrensverket.
– 8 –
– r e p o r ta g e –
även om de fasta priserna införs på franchisegivarens initiativ. De båda anses ha medverkat till överträdelsen. Men Konkurrensverket
kan välja att gå endast på leverantören eller
franchisegivaren om denna bedöms ha varit
drivande. Precis som vid kartellbildning kan
företag dessutom få eftergift från konkurrensskadeavgift om franchisetagaren är den som
först anmäler överträdelsen till Konkurrensverket. Anmälning kan också göras anonymt om
man är rädd för att den skall skada relationen
med franchisegivaren, säger Trine.
Det finns muskler
Konkurrensverket har kraftfulla verktyg för att
utreda överträdelser av konkurrenslagen. Om
det finns misstanke om en allvarlig överträdelse kan Konkurrensverket välja att utföra
en så kallad gryningsräd. Det innebär att man
gör ett oanmält besök hos företaget eller före­
tagen. Tillvägagångssättet har använts vid
vertikala prisstyrningsfall i andra länder. Vid en
gryningsräd kan interna dokument kopieras
och datorer speglas. Konkurrensverket kan
också kalla personer till förhör och läsa upp
från förhörsutskrifterna om vittnet ger en avvikande förklaring vid en eventuell domstolsförhandling. Konkurrensverket kan alltså kalla
franchisetagare och franchisegivare till förhör
och ställa frågor om den faktiska tillämpningen
av franchiseavtalet.
– Det viktiga för franchisetagarna att förstå
är att de har en skyldighet att säga nej om
franchise­givaren försöker styra deras priser på
ett otillåtet sätt, fastslår Trine.
Inga småfall
I vissa fall kan effekterna av en vertikal prisstyrning dock vara för små för att Konkurrens­
verket ska prioritera att ingripa mot denna.
Konkurrensverket har nyligen beslutat att inte
ingripa i ett fall där en tillverkare av proteinpulverprodukter tillämpade tvingande lägstapriser
gentemot sina återförsäljare.
– När Konkurrensverket tar ställning till om
ett ärende ska prioriteras för vidare utredning
beaktar verket bland annat skada på konkurrensen och för konsumenterna. Beroende
på omständigheterna i det aktuella fallet var
sanno­likheten att prisstyrningen skulle leda till
någon mer betydande skada på konkurrensen
och konsumenterna inte tillräckligt stor för att
Konkurrensverket skulle prioritera fortsatt utredning. Konkurrensverket gjorde alltså ingen
rättslig bedömning av frågan beträffande om
prisstyrningen stred mot konkurrenslagen, säger Trine.
även i svensk rätt fastslagit att varje återförsäljare i princip måste tillåtas ha en webbplats för
att sälja produkter. En webbsida är ju i regel en
form av passiv försäljning eftersom det är ett
berättigat sätt att ge kunderna möjlighet att nå
återförsäljarna. Man får inte förhindra någon
från att kunna besöka en webbplats, och man
får inte kräva automatiska omdirigeringar. Att
ha sådana begränsningar i möjligheten till passiv försäljning anses som en särskilt allvarlig
konkurrensbegränsning som inte omfattas av
EU:s gruppundantag för vertikala avtal, framhärdar Trine.
Försäljning via internet
En annan vanlig fråga som dyker upp i
franchise­tagarnas verksamhet är konkurrensklausulen. Det är mer regel än undantag att
dessa finns i franchise­avtalen, och de innebär
i de allra flesta fall en konkurrensbegränsning
på ett år. Det brukar därefter variera beroende
på franchise­system. Vissa har en tydlig geografisk begränsning, exempelvis till den lokal
vari­från man bedrivit verksamheten, medan
andra klausuler är globala. I vissa system, där
franchise­tagarna är yrkesspecialister (exempelvis optiker, jurister eller läkare) så kan en
alltför omfattande konkurrensklausul innebära
ett rent yrkesförbud.
– Konkurrensklausuler som löper efter det
att franchiseavtalet har löpt ut omfattas inte
av gruppundantag med mindre klausulen
begränsas till ett år och är nödvändig för att
skydda know-how som franchisegivaren har
överfört till franchisetagaren. För att omfattas av gruppundantag måste klausulen också
begränsa sig till det försäljningsställe varifrån
franchisetagaren har bedrivit sin verksamhet
under avtalsperioden. Till skillnad från vertikal
prisstyrning och förbud mot passiv försäljning
är konkurrensklausuler dock ingen så kal�lad ”särskilt allvarlig begränsning”. Bara för att
de inte omfattas av gruppundantag kan man
alltså inte utgå ifrån att de strider mot konkurrenslagen. Man måste göra en individuell bedömning av den enskilda klausulen för att avgöra om den är otillåten. Generellt kan sägas
att ju längre konkurrensklausuler, desto mer
know-how måste franchisegivaren ha överfört till franchisetagaren för att klausulen ska
vara tillåten. En långvarig konkurrensklausul i
ett system där det inte har överförts mycket
know-how kan strida mot konkurrenslagen,
menar Trine.
En annan väldigt vanlig avtalskonstruktion i
franchiseavtal är att franchisegivaren delar ut
försäljningsområden, men samtidigt reserverar
ett område helt till sig själv – det digitala området. Franchisetagare förbjuds helt sonika att
ha någon form av försäljning på nätet. Det är
tveksamt om detta är lagligt enligt Trine.
– Man får avdela områden i ett franchise­
system, men man får som en utgångspunkt
inte förhindra passiv försäljning. Förbud mot
passiv försäljning anses enligt EU:s konkurrensrätt som en särskilt allvarlig konkurrens­
begränsning. Passiv försäljning, det är om
någon kommer till din butik eller din webbsida
och vill köpa något, förklarar Trine.
Passiv försäljning alltid tillåten
Detta skall därmed särskiljas från aktiv försäljning, där en franchisetagare aktivt bearbetar
kunder i en annan franchisetagares område.
Passiv försäljning, skall i princip alltid vara til�låtet och får inte förhandlas bort av franchise­
givaren.
– Det kan vara förbjudet för en franchisegivare att förbjuda en franchisetagare att inneha
och sälja från sin webbsida. Europeiska kommissionen har i riktlinjer som är vägledande
Konkurrensklausulen
Från Sveriges Franchisetagares sida känner vi
att flera av de exempel som beskrivits ovan är
relevanta och där det mycket väl kan behöva
klargöras en med praxis. Denna kan exemepelvis skapas genom att det riktas en anmälan
mot en klausul eller en prisstyrning i något system. Alla parter behöver veta vad som gäller
på marknaden, och vi vet att våra medlemmar
vill agera enligt lagen.
Love von Gertten, Ombudsman
Franchise Focus på besök
hos konkurrensverket.
– 9 –
– r e p o r ta g e –
Ny avtalsleverantör –
Skattebetalarna
Här kommer ytterligare en avtalsleverantör att läggas till listan. Denna gång är det Skattebetalarna som erbjuder en tjänst som förhoppningsvis ingen skall behöva använda – men som kan bli guld värd om den skulle bli
aktuell.
Skattebetalarna bildades redan 1921 av
härads­hövding Marcus Wallenberg som reda­n
då ansåg att skattemedel ibland användes på
ett mindre klokt sätt. Han skrev då följande me­
ning som sedan dess kommit att bli förening­
ens rättesnöre – och som finns på en vägg på
kontoret under hans bild:
”Det måste i en tid då anspråken få karaktä­
ren av en julgransplundring finnas någon som
ropar halt.”
Det är ju faktiskt våra skatter vi pratar om,
det som vi alla delar med oss av för att få
ett bättre och tryggare samhälle. Dessvärre
verkar det som de politiker vi anförtror våra
skattepengar tycks anse att dessa kommer
som manna från himlen, och att de därför
kan satsas på en del minst sagt märkliga
projekt. Pengarna finns ju där, och något
skall de användas till – och den gamla san­
ningen att det är lätt att vara generös med
andras pengar verkade stämma redan 1921
– och gör det i än högre grad 2014 enligt
Skattebetalarna.
Föreningens mål
Föreningen har tre mål med sin verksamhet
som alla förstås har med skatter att göra –
därav föreningen namn.
Effektivt utnyttjande
Våra skattepengar skall användas så effektivt
som möjligt, på alla nivåer – en i sanning be­
undransvärd målsättning om än ack så svår att
förverkliga.
Ökad rättssäkerhet
Om en småföretagare får en skatterevision kan
det få ödesdigra konsekvenser. För det första
tar det mycket tid – eller kostar mycket pengar
– eller i värsta fall både/och! Dessutom har
Skatteverket tolkningsföreträde och kan besluta
i frågor där parterna har olika synpunkter. Det
betyder att en småföretagares rättssäkerhet
i skattefrågor är obefintlig – och att anlita en
skattejurist kostar mycket pengar.
Verka för lägre skatter
Det följer egentligen med automatik av punkt ett
och två. Om vi hushåller effektivare med våra
gemensamma resurser kommer skatterna att
sänkas – till gagn för alla löntagare som då får
mer i plånboken.
Driva opinion
Till detta kommer att driva opinion i skatte­frågor.
En stor fråga som engagerade Skattebetalarna
i många år var den fastighetsskatt som fanns
förr och som många ansåg vara djupt orättvis.
När Sverige fick en ny regering 2006 fick man
äntligen gehör för detta och fastighetsskatten
avskaffades.
Slöseriombudsmannen
Den politiker eller tjänsteman som satsar
skatte­pengar på projekt som är dömda att
misslyckas riskerar att uppmärksammas av
Skattebetalarnas slöseriombudsman. Han har
till och med givit ut en bok med titeln ”365
sätt att slösa med dina skattepengar”. Den
Joacim intill grundarens porträtt med det
egna citatet, sedan 1921 föreningens rätte­
snöre, på plaketten nedanför.
– 10 –
– r e p o r ta g e –
Sunt Förnuft nummer 1 från 1921 - och
alla nummer finns i bokhyllan bakom. En
förening i tiden har koll på sin historia!
innehåller fascinerande exempel på ruffel och
båg med skattemedel. Håll till godo med två
av dem:
Pengarna i myren
I Kiruna byggde man 2010 om en myr till
en konstgjord sjö för 30 miljoner kronor.
Kommunpolitikernas idé var att locka till sig
de bilföretag som vintertestade sina bilar.
Problemet var att inga bilföretag har varit intres­
serade, bland annat därför att torv flöt upp från
myrbotten och förstörde isen. Därför fick sjön
tömmas. Kiruna kommun varnades för bygget
av Per-Gunnar Sandström från biltestarnas
samorganisation.
– Man har isen gratis på så väldigt många
andra ställen i landet. Att börja tillverka sjöar
och isar på det här sättet som Kiruna gjort var
väldigt långsökt.
Köp billigt, renovera dyrt, sälj billigt
Bollnäs kommun köpte järnvägsstationen i
Kilafors 2007. Den var i dåligt skick, så priset
var bara 365 000 kronor. Därefter renoverades
stationen för nära fyra miljoner. Fyra år senare
sålde kommunen fastigheten för 360 000 kro­
nor. Köparen var ledamot i kommun­fullmäktige
samt i teknik- och fritidsnämnden för det lokala
partiet Bollnäspartiet.
Det är utmärkt att dessa nära nog rent krimi­
nella handlingar uppmärksammas, och vi hop­
pas att politiker och beslutsfattare tänker en
gång till innan tveksamma beslut fattas. Kan
detta bli något för Slöseriombudsmannen?
Kanske kan det få någon att tänka ett varv
till om risken finns att uppmärksammas på
detta inte helt positiva sätt.
Skatterättsskydd
Men nu tillbaka till den tjänst som Skatte­
betalarna nu för första gången erbjuder utanför
sin medlemskår som för övrigt består av 50 000
medlemmar (avgift 390 kr) varav 5 000 är före­
tag (avgift 1 000 kr). Den heter Skatterättsskydd
och innebär att den företagare som råkar ut
för en skattekontroll får hjälp att driva sin sak
gentemot Skatteverket om så skulle behövas.
– Vi vet att det ofta innebär stora kostnader
för en småföretagare att förklara sig när skatte­
verket ställer krav på en mer detaljerad redovis­
ning, förklarar vd Joacim Olsson.
Om Skatteverket inte är nöjda med svaret
som före­tagaren ger har Skatteverket dess­
utom tolkningsföreträde, det vill säga det är
deras version som gäller, och då måste fö­
retagaren köpa in juridisk kompetens för att
möta upp mot Skatteverkets maskineri. Med
Skatte­rättsskyddet får företagaren hjälp av våra
skatte­jurister som kan detta med skatterätt
utan och innan. Vi tar över hela processen och
driver den vidare i alla instanser som krävs –
och det kostar inget extra, inte ens en självrisk.
Vi driver ett trettiotal sådana case varje år, och
vi får rätt i cirka 25 procent av fallen. Det kan
tyckas vara en låg siffra, men om man vänder
på den blir förhållandet snarast det motsatta.
Tänk att Skatteverket, med nära nog oinskränkt
makt, gör fel i var fjärde fall! Flera gånger har
också regelverket justerats efter utgången av
dessa mål.
Sunt förnuft
Detta svårdefinierade begrepp är också nam­
net på den tidskrift som föreningen ger ut - se­
dan starten 1921, faktiskt! Där tar man föga
förvånande upp olika frågor av skattekaraktär;
i senaste numret presenterades den person i
– 11 –
Sverige som betalar mest i skatt – nästan 60
procent. Visserligen långt ifrån de dryga 100 pro­
cent som Astrid Lindgren på sin tid åkte på och
som resulterade i en ordväxling mellan henne
och dåvarande finansminister Gunnar Sträng som den gode Astrid klart vann på poäng och
som enligt många blev en starkt bidragande
orsak till att Socialdemokraterna förlorade va­
let 1976. En intressant aspekt är att samtliga
nummer av tidningen finns på Skattebetalarnas
kontor i centrala Stockholm, prydligt inbunda.
Där ligger till och med Bensin&Butik i lä! För det
första startades vår tidning inte förrän 1936, och
för det andra har vi bytt namn några gånger,
men Sunt Förnuft har haft samma namn sedan
starten.
Priset
Till sist måste frågan komma – vad kostar det
att försäkra sig mot en skattekontroll?
– Nja, vårt Skatterättsskydd är per definition
ingen försäkring, menar Joacim. Då skall andra
kriterier vara uppfyllda. Men visst är principen
densamma. Vårt rättsskydd är självfinaniserad,
det vill säga de avgifter som betalas in skall
täcka hanteringen. Grundpriset är 1 500 kronor
– plus 1 000 kronor i medlemsavgift, alltså totalt
2 500 kronor. Men för medlemmar i Sveriges
Franchisetagare är priset 750 kronor – och
det krävs inget medlemskap. Men det är klart
att vi hoppas att många ändå passar på att
bli medlemmar. Och tänk på att en skattejurist
kostar minst det dubbla – för en enkel första
konsultation.
Låter detta som en bra investering? Skicka då
ett mejl till [email protected] med namn
och telefonnummer och uppge att du är medlem i Sveriges Franchisetagare så kommer mer
information.
Rolf Karlsson
– GÄSTKRÖNIKA –
Delad kunskap ger dubbel
kunskap – och ökad lönsamhet
Modernt ledarskap och framgångsrikt företagande handlar för mig om att utnyttja alla tillgängliga resurser
maximalt för att nå sina mål. Som ledare och chef har jag därför alltid varit mån om att engagera min omvärld i
mitt arbete och mina beslut. På det sättet har jag fått ovärderlig hjälp och nya infallsvinklar på frågeställningar
jag aldrig hade kunnat komma upp med på egen hand.
Att själv är bäste dräng stämmer alltså inte.
Inte heller det gamla talesättet att ensam är
stark. Det är nämligen precis tvärtom. I synnerhet om man arbetar som chef eller ledare.
Efter ett snart 30-årigt yrkesliv – med tvära
kast som ledare för stora företag och egen
verksamhet, mellan utlandsjobb och verkligt
lokala affärer – ser jag idag en väldigt tydlig
röd tråd i allt jag har gjort i mitt yrkesliv. Jag
har delat med mig, och fått mångdubbelt tillbaka. På samma sätt som visionära systemutvecklare arbetar med öppna källkoder har jag
alltid strävat efter att ge människor omkring
mig insyn i mitt arbete och uppmanat dem att
se svagheter och komma med förslag till förbättringar. Helt enkelt för att uppnå ett bättre
resultat. Och det oavsett om jag arbetat med
att etablera Volvo i Ryssland eller att importera
och sälja cyklar och MC-utrustning i Sverige.
Det är med övertygelsen om att delad kunskap är dubbel kunskap som jag idag arbetar
som VD för den ideella branschorganisationen
Svensk Franchise. Vi har till uppgift att verka
för en positiv utveckling av franchising som
företags­form och att det sker på ett etiskt, moraliskt och schysst sätt. Något som i längden
gynnar både franchisegivare och franchise­
tagare. Hela idén med franchising bygger ju på
att dela med sig av en fungerande affärsidé,
ett inarbetat varumärke och inte så sällan ett
gemensamt administrativt stöd till en engagerad och motiverad person som vill starta ett
eget företag.
Att dela med sig av idéer, kunskap och
erfaren­heter i form av franchising har skapat
en företagsform som idag omsätter 225 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,6 procent av
Sveriges BNP. Idag arbetar 125 000 människor i svenska franchiseföretag och det är en
siffra som ökar markant för varje år som går.
Hemligheten bakom framgången är att franchiseföretag delar med sig av sin kunskap och
erfaren­het för att kunna växa snabbare och
mer effektivt.
Förhållande mellan en franchisegivare och en
franchisetagare är minst sagt dynamiskt och
kräver ett ömsesidigt ansvar och respekt för
varandras roller. Det kräver också att franchi-
sekonceptet är utformat på ett sätt som gör
det möjligt att bli framgångsrik, såväl ekonomiskt som på ett personligt plan, som franchisetagare och egen företagare.
På ytan är det lätt att tro att förhållandet mellan franchisegivare och franchisetagare är
detsamma som mellan arbetsmarknadens
parter under en konfliktfylld avtalsrörelse. Att
det finns ett motsatsförhållande. Men det finns
en viktig skillnad. Franchisetagaren säljer inte
sin arbetskraft, utan betalar för att använda
en affärs­idé och ett beprövat affärskoncept
för att snabbt och tryggt kunna starta ett eget
företag. Franchisegivaren i sin tur är helt beroende av att franchisetagaren är framgångsrik
för att själv skapa lönsamhet. Det innebär att
det framgångsrika franchiseföretaget måste
genom­syras av öppenhet, samarbete och
samförstånd. Det är först då 1+1 kan bli 3 och
framgångsrika företag skapas.
Organisationen Svensk Franchise är en
intresse­organisation som verkar för att franchise som företagsform ska utvecklas och bedrivas på ett etiskt klanderfritt sätt. Det innebär
att alla våra medlemsföretag uppfyller de europeiska etiska reglerna för franchising – Code
of Ethics – ett rättesnöre för bedömningen av
olika franchisesystem och en garant för sund
företagsamhet. Vi har i Sverige även en etisk
nämnd som består av några av landets skickligaste och mest erfarna representanter för
både franchisegivare och franchisetagare. Deras arbete, som leds av en rådman från tingsrätten, är att bedöma aktuella fall i förhållande
till de etiska reglerna vid eventuella tvister mellan franchisegivare och franchisetagare.
Nyligen presenterade Svensk Franchise nya
siffror för utvecklingen av svenska franchiseföretag i den årliga undersökningen Franchisebarometern. Den visar en fortsatt stabil tro på
en positiv utveckling för svenska franchiseföretag, även om den minskat något jämfört med
förra året. Förklaringen till det är förmodligen
den osäkerhet som regeringsskiftet innebär i
frågor som är avgörande för många av oss.
Höjd arbetsgivargift för ungdomar är en sådan
fråga som påverkar framtidstron när det gäller
nyanställningar hos många franchiseföretag.
– 12 –
Men det mest glädjande i undersökningen är
att konkurskvoten, det vill säga andelen konkurser inom svenska franchiseföretag, sjunker
till 0,6 procent år 2014 jämfört med 0,8 procent 2012. Konkurskvoten för detaljhandeln
som helhet är i år 1,0 procent och för hotelloch restaurangbranschen är siffran 1,1 procent.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Franchise är en
företagsform som skapar stabila, lönsamma
och växande företag om det drivs på ett etiskt,
moraliskt och schysst sätt. Men det kräver att
franchisegivare och franchisetagare samarbetar och att båda parter ger varandra möjlighet
att utvecklas och bli framgångsrika. Då kan vi
tillsammans skapa nya företag och fler arbetstillfällen inom svenska franchiseföretag.
Johan Martinsson, vd Svensk Franchise
– r e p o r ta g e –
Allt vanligare att betala
med mobilen
Kort eller kontanter? Den frågan får snart kompletteras med ytterligare en – mobilen! Att ta betalt med mobilen
är både enkelt och smidigt, och systemet kan också kompletteras på flera andra sätt.
Det var på Axfood Närlivs-mässan i Göteborg
i våras som jag såg Seqr-systemet för första
gången. Därför bokade jag tid hos en av pionjärerna med att erbjuda kunderna att betala
med mobil – Thomas Brändefors, som driver en
Time-butik precis intill Kistamässan.
– För det första är jag allmänt intresserad
av nyheter, och för det andra ligger min butik i
Kista, Sveriges IT-centrum, förklarar han. Därför
har det känts naturligt för mig att prova på, och
syste­met har fungerat mycket bra. Helst skulle
jag vilja ha systemet helt integrerat med kassa­n,
men så långt har inte min kassaleverantör kommit ännu. Nu får jag ta ut kvitto på varje mobilköp och lägga i kassan.
– Inga svenska banker har gett tillåtelse att
koppla bankkonton till Seqr, förklarar Trude.
Vi har löst det så att vi samarbetar med två
finansbolag, Collector och Arvato. Där får alla
Seqr-kunder en kredit på 5 000 kronor – efter
sedvanlig kreditprövning. En gång i månaden
kommer en faktura, och om den betalas i tid
tillkommer inga kostnader alls.
avgifter alls, utan hela den skänkta summan kan
disponeras av mottagare.
En per kassa
Parkeringsavgifter
På många parkeringsplatser kan man betala
med Seqr, och skulle det vara så att den beställda tiden närmar sig får kunden ett SMS
och kan då enkelt både utöka parkeringstiden
och betala direkt.
Start 2012
Ytterligare finesser
Seqr-systemet har bara funnits på marknaden
i två år, men redan finns över 330 000 användare. I sanning raskt marscherat! Och allt fler
ansluter sig från båda sidor, både butiker och
konsumenter.
– Först ut bland våra större kunder var
Axfood, och vi testade systemet på några
Willys och Hemköpsbutiker, förklarar deras
Nordenchef Trude Gajland. Utvärderingen gav
vid handen att det fanns flera fördelar – och inga
nackdelar, så i dag har alla butiken i dessa båda
kedjor anslutit sig.
Med dagens teknik är det mesta möjligt, och
det är snarare fantasin som sätter gränserna,
inte tekniken. Det gäller i högsta grad också här,
och i takt med önskemål från både konsumen­
ter och butiker kommer här några exempel på
ytterligare finesser – och fler kommer!
Enkelt handhavande
Skänka pengar
I dag finns 16 organisationer upptagna dit man
kan skicka pengar – och hela summan går oavkortat dit. Här har Seqr valt att inte ta ut några
Trude gör ett köp för att visa hur det går till.
Varan scannas in, Trude riktar mobilen på den
QR-skylt som finns vid kassan, hennes köp
kommer upp på skärmen och hon godkänner med sin kod. Klart! Det hela tar bara några
sekunder, och kvittot kommer också direkt till
mobilen – och alla kvitton samlas där automatiskt. Den som handlar med Seqr har alltså alltid
kvittot kvar, oavsett hur gammalt det är – om
man inte slänger det själv, förstås! Här finns en
fördel till. Det är numera lag på att kunden alltid
skall erbjudas kvitto, och om handlaren glömmer det kan det bli böter. Nu behöver frågan
inte ställas eftersom kunden alltid får sitt kvitto.
Till detta skall läggas att det är mycket enkelt
för handlaren att ansluta sig; en procedur som
bara tar några minuter.
Den Seqr-skylt som sitter vid kassan är unik,
så det verkar bäst att göra som Thomas – att
sätta fast den på disken. Det går alltså inte att
flytta den till någon annan kassa – och förstås
inte att flytta den till någon annan butik.
Överföra pengar
Plocka fram telefonnumret ur adressboken och
skriv i hur mycket du skickar över. Pengarna
hamnar direkt på kompisens konto och du får
en bekräftelse via sms. Inga avgifter tillkommer.
Digitala kvitton
Kvitton på alla inköp kommer direkt till mobilen
– och ligger där ända tills konsumenten slänger
det. Där finns alla varor upptagna, precis som
på ett vanligt papperskvitto.
Ansluta kundkortet
Nu kan konsumenten slänga sitt bonuskort!
Betalar man med Seqr räcker det med att
koppla bonuskortet till Seqr så noteras bonusen direkt vid betalningen.
Erbjudanden
Seqr jobbar ihop med leverantörer om kampan­
jer som då kommer upp i mobilen. Butiken behöver inte göra något, och leverantören står
för rabatten – handlaren får alltså behålla sin
vanliga öresmarginal utan att behöva agera.
Dessutom skickas info om kampanjer via sms
och kan därefter skylta i butiken.
Rolf Karlsson
Rikta telefonen mot QR-koden och knappa in din kod - klart! Trude demonstrerar och Thomas får ännu en
mobilbetalning att hantera.
Halva kortavgiften
Den stora fördelen med Seqr är priset. Seqr
garanterar att det pris du som handlare betalar
är hälften av vad du betalar i dag i kortavgift –
oavsett avtal.
– 13 –
– r e p o r ta g e –
”En sten har fallit
från mitt hjärta”
En god relation med franchisegivaren är A och O. När den relationen börjar knaka i fogarna samtidigt som
man är på väg ur sitt franchisesystem kan det ge stora svårigheter för Franchisetagaren. Bo Björklund berättar
om sin tuffa väg ur franchise-konceptet Femtiofemplus.
Bo Björklund, iklädd sin blå pullover, lutar sig framåt över bordet
och säger rakt ut i luften:
– Jag känner verkligen att jag
är jättenöjd. En sten föll från mitt
hjärta i samma stund som allting
blev klart. Gud va skönt, tänkte
jag. Ända in i slutet kände jag en
stor oro om vad min franchisegivare skulle göra, om det var så att
han hade några äss i rockärmen
och skulle försöka hindra försäljningen. Det tror jag att han hade
gjort om han inte känt att jag hade
hjälp i bakgrunden.
Pak, har han efter pensionen sökt
sig till franchisebranschen.
Vi sitter på Café Rival vid den
gamla biografen på Mariatorget i
Stockholm, långt bort ifrån där Bo
för några månader sedan bedrev
sin franchiseverksamhet inom
konceptet Femtiofemplus i mellanskåne. Rakt framför mig sitter
Bo flyttade som grabb från Umeå
till Skåne med sina föräldrar. Efter
en lång tid som anställd på Tetra
Blev franchisetagare
Att vara pensionär är en mager
försörjning och Bo ville dessutom
”hålla huvudet klart”. Han började i
det läget titta på hur möjligheterna
såg ut att bedriva hushållsnära
tjänster. Med de reformer som
hade gjorts under den dåvarande
regeringen, såg det ut som att det
skulle kunna finnas en lönsamhet
Bo Björklund är mycket nöjd med
den hjälp han fått av Sveriges
Franchise­tagare.
– 14 –
på området. Efter att först ha varit
i kontakt med ett konkurrerande
franchisesystem, vars upplägg
föll på en h­ögre kapitalinsats, fick
han tips av sin syster om Femtiofemplus. Bo stämde då möte med
franchise-konceptets dåvarande
vd.
– Jag tyckte att vi hade samma
idéer och att han verkade vara
en sympatisk person. Vi pratade
mycket om både livet och om det
franchisesystem jag skulle bli en
– r e p o r ta g e –
Kontakt med Unionen
Försäljningen
Bo hade kontakt med Unionen
där han varit medlem i många år
som arbetstagare, för att få råd.
- Unionen informerade mig om
Unionen Egenföretagare och jag
blev medlem direkt. Jag tänkte då
att det skulle räcka. Det lät så övertygande och tryggt med juridisk
hjälp och a-kassa kvar på samma
nivå som innan jag blev pensionär
om jag eventuellt skulle misslyckas
med företaget, säger Bo.
Bo hade en intresserad köpare
av franchiseavtalet, men fick tidigt
klart för sig att det inte bara var att
sälja sin franchise, utan att han var
tvungen att få ett godkännande
från givaren. Han talade med VDn
som direkt klargjorde att han ville
ha en överlåtelseplan som beskrev
hur överlåtelsen skulle fungera.
– Jag gjorde då en överlåtelseplan samt fick hjälp att skriva brev
till VD:n och ett överlåtelse­avtal
med köparen genom Sveriges
Franchise­tagare, säger Bo.
Motgångarna
Femtiofemplus jobbar bland annat medhushållsnära tjänster.
del av. Jag lämnade mötet fylld av
glädje och förväntan. Allt kändes
så rätt – just då, berättar Bo.
re ut efter jag investerat en massa
pengar i marknadsföring så var jag
redan på väg ut, berättar Bo.
Uppstarten
Problemen börjar
Bos intresse för hushållsnära
tjänster kom rätt i tiden, eftersom
distriktet i Mellanskåne, där han
då själv bodde, skulle bli ledigt. På
det sättet öppnade sig en möjlighet att få ta över ett område som
någon redan hade börjat arbeta
upp, och Bo kunde därmed ta
med sina kalkyler till ALMI i Lund.
Dessa visade sig positiva till att finansiera delar av verksamheten.
När verksamheten till sist drog
igång på allvar så noterade Bo att
kalkylerna inte helt stämde:
– Marknaden i mellanskåne
är inte som i Stockholm, där det
finns många som är välbeställda.
Det är framförallt pensionärer
som söker de tjänster vi erbjöd
inom Femtiofemplus – med städning och trädgårdsskötsel. Och
inte särskilt många barnfamiljer
som det pratades så mycket om
i riksdagsvalet. I alla fall inte på
landsbygden. Det var helt enkelt
väldigt svårt att få någon ordentlig omsättning fast jag la mycket
pengar på att marknadsföra mig
lokalt. Tyvärr var det väl så, att så
fort omsättningen började se bätt-
Det som fick Bo att omvärdera
om han skulle vara kvar inom
systemet var ett avtal som Femtiofemplus hade inom Lagen om
valfrihetssystem (LOV) med en
kommun i Mellanskåne. LOV, syftar till att kommuner skall kunna
lägga ut arbeten på entreprenad
och där olika näringsidkare har
möjlighet att erbjuda sina tjänster
så länge de uppfyller kraven inom
LOV.
Den berörda kommunen innebar stora svårigheter för Bo. För
att kunna registrera vilka tider som
medarbetarna hade varit ute och
arbetat, så skulle de använda en
digitalpenna för att digitalt checka
in och checka ut hos kunden.
– Jag hade fem anställda som
utförde arbete inom LOV. Jag fick
endast en digitalpenna av kommunen. När jag påtalade dettablev jag informerad om att jag var
tvungen att ”planera bättre”. Det
fungerade dessutom uruselt rent
tekniskt vilket gjorde att tiderna
ibland inte registrerades och jag
då var tvungen att göra allt arbete
manuellt, förklarar Bo.
När Bo tog upp bristerna i relationen med kommunen och meddelade att LOV-avtalet inte var möjligt att arbeta med på ett effektivt
sätt så blev givaren arg, och han
blev meddelad att han borde avsluta sin franchise. I samma veva
så var det en kund som inte betalade sina fakturor, där givaren
hade information om detta utan
att meddela Bo. När sanningen
kom fram efter den tredje påminnelsen och ytterligare besök hos
kunden så fick Bo veta att han
själv fick bära den ekonomiska
risken och ersätta givaren med
över 50 000 kronor i redan utbetalda löner och ersättningar. På ett
stormöte för alla franchisetagare
inom Femtiofemplus, försökte Bo
lyfta problemet men blev direkt avbruten av givaren. I denna stund
bestämde han sig definitivt för att
sälja sitt franchisekontrakt.
– Det är lätt att dela i medgång
men man borde även kunna stötta
varandra i motgång, kommenterar
Bo.
Sveriges Franchisetagare
När relationerna med givaren
knakade i fogarna hade Bo först
vänt sig till Unionen där han som
medlem hoppades få hjälp. Försöket var helt utan resultat. Unionen Egenföretagare visade sig
inte vara eller leva upp till vad Bo
uppfattat att man utgett sig för. I
samband med det drog han sig
till minnes att han läst artikeln om
franchisetagarna i Apoteket och
Sveriges Franchisetagares involvering och han bestämde sig då
för att ta kontakt med Sveriges
Franchisetagare istället.
– Det dröjde inte länge innan jag
förstod att jag gjort rätt när jag tidigare blivit medlem i Sveriges Franchisetagare. Jag är övertygad om
att jag annars blivit helt överkörd
av givaren, säger Bo.
– 15 –
Köparen, Bo och vd:n träffades
senare vid ett möte där Bo upplevde att vd:n klankade ned på honom och hade en otrevlig ton. Han
valde att inte argumentera emot,
utan bara fokusera på att komma
fram till den punkt då han kunde
få säljprocessen klar. När vd:n fick
klart för sig vilken summa Bo och
köparen hade kommit överens om
för bolaget, hade han också synpunkter om denna. Bo menade
att det hade ett visst värde att han
hade arbetat upp marknaden med
marknadsföring och nu hade ett
medarbetarregister på 60 medarbetare som kunde utföra tjänster i
hans distrikt.
– Vd:n sa att överlåtelsepriset
var alldeles för högt. Jag informerade honom om att han själv
sagt, när vi tecknade franchiseavtalet, att franchise­rättigheten inom
Femtiofemplus var värd mycket
mer, menar Bo.
Ett antal samtal och brev senare,
där olika formuleringar stötts och
blötts, så godkände g­ivaren överlåtelsen av franchiserättigheten
från Bo till köparen. I processen,
som var lång och tuff, upplever Bo
ändå att det slutade väldigt bra.
– Jag fick hela tiden hjälp av
Sveriges Franchasetagare med
att sortera ut vad som var relevant, och kunde hela tiden få stöd
i hur jag skulle kommunicera med
givaren och vilka papper som behövde skrivas. Jag behövde aldrig ta de där tuffa samtalen, det
skötte mitt ombud. Nu ska jag
passa på att vara ledig och njuta
av livet även om den av Unionen
utlovade a-kasseersättningen inte
heller blev verklighet, avslutar Bo
med ett brett leende.
Love von Gertten, Ombudsman
– r e p o r ta g e –
En fallskärm när det behövs
som bäst
A-kassa är kanske inte det sexigaste att tänka på när man som entreprenör ägnar sina dagar åt att öka försäljning, hitta kundlösningar och marknadsföra sig på bästa sätt. Däremot är det en viktig försäkring att ha om
allt tar slut. Vi tar en snabb frågestund med Christina Ehrler, Kassaföreståndare för Sveriges Entreprenörers
A-kassa.
Vad är a-kassa för något?
– Sveriges Entreprenörers A-kassa ägs av er
medlemmar och är en ideell förening, med en
egen styrelse. Vi ger en arbetslöshetsförsäkring till våra medlemmar, precis som andra
a-kassor gör till sina respektive yrkesområde.
Vår verksamhet måste alltid anpassas till de lagar, förordningar och föreskrifter som finns, exempelvis Lag om arbetslöshetsförsäkring och
Lag om arbetslöshetskassor. Förutom våra
revi­sorer har vi även en myndighet vid namn
IAF som granskar oss.
Christina Ehrler, föreståndare för Sveriges Entreprenörers A-kassa.
Hur påverkar det er att verksamheten blir
så lagstyrd?
– Det genomsyrar allt i vår verksamhet, eftersom allt vi gör granskas ett antal gånger. Vi har
som många andra a-kassor revision som alla
föreningar en gång om året, men förutom det
har IAF ett antal granskningar med ett regleringsbrev från regeringen. Vissa tror att vi är ett
försäkringsbolag som bestämmer sina egna
regler, men allt vi gör sker efter lagen. Om någon skall kunna bli medlem hos oss, eller få arbetslöshetsersättning skall det beslutet fattas
enligt lag. Vi utför myndighetsutövning varje
gång vi prövar om en person skall få ersättning, och de faktiska pengar som utbetalas vid
arbetslöshet i slutändan kommer ifrån staten.
Vi kan helt enkelt inte utbetala ersättning utan
prövning.
Vilka samarbeten har ni?
– Vi har ett samarbete med Sveriges Franchisetagare, men vi är samtidigt en självständig
juridisk person. Vi har också en nära samarbete med Samorganisationen för Arbetslöshetskassorna (SO). Här möts alla kassorna tillsammans och samverkar. SO har kontakt med
arbetsmarknadsdepartementet och IAF, och
där arbetar vi bland annat för att regelverken
skall förenklas. Har vi många företagare med
oss får företagare mera inflytande i de diskussionerna. Som det är nu så är det mest vanliga
anställda i Samorganisationen och inte företagare som är medlemmar i en a-kassa. Då blir
det lätt som lagstiftare att man mest tittar på
de anställda och inte på företagare.
Hur funkar försäkringen?
– Våra medlemmar betalar in en avgift på 119
kronor som går används för att betala administrationen av A-kassan. Detta är ingen skillnad mot andra, samma lag gäller för alla de
28 a-kassor som finns. Ibland har medlemmar
trott att de betalar premier, någon trodde att
han hade sparat pengar hos oss och var missnöjd när han inte kunde ta ut dem.
– Sedan är det viktigt att man går med i akassan så snabbt som möjligt, eftersom man
måste ha varit medlem i tolv månader för att få
inkomstrelaterad ersättning. Annars kan man
endast få grundersättning, vilken är max 320
kr/dag jämfört med 680 kr/dag. Den nya Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit
– 16 –
– r e p o r ta g e –
en höjning av ersättningstaket från första maj
2015 till 910 kr/dag. Sen är det naturligtvis
oklart om budgeten kommer gå igenom med
tanke på det parlamentariska läget.
Ersättningsnivån baseras på hur mycket
man har tjänat tidigare som företagare samt
hur mycket man arbetat. Den arbetade tiden
handlar endast om de senaste tolv månaderna före arbetslösheten och där får man fylla i
särskilda intyg som visar hur mycket man har
jobbat. Sen begär vi uppgift från Skatteverket
på taxerad inkomst, och det skall betonas att
det inte spelar någon roll om man har tagit ur
pengar ur bolag som vinst istället för som lön.
Även förmåner räknas in i taxerad inkomst.
Varför skall man välja just Sveriges
Entreprenörers A-kassa?
– Först och främst tillhör man då den a-kassa
inom det verksamhetsområde man arbetar
i. Är man franchisetagare så tillhör man vår
a-kassa. Jag tycker att vi har en generös tillgänglighet med telefontider, fem timmar om
dagen då man kan få tala med sin handläggare. Vissa andra a-kassor har väldigt korta telefontider och man får bara tala med en service­
desk. Man kan också deklarera sina kassakort
via “Mina sidor” på vår webbsida seakassa.se.
– Sedan är det upplagt så för att vi skall ha
speciell kompetens inom vårt område. Genom
vårt samarbete med Sveriges Franchisetagare
kan vi samverka för att få insyn i en avveckling
eller nedläggning av ett företag eller franchise­
system och det kan underlätta för medlemmen. Om ett franchiseavtal blir uppsagt
kan som exempel Sveriges Franchisetagare
skriva ett intyg till A-kassan så att medlemmen slipper bli avstängd i de 45 dagar som
vi prövar. Det kan ju också vara så att avtalet
är sekretess­belagt, men då kan vi få just den
relevanta informationen genom intyg från Sveriges Franchisetagare.
Vad behöver man tänka på?
– Först är det bra att man kontaktar oss så fort
man vet att det kommer ske någon förändring
i ens försörjning. Första dagen man är arbetslös måste man kontakta Arbetsförmedlingen,
för det är den dagen som vi sen baserar all
utbetalning på. Sen så skickar man löpande
in kassakort, det vill säga tidrapporter till oss
från dagen man blir arbetslös. Det är bra att så
snabbt som möjligt skicka in allt som vi begär,
för det är mycket att utreda. När lades företaget ned? Hur mycket tid man har arbetat? Vad
hände med inventarier/lokalen? Ligger före­
taget vilande eller är det konkurs? Som med-
lem kan därmed påverka tiden för utbetalning
mycket själv. I allra bästa fall från arbetslös till
utbetalning så tar det fyra till fem veckor till första utbetalning.
När får man inte pengar vid arbets­löshet?
– Om man inte ger oss de efterfrågade intygen
eller har arbetat för få timmar, då blir det avslag. Vi fattar beslut på inskickade handlingar.
Det kan också vara så att man inte sköter sin
aktivitetsrapportering till Arbetsförmedlingen
och då får avdrag på sin ersättning.
Varför skall man gå med i a-kassan?
– För att få någon ersättning överhuvudtaget
om företaget upphör. Det är särskilt viktigt
som franchisetagare eftersom man inte själv
kan råda över sitt avtal. Franchisegivaren kan
ju säga upp avtalet och därför blir det viktigt
att ha ett skydd. Som företagare har man inga
andra försäkringar för sin lön.
– Sedan finns det ett kollektivt perspektiv
också. Om ingen är med i a-kassan så blir det
ingen legitim försäkring. Det är viktigt att man
är solidarisk, för då kan man lättare påverka
de regel­verk som finns. Till syvende och sist
handlar det om att se om sitt eget hus och
komma ihåg att företagare är en utsatt grupp,
avslutar Christina Ehrler.
Love von Gertten, Ombudsman
Faktaruta
Sveriges Entreprenörers A-kassa försäkrar både dig dig som är franchisetagare och dina familjemedlemmar som arbetar i verksamheten. Medlemsavgiften är 119 kr
Om olyckan är framme
•
•
•
•
•
•
•
•
anmäl dig till Arbetsförmedlingen första dagen du blir arbetslös
du måste uppfylla ett sk arbetsvillkor för att få ersättning
din arbetade tid det senaste året samt din taxerade inkomst ligger till grund för ersättningen
grundbelopp 320 kr/dag i ersättning för dig som varit medlem kortare än 1 år
taket i försäkringen är 680 kr/dag i ersättning för dig som varit medlem i minst 1 år
använd Mina sidor på seakassa.se när du söker ersättning och tidrapporterar dina ”Kassakort”
skicka in kompletta uppgifter till oss för att påskynda handläggning och tid till utbetalning
glöm inte att lämna in ”Aktivitetsrapporten” till Arbetsförmedlingen varje månad!
– 17 –
Sveriges Franchisetagare specialister inom franchise
Vi verkar för att förbättra franchise­tagarens situation i Sverige. Bland annat har arbetet bidragit till att vi år
2006 fick en lagstiftning som ger ett visst skydd för franchisetagare. Denna är emellertid långt ifrån tillfredställande och vi arbetar vidare för att förbättra det lagstadgade skyddet för alla franchisetagare.
Vi ger våra medlemmar stöd när det gäller relationen med franchisegivare,
andra företag, kommuner och myndigheter. Här följer några exempel:
l Rådgivning, tolkning och förhandlingar när det gäller det egna franchise­
avtalet
l Rådgivning i arbetsmiljöfrågor och jämställdhetsfrågor
l Säkerhetsfrågor där vi har bra avtal med leverantörer av säkerhets­
utrustning för butiksmiljö
l Hjälp i tvister med annonsskojare och andra fakturabedragare genom vår
tjänst bluff-faktureombudsmannen
l Rådgivning och biträde i medlemmarnas kontakter med kommuner,
myndigheter, försäkringsbolag, banker och många andra
l Tillgång till en egen hemsida via Sveriges Franchisetagare
l Utbildning i samarbete med Svensk Bensinhandel. Utöver ett omfat­
tande kursutbud inom ledarskap, säkerhet, arbetsmiljöarbete, data och
mycket annat kan vi skräddarsy kurser för olika verksamheter
l En egen arbetslöshetskassa speciellt för franchisetagare
l Gruppförsäkringar i samarbete med Länsförsäkringar
l Tillgång (hyra) till förbundets lägenhet i Puerto Banus, Marbella
Genomgång av franchiseavtal
För den som planerar att starta eget inom franchise har vi en tjänst (ingår i
medlemsavgiften!) där vi noggrant går igenom avtal och förutsättning. Den
kan också erbjudas till icke medlemmar, men då till en kostnad.
Föreningsservice
Vi ser gärna att franchisetagare hos en och samma franchisegivare samlas
i en egen förening där gemensamma frågor diskuteras. Vi vet att oseriösa
franchisegivare kan ha synpunkter på ett sådant arrangemang när seriösa
aktörer ser en fördel att kunna förhandla med hela sin handlarkår. Förutom
konkret hjälp vid avtalsförhandlingar kan vi också erbjuda service till för­
eningarna med administration som löpande bokföring, bokslut, medlems­
matrikel, fakturering, informationshantering, konferensstöd och IT-stöd.
Bli medlem du med!
Allt detta blir ditt till den facila årsavgiften 2 580 kr + moms - varav den störs­
ta delen är avdragsgill! Vi har alltid franchisetagarens bästa som drivkraft,
och ju fler medlemmar vi har, desto större tyngd får våra åsikter! Läs mer om
oss på www.sverigesfranchisetagare.se eller ring oss på 08-700 63 40.
Välkommen som medlem i Sveriges Franchisetagare - utgivare av FranchiseFocus!
Har du försäkrat din lön?
En av de viktigaste försäkringar du kan ha som
egenföretagare är arbetslöshetsförsäkringen som
ger ersättning om du blir arbetslös.
Den grundar sig på tidigare inkomst, och om du uppfyller
alla villkor kan den uppgå till 80 % av inkomsten. Taket är för
närvarande 680 kr/dag.
Lagen om arbetslöshetsförsäkring är densamma för alla Akassor, men det är en fördel att tillhöra den A-kassa inom det
område man själv verkar. Som franchisetagare är ditt naturliga val Sveriges entreprenörers A-kassa; vi har organiserat
franchisetagare i snart 80 år! Inte bara du som företagare kan
bli medlem, utan också anställda familjemedlemmar.
Staffan Eriksson på Våxnäsmacken i Karlstad rekommenderar
varmt alla i branschen att ansöka om medlemskap A-kassan.
För franchisetagare och bensinhandlare
Det krävs personligt medlemskap i en A-kassa för att kunna få
inkomstrelaterad ersättning. Många tror att det räcker att företaget är medlem i en företags- eller branschorganisation för
att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, men så är
det inte.
För mer information kontakta oss på 08-700 63 45
eller besök www.sverigesfranchisetagare.se
Med utökat
rättsskydd!
Ett skräddarsytt, tryggt och
förmånligt försäkringspaket
för franchisetagare
Nu är det här: försäkringspaketet med skyddet du behöver som
franchisetagare, och det till förmånligt medlemspris.
Rätt skydd för just din verksamhet, bland annat ett förändringsskydd som täcker nya inventarier med mera som du skaffat sedan
den årliga försäkringsgenomgången.
Rätt experter som ger goda råd, hjälper dig om något händer
och som för din talan i exempelvis en tvist med hyresvärden.
Rätt pris – ett förmånligt avtal framförhandlat just för dig
som är medlem i Sveriges Franchisetagare.
Ring 0771-111 765 för ett bättre
försäkringsskydd redan idag!
I samarbete med
B Posttidning
Returadress:
Sveriges Franchisetagare
Box 6287
102 34 Stockholm
45 dagars räntefri
kredit gör det enkelt
att driva eget.
Enkla firman
0 kr
första året
(ord pris 600 kr)
Kortet SEB:s Corporate Limit är ett kostnadsfritt tillval i Enkla firman.
I samma paket ingår vår företagsapp, internetbank med extra funktioner
för firman, företagskonto med bankgiro och personlig service dygnet
runt, alla dagar. Vill du veta mer om Enkla firman, ring 0771-62 53 53
eller besök seb.se/drivaeget