Transcript Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi
Utvecklingspsykologiska teorier försöker
ge svar på frågor som:
—  Vad påverkar barns utveckling?
—  Vad är det som gör att barn blir som dom blir?
—  Vad är det som gör att de utvecklas till de vuxna de
är, från de barn de en gång har varit?
Erik Homburger Eriksson 1902-94:
Psykoanalytisk utvecklingspsykologi
—  Psykosociala konflikter – sociala,
kulturella och biologiska faktorer
ligger bakom människans
identitetsutveckling
—  Människan genomgår olika
stadier som sker i en
förutbestämd ordning
—  Olika konflikter – kriser - är
nödvändiga för människans
mognad
Erikssons delade in utvecklingen i åtta
faser
—  0-1,5 år konflikt: tillit/misstro
—  3-5 år Konflikt: initiativ/skuld
Behov av närhet
—  Samvete och ta egna initiativ
—  1,5-3 år självständighet/tvivel på egen
—  6-12 år Konflikt: arbetsflit/
förmåga
—  Att skapa självförtroende
underlägsenhet
—  Lära sig nya kunskaper
—  13-18 år Identitet/ splittring
Hitta sin identitet
—  30-50 år Produktivitet/
stillastående
—  Omhändertagande
—  19-30 år Närhet /isolering
Hitta en livspartner
—  50-99 år Jagets integration
förtvivlan från
—  Vishet, att se tillbaka
Objektrelationteorin
Teorins kärna och lätt historik
—  Objektrelationsteori utformades inom pykoanalysen på 1930talet av Melanie Klein (1882-1969).
—  Det avgörande som skiljer denna teori från psykoanalysen är
att man förklarar människors personlighetsutveckling och
eventuella psykiska störningar utifrån …
—  SPÄDBARNETS SÄTT ATT RELATERA TILL MODERN.
—  Inte som Freud utifrån människors sexuella fixering av
drift(libido) till olika faser i den psykosexuela utvecklingen.
—  ,
Margret Mahler
1901-1985
Objektrelationsteorin
—  Objektrelation- objekt och relation
—  Relationen till känslomässigt viktiga människor.
—  Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur ”morbarn”- relationen utvecklas.
—  Personligheten utvecklas fasvis under de tre första
åren.
—  VAD TROR NI? Spelar det någon roll om det är
mamma eller pappa?
Autistisk fas
ca 0-6 veckor
—  De första sex veckorna i livet lever barnet inneslutet
i något som kan liknas vid en kokong.
—  Mahler anser att barnet inte tar in någon
information från omvärlden.
—  Senare forskning har kommit fram till att detta är
felaktigt.
Den normala symbiotiska fasen
ca 0-5 månader
—  Barnet är ett med modern- kan ej urskilja sig.
—  Moderna uppfattas som delobjekt, inte som en hel
person= ”det goda bröstet”.
—  Barnets grundläggande behov behövs
tillfredsställas:
—  Mat, värme, närhet,
—  Genom att modern förstår barnets behov och
tillgodoser dessa utvecklas barnet jag.
Sjukdomsuppkomst
—  Sköna upplevelser och tillfredställelse ger barnet en
trygg grund att stå på när hon/han växer upp.
—  Men om inte barnet får tillräckligt av det "goda", de
positiva och tillfredställande stunderna, tar "det
onda" över och barnet kan i vuxen ålder få en
negativ och svag självbild och en ökad risk för
psykoser.
Individuationsfasen-och
separationsfasen
ca 5-10 månader
—  Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig
självständigt från modern.
—  Barnet förstår att mamman är en person och barnet en
annan.
—  Den här perioden kan barnet ha svårt att skiljas från
mamman.
—  Har även splittad upplevelse av modern- den goda
modern, när hon tillfredsställer barnet. Den onda när
hon inte gör det.
—  Barnet kan urskilja mamma och pappa från andra och
visar rädsla för främlingar. Det kallas differentiering.
—  Hur barnet har klarat av individuations- och
separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till
relationer.
Övningsfasen
ca 10-18 månader
—  Barnet kryper och går, upptäcker världen, kommer
till mamma med trygghet.
—  Övergångsobjekt: nalle, docka,trasa,napp som
barnet ”laddar” upp med trygghet för att klara
separation från modern.
—  Barnet är omnipotent= allsmäktig. Tror att hen är
centrum för hela världen, tror att hen kan styra
världen.
Närmandefas
ca 1,5-3 år
—  Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt,
mamma är både ond och god.
—  Det finns gränser.
—  Världen blir svårare att hantera.
—  Barnet närmar sig mamman för tröst och
skydd.relationen mellan mamma och barn mer
ömsesidig.
—  Pappan får en viktig roll som förebild.
—  Barnet kan känna av motstridiga känslor och humöret
växlar ständigt.
Objektkonstans
ca 3-5 år
—  Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma,
pappa och andra.
—  En person kan vara både ond och god.
John Bowlby 1907-1990
och Mary Ainsworth(1913-1999)
—  Psykoanalytiskt och etologiskt
perspektiv
—  Djurens präglingsbeteende jmf
människans anknytningsbeteende
—  Olika arbetsmodeller växer fram i
samspel mellan barn och förälder
—  Studerade barn utsatta för
separationer från föräldrar,
”barnhemsbarn”, barn på
sjukhus.
—  Anknytning är nödvändig för
alla människor i alla kulturer.
—  Spädbarns sociala samarbetsvillighet
beroende av hur det behandlas och
hur lyhörd föräldrarna är för
signalerna
—  Utvecklingsspår istället för
utvecklingsfas
Anknytningsteorin
(attachment theory)
—  Ett nyfött barn har en medfödd
—  Anknytningens kvalitet: hur väl
drift att knyta an till en eller ett
par vuxna vårdare (föräldrarna)
som kan ge mat, omvårdnad,
skydd och närhet
den vuxne möter barnets behov
avgör hur trygg eller otrygg
barnet blir.
—  Två drivkrafter: närhetssökande
och utforskning
Bowlbys anknytningsteori
—  Anknytning; ett psykologiskt band mellan barnet och
dess närmaste vårdare.
—  Kvalitén i anknytningen leder till mentala
representationer, ”inre arbetsmodeller”, en viktig
beståndsdel i personlighetsutvecklingen.
—  Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet.
—  Utgångspunkt; människan behöver knyta an till andra
för att överleva, människan är social. I jämförelse med
andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av
ständig kroppslig närhet för sitt skydd.
Rumänien
Harry Harlow och rhesusaporna –
att vara nära är lika viktigt som mat
http://
www.youtube.com/
watch?
v=OrNBEhzjg8I
Genie
—  En kort dokumentär om Genie: http://
www.documentingreality.com/forum/f181/novasecret-wild-child-1994-a-73669/
Anknytningsmönster
—  Trygg anknytning: Anknytningsmönster B.
Undersöker aktivt, särskilt i moderns
närvaro. Använder modern som trygg
bas. Har ögonkontakt då och då och
återvänder till henne. När modern varit
borta ett slag och kommer tillbaka blir
hon varmt mottagen.
http://www.youtube.com/watch?
v=FM7fT4JLJ7Y
—  Ängslig motvillig bindning:
Anknytningsmönsterbarn som är
efterhängsna och osäkra på om
föräldern kommer vara tillgänglig eller
ej. Ofta ambivalent beteende mot
föräldern, letar mycket när hon är borta
och vill sen inte ha kontakt när hon
kommer tillbaka.
Anknytningsmönster
—  Ängslig undvikande anknytning:
Anknytningsmönster A.
—  Dessa barn har förlorat hoppet om en trygg bas. De
undersöker inte sin omgivning utan sitter och suger på tummen
eller vaggar. De strävar så småningom efter emotionell
självtillräcklighet.
Bowlbys anknytningsteori
—  Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller
hjälper barnet att skapa positiva, trygga sociala
miljöer.
Otrygga, negativa inre arbetsmodeller leder ofta till
negativa samspel med andra.
—  Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit
barnet kan återvända vid hot eller fara.
Bowlbys anknytningsteori
—  Olika anknytningsmönster utifrån Mary Ainsworths
forskning. Studerade samspelet mellan förälder och
12-18 mån. barn i ”the Strange Situation”.
—  Trygg anknytning; barnet förväntar sig att kunna
återvända till föräldern när behov uppstår, stress
uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning.
60-70% av barnen i väst.
Bowlbys anknytningsteori
—  Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget
behov av att återvända till föräldern för trygghet.
Barnet har lärt att inte ge uttryck för behov av tröst
och omsorg för att få närhet till föräldern. Bäst att
hålla sina behov för sig själv.
—  Otrygg ambivalent anknytning; föräldern
oförutsägbar, barnet har själv svårt att styra sina
behov av närhet, är utlämnad till föräldern.
Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet
mindre förtroende till sin egna förmåga, kan bli
passivt alternativt bli klängigt och aldrig släppa
föräldern.
Bowlbys anknytningsteori
—  Desorganiserad anknytning
Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern.
Anknytningssystemet slås på när barnet söker
skydd. Vad händer om den person som ska skydda
skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituation för
barnet. Familjer med fysisk eller psykisk
misshandel.
Bowlbys anknytningsteori
—  Forskningen visar att otrygg anknytning är en risk
för utveckling av negativa känslomässig och social
utveckling under skolåren.
—  Desorganiserad anknytning är en risk för att
utveckla psykopatologi i livet.
—  De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl
negativ som positiv riktning under uppväxten och
som vuxen.
Daniel Stern (1934-) – om självets utveckling från
födseln och framåt
—  Småbarn kan mycket mer än man
tidigare har utgått från.
—  Studier som utgår från hur strakt
spädbarn suger och vart det fäster
blicken.
Daniel Stern(f1934)
● 
● 
Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar
världen.
”Känsla av själv” ; känslan av att ha en egen kropp
som hänger ihop, att självet agerar, planerar, har
känslor och kan utrycka dessa i språk.
Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.
Daniel N.Sterns teori om
barnets självutveckling
—  Känslan av ett begynnande själv 0-2 månader.
Barnet känner att det finns, upplever dofter,
beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter.
Barnet söker aktivt kontakt och härmar mamman.
—  Känslan av ett kärnsjälv, ca 2-6 månader.
Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går
mellan sig och omgivningen. Kan förstå var
personer befinner sig i rummet, känner igen
mamma och pappa, syskon.
Daniel N.Sterns teori om
barnets självutveckling
—  Forts Känslan av ett kärnsjälv, 2-6 månader
Självagens; får en känsla av ett samband mellan
vilja och motoriska rörelser, ”herre över sina
rörelser”.
Självkoherens; uppfattar och uttrycker att självet
hänger ihop.
Självaffektivitet; barnet har egna känslor, en
upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop.
Självhistoria; upplevelse av tid o kontinuitet,
samspel med förälder, grund för kommunikation.
Daniel N.Sterns teori om
barnets självutveckling
—  Känslan av ett subjektivt själv;
Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar detta
till andra.
Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket
utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex
modern delar o speglar, benämner barnets glädje.
Barnet och föräldern samma fokus.
Daniel N.Sterns teori om
barnets självutveckling
—  Känslan av ett verbalt själv, ca 15-18 månader
Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och
utforskar deras användningsområde. Förmåga till
självreflektion utvecklas. Jag, mig mitt. Barnet
uppfattar sig som flicka eller pojke.
Barnet börjar uttrycka empati, omtanke,
inkännande i sina handlingar.
Daniel N.Sterns teori om
barnets självutveckling
—  Känslan av ett berättande själv ca 3-4 år;
Orden utvecklas till berättelser. Barnet tolkar
människors beteenden som berättelser. Barnet kan
berätta om sina upplevelser. Upptäcker att själva
upplevelsen och berättelsen om upplevelsen skiljer
sig åt. Barnet kan hantera både och.
Jean Piaget 1896-1980 –
Den kognitiva utvecklingen i centrum
Utveckling med inriktning inlärning
—  Inflytelserik inom den svenska
skolan
—  Hur människan anpassar sig till
omgivningen =adaption
—  Barnets tänkande ändrar sig
successivt från födsel till vuxen
ålder. Piaget beskriver fyra olika
stadier.
—  Det sensomotoriska stadiet 0-2 år
—  Det preoperationella stadiet 2-7
år
—  De konkreta operationernas
stadium 7-12 år
—  De formella operationernas
stadium 12-15 år
Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta,
banka…
—  Det första stadiet (upp till cirka 1,5-2
års ålder) kallade Piaget det
sensomotoriska stadiet.
—  Barnet använder främst sina sinnen,
armar och ben för att orientera sig i
omvärlden. Barnet tar och känner på
föremål, stoppar dem i munnen,
kastar dem och så vidare.
—  Barnet använder sinnena och sitt
kroppsliga rörelseschema (motoriken)
för att utveckla tänkandet.
—  Mot slutet av det första levnadsåret
kan barnet börja leta efter föremål
som han/hon inte ser. Det visar att
barnet kan skilja på föremålet som
sådant och upplevelsen av föremålet.
Tidigare var ett föremål som inte
syntes helt borta för barnet.
—  Det är dock inte förrän litet senare,
vid cirka 18 månaders ålder, som
barnet får ett längre perspektiv på
föremålet ifråga och förstår att det
existerar även om barnet inte kan se,
känna eller höra det. Detta kallar
Piaget för objektkonstans.
Stadie 2, just nu-tänkande
—  Det pre-operationella stadiet (2-7
år)betyder att stadiet ligger före nästa
stadium som kallas de konkreta
operationernas stadium.
—  Barnets tänkande rör sig kring det
egna "jaget", och kring vad som sker
"just nu" och "just här".
—  Visar prov på ett konkret tänkande,
men förståelse av händelser i
förfluten och framtida tid är starkt
begränsad.
—  Barnet börjar utveckla sin förmåga
att använda symboler. Språket
utvecklas och detta är ju fyllt av
symboler, men det visar sig också i
drömlivet och i leken.
En träbit kan föreställa en bil, barnet kan
låtsas att han eller hon är någon annan.
Till en början har barnet svårt att skilja
symbolen från vad den betecknar. En
träbit som barnet använder som en bil
blir en bil. Först längre fram börjar
barnet förstå att orden eller symbolerna
är godtyckliga.
—  Egocentricitet: Barnet har svårt att se
världen ur ett annat perspektiv än sitt
eget. Därför svårt att förstå hur andra
människor kan känna/uppleva
någonting annorlunda än det barnet
själv känner/upplever. Det är först mot
slutet av perioden som barnet börjar
kunna sätta sig in i hur andra upplever
saker och ting.
Stadie 3: Samla, ordna och sortera
—  Ex 2: Barnet kan börja förstå att om
—  De konkreta operationernas stadium
(6-7 och 10-11 år.) anspelar på att
barnets tänkande framför allt är
åskådligt och konkret. Barnet kan
förstå enkla, abstrakta begrepp, men
det krävs att barnet kan förankra dem i
sin egen konkreta erfarenhet.
—  Barnet börjar förstå storlek, mängd,
vikt och volym.
—  Ex 1: Om barnet har placerat en stor
leksaksbil i en låda med en mängd
olika leksaker i så hindrar det inte
honom eller henne att tänka sig att
leksaksbilen också kan läggas i lådan
med bilar och andra motorfordon.
den röda bollen är större än den blå
bollen så betyder det att den blå
bollen är mindre än den röda.
—  Ex 3: Om barnet har två syskon
Emma och Anton så säger barnet inte
längre att syskonet Emma har ett
syskon utan förstår att han eller hon
själv också är ett syskon till Emma.
—  Ex 4: Barnet kan förstå att om man
häller läsk i två glas, det ena brett och
det andra smalt, så måste inte
vätskeytan ligga lika högt i båda glasen
för att det ska vara samma mängd läsk
i dem.
Stadie 4; Planer för framtiden
Den sista utvecklingsnivån (11-12
upp till ca 15 års ålder) kallas för
de formella operationernas
stadium.
—  Med detta menas att barnet har
frigjort sig från det åskådliga,
konkreta tänkandet och nu kan
göra tankeoperationer i huvudet
utan att dessa på något sätt
behöver vara förankrade i
verkligheten.
—  På detta stadium utvecklas
förmågan till avancerat abstrakt
tänkande.
—  Barnet kan föreställa sig
sådant som han eller hon
inte själv har varit med om,
sådant som ligger bortom fakta
och verklighet och som även
kan vara både orimligt och
overkligt.
—  Barnet börjar fundera mer över
sitt eget och andras liv, hur det
är och hur det skulle kunna
vara.
Lev Vygotskij
—  Sociokulturellt perspektiv:
omgivningen avgörande för hur
individen utvecklas
—  Lek och undervisning i den närmaste
utvecklingszonen
—  Abstrakt tänkande möjligt först i 12årsåldern
—  Beskriver olika faser i barnets
utveckling innan det abstrakta
tänkandet
—  Den synkretistiska fasen, som
kännetecknas av ”trial and error”
—  Den komplexa fasen som kännetecknas
av förmågan att kunna generalisera
—  Den pseudobegreppsliga fasen innebär att
barnet kan definiera begrepp men
utan att helt förstå innebörden