Transcript Behovet av någon att ty sig till Presentationen Anknytningens

2011-10-18
Behovet av någon att ty sig till
Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen [email protected]
Psykologiska Institutionen,
Göteborgs Universitet
Referenser (båda Stockholm: Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. &
Risholm Mothander, P. (2006). Anknytnings-­‐
teori -­‐-­‐ betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm
Mothander, P. Granqvist, P., &
Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Anknytningens evolutionära
”ändamål”
Presentationen
!   Det tidiga samspelet mellan barn och förälder lägger
grunden för senare samspel
!   Utvecklingen av inre arbetsmodeller utgör länken
mellan samspelet med föräldrarna och senare samspel
!   Anknytningsutvecklingen under förskoleåren
!   Våld i familjen påverkar barns anknytningsutveckling
!   Vuxnas egna anknytningserfarenheter påverkar hur
man klarar av att möta ”barn med särskilda behov”
Kontakt betyder så mycket –
nomader är vana vid att bli burna
!   Utvecklades hos nomadiserande däggdjur ur tidigare system för att hantera hot och faror !   Bygger på förutsättningen att hot och faror kommer ”utifrån” !   Har som ”uppgift” att: !  
skydda avkomman mot faror genom att ungen håller sig nära någon vuxen som är kapabel och villig att beskydda barnet !  
skapa ett ömsesidigt ”band” mellan dessa ungen och dess primära vårdare som gör båda ”intresserade” av varandras närhet 1
2011-10-18
Pionjärerna
Separationsreaktioner och sorg
!   Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!!
!   Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och
ensam. Jag klarar mig inte..
!   Losskoppling -- Jag måste klara mig, och för att
kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag
koppla loss från mitt hopp om att du kommer tillbaka
Närhet – utforskande - omvårdnad
!   Anknytningssystemet liknar en termostat som:
!   aktiveras vid rädsla, behov av närhet och skydd
!   försätts i viloläge, när allt är lugnt för att ge utrymme för
utforskande på avstånd
!   kan aktiveras väldigt snabbt och då förhindras allt
Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de
negativa effekterna av separation för barn i åldern
1/2 - 3 år, för utvecklingen av djupa känslomässiga
relationer senare i livet
Varför reagerade barnen så starkt?
Anknytningssystemet är nära kopplat till rädslosystemet. Bowlby
beskrev ett antal naturliga ledtrådar om fara:
!   obekanta platser
!   obekanta personer,
!   plötsliga förändringar i omgivningen
!   att vara ensam
Bowlby menade också att människan blivit extra skicklig på att reagera på situationer som innehåller fler än en fara. Det är inte förvånande att det lilla barnet reagerar starkt på att
o  vara ensam
o  i en främmande miljö
o  omgiven av främmande personer
10
WHO-rapporten 1951
For the moment it is sufficient to say that what is believed
to be essential for mental health is that an infant and young
child should experience a warm, intimate, and continous
relation with one person who steadily mothers him/her, in
which both find satisfaction and enjoyment.
utforskande
!   Den vuxnes uppgift är att i omvårdnaden skapa
utrymme för och balansera trygghetssökande &
utforskande till barnets bästa
2
2011-10-18
Dagliga kontra dygnslånga separationer
!
!
!
!
Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i
Uganda och USA på 1950-talet la grunden för kunskapen om
betydelsen av vuxnas lyhördhet för barns signaler
  Separationens längd – timmar inte dagar
  Utsattheten – frisk snarare än sjuk eller övergiven
  Bekant snarare än främmande – inskolad
  Aktivitet – äta och leka kontra somna och vakna
MEN -- separationen innebär en påfrestning som barn
hanterar olika bra utifrån
•  sitt temperament
•  sina tidigare erfarenheter
•  hur bra förskolan förmår anpassa sig till små barns
behov
Anknytning i åldern 12 - 18 månader
!   Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konse-
Inre Arbetsmodeller - den psykologiska
mekanism som bär anknytningen
kvent, barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern
!   TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker
hamn
!   UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med
föräldern av rädsla för att bli avvisad (deaktiverande anknytningssystem)
!   AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes
tillgänglighet (hyperaktiverande anknytningssystem)
!   Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit
element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det
omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av
samspelet med föräldern.
!   Föreställningar (mentala representationer) om sig
själv, den andre och relationen dem emellan
!   Byggs upp av både kognitiva och känslomässiga
minnen av samspelshändelser
!   När den formats fungerar den till stora delar
omedvetet
!   Våld i familjen ökar kraftigt risken för utvecklingen av D-anknytning
Inre arbetsmodeller
Begreppet inre arbetsmodell
!   Otrygga inre arbetsmodeller är adaptiva i den bemär!   Är från början relationsspecifik men generaliseras
allt eftersom och blir mer stabil
!   Utformas olika beroende på erfarenheten av
samspel med de primära vårdarna
!   Utgör en kompromiss mellan individens anknyt-
ningsbehov och hans/hennes samlade erfarenhet
av att ha fått dessa tillgodosedda
kelsen att de utgör den bästa möjliga kompromissen i
den miljö där de skapades
!   Därmed inte sagt att de är optimala i senare rela-
tioner!!
!   Ökande kognitiv kapacitet möjliggör förändringar av
de inre arbetsmodellerna
3
2011-10-18
Mentaliseringsförmåga
Inre arbetsmodeller
!   Breddade erfarenheter möjliggör mer ”nyanserade”/
differentierade inre arbetsmodeller
!   Risken är dock stor att de tidiga inre arbetsmodellerna
styr barnets beteende i nya relationer så att hon/han
får sin arbetsmodeller bekräftade
!   Förskolepersonal har en viktig uppgift när det gäller
att ”utmana” utsatta barns inre arbetsmodeller
!   MEN därmed följer också ett ansvar för kontinuitet i
relationerna
I anknytningsrelationer tränar vi förmågan att
!   föreställa oss vad andra tänker och känner
!   reflektera över våra egna känslor och drivkrafter
!   Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker
att det är spännande att vara en “psykologisk
varelse”, och ser det som en positiv utmaning att
förstå sig själv och andra
!   För barn med otrygg och/eller desorganiserad
anknytning är frågan mkt. mer komplex
Omvårdnad
och anknytning
Mentaliseringsförmågans
uppkomst
Lärs in via omvårdnadspersonens mind-mindedness
!   Föräldern förmår att tolka spädbarnets reaktioner/
beteenden som om de styrdes av avsikter och
önskningar och återför detta till barnet
!   Barnets medvetenhet om att det finns en mental värld
Två sidor av samma mynt
växer fram intersubjektivt genom erfarenhet av att ha
blivit tänkt på
!   För barn med brister hemifrån i dessa avseenden är det
extra viktigt att få hjälp av förskolepersonalen att bli en
”psykologisk varelse”
Anknytning i fas IV -upplevd trygghet
Anknytning i förskoleåren -Målinriktat partnerskap
!   att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna
känslor, önskningar och behov
!   att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i
synnerhet när dessa skiljer sig åt
!   att dra slutsatser angående vad som styr AP’s planer
och beteenden
!   att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs
perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna
består
!   att påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap
om dennes mål
!   Trygg anknytning i fas IV innebär
!   en inre övertygelse om att barnet och föräldern delar en
plan för hur närhet ska uppnås när den behövs, dvs.
!   att barnet vet att
!   att föräldern är tillgänglig för barnet
!   föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och
!  
hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas
bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte
är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till
!   Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i
allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år
4
2011-10-18
Anknytning i fas IV -Vad krävs av föräldern
!   God omvårdnad i fas IV innebär fortsatt att
föräldern är
Anknytning i fas IV -upplevd otrygghet
!   Otrygg/desorganiserad anknytning i fas IV innebär
!   Bristande tillit till vuxnas vilja/förmåga att ha en
”delad plan” för närhet/trygghet
!   Större
!   Starkare
!   Olika barn vet olika saker, nämligen att föräldern i
känslomässigt utsatta situationer är
OCH
!   Snäll
!   Föräldern behöver fortsatt uppmuntra
barnets behov av utforskande och närhetssökande så att det blir en bra balans
!
!
!
!
ningspersoner när det behöver dem som bäst
!   Den ene föräldern p gr a att han/hon är en hotfull
angripare
!   Den andre för att hon/han är ett hjälplöst offer fullt
upptagen med att skydda sig själv
!   Det är, ur barnets synpunkt, inte alltid så enkelt som att
det finns en angripare och ett offer. I en del familjer
utövas våldet av båda föräldrarna , och barnet förlorar
båda föräldrarna när de är upptagna av sin konflikt.
otillgänglig för barnet i
oförutsägbart tillgänglig för barnet
skrämmande för barnet
hjälplös inför sin situation och inför barnet
!   Om barnet upplever föräldern som skrämmande eller hjälplös är det stor risk att barnet
utvecklar en ”kontrollerande anknytning”
Familjevåld -- modellinlärning
Familjevåld – känslomässig otrygghet?
!   I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknyt-
 
 
 
 
!   I familjer där den ene eller båda föräldrarna använ-der
våld lär sig barn att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa
konflikter på.
!   Barnet lär sig båda sidorna i konflikten.
!   Våldsexponeringen får konsekvenser för barnets
relationer
!   till jämnåriga (mobbare/mobboffer)
!   Till en kärlekspartner senare i livet (svårigheter med
intimitet och konfliktlösning)
!   Att leva i en familj där det förekommer våld får ofta
negativa konsekvenser för barnets hälsa
Familjevåld – inte bara våld mellan
vuxna
!   I familjer där det förekommer våld mellan de vuxna är
barnen ofta också utsatta för direkt våld från den ene
eller båda föräldrarna
!   Våldet är ofta bara en aspekt av hur det är att växa upp i
den familjen, andra kan vara:
!   Kaotisk situation med vanvård, försummelse
!   Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att
varannan helg bo hos den förälder man är rädd för
eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc.
!   Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än
Hur märks barnets bekymmer på
förskolan?
!   Hur man leker med andra barn
!   Hur man relaterar till de ”vikarierande
anknytningspersonerna”
!   Hur man hanterar att vara själv och fullgöra en
uppgift
!   Hur man hanterar föräldrarna vid lämning och
hämtning
!   OBS STORA individuella variationer, det finns inte
ETT sätt som barn som utsatts för våld i sin familj
reagerar på
någon enskild
5
2011-10-18
Utvecklingspsykopatologi
(Psykopatologi som en effekt av utveckling)
!   Psykopatologi är resultatet av utvecklingsavvikelser
över längre tid
!   Utvecklingen är inte förutbestämd; olika vägar kan
leda till samma slutdestination (ekvifinalitet)
!   Samma grundorsak (IPV) kan få många olika effekter
(multifinalitet)
!   Förändring kan ske när som helst
!   Förändringsmöjligheten begränsas av hur man löst
tidigare utvecklingsuppgifter
Vad kan förskolan göra?
!   Stötta den utsatta förälderns föräldraförmåga
!   Vara observant
!   Vara modig – våga påpeka det man ser, våga fråga och om
nödvändigt våga anmäla
!   Vara bra omvårdnadspersoner –
!   lyhörda för barnets behov, också de barnet inte kan uttrycka
!   större och starkare än barnet OCH snälla
!   utmana, på ett snällt sätt, barnets inre arbetsmodeller
!   Acceptera att både barn och vuxna är olika
!   I synnerhet barn med ”särskilda behov” väljer gärna en
favoritperson som de tyr sig till
!   Vissa vuxna klarar ett visst barn bättre än andra
32
6