Transcript Hur språket landar i oss när vi är små barn

 AMBLE symposium Göteborg 14-15 maj 2013
Hur språket landar i oss när vi är små barn
(Learning the consequences of vocalizations in early infancy)
Francisco Lacerda
Department of Linguistics, Section for Phonetics, Stockholm University
Hur kan barnets omedvetna kunskap om språk landa i ett
eget språk? Det är Francisco Lacerdas grundfråga när han
fokuserar på barns inlärning av ljud.
Francisco Lacerda har ägnat många år åt att studera tidig
språkinlärning hos spädbarn. Idag är han professor i lingvistik
vid Stockholms Universitet.
Ett spädbarn i en normal miljö har vuxna och syskon runt sig
som är intresserade av barnets utveckling och framsteg. Barnet
observerar och stöttas i det, det övar sig på att härma och får
respons och uppmuntran i form av glada leenden och små ord
som ”bra, bra, bra”. I varje framsteg interagerar det med sin omgivning.
För att visa oss i publiken hur ett spädbarn uppfattar och sammanfogar både syn- och
hörselintryck gör Francisco en övning med oss utifrån en bild med färgglada prylar. Samtidigt
pratar han på ett språk få kan förstå.
– Ni gör olika tolkningar av bilderna beroende på om ni förstår språket eller inte. Sedan
förtydligar han med ytterligare ett exempel.
– Om två grannar råkar träffas på en semesterort utomlands, och det dyker upp ytterligare två
bekanta hemifrån, då börjar du som vuxen tro att det är en konspiration på gång. Medan barnen i
våra studier uppfattar att när en händelse upprepas två gånger tar barnet för givet att det är
normalt. Det är ett naivt sätt att se på sin omgivning men viktigt för barnets utveckling. Det är
också viktigt att känna till att barns språkinlärning mångdubblas om vi inkluderar visuell
information i kombination med ljud.
Så växlar han över till en bild med en textmassa som får åhörarna att fnissa lite, för texten ser ut
att vara ren gallimatias. Den visar hur föräldern kommunicerar med sitt lilla barn i ett test och
samtidigt håller upp en leksakshund. När Francisco jämför hur modern pratar med sitt barn när
det är några månader och senare när det är över två år ser han att mammans sätt att tilltala barnet
har blivit mer vuxet.
– Jag använder ett dataprogram som försöker sortera sekvenser i en vuxens joller med sitt barn:
kommerduihågdenmedlillasvansen viftviftviftvift viftviftviftvift …
– När jag räknar orden blir det konstigt vilka som är mest frekventa. Ordet ”ja” upprepas 89
gånger och ”hej” 38 gånger.
AMBLE symposium Göteborg 14-15 maj 2013
– Vi kan också med samma teknik jämföra moderns småbarnsprat med en politikers tal. Här är
utskrift av en radiointervju som jag bandade. Här får vi ljudet ”eh” 49 gånger, och två gånger
säger han ”när man åker till stämman”. Det är så här det låter när vi pratar spontant, med en massa
eh eh eh! Men skämt åsido: sättet skiljer sig mycket hur föräldern pratar med sitt barn redan när
det har blivit ett år, och alla de repeterade orden har stor betydelse för barnets inlärning.
Han testar också i sin forskning hur försökspersoner reagerar på olika ljud, som naturligt tal
kontra ett konstgjort språk som de på institutionen kallar ”svensiska”.
– De minsta barnen förstår mycket av båda språken medan de äldre troligen förstår att
svensiskan är ett låtsasspråk och är mer skeptiska.
– Så här ser olika vokaler ut om vi tittar på läpparna, fortsätter Francisco och visar de
ansiktsbilder som forskarna använder vid sina tester av spädbarn.
Barnet tittar mest på kvinnan som gör det öppna a-ljudet med munnen.
Det finns en förklaring till det: tidigt i livet är barnet fokuserat på öppnandet av munnen, och i
takt med att barnet lär sig fler variationer blir dess ljud starkare, mer uttalade och barnet lär sig att
producera fler egna ljud. Det hänger också ihop med barnets fysiologiska utveckling, hur tungan
vilar på käken etc. När tänderna poppar upp förändras ljuden.
– När du blir medveten om stavelser är du inte längre ett litet barn.
Francisco Lacerda avslutar med att betona betydelsen av omgivningens respons.
– Det hjälper barnet att sortera och förstå vilka ljud som är viktiga.
– Vi vet sedan länge att det finns ett statistiskt samband mellan talproduktion och talperception
hos vuxna. Det vi nu vill titta på är hur detta samband ser ut när ett barn lär sig sitt modersmål,
det vill säga hur processen perception, tolkning och artikulation av ett ljud går till.
Läs mer om Francisco Lacerda och hans forskning:
http://www.ling.su.se/om-oss/kontakt/presentationer-medarbetare/h-l/francisco-lacerda1.13773