Barns kommunikation Föreläsning 1

Download Report

Transcript Barns kommunikation Föreläsning 1

BARNS KOMMUNIKATION
FÖRELÄSNING 1
MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH
EMOTIONELL UTVECKLING
Eva Berglund, Lektor i Barn- och
ungdomsvetenskap, Stockholms
universitet
BARNS UTVECKLING OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA
FÖR KOMMUNIKATION
Barns utveckling sker främst i början på ett
likartat sätt för alla barn, medan det med
stigande ålder blir större skillnader mellan
barnen.
 Ibland kallas detta utvecklingsstadier, även om
det finns få tecken på att det existerar strikt
avgränsade stadier.

skulle vara kritiska i den
meningen att om inte barnet lärt sig vissa
färdigheter då, kommer barnet aldrig att kunna lära
sig dem fullt ut.
innebär att det är lättare att
lära sig vissa förmågor under dessa perioder
GENIE






Genie var en flicka som hölls
isolerad och misshandlad från
cirka 1-13 års ålder
Flickan var fastspänd på en
pottstol dagtid och instängd i
en sovsäck i en metallbur
nattetid
Hon fick stryk om hon gav ljud
ifrån sig
Mamman och brodern förbjöds
att tala med henne
När hon befriades misslyckades
forskarna med att lära henne
att tala, mer än mycket
kortfattat, vilket tas som intäkt
för att det finns kritiska
perioder för språkinlärning
Genie sägs enligt wikipedia
leva i skyddat boende numera
ASPEKTER AV UTVECKLING
Motorisk
 Perceptuell – ex syn, hörsel, känsel
 Social
 Emotionell
 Kognitiv
 Språklig



Dessa aspekter kan inte ses som oberoende av
varandra utan samverkar och stöder varandra
Utvecklingen drivs framåt av biologisk mognad
SENSORI-MOTORISK UTVECKLING

Termen ”Sensori-motorisk” används vanligen om
ett utvecklingsstadium (av 4) i Jean Piagets teori
om barns kognitiva utveckling

(Kognition – om tänkandet)
Stadiet omfattar omkring 0-1 ½ år.
 Utvecklingen går från reflexmässighet, och rytm,
regelbundenhet och upprepning förstärker och
befäster reflexerna.
 Grunden läggs till ett ”schema” och genom att
förändra och variera schemat får det olika
innebörd.
 Medfödda reflexer används ofta som en grund för
att bedöma barns utvecklingsnivå.


Efter hand avtar reflexerna






De olika mönstren samordnas till en helhet


Barnet fixerar blicken
Börjar le
Söker ögonkontakt
Jollrar
Leker med händerna
Ex se och gripa ett föremål.
Ett barn med typisk utveckling upprepar och befäster
färdigheter i lekens form medan barn med
funktionshinder måste uppmuntras att leka

Mycket av beskrivningarna här är hämtade från Brodin
(2008)
MOTORISK
UTVECKLING
Typer av motorik

Fyra Faser
Reflexmässiga
rörelser
 Symmetriska rörelser
 Viljestyrda och
differentierade
rörelser
 Automatiserade
rörelser

Grovmotorik
Kroppshållning
 Rörelseförmåga


Finmotorik
Handens rörelser
 Ögats rörelser

Två huvudprinciper

Cefalo-caudal


”uppifrån och ner”
Proximo-distal

”inifrån och ut”
UTVECKLING I RELATION TILL ÅLDER
SYNEN OCH UTVECKLINGEN
Omkring 80% av alla intryck får ett spädbarn
genom synen (Brodin, 2008)
 För att undersöka vad spädbarn uppfattar har
man exempelvis använt metoderna

Preferensmetoden – att se vad barnet väljer att titta
på längst av två olika ytor/bilder
 Habituering – att se om barnet uppfattar att det
uppträder ett nytt objekt att titta på efter det att
man vant barnet att titta på ett annat objekt


De aspekter av synen som främst undersökts är
Synskärpa
 Rörelse
 Objektsuppfattning

Djupseende
 Färgseende
 Igenkänning av ansikten

SYNEN
- Nyfödda barn ser tydligast på ca
20-40 cm avstånd, avståndet till mammans
ansikte när man ammas.
 Barnet ser huvudsakligen konturer
 Visus förbättras snabbt – från 6/100 vid födelsen
till 6/30 vid 6 månader, och vid 2 år har barnen
ungefär 6/6 som är ”normal” visus för vuxna
 Vidvinkelseendet är inte fullt utvecklat förrän
framåt puberteten
SYNEN
– Spädbarn tittar hellre på föremål som
rör sig än som är stilla
– Innebär exempelvis att
uppfatta föremål som figur och bakgrund. Denna
uppfattning är inte färdigutvecklad från början.
 Att föremål rör sig olika i förhållande till
varandra hjälper för att identifiera dem som
olika föremål.
 Spädbarn föredrar mönster med stora kontraster
SYNEN
- Det finns två sätt att uppfatta
djup,
Stereoskopiskt seende
 Att använda referenspunkter, dvs information om
ljus, yta, höjd mm som visar hur föremål är placerade
i förhållande till varandra.

Stereoskopiskt seende börjar utvecklas vid 3månaders ålder och är fullt utvecklat 3 månader
senare.
 Förmågan att använda sig av referenspunkter
utvecklas något senare

SYNEN

för
stereoskopiskt seende.
Hos kattungar.
Visual cliff
Eleanor Gibson
 6-14 månader gamla
barn kryper över den
”grunda” delen av bordet
men inte så gärna över
den ”djupa”
 Obehaget märks även
genom att barnen kunde
börja gråta eller
hjärtfrekvensen gick upp
om barnen börjat krypa

SYN
- Barnen tycks uppfatta färger
ungefär lika bra som vuxna.
 Däremot reagerar barnen inte så starkt på färger
inom samma grupp

Även bland vuxna finns ofta oenighet om namnet
på färger.
SYN
Spädbarn tycks tidigt uppmärksamma stimulering
från andra ansikten, särskilt ansikten
 Nyfödda tycks mest lägga märke till
ansiktskonturerna och vid två månader börjar de
titta på de inre delarna av ansikten


Egenskaper nyfödda tycker om att titta på är:
 Böjda linjer
 Hög kontrast
 Varierade konturer
 Rörelse
 Komplexitet
HÖRSELN OCH UTVECKLINGEN
Barn kan tidigt uppfatta ljud men behöver
erfarenhet för att kunna bearbeta dem och lära
sig vad de betyder
 Örat börjar anläggas redan från 6
graviditetsveckan och åtminstone från 6:e
månaden verkar fostret reagera på ljud.
 Tre huvudförmågor när det gäller ljud måste
utvecklas

Att uppfatta
 Åtskilja
 Känna igen

HÖRSEL
Spädbarn har högre hörseltrösklar än äldre och
det betyder att ljuden måste vara starkare och
skillnaden mellan ljuden större för att barnen
ska reagera
 Ljud framkallar reaktioner hos mycket små barn
i olika hög grad

Komplexa ljud ger mer reaktioner än mindre
sammansatta
 Spädbarn 5-8 månader gamla är inte lika skickliga
som vuxna på att skilja på toner.

HÖRSEL
2-4 veckor gamla barn känner igen mammans
röst när hon talar med överdriven intonation,
inte när hon läste ord i en text baklänges (vilket
gör rösten monoton)
 Barn föredrar barninriktat tal med just
överdriven intonation framför tal riktat till
vuxna.
 Barn kan skilja moderns röst från andra
kvinnoröster kort efter födelsen
 Intonationen tycks barnen minnas redan från
fosterlivet

HÖRSEL
Frågan om att höra den lilla tidsskillnaden (och
ljudnivån) som olika ljudkällor på olika ställen
ger upphov till.
 Barn tenderar att vrida huvudet mot varifrån
ljudet kommer.
 BOEL- testet Blicken orienterar efter ljud.

SPÄDBARNS
IMITATION



En av de upptäckter
som skedde på 70-talet
var att man såg att
nyfödda spädbarn
kunde imitera
ansiktsuttryck
(Meltzoff och Moore,
1977)
Imitationen var alltså
En förklaring till hur
det kan gå till var
upptäckten av
spegelneuron på 90talet
SPEGELNEURON
MIRROR NEURONS

Rizzolatti et al (1996) –
spegelneuron





Ett spegelneuron aktiveras både när
”man själv” gör en handling och när
man ser ”någon annan” göra en
handling
Aktiveringen av mirror neurons
behöver inte innebära att man utför
den handling man ser
Det som skiljer spädbarnet från
apbarnet är den motoriska
imitationen
Imiterar gör barn innan de kan ha
någon mental uppfattning eller
föreställning om hur andra tänker
och känner
Imitation är alltså en förutsättning
för utvecklingen av empati och
”theory of mind” – att vi kan förstå
hur andra resonerar
IMITATION – OCH TURTAGNING
Människor kan inte bara
imitera, de vet också när
de imiteras av andra
 En typ av imitation som
vuxna gör med barn är


14 månaders barn som blir
imiterade ler och tittar och
de gör ”test” handlingar
TIDIG SOCIAL OCH EMOTIONELL
UTVECKLING
Anknytning – vilket man kan se hur barn skapar
känslor till andra människor
 Det finns individuella skillnader


Anknytning – ”allt beteende som leder till att en
person uppnår eller upprätthåller närhet till en klart
identifierad person som uppfattas som bättre i stånd
att handskas med världen (Bowlby, 1982)
Signalbeteende
 Närmandebeteende


Anknytningsbeteendet är till för att minska det
fysiska avståndet till särskilda personer,
anknytningspersoner
ANKNYTNING
Ofta beskrivs anknytning som anknytning till en
person, men många barn har anknytning till
flera personer, det är troligen beroende på den
sociala situation som barnet växer upp under
 Barn verkar känna igen ”vissa” personer vid 2
månaders ålder
 Att speciellt välja ”vissa” personer sker vanligen
vid 7 månaders ålder, ibland visar barn
”främlingsrädsla” i denna ålder
 Från 2 års ålder är relationer mer ömsesidiga och
barnet har mer förståelse för andra personer

ANKNYTNING

Kulturella skillnader

Det finns anknytningsformer (enligt Ainsworth) som
hon kallar
Otrygg/avvisande
 Trygg
 Otrygg/motvillig


Det är bara det att andelen barn som uppvisar dessa
olika beteenden varierar kraftigt beroende på vilken
kultur de berör

De tycks alltså inte vara enbart ”genetiska” eller beroende
på kvaliteten i förälder-barn samspelet, utan också
utvecklas olika beroende på hur man kulturellt ser på detta
samspel
VARFÖR ANKNYTNING


Att man anknyter till någon som uppfyller ens
behov och som ger skydd
Temperament och personlighet (föräldrarnas) har
betydelse för anknytningens utformning

Barn med olika temperament kan utveckla olika
former av anknytning även om mödrarna beter sig
lika
EMOTIONELL UTVECKLING

Sex huvudaspekter






Uttryck – mimik, kroppshållning, rörelser, språk etc
Förståelse – igenkänning av uttryck hos andra
Upplevelse – att känna igen de egna emotionerna
Riktning – Vem/vad är emotionerna riktade emot
Handling – hur emotioner får oss att handla
Reglering – förmåga att reglera intensitet i de
emotionella upplevelserna
DIFFERENTIERING AV EMOTIONER

Exempelvis Izard och Sroufe menar att olika
typer av emotioner utvecklas ur vissa
grundläggande
Exempelvis
som en
global negativ känsla utvecklas
till ilska och raseri
utvecklas mot
främlingsrädsla
ångest och skräck
skam
skuld
GRUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER

Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena
nedan?
1
2
3
4
5
6
GRUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER

Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena
nedan?
①
②
③
④
⑤
⑥
Ilska
Glädje
Avsky
Förvåning
Ledsen
Rädd
1
2
3
4
5
6
IMITATION AV ANSIKTSEMOTIONER

Vi tenderar att imitera ansiktsemotioner
ofrivilligt