Transcript Utvecklingspskologi 2a

Utvecklingspsykologi
Bindningsteori (John Bowlby)
 Bindning (attachment): ett barns tendens att söka närhet till
särskilda personer och att känna sig trygg i deras närvaro.
Olika bindningsmönster (Ainsworth)
 En trygg bindning uppkommer när barnet litar på att föräldern finns
tillgänglig och är hjälpsam om barnet stötar på svåra och
skrämmande situationer. När föräldern är lyhörd och kärleksfull
vågar barnet att undersöka världen.
 Vid ängslig, motvillig bindning är barnet osäkert på om hans förälder
kommer att vara tillgänglig och hjälpsam. Ibland är föräldern det,
andra gånger inte. Hot om övergivande används ofta som
kontrollmedel. Osäkerheten gör barnet efterhängset och rädd för
att utforska världen.
 Vid ängslig, undvikande bindning förväntar sig barnet att bli
bortstött och tror inte att det får något gensvar när det söker
omsorg. Detta är ett resultat av att modern konsekvent har
avvisat barnet när det sökt tröst eller skydd.
 Barn har en biologisk drift att knyta an till en vårdare.
 Anknytning är ett primärt behov.
 Anknytningsbehovet har en utvecklings biologisk bakgrund.
Två system hos barnet:
 Systemet för närhetssökande.
 Systemet för utforskning.
 Otrygga barn är sällan nyfikna eller undersökande.
 Tonåren/identitet.
 Hur byggs en identitet upp?
Frigörelsen från pappa och mamma.
 Man kan ersätta dem.
 Man kan testa nya saker.
 Att stå på en inre scen.
Erik H. Erikson (1902-1994
Spädbarnsåldern, 0 – ca 1,5 år
Tillit – Misstro
 Barnets behov: mat, värme och kroppskontakt m.m.
 Känslomässig trygghet.
 Sundmisstro.
Småbarnsåldern, ca 1,5 – 3 år
Självständighet – Tvivel, Skam
 Intensiv jagutveckling.
 Svårt att se sina egna begränsningar.
 Ej bra att sätta för snäva gränser eller att överbeskydda barnet.
Förskoleåldern, ca 3 – 6 år
Initiativförmåga - Skuldkänslor, Passivitet
 Intensiv lekperiod.
 Barnet lever ut känslor och tester verkligheten i den.
 Barnet ska använda sin fantasi.
 Ej rädd för att göra bort sig som vuxen.
 Överjaget utvecklas som mest.
 Barn kan utveckla starka skuldkänslor.
Den tidiga skolåldern, ca 7-12 år
Verksamhetslust – Känslor av underlägsenhet
 Barnet tar steget in i allvaret.
 Barnet får klara sig på egen hand
Tonårsåldern, ca 13-19 år
Identitet – Identitetsförvirring
 Vem är jag?
 Hur uppfattas jag av andra?
 Vad ska jag göra i framtiden?
 Duger jag?
Den tidiga vuxenåldern, ca 20 – 40 år
Närhet – Isolering
 Träffar någon att vara tillsammans med.
 Startar familj.
 Skaffar ett yrke.
Medelåldern, ca 40 – 60
Produktivitet – Stillastående
 Funderar på hur resten av livet ska bli.
Den sena vuxenåldern, från ca 65 år
Integritet – Förtvivlan och Bitterhet
 Tänker bakåt.
 Tänker på döden.
Piaget (1896-1980)
 Människan har två medfödda tendenser som har betydelse för hennes
förmåga att klara livet.
1. Organisation.
 Kognitiva schema: styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer
2. Anpassning.
 Assimilation: innebär att vi anpassar nya erfarenheter i vårt gamla
tankemönster.
 Ackommodation: innebär att vi måste ändra på vårt gamla tankemönster
för att kunna ta till oss de nya erfarenheterna.
Den sensomotoriska perioden, 0 - ca 2 år
 Barnet tänker med hjälp av sina sinnen (senso-) och rörelser
(motoriska).
 Barnet är egocentriskt.
 Barnet har inte förmåga att sätta sig in i andras känslor.
 Barnet har inte förmåga att se föremål och människor som
permanenta eller oförändliga.
 Barnet kan inte förstå vad ”sedan” och ”snart” betyder.
Det pre-operationella tänkandets period, ca 2 - 7 år
 Barnet börjar förstå symboler.
 Barnet börjar bilda begrepp.
 Barnet har svårt för klassinneslutningar.
 Barnets konstansbegrepp är inte heller utvecklat.
 Magiskt tänkande: ”jag var dum mot Kalle, det är alltså mitt fel att han är
sjuk”.
 Animistiskt tänkande: barnet betraktar föremål som levande varelser.
 Artificialism. Barnet tror att allting är tillverkat av någon och kan alltså
ersättas.
De konkreta tankeoperationernas period, ca 7 – 11 år
 Barnet tänker ungefär som en vuxen men mer konkret. Barnet är
fortfarande beroende av ett konkret underlag för sitt tänkande.
 Barnet förstår konstansbegreppet.
 Barnet har svårt att förstå vissa symboler.
Det abstrakta tänkandets period, ca 11 – 16 år
 Barnet tänker mer och mer abstrakt.
 Barnet vill gärna diskutera. (nyhetens behag).
 Barnet förstår ironi.
Grader av förståndshandikapp
Delas in i tre nivåer som kallas A- B- och C
 A-nivån är den gravaste formen av handikapp. Utvecklingen når inte högre än
det sensomotoriska stadiet
 B-nivån brukar benämnas ”måttligt förståndshandikapp”. Den intellektuella
utvecklingen når upp till början av det konkreta operationella stadiet.
 C-nivån omfattar de lindrigt förståndshandikappade. Den intellektuella
utvecklingen når upp till slutet av det konkreta operationella stadiet. Abstrakt
tänkande går inte att klara.