Transcript Socialpsykologiska perspektivet

Socialpsykologiska perspektivet
Socialpsykologi
Vi är i allra högsta grad sociala varelser.
Vi påverkas av och är beroende av varandra,
kommunicerar med varandra på många olika
sätt och bildar grupper med andra människor.
Större delen av vårt liv utspelar sig i grupper:
familjen, dagisgruppen, skolklassen,
kompisgänget, fotbollslaget, arbetslaget...
Dessa grupper är så självklara för oss att vi ofta
inte ens märker hur mycket de påverkar oss.
Jaget
•  Spegeljaget
–  individens jag och identitet skapas i samspel med
andra. Man ”speglar” sig i andras uppfattning.
–  därmed har individen inga inre egenskaper.
–  på det sätt som omgivningen behandlar (genom bl
a bekräftelse och förstärkning) individen, kommer
också denne att uppfatta sig själv.
Identitet
•  Två väsentliga komponenter i begreppet Identitet
•  Självuppfattning
–  Individens subjektiva upplevelse av kontinuitet över tid
och rum (om självet)
•  Andras uppfattning
–  Andras uppfattning, en social identitet
»  Vårt beteende och handlingssätt i interaktion med
andra
»  Fördel med samband mellan ens självuppfattning och
ens sociala identitet
bidrar till existentiell
balans
Roller
Student
Kriminell
Storebror
Sträng
Disciplinerad
Statsminister
Slarvig
Kvinna
Tonåring
Fashionista
Sval
Mamma
Norsk
Advokat
Clown
Rollkonflikter
•  Fylla flera roller samtidigt – Karriärskvinna/mamma
•  En och samma roll innehåller oförenliga
förväntningar.Vuxen vs Barn
•  Rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som
inte är förenliga med omgivningens förväntningar.
Kvinnliga chefer
•  Rollinnehavaren känner/tycker inte att han/hon lyckas
leva upp till de förväntningar som finns på rollen –
fastän han/hon försöker. Inte tillräckligt bra förälder
(man underskattar sina egna insatser).
Roller och status
•  Vilka egenskaper framförallt ger hög status
hos mellanstadiebarn, högstadiet, gymnasiet,
hos vuxna?
•  Likheter och skillnader?
o  Vi skapar vår identitet genom de roller vi spelar.
o  Man spelar upp roller i mötet med andra
människor.
o  Vårt jag och vår personlighet kommer till uttryck
de roller vi spelar.
o  Roller är en anpassning till andras förväntningar
Grupper - Roller
Vi är i allra högsta grad sociala varelser.
Vi påverkas av och är beroende av varandra,
kommunicerar med varandra på många olika
sätt och bildar grupper med andra människor.
Större delen av vårt liv utspelar sig i grupper:
familjen, dagisgruppen, skolklassen,
kompisgänget, fotbollslaget, arbetslaget...
Dessa grupper är så självklara för oss att vi ofta
inte ens märker hur mycket de påverkar oss.
Vad är en grupp?
Definition:
Ett begränsat antal människor som samspelar
med varandra och har ett ömsesidigt beroende.
Det är i gruppen vi formas och anpassar oss.
Social grupp
Def:
Att ett antal människor har något gemensamt,
vilket gör att de samspelar med varandra på
något sätt. De upplever sig som en enhet. De är
medvetna om sin grupptillhörighet och delar vissa
gemensamma mål, normer och värderingar.
Kategorisering av grupper
1.  Primär – och sekundär grupp
2.  Informella och formella grupper
3.  Medlems- och referensgrupper
Beskriv en grupp
Ni ska beskriva en grupp som någon av er tillhör eller har erfarenhet av.
Motivera och förklara era svar
• Vad är det
informell…
för
grupp?
Primärgrupp,
sekundärgrupp,
formell,
• Vad har gruppen för gemensamma mål och normer?
• Socialt samspel inom gruppen och gentemot andra grupper. Vad har
gruppen för stil utåt?
• Hur ser ledarskapet ut? Är det formellt eller informellt?
• Vad finns det för rollfördelning? Finns det några hierarkier? Vad ger
hög status resp. låg status i gruppen?
• Hur är grupptrycket? Vilka beteenden är önskvärda, vilka är ickeönskvärda?
Ledarskap
•  Auktoritär ledare
+ Tidsmässigt snabbast
- Dålig stämning
-  Klarar sig dåligt utan ledaren
Ledarskap
•  Demokratisk ledare
+ Bästa resultatet
+ Bra stämning i gruppen
+ Klarar sig bra utan ledaren
- Tidsmässigt tar uppgiften längre tid.
• 
- 
- 
- 
Låt-gå ledaren
Sämst resultat
Dålig stämning och trivsel
Tidsmässigt sämst
Ledarskap
- 
- 
• 
• 
Formell ledare är utsedd att leda, ex. rektor,
vd
Informell ledare är ej utsedd att leda men
leder ex. en grupp människor.
Instrumentell ledarstil – ledaren vill i
huvudsak att gruppen ska uppnå goda resultat.
Emotionell ledarstil – ledaren vill att gruppen
ska må bra och trivas.
Karismatiskt ledarskap
•  Lägger vikt vid sin framtoning och har en
fömåga att hålla inspirerande tal och
framföranden. Är beredd att ta en risk för att
uppnå sina mål. Denna ledarstil får gärna en
klick trogna följeslagare runt sig.
exempel?
Sociala normer
•  Samhället vi lever i ställer olika förväntningar på oss som individer. Dessa
förväntningar är s.k. oskrivna regler, normer. I den omgivningen vi
befinner oss förväntas det att vi ska uppträda på ett visst sätt i ett specifikt
sammanhang.
•  Ta av sig skorna inomhus – så hade ni givet bott i England, eller i USA så
kanske det hade varit konstigt att ta av sig skorna hemma hos någon man
besöker.Viktigt att tänka på att normer är kulturellt betingade, så ett
beteende som anses vara normalt i Stockholm, kanske inte är det i Pajala,
eller i Tokyo.
•  Stark social kontroll – hög likformighet – alla gör likadant. Ex att köa.
•  Man kan straffas om man bryter normer – sanktioner. Behöver ej vara
uttalat utan kan visas genom kroppsspråk, ex en fnysning.
Kontroll av varandra
•  Normer – samhällets regler
Formaliserade normer – nedskrivna i forma av
lagar och ordningsregler.
Oskrivna normer – visar hur man ska uppföra
sig i umgänget med andra.
•  Sanktioner – åtgärder som ser till att
medlemmarna följer normerna, ex.
fängelsestraff, utfrysning.
Kontroll av varandra
•  Konformitet - toleransen för avvikande
beteende är liten och likformigheten stor
ex. ?
•  Beror ofta på att den sociala kontrollen är
stark.
Konformitet, lydnad och auktoritet
•  Aschs konformitetsexperiment
Hur många föll för grupptrycket?
-  ¼ helt självständiga
-  ¼ föll helt för grupptrycket
-  Resterande föll för grupptrycket en eller flera gånger.
Varför föll de för grupptrycket?
-  Fel på ögonen – alla de andra kunde inte ha fel.
-  Jobbigt att avvika
Fick försökspersonerna en bundsförvant ökade
försökspersonernas självständighet.
Konformitet
Varför anpassar man sig?(asch)
•  Svårighetsgrad på uppgift.
•  Majoritet
•  Hur man får svara på frågan
•  Gruppens attraktivitet
Konformitet, lydnad och auktoritet
•  Milgram´s lydnadsexperiment
Varför lyder man?
-  Ansåg sig inte vara ansvarig för smärtan de åsamkat ”offret”,
det var ju försöksledaren som gav order.
-  Försöket bara måste fortsätta.
-  Handlade för den goda sakens skull, d.v.s vetenskapen
-  Den ”dumma” eleven som svarade fel förtjänade att bli
bestraffad.
Om det inte finns en tydlig auktoritet så är det många som slutar
lyda.
Konformitet
Varför anpassar man sig?
•  Individens självkänsla (=insikten om
sig själv, del av identitet)
•  Individens kompetens/kunskap
•  Kultur
•  Sociala normer
Lydnad
Varför lyder man?
•  Sociala normer
•  Övervakning/Närvaro av en ledare
”när katten är borta…..”
Lydnad
Varför lyder man?
•  Avstånd/Stötdämpare
•  Ideologiskt rättfärdigande (en individs
attityd och övertygelse i
kombination, till vad aktiviteten
handlar om)
Stanfordprison experiment
•  http://www.youtube.com/watch?
v=L_LKzEqlPto
Bystander effect - Åskådareffekten
Varför hjälper man inte till?
•  Kollektivistisk ignorans
•  Lägger över det sociala ansvaret på någon
annan – ngn annan är mer kompetent
•  Spridning av ansvar
•  Hämmad av publik
Attityder
•  En människans inställning till något.
•  Består av tre delar:
- Kognitiva komponenten – kunskapen jag har i
en viss fråga
- Affektiva komponenten – känslor jag har
gentemot något
- Handlingskomponenten – hur jag faktiskt
agerar
Självuppfyllande förväntningar
•  Rosenthaleffekten – omgivningens
förväntningar påverkar resultatet.
•  Halo-effekten – Tillskriver en person flera
egenskaper av samma sort.
Begrepp Socialpsy/Kognitiv psy
•  Rosenthaleffekten – effekten av positiva
förväntningar (andras förväntningar på en själv,
även om de inte uttalas högt, påverkar ens
prestationer.
•  Haloeffekten – man tillskriver gärna en
person fler egenskaper av samma sort. Ex
”Han är så duktig på att sticka, så då måste han
ju vara bra på att köra bil också”
Fundera på….
•  Har ni några erfarenheter av
Rosenthaleffekten eller Haloeffekten?
•  Hur kan Rosenthaleffekten påverkar killars
och tjejers yrkesval?
Attityder
•  Definition: En människas inställning till något
–  Tre komponenter
•  Den kognitiva komponenten
– De kunskaper vi har om en viss fråga – mänskliga
rättigheter
•  Den affektiva
– De känslor vi har gentemot ngt
•  Handlingskomponenten
– Hur vi faktiskt agerar - Om man umgås med någon
uttalat religiös eller transexuell person eller inte.
Grupper
• 
Att tillhöra en grupp visar sig vara viktigt för individen. Medlemskapet kan stärka både en
persons självbild och dennes sociala identitet.
–  Primärgrupper är typiskt mindre sociala grupper vars medlemmar delar nära,
personliga, hållbara relationer. Dessa grupper är märkta av medlemmarnas omtanke om
varandra, delade aktiviteter och kultur, och långa perioder som de delat tillsammans.
Exempel på primärgrupper inkluderar familj, barndomsvänner, och grupper med hög
social påverkan såsom lagsportsgrupper och akademiska grupper.
–  Individer i sekundära grupper uppför sig på en mindre personlig nivå än i primära
grupper, och deras relationer är ofta endast temporära än vad de är långa långa.
–  Referensgrupper är grupper en individ kan relatera till tankemässigt utan att vara
specifik medlem, eller vilja identifiera sig med.
–  Formell grupp: Medlemmarna delar gemensamma mål. Exempel på formella grupper är
olika avdelningsgrupper inom företag, projektgrupper, och ledningsgrupper.
–  Informell grupp: Medlemmarna delar sociala värden och attityder och deras gruppmål
är ofta relaterat till individuella sociala behov.
Altruism
Oegennytta/osjälviskhet betecknar
handlingar i syfte att hjälpa andra utan
att den som hjälper vinner på det.
Stigmatisering
• 
• 
• 
• 
• 
Social selektion
Etikettering
Fördomar
Stereotyper
Vi och dom
Socialpsykologiska begrepp
•  Identitet – självuppfattning/andras uppfattning/
social identitet
–  Övning: Hur upplever jag mig själv, mina kvalitéer
och karaktärsdrag
–  Hur tror jag att andra upplever mig, mina kvalitéer
och karaktärsdrag
–  (På baksida av papper skriver någon annan) Hur
den upplever mig, mina kvalitéer och karaktärsdrag