Transcript Nyhetsbrev aktiemarknadsrätt 2014:2 15 december 2014

Nyhetsbrev Aktiemarknadsrätt 2014:2
15 december 2014
What’s
new?
• Marknadsaktivitet
• Uttalanden från aktiemarknadsnämnden
• Förändrad marknadsmissbruksreglering
• Nasdaq OMX Stockholm har blivit Nasdaq Stockholm
• ”T+3” har blivit ”T+2”
MARKNADSAKTIVITET
Vi ser att den ökade marknadsaktiviteten på det publika området håller
i sig med såväl ett antal publika bud
som börsintroduktioner. Några av
dessa transaktioner beskrivs kortfattat
nedan.
Publika bud
Acando AB (publ) (”Acando”) offentliggjorde den 9 juni 2014 ett rekommenderat
offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Connecta AB (publ) (”Connecta”)
varvid Acando erbjöd aktieägarna i Connecta att för varje tre befintliga aktier i
Connecta erhålla tio nya aktier av serie B
i Acando. Efter att acceptfristen förlängts
vid ett tillfälle kontrollerade Acando cirka
93 % av aktierna och rösterna i Connecta
och fullföljde erbjudandet.
North Investment Group AB (”NIG”)
offentliggjorde den 26 juni 2014 ett kontanterbjudande till aktieägarna och innehavarna av konvertibler i ACAP Invest AB
(publ) (”ACAP”) att överlåta samtliga
aktier och konvertibler i ACAP till NIG.
Efter en förlängning av acceptfristen kom
NIG att inneha cirka 91 % av aktierna i
ACAP och fullföljde erbjudandet.
Readsoft AB har varit föremål för flera
publika bud från konkurrerande budgivare.
De konkurrerande buden föranledde ett
antal frågeställningar som Aktiemarknadsnämnden ombads att besvara (se vidare
nedan AMN 2014:37 och AMN 2014:38).
Slutligen kan nämnas att badrumsbolaget
Sanitec är föremål för ett uppköpserbjudande från den schweiziska konkurrenten
Geberit International AG. Sanitec noterades vid Nasdaq Stockholm i slutet av 2013
och kan nu alltså komma att avnoteras.
Nyhetsbrev m&a 2014:2
Acceptperioden för erbjudandet beräknas
avslutas omkring den 22 december 2014.
Börsintroduktioner
Även under andra halvåret 2014 har trenden, trots en viss volatilitet på marknaden,
varit en tydligt ökad marknadsaktivitet.
Bland annat har aktierna i Inwido AB,
Gränges AB, Lifco AB samt Thule Group
AB tagits upp till handel på Nasdaq Stockholm. Beträffande börsnoteringen av Lifco
kan nämnas dels att den skedde till ett på
förhand angivet fast pris (istället för ett
prisintervall), dels att två institutionella
investerare redan på förhand förbundit sig
att förvärva ett visst antal aktier i erbjudandet.
Kapitalanskaffningar
Det har bland annat genomförts en kapitalanskaffning i läkemedelsbolaget Meda
AB som den 10 oktober 2014 offentliggjorde en företrädesemission i bolaget om
ca 2 miljarder SEK och som den 10 december 2014 kunde meddela att emissionen
blivit fulltecknad.
UTTALANDEN FRÅN AKTIEMARKNADSNÄMNDEN
Petrogrand
Aktiemarknadsnämnden har under 2014
meddelat en rad uttalanden med anledning av det korsägande som råder mellan Shelton Petrolium AB (”Shelton”) och
Petrogrand AB (”Petrogrand”) och till följd
av de offentliga bud och motbud som
korsägandet har föranlett. Som kortfattad
bakgrund kan nämnas att Shelton är noterat på Nasdaq Stockholm och är största
aktieägare i Petrogrand med motsvarande
cirka 29 procent av aktierna och rösterna.
Petrogrand är noterat på First North och
är en av Sheltons största aktieägare motsvarande cirka 27 procent av aktierna och
19 procent av rösterna. Den 22 januari 2014
offentliggjorde Shelton ett erbjudande till
aktieägarna i Petrogrand om att förvärva
samtliga utestående aktier i Petrogrand
och den 21 mars 2014 offentliggjorde Petrogrand ett motbud om att förvärva samtliga aktier, konvertibler och teckningsoptioner i Shelton (”Motbudet”). Därefter
genomförde Shelton utan stämmobehandling den 14 maj 2014 en riktad emission
av 593 750 aktier av röststarka serie A
(”Emissionen”). Som beskrivits i tidigare
nyhetsbrev har Aktiemarknadsnämndens
uttalanden i sammanhanget präglats av
parternas starka motsättningar och har
bland annat behandlat otillåtna försvarsåtgärder, föraffärer och erforderliga förberedelser vid offentliga bud i enlighet med
lagen om offentliga uppköpserbjudanden
på aktiemarknaden (”LUA”) och Nasdaq
Stockholms regler rörande offentliga
uppköpserbjudanden på aktiemarknaden
(”Takeover-Reglerna”).
I AMN 2014:29 prövades ytterligare frågor
med anknytning till parterna i samband
med (i) en eventuell förlikning i tvisten
innebärandes att bolagen skulle byta sina
aktieinnehav med varandra för att på så
sätt upplösa korsägandet och (ii) Petrogrands återkallelse av Motbudet med
hänvisning till bristande uppfyllelse av
fullföljandevillkor.
Nämnden konstaterade inledningsvis att
parternas utdragna konflikt var ägnat att
skada förtroendet för den svenska aktiemarknaden och att en uppgörelse därför
var angelägen. Mot den bakgrunden fastställdes att den föreslagna förlikningen
inte skulle strida mot god sed. Nämnden
ansåg sig dock inte inom ramen för ifrågavarande uttalande kunna bedöma til�låtligheten av Petrogrands återkallande av
budet men öppnade upp för möjligheten
till dispens med hänsyn till de speciella
omständigheterna och vikten av att parterna skulle finna en lösning.
I AMN 2014:32 ombads nämnden att
återigen besvara vissa frågor som upp-
Nyhetsbrev m&a 2014:2
kommit i förhållandet mellan Shelton och
Petrogrand. Denna gång rörde det sig om
Emissionen i Shelton och huruvida (i) den
utgjorde en otillåten försvarsåtgärd, (ii)
den stred mot god sed på den svenska
aktiemarknaden och (iii) för det fall Shelton ansågs ha handlat i strid med god sed,
huruvida innehavaren av de nyemitterade
aktierna hade rätt att rösta för sina aktier
så länge Motbudet var pågående.
Enligt förarbetena till LUA är en riktad
emission av aktier typiskt sett en sådan
försvarsåtgärd som inte får vidtas utan bolagsstämmans godkännande. Trots detta
ansåg nämnden att Emissionen inte kunde
anses utgöra en otillåten försvarsåtgärd eftersom Emissionen inte ökat
antalet aktier i bolaget på ett sätt som
ändrade de förutsättningar som förelåg då
Petrogrand lämnade sitt bud (de nyemitterade aktierna motsvarade i antal en konvertibel som löpte ut under acceptfristen).
Därtill konstaterades att Petrogrands
acceptansvillkor inte avsåg en viss röstandel utan endast anslutning av en viss
procentandel av det totala antalet utestående aktier i Shelton varför Petrogrands
möjlighet att uppfylla uppställt acceptansvillkor inte hade försämrats. Emellertid
fann nämnden att Sheltons styrelse allvarligt brutit mot god sed på aktiemarknaden
genom att under Petrogrands pågående
bud träffa en för aktieägarna väsentlig
sidouppgörelse. Dock konstaterade nämnden slutligen att ägaren av de nyemitterade aktierna var införd i Sheltons aktiebok
och därmed hade en laglig rätt att utöva
rösträtt för aktierna. Omständigheten att
Emissionen kunde anses strida mot god
sed kunde inte anses ändra på detta förhållande.
Transcom
I AMN 2014:34 ombads nämnden uttala sig
om vissa frågeställningar rörande bl.a. tolkningen av LUA, god sed i samband med
gränsöverskridande fusioner och det nya
avsnitt i Takeover-Reglerna som avser fu-
sioner och fusionsliknande förfaranden (avsnitt V). Bolaget Transcom WorldWide S.A.
(”Transcom”) med hemvist i Luxemburg
och vars aktier var noterade vid Nasdaq
Stockholm, avsåg att byta hemvist genom
att fusioneras med ett svenskt helägt dotterbolag. Fusionsvederlaget till Transcoms
aktieägare skulle utgöras av aktier i det
svenska bolaget som på detta sätt skulle
bli nytt moderbolag i Transcom-koncernen
och dess aktier skulle samtidigt tas upp till
handel vid Nasdaq Stockholm.
Nämnden konstaterade inledningsvis att
domicilbyten inte möter några principiella hinder från synpunkten av god sed
på aktiemarknaden. Vidare fann man att
nämndens initiativuttalande om närståendetransaktioner (AMN 2012:05) inte ska
tillämpas inom ramen för ett fusionsförfarande eftersom lagen redan uppställer särskilda skyddsregler för sådana förfaranden.
Därutöver diskuterades huruvida budplikt
skulle utlösas i samband med fusionen för
Transcoms största aktieägare – Investment
AB Kinnevik (”Kinnevik”). I den delen konstaterade nämnden att Kinnevik kommer
att inneha aktier som representerar mer än
tre tiondelar av rösterna i bolaget redan
vid tidpunkten för upptagande till handel av aktierna i det nya svenska moderbolaget och att någon budplikt därför inte
uppkommer för Kinnevik.
Slutligen behandlades de nya fusionsbestämmelserna i Takover-Reglerna som
tillkommit i syfte att stärka minoritetsskyddet vid fusioner och som i huvudsak innebär att Takover-Reglerna ska tillämpas på
ett sätt som motsvarar vad som hade gällt
vid ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget som ska övertas
genom fusion. Nämnden konstaterade att
reglernas skyddsintresse inte gör sig
gällande i de fall där ägarstrukturen kommer att vara i allt väsentligt oförändrad
efter fusionen. I det aktuella fallet där
fusionsvederlaget till aktieägarna i Transcom skulle utgöras av aktier i det nya
Nyhetsbrev m&a 2014:2
moderbolaget i Transcom-koncernen
ansåg sig nämnden därför vara beredd att
på begäran av Transcom pröva frågan om
dispens från de nya beslutsreglerna.
enligt med Takeover-Reglerna att Lexmark
helt eller delvis frånföll sitt anslutningsvillkor trots att bolaget inte förbehållit sig den
rätten.
I linje med ovanstående uttalande inkom
Transcom med en begäran om dispens och
med hänvisning till sitt tidigare avgörande
beviljade nämnden också dispens från de
nya fusionsreglerna i AMN 2014:36.
Aktiemarknadsnämnden konstaterade
att sista stycket i punkten II.4 i TakeoverReglerna endast anger att en budgivare
får frånfalla ett uppställt fullföljandevillkor
om budgivaren gjort särskilt förbehåll om
detta. Om en budgivare valt att inte förbehålla sig rätten att helt eller delvis frånfalla
villkoren, kan ett sådant förbehåll därför
inte införas i efterhand.
Lexmark - ReadSoft
I AMN 2014:37 hade Lexmark International Technology S.A. (”Lexmark”) den 6
maj 2014 lämnat ett kontanterbjudande
till aktieägarna i ReadSoft AB avseende
förvärv av aktierna i ReadSoft till en ersättning om SEK 40,05 per aktie och villkorat
erbjudandet med ett anslutningsvillkor
innebärande att Lexmark skulle bli ägare
till mer än motsvarande 90 % av aktierna
i ReadSoft efter full utspädning. Acceptfristen angavs till perioden 23 maj till och
med 23 juni 2014. Den 18 juni 2014 lämnade
sedan Hyland Software UK Ltd (”Hyland”)
ett kontanterbjudande till aktieägarna i
ReadSoft avseende förvärv av samtliga
aktier i ReadSoft med ett budpris om SEK
42,86 per aktie och även det med ett anslutningsvillkor motsvarande mer än 90 %
av aktierna i ReadSoft. Samma dag angav
Hyland i en pressrelease att vissa aktieägare i ReadSoft som sammanlagt innehade aktier motsvarande cirka 3,1 % av
samtliga utestående aktier hade ingått
avtal med Hyland och förbundit sig att
villkorslöst och oåterkalleligen acceptera
Hylands erbjudande.
Med anledning av erbjudandet från Hyland
meddelade Lexmark den 19 juni 2014 en
höjning av sitt budpris till SEK 43,00 per
aktie och förlängde acceptfristen till den
14 juli 2014. Trots dessa ändringar ansåg
dock Lexmark att det ägande som Hyland
tillförsäkrat sig genom överenskommelsen
med vissa aktieägare innebar att Lexmarks
erbjudande äventyrades och begärde därför nämndens syn på huruvida det var för-
I AMN 2014:38 ombads nämnden att återigen uttala sig om vissa frågor i förhållande till Lexmark, Hyland och buden till
aktieägarna i ReadSoft. Denna gång hade
Lexmark återkallat sitt tidigare bud till följd
av att dess anslutningsvillkor inte hade
uppfyllts och samtidigt offentliggjort ett
nytt erbjudande med samma anslutningsvillkor men nu med förbehållen rätt att
frånfalla villkoret. Hyland kritiserade Lexmarks tillvägagångssätt med hänvisning
till principen om bundenhet vid uttalanden
och menade att Lexmarks nya erbjudande
i realiteten var samma transaktion som
det tidigare erbjudandet med den enda
skillnaden att Lexmark nu förbehållit sig
rätten att frånträda anslutningsvillkoret och
därmed fullfölja erbjudandet vid en lägre
acceptansnivå än 90 %. Samma skäl som
motiverar att en budgivare endast får frånfalla ett uppställt fullföljandevillkor om man
redan från början förbehållit sig den rätten
ansåg man motivera att Lexmark nu inte
skulle ha rätt att förbehålla sig den rätten
i förhållande till ett nytt erbjudande med i
övrigt samma innehåll.
Aktiemarknadsnämnden fann att det visserligen är en allmän aktiemarknadsprincip att man inte utan vidare får avvika
från en avsiktsförklaring som getts till känna för aktiemarknaden, men att principen
emellertid efter noggranna överväganden
inte kommit till uttryck i Takeover-Reglerna
Nyhetsbrev m&a 2014:2
och inte heller i övrigt har en sådan fasthet
att den i ett fall som det aktuella leder till
att Lexmark skulle vara förhindrat att i ett
nytt bud förbehålla sig rätten att frånfalla
anslutningsvillkoret. Enligt nämndens
mening stred därför inte Lexmarks förfarande mot Takeover-Reglerna eller mot
god sed på aktiemarknaden.
understigande aktuell börskurs.
Styrelsen i Oniva övervägde att föreslå
bolagsstämman en ny företrädesemission men frågan uppstod då vilka åtgärder som behövde vidtas för att uppfylla
det ursprungliga kravet på att tecknarna
i de båda emissionerna skulle behandlas
lika. Styrelsen i Oniva föreslog att man
samtidigt med en ny företrädesemission
också skulle besluta om en ny riktad emission till SSE där teckningskursen skulle
bestämmas utifrån syftet att SSE skulle
tilldelas så många aktier som motsvarar
vad den riktade emissionen hade gett om
teckningskursen varit identisk med den
som ska gälla för den nya företrädesemissionen. Teckningskursen skulle därmed
komma att sättas till ett värde väsentligt
Gunvor Group avsåg att i samband med
lämnandet av ett budpliktsbud erbjuda
ett vederlag som fastställts enligt den så
kallade 20-dagarsregeln – dvs. inte understigande den volymvägda genomsnittliga
betalkursen för aktien i fråga under de 20
börsdagar närmast före offentliggörande
av innehavet (Takeover-Reglerna II.21).
Frågan till Aktiemarknadsnämnden avsåg
huruvida även vederlaget i Kontrollförvärvet behövde beaktas vid fastställandet av
vederlaget i budpliktssituationen och alltså
utgöra den nedre gränsen för vederlagets
storlek (Takeover-Reglerna II.13).
Nämnden hänvisade till de grundläggande
bestämmelserna i aktiebolagslagen men
fann att god sed på aktiemarknaden därutöver inte ställer ytterligare krav i förhållande till emissionskursen. Förutsatt att
emissionen är motiverad av objektiva skäl
och inte ger en otillbörlig fördel åt någon
Oniva
till nackdel för bolaget eller någon aktieI AMN 2014:39 har Aktiemarknadsnämnden ägare ansågs förfarandet alltså inte strida
tagit ställning till huruvida en föreslagen
mot god sed på aktiemarknaden.
riktad emission skulle anses förenlig med
god sed på aktiemarknaden. Styrelsen i
Gunvor Group – Rörvik
Oniva Online Group Europe AB (”Oniva”)
I AMN 2014:42 ombads nämnden att uttala
hade den 21 juli 2014 föreslagit bolagssig om en budpliktssituation och erbjudet
stämman att fatta beslut om (i) en riktad
vederlag i samband därmed. Bakgrunden
emission om 24 milj. kr till SSE Opportunikan kortfattat beskrivas så att Gunvor
ties Fund Limited (”SSE”) och (ii) en föreGroup förvärvade ensam kontroll över
trädesemission till aktieägarna om 24 milj.
Meerwind AB genom förvärv den 15 april
kr. Den 9 juli 2014 beslutade bolags2014 (”Kontrollförvärvet”). Meerwind ägde
stämman i enlighet med styrelsens förslag
i sin tur aktier representerandes cirka 79 %
och teckningskursen för de båda emissioav aktiekapitalet och rösterna i Rörvik Timnerna sattes till 24 kr.
ber AB (”Rörvik”) som är noterat på Nasdaq Stockholm. Kontrollförvärvet innebar
Under tiden den 9 juli – 15 juli 2014 genom- därför även ett indirekt kontrollägarskifte
fördes den riktade emissionen till SSE.
i Rörvik som utlöste budplikt för Gunvor
Därefter sjönk Onivas aktiekurs kraftigt och Group men där Aktiemarknadsnämnden
den 28 juli 2014 konstaterades sedan att
medgivit sex månaders dispens från skylden av bolagsstämman beslutade föredigheten att fullgöra sin budplikt (se AMN
trädesemissionen inte kunde genomföras.
2014:20).
Nämnden fann att indirekta förvärv under
speciella omständigheter kan beaktas som
Nyhetsbrev m&a 2014:2
en föraffär och således behöva beaktas vid
fastställande av vederlag vid ett offentligt bud, men att det i det aktuella fallet
inte fanns skäl att frångå en tillämpning av
20-dagars regeln.
Securities and Markets Authority (”ESMA”)
lämnade den 15 juli 2014 utkast till tekniska
standarder och tekniska råd avseende Förordningen. Remisstiden för förslaget löpte ut den
15 oktober 2014.
I AMN 2014:44 ville Gunvor Group att
nämnden skulle uttalade sig om gränserna
mellan ett frivilligt bud och ett budpliktsbud under sin dispensperiod för att avgöra
när dess budplikt ska anses uppfylld. Vidare ville man ha svar på huruvida Gunvor
Group, efter att deras sexmånadersdispens löpt ut, kunde vänta ytterligare
fyra veckor med att lämna ett budpliktsbud enligt 3 kap 1 § LUA.
Förordningen kräver att för det fall ett offentliggörande av insiderinformation fördröjs, så
skall behörig myndighet informeras i efterhand
om att fördröjning förelegat och hur villkoren
för att få fördröja offentliggörande har uppfyllts. I Förslaget klargör ESMA bland annat
att emittenter, för att kunna uppfylla förordningens villkor, måste etablera en rutin för att
omedelbart informera behörig myndighet om
fördröjandet enligt ett särskilt format. Vidare
anges i Förslaget att ett fördröjt offentligSom nämnden tidigare konstaterat (i AMN
görande sker på emittenternas egen risk samt
2005:34) medför ett frivilligt erbjudande
att emittenterna därför förväntas ha en viss
under en pågående dispensperiod inte att
organisation på plats och etablerade rutiner
budplikten bortfaller eftersom det för erför att bedöma:
bjudanden som lämnas på grund av bud(i) om information utgör insiderinformation;
plikt gäller särskilda regler. Om emellertid
(ii) om offentliggörandet av information måste
en budgivare anpassar ett erbjudande till
fördröjas; och
dessa särskilda regler för budpliktsbud får
(iii) i så fall hur länge.
budplikten anses fullgjord. Vidare konstaDet förutsätts vidare att emittenterna har
terade nämnden att de motiv som ligger
en eller flera personer i sin organisation som
bakom fyraveckorsfristen i 3 kap 1 § LUA
är ansvariga för att fatta besluten ifråga, att
inte gör sig gällande i en situation där
dessa personer är klart identifierade/kända
budplikten redan föregåtts av en tidsfrist i
inom organisationen, att de har erforderliga
form av en dispens. Budplikten ska därför
beslutsbemyndiganden samt att sådana peromedelbart fullgöras vid dispensfristens
soner alltid är tillgängliga. Givet Förordningens
utgång.
krav på att emittenten skall kunna tillhandahålla en skriftlig förklaring angående fördröjandet
måste, enligt Förslaget, ovanstående beslut
dokumenteras och sparas tillsammans med
FÖRÄNDRAD MARKNADSMISSBRUKS- bakomliggande skäl för besluten.
REGLERING
Som rapporterats i föregående nyhetsbrev
(2014:1) har Europaparlamentet och Rådet
i april 2014 antagit nya regler om marknadsmissbruk – dels genom en direktverkande förordning (Förordning
596/2014 om marknadsmissbruk ”Förordningen”) och dels genom ett direktiv
(Direktiv 2014/57/EU om straffrättsliga
påföljder för marknadsmissbruk, ”MADII”)
vilka träder i kraft i juli 2016. European
På motsvarande sätt måste det göras en bedömning av och fattas beslut om när ett fördröjt offentliggörande skall upphöra genom
offentliggörande, samt behörig myndighet
informeras. Under perioden av fördröjt offentliggörande måste emittenten säkerställa att
villkoren för fördröjning fortsatt är för handen,
exempelvis att sekretess har säkerställts. Är
sekretessen inte säkerställd – exempelvis då
det förekommer ett rykte som är ”tillräckligt
korrekt” för att indikera att information har
Nyhetsbrev m&a 2014:2
läckt – måste insiderinformationen omedelbart offentliggöras oavsett var läckan
har skett. Detta offentliggörande medför
likaledes att behörig myndighet ska underrättas om fördröjandet. Det medför, enligt
ESMAs förslag, ett krav på att dokumentera även den löpande analysen och bedömningen av om villkoren för fördröjande av
offentliggörandet är förhanden.
Sammantaget skulle ESMAs förslag kunna
innebära att emittenter ska säkerställa att
de har en robust organisation och välfungerande rutiner för att bedöma förekomsten
av insiderinformation, skäl att fördröja offentliggörande och löpande utvärdera skälen som ligger bakom ett fördröjt offentliggörande. Dessutom måste varje beslut
och underliggande skäl/analys avseende
desamma dokumenteras.
”T+3” HAR BLIVIT ”T+2”
Till följd av ny EU-lagstiftning (Förordning
909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska Unionen och om
värdepapperscentraler) har samtliga nordiska marknader gått över till ”T+2” från
och med den 6 oktober 2014. Vid transaktioner med överlåtbara värdepapper som
omfattas av förordningen ska avvecklingsdagen således inträffa senast två bankdagar efter dagen när handeln sker.
Hör gärna av er till någon av nedanstående medarbetare för mer information om
nyheterna i detta brev.
NASDAQ OMX STOCKHOLM HAR
BLIVIT NASDAQ STOCKHOLM
Den 1 oktober 2014 antog Stockholmsbörsen varumärket ”Nasdaq Stockholm” för
sin verksamhet som tidigare erbjudits under varumärket ”Nasdaq OMX Stockholm”.
Advokatfirman Hammarskiöld & Co
Besöksadress: Skeppsbron 42
Box 2278
103 17 Stockholm Telefon: +46(0)8 578 450 00
Fax: +46(0)8 578 450 99
www.hammarskiold.se
Kontaktpersoner Aktiemarknadsrätt
Carl-Johan Pousette (Partner)
[email protected] Peder Grandinson (Partner)
[email protected] Mattias Anjou (Partner) [email protected]
Helena Strandberg (Senior Associate)
[email protected]
Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade
frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.
Nyhetsbrev m&a 2014:2