Kan vi testa Kungälvsmodellen här?

Download Report

Transcript Kan vi testa Kungälvsmodellen här?

kom.

omvärld

kom.

omvärld

kungälvsmodellen toleransutbildar ungdomar:

Värderingsövningar lär för livet

I Kungälvs kommun misshandlades 1995 John Hron, 14 år, till döds av fyra nynazistiska ungdomar.

Efter mordet gav kommunens politiska ledning läraren Christer Mattsson i upp­ drag att ta fram en metod för att arbeta med elever som kränker och stör i skolan. Det blev Kungälvsmodellen som nu är utvärderad av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

u n d e r 13 år har

Kungälvs kommun satsat 13 miljoner kronor för att tolerans­ utbilda 450 elever. Det har samhället tjänat 290 miljoner kronor på visar Ingvar Nilssons socioekonomiska analys. Han räknar in allt det kostar när unga människor hamnar i utanförskap: sjuk­ vård, socialt omhändertagande, polis­ och domstolskostnader, kriminalvård, mycket mer och förstås ett stort mänskligt lidan­ de.

– Vi har lyckats bryta ett socialt utan­ förskap, säger Christer Mattsson, som i augusti föreläste på en utbildningsdag för Nyköpings gymnasiums personal. Han är chef för enheten Trygga ungdomsmiljöer i Kungälvs kommun, men undervisar sina elever i det så kallade toleransprojektet. Han är inte ensam. I arbetsteamet ingår socialarbetare, fritidsledare och medarbe­ tare från elevhälsan.

p e daG o G i ke n

går ut på att ta eleverna till en ny miljö, ha en strukturerad under­ visning och att arbeta med berättelser. Be­ rättelser om Förintelsens människor. Be­ rättelser som når hjärta och mage innan de tar sig upp i hjärnan.

c h r i ste r mat ts o n s

tar sats i många och långa värderingsövningar. Han frågar sina elever: ett folkmord, hur ser det ut? Eller vad är en människa? Nämn någon som inte har ett etniskt ursprung. Kan man välja sexuell läggning? Vad är kriterierna för att vara svensk?

Var och en får säga vad den vill i rum­ met, men avsikten får inte vara att kränka.

– Tolerans kräver fantasi, humor, krea­ tivitet, nyfikenhet och tid, säger Christer Mattsson.

ku n Gälvs m o d e l l e n

får ungdomar att se världen och sina medmänniskor med andra ögon. Det är en blandad grupp, svensk och utländsk bakgrund, runt 20 elever 14–16 år. Vissa är direkt i faro­ zonen och på väg in i utanförskapet, andra är mer trygga och utan problem. De träffas tre gånger i månaden under ett läsår och avslutar med att åka på en resa till koncen­ trationslägren i Polen.

TExT MAR I E SÄLMAR K FOTO H UG O LE IJON

Kan vi testa Kungälvsmodellen här?

KOM bjöd in till ett rundabordssam­ tal efter Christer Mattssons föreläs­ ning vid Nyköpings gymnasiums utbildningsdag. Nu borde vi slå till.

Ungdomsstödjarna Beatrice Hagfalk och Angelica Wallström, Annika Andersson, samordnare på Minimedborgarkontoret och Ola Flennegård, lärare på Nyköpings gymnasium, diskuterar Kungälvsmeto­ den. De menar att nu har vi i Nyköpings kommun ett gyllene tillfälle att agera proaktivt. Nästa år tas den nya fina hög­ stadieskolan i bruk och då är det läge för ett genomgripande arbete med värde­ ringsfrågor.

– d et f i n n s e n utar b etad

för hela kommunen, säger Ola.

modell i Kungälv och den kan vi dra nytta av. Det skulle vara en fantastisk möjlighet för en ny skola. Det skulle vara positivt Det är klart att det kostar tid och extra pengar. Men nu finns kommunens socia­ la investeringsfond att tillgå och det underlättar kanske.

Främlingsfientligheten finns där mitt ibland oss. Beatrice och Angelica träffar många ungdomar och får dem att tes­ ta sina värderingar. Annika hör flykting­ ar berätta om främlingsfientligheten de möter både från svenskar och från andra flyktinggrupper.

– när vi s k a

samla en massa elever med olika bakgrund från flera skolor är det viktigt att vi har en plan. Jag samar­ betar med Långbergs och Brandkärrsko­ lan, men vi skulle behöva göra mycket mer, säger Annika.

Det gäller att agera förebyggande och motverka våld, trakasserier och mobb­ ning. Attityder och värderingar går att förändra. Alla människors lika värde är självklart, men måste lyftas fram och poängteras varje dag, år efter år.

Ungdomsstödjarna är ett nytt gäng inom division Social omsorg och just i färd med att planera sitt uppdrag. De vill gärna ha ett utökat samarbete med skolorna.

– t ve k a i nte at t

ta kontakt med oss. Vi vet att det finns en grogrund för främ­ lingsfientlighet i samhället. Barn och ungdomar som lever i socialt utsatta familjer och som misslyckas i skolan är de som är potentiella nya medlemmar i extrema gängbildningar, säger Beatrice. Vidare säger hon att om vi med gemen­ samma krafter kan hjälpa dessa ungdo­ mar tidigt kan vi också se till att nyrekry­ teringen till till exempel högerextrema grupper minskar.

– Jag tror att värderingsövningar mås­ te komma tidigt i skolgången. När elev­ erna blir något äldre, i gymnasiet, är värderingar på gott och ont mer befästa, säger Angelica.

KOM • höst 2013 KOM • höst 2013