Transcript 2013-12-11 Ärende 20-41 .pdf

Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
20
2013-11-21
9 (18)
§ 198/2013
Yttrande gällande vattenförsörjning och avloppshantering för
fastigheterna i Harestad (Dnr KS2013/1602-3) (Dnr KS2013/1602)
Länsstyrelsen har begärt in ett yttrande från Kungälvs kommun gällande en skrivelse från
boende i Harestad inkommen den 8 augusti 2013. Begäran från boende i Harestad avser att
Kungälvs kommun skall ordna kommunalt VA i området. Kungälvs kommun inser att det
finns problem med de befintliga VA-lösningarna i området och planerar att pröva det i VAplanen som nu tas fram.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Yttrande gällande vattenförsörjning och avloppshantering för fastigheterna i
Harestad (Dnr KS2013/1602-3) 2013-11-01
Förslag till kommunstyrelsen
Tjänsteskrivelsen Yttrande gällande vattenförsörjning och avloppshantering för
fastigheterna i Harestad daterad den 1 november 2013 antas som Kungälvs kommuns
yttrande och översänds till länsstyrelsen.
__________
Expedieras till:
Att: Annika Svensson Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg
För kännedom till:
Anders Holm
Dragan Medan
Leif Johansson
Annika Svensson
Justeras sign
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET
Tjänsteskrivelse
1(2)
Handläggarens namn
Anders Holm
2013-11-01
Yttrande gällande vattenförsörjning och avloppshantering för
fastigheterna i Harestad daterad den 1 november 2013(Dnr KS2013/1602-3)
Sammanfattning
Länsstyrelsen har begärt in ett yttrande från Kungälvs kommun gällande en skrivelse från
boende i Harestad inkommen den 8 augusti 2013. Begäran från boende i Harestad avser att
Kungälvs kommun skall ordna kommunalt VA i området. Kungälvs kommun inser att det
finns problem med de befintliga VA-lösningarna i området och planerar att pröva det i VAplanen som nu tas fram.
Bakgrund
Länsstyrelsen har den 8/7 2013 fått en skrivelse från en boende i Harestad med begäran att
Kungälvs kommun skall ordna kommunalt VA i området. Länsstyrelsen önskar svar på tre
frågor:
1 Vilket behov av utbyggnad av vatten- och avloppsförsörjning anser Kungälvs kommun
finns för fastigheterna i Harestad och huruvida är det i så fall ett kommunalt ansvar
eller inte?
2 Länsstyrelsen vet att Kungälvs kommun har en planering på utbyggnaden av vattenoch avlopp i kommunen, kallad VA i kustzon. Finns fastigheterna i Harestad med i
denna planering? Ange i så fall gärna på karta vilket område/ vilka fastigheter som
avses.
3 Om en utbyggnad ska ske i kommunal regi, när skulle då de aktuella fastigheterna
kunna ha tillgång till kommunala vattentjänster?
Verksamhetens bedömning
I den politiskt beslutade planeringen ”VA i kustzon” slås utbyggnadsordningen fast.
Verksamheten fortsätter att arbeta efter denna planering.
1
Kungälvs kommun har identifierat ett behov för fastigheten, se figur 1, men
prioriterar de sk. A-områdena (Tjuvkil, Kovikshamn, Brunnefjäll, YtterbyGRYAAB, Ytterby-Solberga).
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Figur 1: De identifierade fastigheterna som har behov av Kommunal VA-lösning är markerade
med rödprickade fält.
2
Kommunen kommer att göra en bedömning i VA-planen, som är under
framtagande, huruvida området Harestad föreslås bli ett kommunalt
verksamhetsområde. VA i Kustzon kommer att inarbetas i VA-planen så att
denna täcker hela kommunen.
Kommunen har ingen uppfattning om tidplan eftersom det inte finns någon
fastställd sådan.
3
Ekonomisk bedömning
En ekonomisk bedömning har inte gjorts av en utbyggnad av VA- anläggningen till Harestad.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Tjänsteskrivelsen Yttrande gällande vattenförsörjning och avloppshantering för
fastigheterna i Harestad daterad den 1 november 2013 antas som Kungälvs kommuns
yttrande och översänds till länsstyrelsen.
Leif Johansson
Sektorchef Samhällsbyggnad
Expedieras till:
Länsstyrelsen
För kännedom till:
Anders Holm
Dragan Medan
Leif Johansson
Annika Svensson
Dragan Medan
Verksamhetschef VA & Renhållning
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
21
§ 202/2013
2013-11-21
1 (1)
Tillbyggnad av Gläntans äldreboende (Dnr KS2013/1805)
Det finns behov av fler boendeplatser inom äldreomsorgen. På Gläntans äldreboende i Kärna
kan fyra platser skapas genom en tillbyggnad. Kostnaden för byggnationen är 7,9mkr.
Finansering sker inom beslutade investeringsramar för 2013 och 2014.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Tillbyggnad av Gläntans äldreboende 2013-11-04
Förslag till kommunstyrelsen
Förvaltningen får i uppdrag att bygga till Gläntans äldreboende. Finansiering sker
inom befintliga investeringsplaner för 2013 och 2014.
__________
Expedieras till:
Denny Kraft, Elisabeth Sjöberg, Erik Öhgren
För kännedom till:
Birgitta Bjärsved
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Åsa Berglie
1(2)
2013-11-04
Tillbyggnad av Gläntans äldreboende(Dnr KS2013/1805-1)
Sammanfattning
Det finns behov av fler boendeplatser inom äldreomsorgen. På Gläntans äldreboende i Kärna
kan fyra platser skapas genom en tillbyggnad. Kostnaden för byggnationen är 7,9mkr.
Finansering sker inom beslutade investeringsramar för 2013 och 2014.
Bakgrund
Gläntans äldreboende består idag av tolv lägenheter fördelade på två avdelningar med sex
boendeplatser på varje avdelning. Boendet är inriktat på demensvård. I samband med
utredningen av förtätnings-och tillbyggnadsmöjligheter i befintliga äldreboenden i Kungälvs
kommun identifierades möjligheten att bygga till Gläntan så att boendet utökas med fyra
platser.
Verksamhetens bedömning
Genom att bygga till Gläntan med fyra nya lägenheter utökas äldreboendet till sexton platser.
Det innebär att varje avdelning kommer att ha åtta platser. En demensavdelning bör enligt
Socialstyrelsens undersökningar innehålla max 10 platser men 8-9 platser är önskvärt ur ett
vårdperspektiv.
I samband med tillbyggnaden sker förbättringar av brandceller i den befintliga byggnaden och
hela boendet utrustas med sprinkler. Tillbyggnaden skapar också en säker och trevlig innegård,
vilket innebär möjlighet för en trygg utomhusvistelse för de boende.
Verksamheten har särskilt bett om att slippa byggnationer under sommaren och därför är
byggnationen planerad så att inflyttning sker första kvartalet 2015. Sociala utskottet har blivit
informerat om tillbyggnaden och verksamhetens önskemål om tidplan vid sociala utskottets
sammanträde den 23 oktober 2013.
Ekonomisk bedömning
Kostnaden för att bygga fyra nya lägenheter uppgår till 7,9 mkr. Investeringsplanen för 2013
och 2014 innehåller budget för tillbyggnad av Gläntan och investeringen finansieras således
inom ram. Driftkostnaden för investeringen blir 550 tkr/år. Årlig kostnad för fyra nya
äldreomsorgsplatser blir: 455 tkr per plats.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till beslut
Förvaltningen får i uppdrag att bygga till Gläntans äldreboende. Finansiering sker
inom befintliga investeringsplaner för 2013 och 2014.
Magnus Gyllestad
Sektorchef
Patrik Skog
Enhetschef
Expedieras till:
Denny Kraft, Elisabeth Sjöberg, Erik Öhgren
För kännedom till:
Birgitta Bjärsved
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
22
2013-11-06
1 (1)
§ 82/2013
Höjning av ekonomiska anslag, Samverkan inom mellersta Bohuslän och
Ale kommun (SIMBA) (Dnr KS2013/1829)
SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansfunktion för Den Nära
Vården i mellersta Bohuslän och Ale.
De ekonomiska anslagen från de ingående vårdgivarna för SIMBA drift har ej räknats upp
sedan SIMBA bildades, vilket innebär att nuvarande anslag på 675 000 kr/år inte räcker för
aktiv förvaltning och utveckling av den samverkan som idag sker genom SIMBA. De fyra
ingående kommunerna har tillskjutit 75 000 kr vardera och regionen 375 000 kr per år.
För 2014 behöver anslagen höjas om SIMBA skall kunna arbeta med förvaltning och även
fortsättningsvis vara en väl fungerande samverkansorganisation i hälso- och sjukvårdsfrågor
som utvecklas i takt med tiden.
SIMBA:s politiska styrgrupp har efter samråd enats om att föreslå respektive nämnder att
gemensamt tillskjuta medel motsvarande 1 200 000 kronor med en ny fördelning där hälsooch sjukvårdsnämnd (HSN) 4 och kommunerna står för 50% vardera av anslaget och att
kommunernas andel fördelas utifrån invånarantal.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Höjning av ekonomiska anslag, Samverkan inom mellersta Bohuslän och Ale
kommun (SIMBA) daterad 24 oktober 2013
Förslag till kommunstyrelsen
1. Fördelning där kommunerna och HSN 4 står för 50 % vardera av anslaget
godkänns.
2. Höjning av det ekonomiska anslaget för Kungälvs kommun till 228 000 kronor år
2014 godkänns.
3. SIMBA:s ekonomiska anslag indexregleras från och med 2015.
__________
Expedieras till:
SOCIALA UTSKOTTET
Sektorchefer arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg
Ekonomienheten Makki Almusawe och Frida Sandström
SIMBA: [email protected]
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Denny Kraft
1(2)
2013-10-24
Höjning av ekonomiska anslag, Samverkan inom mellersta Bohuslän och
Ale kommun (SIMBA)(Dnr KS2013/1829-2)
Sammanfattning
SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansfunktion för Den Nära
Vården i mellersta Bohuslän och Ale.
De ekonomiska anslagen från de ingående vårdgivarna för SIMBA drift har ej räknats upp
sedan SIMBA bildades, vilket innebär att nuvarande anslag på 675 000 kr/år inte räcker för
aktiv förvaltning och utveckling av den samverkan som idag sker genom SIMBA. De fyra
ingående kommunerna har tillskjutit 75 000 kr vardera och regionen 375 000 kr per år.
För 2014 behöver anslagen höjas om SIMBA skall kunna arbeta med förvaltning och även
fortsättningsvis vara en väl fungerande samverkansorganisation i hälso- och sjukvårdsfrågor
som utvecklas i takt med tiden.
SIMBA:s politiska styrgrupp har efter samråd enats om att föreslå respektive nämnder att
gemensamt tillskjuta medel motsvarande 1 200 000 kronor med en ny fördelning där hälsooch sjukvårdsnämnd (HSN) 4 och kommunerna står för 50% vardera av anslaget och att
kommunernas andel fördelas utifrån invånarantal.
Bakgrund
SIMBA ekonomiska resultat för år 2012 blev positivt, +271 000 kr, där den avgörande faktorn
var att SIMBA inte hade någon processledare en stor del av året. Därutöver tilldelades SIMBA
statliga stimulansmedel motsvarande 605 000 kr, som är intecknade till utvecklingsledare,
arbete med hemsida och samordningsgruppens arbetsdagar.
De överskjutande medlen används under 2013 för att täcka delar av SIMBA omkostnader för
förvaltning och utveckling. SIMBA är under 2013 restriktiv med utgifter och har som mål att
klara sig på ingående parters anslag, överskjutande medel från 2012 samt de statliga
stimulansmedel som SIMBA erhållit
Den nya fördelningen för 2014 innebär ekonomiskt följande för ingående parter:
Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 anslag 600 000 kr
Alekommuns anslag 150 000 kr
Kungälvkommuns anslag 228 000 kr
Stenungsundkommuns anslag 138 000 kr
Tjörnkommuns anslag 84 000 kr
Äskade medel avsätts för:
Processledare 825 tkr
Delregional samordnare 50 %, 300 tkr
Omkostnader för ledningsgrupps- och styrgruppsmöten 5 tkr
Omkostnader för ledningsgruppens fyra arbetsdagar/år, 20 tkr
Förvaltning av SIMBA hemsida, 50 tkr
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Verksamhetens bedömning
Arbetssättet inom SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet
genom gemensamt lärande. Det handlar om att alla berörda vårdgivare, utifrån sitt
professionella kunnande och sin verksamhetsram, tar ett egenansvar för helheten och att det
stöttas hela vägen i organisationen. Kungälvs kommun har inte råd att stå utanför denna
samverkan.
Ekonomisk bedömning
Höjningen av det ekonomiska anslaget för Kungälvs kommun blir från 75 tkr till 228 tkr.
Skillnaden fördelas lika mellan sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg.
Medlen ryms inom befintlig ram.
Förslag till kommunstyrelsen
1. Fördelning där kommunerna och HSN 4 står för 50 % vardera av anslaget
godkänns.
2. Höjning av det ekonomiska anslaget för Kungälvs kommun till 228 000 kronor år
2014 godkänns.
3. SIMBA:s ekonomiska anslag indexregleras från och med 2015.
Denny Kraft
Sektorchef
Expedieras till:
För kännedom till:
Jonas Arngården
Sektorchef
Sektorchef AoS, VoÄ, samt ekonomienheten Makki Almusawe och Frida Sandström,
SIMBA/ [email protected]
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-19
1 (2)
23
§ 87/2013
Årligt bidrag till NyföretagarCentrum Kungälv (Dnr KS2013/1807)
Kungälvs kommun har som målsättning att skapa nya företag och fler arbetstillfällen. Med ett
lokalt NyföretagarCentrum ges de bästa förutsättningarna för att inspirera och vägleda
medborgare som vill starta företag. Att stimulera personer som vill starta egen verksamhet är
en viktig näringslivsfråga. Att erbjuda professionell vägledning på hemmaplan visar på ett gott
värdskap och god service. Som en del i NyföretagarCentrum Kungälvs utvecklingsarbete ingår
att också rikta sig mot de befintliga och nya företagens närmarknad vilket innebär fler företag,
bättre nätverk och fler affärer. Det är viktigt för NyföretagarCentrum Kungälv med
kommunens stöd och verksamheten är betydelsefull för Kungälv. Kommunen bör därför
fortsätta med sitt ekonomiska stöd till NyföretagarCentrum Kungälv och därigenom få
professionell hjälp med att öka antalet nystartade företag.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Årligt bidrag till NyföretagarCentrum Kungälv 2013-10-28
Bilaga Ansökan stöd Nyföretagarcentrum Kungälv 2014.docx 2013-10-28
Yrkande
Jane Bredin (M): NyföretagarCentrum Kungälv bjuds in till framtida möte med
näringslivsutskottet.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att näringslivsutskottet beslutar att
anta Jane Bredins (M) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Beslut
NyföretagarCentrum Kungälv bjuds in till framtida möte med
näringslivsutskottet.
Förslag till kommunstyrelsen
Kungälvs kommun stödjer NyföretagarCentrum Kungälv med 50 000 kronor
för verksamhetsåret 2014. Ansökan om stöd sker varje år.
__________
Expedieras till:
Ekonomi/Pia Jakobsson
För kännedom till:
Kent Bengtsson, ordförande NyföretagarCentrum Kungälv, [email protected], Enheten för
utveckling, uppföljning och planering/Håkan Karlsson och Anette Svahn
NÄRINGSLIVSUTSKOTTET
Justeras sign
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
NÄRINGSLIVSUTSKOTTET
2013-11-19
2 (2)
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Anette Svahn
1(2)
2013-10-28
Årligt bidrag till NyföretagarCentrum Kungälv(Dnr KS2013/1807-1)
Sammanfattning
Kungälvs kommun har som målsättning att skapa nya företag och fler arbetstillfällen. Med ett
lokalt NyföretagarCentrum ges de bästa förutsättningarna för att inspirera och vägleda
medborgare som vill starta företag. Att stimulera personer som vill starta egen verksamhet är
en viktig näringslivsfråga. Att erbjuda professionell vägledning på hemmaplan visar på ett gott
värdskap och god service. Som en del i NyföretagarCentrum Kungälvs utvecklingsarbete ingår
att också rikta sig mot de befintliga och nya företagens närmarknad vilket innebär fler företag,
bättre nätverk och fler affärer.
Det är viktigt för NyföretagarCentrum Kungälv med kommunens stöd och verksamheten är
betydelsefull för Kungälv. Kommunen bör därför fortsätta med sitt ekonomiska stöd till
NyföretagarCentrum Kungälv och därigenom få professionell hjälp med att öka antalet
nystartade företag.
Bakgrund
NyföretagarCentrum Kungälv har funnits sedan 1995 med ett kortare uppehåll 2007.
NyföretagarCentrum Kungälv är Jobs-and Societycertifierat, drivs som en förening och
finansieras i huvudsak av sponsorer. Kungälvs kommun har sedan nystarten 2008 lämnat ett
stöd på 50 000 kronor per år och är en av huvudsponsorerna. Verksamheten drivs på ett
framgångsrikt och kompetent sätt och ger en kvalificerad, konfidentiell och kostnadsfri
rådgivning. Genom ett lokalt NyföretagarCentrum erbjuder kommunen, som ett komplement
till den egna verksamheten, en service för våra medborgare som är personlig och professionell.
NyföretagarCentrum Kungälv strävar ständigt efter utveckling. I samband med byte av och i
samarbete med ny verksamhetsledare arbetar styrelsen för att skapa ett än mer
kommungränsöverskridande samarbete. NyföretagarCentrum Kungälv kommer inledningsvis
att uppvakta kommunerna Stenungsund och Tjörn. Kommungränserna ska inte vara
avgörande för hur nya företagare bedriver sin verksamhet.
Verksamhetens bedömning
Ett fortsatt stöd till NyföretagarCentrum Kungälv är avgörande för föreningens fortsatta
verksamhet. Förvaltningens bedömning är att kommunen bör ge fortsatt stöd till
NyföretagarCentrum Kungälv.
Ekonomisk bedömning
Finansiering sker inom kommunstyrelsens ram.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till kommunstyrelsen
Kungälvs kommun stödjer NyföretagarCentrum Kungälv med 50 000 kronor
för verksamhetsåret 2014. Ansökan om stöd sker varje år.
Patrik Skog
Enhetschef
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Expedieras till:
Ekonomi/Pia Jakobsson
För kännedom till:
Kent Bengtsson, ordförande NyföretagarCentrum Kungälv, [email protected], Enheten för
utveckling, uppföljning och planering/Håkan Karlsson och Anette Svahn
Ansökan om stöd till verksamheten i Nyföretagarcentrum Kungälv
I september 2008 gjordes en omstart i Stiftelsen Nyföretagarcentrum Kungälv och verksamheten har
sedan dess bedrivits i form av månatliga informationsträffar (uppehåll juni-augusti) och individuell
rådgivning till personer som står i begrepp att starta eget företag samt nystartade företag som är
max tre år gamla.
Nyföretagarcentrum Kungälv och dess rådgivare uppfyller de av Nyföretagarcentrum Sverige
statuerade kraven gällande nyttjande av varumärket Certifierat Nyföretagarcentrum och Diplomerad
Rådgivare.
Sedan återstarten t o m 31 december 2012 har 722 personer besökt Nyföretagarcentrum, vilket
inneburit att 238 personer startat eget. Under 2012 besökte 115 personer oss varav 58 numera
startat eget.
Medelåldern bland de som startar har sjunkit till 37 år och fördelningen mellan kvinnor/män är 60 %
kvinnor och 40 % män.
Trenden är att starta handel i olika former – e-handel med tillhörande import är vanligen
förekommande, konsultverksamhet, byggverksamhet samt skönhetsverksamhet.
Nyföretagarcentrums besökare hittar främst till oss via våra annonser i Kungälvs-Posten, via vår
hemsida samt via kommunens medborgarkontor och växel. Även Arbetsförmedlingen och bankerna
skapar besökare.
Som huvudpartner exponeras Kungälvs kommuns logotyp i varje annons som bjuder in till
informationsmöten sammanlagt 20 gånger/år.
Baserat på ovanstående anser vi att vår verksamhet utgör ett viktigt komplement till den kommunala
servicen och ansöker härmed om stöd på 50 000 exklusive moms för verksamhetsår 2014.
Kungälv 2013-10-24
Nyföretagarcentrum Kungälv
Martin Gunnarsson, verksamhetsansvarig
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-12
1 (1)
24
§ 153/2013
Utredning om kostnadsfria pedagogiska luncher (Dnr KS2013/1720)
Kommunfullmäktige biföll den 4 juli 2012 Morgan Perssons (UP) motion om att utreda
möjligheten till fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom
skolverksamheten. Parallellt med att motionen bereddes gav kommunstyrelsens
bildningsutskott förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten för personal inom förskolan
att kostnadsfritt äta så kallade smakportioner.
Förvaltningen lägger nu fram utredningen om fria pedagogiska luncher tillsammans med
utredning om förutsättningarna för kostnadsfria smakportioner.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Utredning om kostnadsfria pedagogiska luncher 2013-10-18
Förslag till kommunstyrelsen
1. Informationen om utredning av kostnadsfria pedagogiska luncher och kostnadsfria smakportioner
antecknas till protokollet.
2. Uppdraget att utreda förutsättningarna för kostnadsfria pedagogiska luncher och smakportioner är
härmed slutfört.
__________
Expedieras till: Sektor skola/ Ann Ryström, Cristine Lysell
För kännedom till: Servicesektorn/ Gunilla Hansson
BILDNINGSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Karin Fahleson
1(4)
2013-10-18
Utredning om fria pedagogiska luncher alternativ fria smakportioner för
personal som äter med barn inom skolverksamhet och förskola (Dnr
KS2013/1720-1)
Sammanfattning
Kommunfullmäktige biföll den 4 juli 2012 Morgan Perssons (UP) motion om att utreda
möjligheten till fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom
skolverksamheten. Parallellt med att motionen bereddes gav kommunstyrelsens
bildningsutskott förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten för personal inom förskolan
att kostnadsfritt äta så kallade smakportioner.
Förvaltningen lägger nu fram utredningen om fria pedagogiska luncher tillsammans med
utredning om förutsättningarna för kostnadsfria smakportioner.
Bakgrund
Kommunfullmäktige biföll den 4 juli 2012 Morgan Perssons (UP) motion om att utreda
möjligheten till fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom
skolverksamheten.
Förvaltningen föreslog i sin utredning Svar på motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter
med barn inom skolverksamheten att motionen skulle avslås eftersom fria pedagogiska luncher inte
ryms inom sektor skolas ekonomiska ram. Förvaltningen tog alltså i beredningen av motionen
ställning till kostnadsfria pedagogiska luncher och inte bara till att se över regelverket och
utreda möjligheten så som det anges i motionens förslag.
Förvaltningen lägger nu fram utredningen om fria pedagogiska luncher tillsammans med
utredning om förutsättningarna för kostnadsfria smakportioner.
Riktlinjer och kostnader för pedagogisk lunch
Måltidsservice tillhandahåller sedan 2007 lunch till kommunens förskolor och skolor.
Lovdagar serveras även lunch till fritidshemmen. Enligt beslut i kommunfullmäktige 1995
fastställdes pris för pedagogisk måltid till 17,50 kr. En måltid kostar 45 kronor i
produktionskostnad vilket innebär att sektor skola betalar 27,50 kronor per pedagogisk lunch.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(4)
Fram till 2009 låg budgetansvaret för sektor skolas måltider hos rektorerna. Varje rektor kunde
då bestämma om den egna personalen fick möjlighet att äta kostnadsfri pedagogisk måltid
tillsammans med barn och elever. Dessa möjligheter fanns dock endast för de enheter som
hade en budget i balans. Det fanns alltså inget gemensamt beslut för hela kommunen och
priset varierade för pedagogisk lunch, mellanmål och frukost mellan skolenheterna. Viss
personal kunde äta utan kostnad och andra betalade 17,50 kr för den pedagogiska lunchen.
Från 2009 beslutades att budget för skolmåltiderna skulle ligga på skolchefens centrala konto.
Därmed uppstod ett behov av kommungemensamma riktlinjer för pedagogisk lunch och
kostnaderna för dessa. Från 2012 ligger måltidskostnaderna inom respektive verksamhetschefs
budget vilket innebär att rektorerna inte ansvarar för måltidskostnaderna för den egna enheten.
I de riktlinjer som upprättades finns följande beskrivning av pedagogisk lunch:
• Maten ska integreras i den pedagogiska verksamheten inom
förskola/skola och ska bygga en grund som främjar goda matvanor och
ger barnen insikt om matens betydelse för god hälsa livet ut.
• Den pedagogiska måltiden innebär att personalen sitter tillsammans med
eleverna/barnen och är en hjälpare, förebild och pedagog som aktivt
verkar för att skapa trygghet, trivsel och goda vanor i samband med
måltiden.
• Det är rektor som beslutar om vem som har tillsynsskyldighet och
erbjuds att äta en pedagogisk måltid till ett reducerat pris. Personalen äter
den pedagogiska måltiden inom ordinarie arbetstid. Varje arbetstagare
har dock möjlighet att avstå från att äta tillsammans med
eleverna/barnen.
De gemensamma riktlinjerna beskriver hur många vuxna som kan äta pedagogisk lunch till
reducerat pris. Vid förskolorna innebär det i stort sett all ordinarie personal, i grundskolan är
det en person per klass och på fritidshemmen är det en person per tio barn. Det är rektor eller
förskolechefen som beslutar om vem som har tillsynsansvaret vid lunchen.
Skatteverkets allmänna råd
Enligt Skatteverket allmänna råd 2.2.4 ”Undantag från beskattning av kostförmån” gäller
följande: Fri eller subventionerad måltid för personal vid skola, daghem och fritidshem är
skattefri om personalen vid måltiden har tillsynsskyldighet för barn under skolmåltid, eller i
samband med s.k. pedagogisk måltid.
Arbetstidslagen
Rektor och förskolechefen ansvarar för att följa arbetstidslagens 14 § som beskriver rasternas
placering och längd.
Metod och avgränsning för beräkning av kostnad för smakportion
Någon exakt uppgift på hur stor en ”smakportion” är, finns inte att tillgå i detta sammanhang.
Förvaltningen gör ett antagande och beräknar att en smakportion omfattar 1/3-dels ordinarie
vuxenportion. Priset för en vuxenportion är 45 kr. Under år 2012 åt cirka 50 % av
3(4)
förskolornas personal pedagogisk lunch. Övrig personal åt sin lunch på annat sätt. För att
kunna göra en uppskattning av kostnaderna för smakportioner beskrivs två scenarion:
Scenario 1- Utgår från att all personal vill äta en smakportion. Personalen äter sedan sin
ordinarie lunch på den egna lunchrasten.
Scenario 2- Utgår från att 50 % av personalen på förskolan fortsätter att äta pedagogisk lunch
som 2012 och att resterande del äter en smakportion.
Verksamhetens bedömning inklusive ekonomisk bedömning
Fria pedagogiska luncher
Motionärens förslag att servera fri pedagogisk lunch i Kungälvs kommun för lärare och
personal inom sektor skolas verksamhet skulle troligen innebära att fler pedagogiska luncher
skulle serveras. För att säkerställa att kommunen följer Skatteverkets allmänna råd måste
rektor och förskolechefen trots allt vara restriktiva med beslut om vilka som äter. Måltiden
kan annars bli beskattningsbar för den enskilde. Vid prejudicerande domar i fråga om
pedagogiska måltider har betydelsen av befintliga riktlinjer för de pedagogiska måltiderna varit
avgörande.
Måltidsverksamheten serverade under 2012 totalt 88 288 pedagogiska måltider till förskola
och grundskola till en kostnad på cirka 2 400 tkr. Riktlinjerna medger att cirka 135 000
pedagogiska måltider skulle kunna serveras om alla äter som har rätt till det. Sektor skolas
kostnad för pedagogiska luncher skulle då uppgå till 3 700 tkr. Huruvida antalet pedagogiska
måltider skulle öka, vid ett beslut om kostnadsfri måltiden, har inte analyserats.
Kostadsfria smakportioner för personal som äter med förskolebarn
Scenario 1
Då det finns 99 förskolevdelningar (höstterminen 2013) med tre personal i varje gruppen,
innebär det att en extra vuxenportion lagas per avdelning och dag. Det innebär att 99 extra
vuxenportioner tillagas varje dag samt att ytterligare cirka 300 kuvert skall diskas. Sektor
skolas kostnad för smakportion blir då cirka 4500 kr per dag, vilket innebär en årskostnad på
cirka 1 250 tkr. Beloppet kan jämföras med sektor skolas årskostnad för pedagogisk lunch
2012 som uppgick till cirka 730 tkr. Scenario1 innebära att sektor skolas måltidskostnader
skulle öka med cirka 520 tkr.
Scenario 2
Utgår från att 50 % av personalen på förskolan fortsätter att äta pedagogisk lunch som 2012
och att resterande del äter en smakportion. Kostnaden för sektor skola kommer då att bli 730
tkr + 50 % av årskostnaden enligt scenario1 (1 250 tkr) det vill säga 1 355 tkr. Scenario 2
innebära att sektor skolas måltidskostnader skulle öka med cirka 600 tkr jämfört med
kostnader för pedagogiska måltider 2012.
Införande av smakportioner för personalen inom förskolan kan komma att öka sektor skola
kostnader med 500 till 600 tkr (scenario 1 och 2).
Förvaltningens sammantagna bedömning är att förutom ökade kostnader för själva måltiden
kommer även nya ökade administrativa rutiner och kostnader i samband med organisation och
4(4)
samordning av ”smakportioner” och ”pedagogiska luncher”. Mer av pedagogernas tid kommer
att läggas på att hålla ordning på vem som äter smakportion eller full vuxenportion.
Förvaltningens utgångspunkt är att förskollärare och barnskötares tid måste läggas på barnen.
Förslag till kommunfullmäktige
1. Informationen om utredning av kostnadsfria pedagogiska luncher och kostnadsfria
smakportioner antecknas till protokollet.
2. Uppdraget att utreda förutsättningarna för kostnadsfria pedagogiska luncher och
smakportioner är härmed slutfört.
Lisa Strandberg Werlenius
Skolchef
Expedieras till:
För kännedom till:
Sektor skola: Ann Ryström, Cristin Lysell
Servicesektorn: Gunilla Hansson
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-21
1 (1)
25
§ 201/2013
Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs
kommun KFS 2011 nr 1 (Dnr KS2013/1281)
Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 14 juni 2012(§ 150) att justera taxa för
upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom Kungälvs kommun (KFS 2011nr 1).
Beslutet har dock visat sig förenat med vissa tillämpningssvårigheter varför justering av taxan
förslås enligt förslag till beslut nedan.
Förvaltningen har utfört uppdraget i återremissen av ärendet med att informera och föra
dialog med näringsidkare i kommunen angående taxor för upplåtelse av offentlig plats inom
Kungälvs kommun för uteserveringar. Förvaltningen föreslår att en årshyra tas ut med 250
kr/kvm/år. Förslaget är förankrat hos föreningen Kungälv-Marstrand Marknad och Näringsliv
(KMN).
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs kommun
KFS 2011 nr 1 2013-11-06
Bilaga: Förslag till Taxa för användande av offentlig plats samt torghandel i Kungälvs kommun
Bilaga Protokollsutdrag SU § 147/2013
Bilaga Protokollsutdrag KF § 150/2012
Bilaga Protokollsutdrag KF § 69/2011
Bilaga Exemplifiering av taxor
Förslag till kommunfullmäktige
Taxan för upplåtelser av offentligplats samt torghandel inom Kungälvs kommun
(KFS 2011 nr 1) ändras enligt följande:
1. Indelning i zon 1 och 2 för taxa rörande uteserveringar upphör att gälla och
ersätts med en gemensam taxa för uteserveringar om årsavgift av 250 kr/kvm/år.
Årsavgiften tas ut oberoende av utnyttjandegrad. Taxan indexregleras årligen
enligt gällande taxebestämmelser.
2. Ändringen under punkt 1 börjar gälla från och med den 1 april 2014 varvid
tidigare reglering upphör att gälla.
3. Uttagna avgifter under 2012-2013 i zon 2 krediteras.
__________
Expedieras till
Kommunkansliet/Martin Rahl
Sektor samhällsbyggnad/Roland Bengtsson, Lena Hedlund, Marie Carlsson
För kännedom till
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Roland Bengtsson
1(3)
2013-11-06
Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs
kommun KFS 2011 nr 1(Dnr KS2013/1281-6)
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 14 juni 2012(§ 150) att justera taxa för
upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom Kungälvs kommun (KFS 2011nr 1).
Beslutet har dock visat sig förenat med vissa tillämpningssvårigheter varför justering av taxan
förslås enligt förslag till beslut nedan.
Förvaltningen har utfört uppdraget i återremissen av ärendet med att informera och föra
dialog med näringsidkare i kommunen angående taxor för upplåtelse av offentlig plats inom
Kungälvs kommun för uteserveringar. Förvaltningen föreslår att en årshyra tas ut med 250
kr/kvm/år. Förslaget är förankrat hos föreningen Kungälv-Marstrand Marknad och Näringsliv
(KMN).
Bakgrund
För att ta i anspråk offentlig plats för annat ändamål än vad den upplåtits för enligt detaljplan
krävs tillstånd från polismyndigheten. Polismyndigheten ska vid sin tillståndsgivning inhämta
kommunens yttrande. För upplåtelsen har kommunen rätt att enligt fastställd taxa ta ut avgift.
Grunderna för att ta ut avgifter för upplåtelser av offentlig plats är reglerade genom Lag
(1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med
mera.
Kommunfullmäktige antog ny taxa för upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom
Kungälvs kommun den 14 april 2011, (KFS 2011 nr 1). Den föregående taxan från 1987
upphörde därmed att gälla.
Vid tillämpning av den nya taxan 2012 visar det sig att taxan i zon 1 blir avsevärt högre än
tidigare år. Detta i kombination med att information om den nya taxan ej har nått ut påtalas av
tillståndshavare för kommunen.
Kommunfullmäktige fattade 2012-06-14 § 150, nytt beslut:
1. För 2012 gäller normaldebitering för 1987 års taxa plus 33 % utgör ny taxa i zon 1.
2. För 2012 gäller beslutet retroaktivt från 1/1 2012. Det betyder viss återbetalning och
omfakturering av tidigare beslut.
3. Taxan ska indexregleras årligen.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
2012-12-19 skickas ett brev till samtliga tillståndshavare med information att nytt beslut i
kommunfullmäktige måste tas samt att 2012 års fakturering kommer att ske under 2013.
På Samhällsbyggnadsutskottets möte den 29 augusti 2013 beslutades att ärendet återremitteras
och förvaltningen får i uppdrag att informera mera och föra dialog med näringsidkare i
kommunen angående taxor för upplåtelse av offentlig plats inom Kungälvs kommun.
Kallelse om informationsmöte lämnades ut till samtliga näringsidkare inom kommunen som
nyttjar offentlig platsmark för uteservering. Den 3 oktober träffades förvaltningen och
representanter från näringsidkarna i Kungälv och Marstrand varvid föreningen KungälvMarstrand Marknad och Näringsliv (KMN) presenterade ett eget förslag. KMN föreslår att en
årshyra tas ut med 250 kr/kvm/år, en årsvis avgift ger näringsidkarna större flexibilitet,
positivt att kunna förlänga säsongen vid behov samt skapar möjligheter för långsiktig
planering.
Verksamhetens bedömning
Kommunikationsarbetet kring den nya taxan, beslutet 2011, var inte tillräckligt från
kommunens sida. Därför är det rimligt att anpassning av taxan fastställd av KF 14 april 2011,
(KFS 2011 nr 1) görs. Det är i taxans zon 1 som problematiken har uppstått och därför är det i
den delen som anpassningen bör ske. Vid fördjupad analys av taxans konsekvenser och
fullmäktiges mening i beslutet från 2012 ser förvaltningen att zon 1 och zon 2 får jämförbara
taxor. För enkelhetens skull föreslår därför förvaltningen att indelningen i zon 1 och zon 2
upphör och ersätts med en taxa för uteserveringar. I likhet med vad flertalet andra kommuner i
Kungälvs kommuns storlek använder sig utav.
Beslutet från 2012 behöver göras om av den anledningen att begreppet ”normaldebitering”
inte existerar i sammanhang där taxor och avgifter ska bestämmas.
Eftersom beslutet den 14 januari 2012 under punkt 1 är otydligt och därmed förenat med vissa
tillämpningssvårigheter föreslår förvaltningen att beslutet om ”normaldebitering för 1987 års
taxa plus 33 %” ersätts med en fast summa, (50kr/kvm/månad) gemensam för zon 1 och zon
2 med årlig indexuppräkning enligt nu gällande taxa. Indelningen i Zon 1 och Zon 2 upphör
därmed att gälla.
Kungälv-Marstrand Marknad och Näringslivs (KMN) förslag är väl förankrat bland
näringsidkarna, det är enkelt att förstå och tillämpa, det underlättar såväl vardag som
utvecklingsmöjligheter för näringsidkarna.
Ekonomisk bedömning
Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till
ändamålet med upplåtelsen, utnyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med
anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Det föreslagna beloppet ligger något i
underkant av vad som behövs för att täcka de administrativa kostnaderna för
remissförfarandet till polisen och medför att annan allmän service till allmänheten påverkas
rent allmänt då förvaltningen skatteresurser nyttjas för detta viktiga ändamål.
3(3)
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Taxan för upplåtelser av offentligplats samt torghandel inom Kungälvs kommun
(KFS 2011 nr 1) ändras enligt följande:
1. Indelning i zon 1 och 2 för taxa rörande uteserveringar upphör att gälla och
ersätts med en gemensam taxa för uteserveringar om årsavgift av 250 kr/kvm/år.
Årsavgiften tas ut oberoende av utnyttjandegrad. Taxan indexregleras årligen
enligt gällande taxebestämmelser.
2. Ändringen under punkt 1 börjar gälla från och med den 1 april 2014 varvid
tidigare reglering upphör att gälla.
3. Uttagna avgifter under 2012-2013 i zon 2 krediteras.
Leif Johansson
Samhällsbyggnadschef
Expedieras till:
För kännedom till:
Henrik Haglund
enhetschef
Kommunkansliet/Martin Rahl
Sektor samhällsbyggnad/Roland Bengtsson, Lena Hedlund, Marie Carlsson
Taxa
för användande av offentlig plats
samt torghandel i Kungälvs kommun
Antagen av kommunfullmäktige § XXX/XXX ÅÅÅÅ-MM-DD med stöd av Lagen om rätt
för kommunen att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats.
Inledning
Vid behov av att använda offentlig plats för annat ändamål än vad den upplåtits för görs
ansökan om tillstånd hos polismyndigheten. Stöd för kommunernas rätt att yttra sig i
tillståndsärenden och att meddela villkor för upplåtelser finns i Ordningslagen (1993:1617).
Polistillstånd krävs inte om offentlig plats tas i anspråk endast tillfälligt, i obetydlig
omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Tillstånd krävs inte heller om
offentlig plats nyttjas för avsett ändamål till exempel då ett torg används för torghandel,
fortfarande krävs dock kommunens tillstånd i detta fall.
I Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.
(1957:259), nedan kallad Avgiftslagen, regleras möjligheten att ta ut avgifter.
Utöver ovan nämnda lagar ska också, vid varje tillfälle gällande lokala föreskrifter och
bestämmelser tillämpas t.ex.:
”Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Kungälvs kommun.”
”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungälvs kommun.”
”Bestämmelser för lednings- och kabelarbeten i allmän platsmark”
”Evenemangslots. Tillstånd, ansvar, kontakt”
”Stadens möblering”
Begreppet offentlig plats definieras i Ordningslagen 1:2 och avser bl.a. vägar, gator,
gångbanor, cykelvägar torg och parker. Dessa platser får inte utan tillstånd tas i anspråk för
annat ändamål än vad de upplåtits för enl Ordningslagen 3:1. Efter ansökan begär
polismyndigheten kommunens yttrande för upplåtelser. Kommunen kan då meddela sådana
villkor som enligt Ordningslagen 3:15 behövs för att tillgodose de intressen som kommunen
har att bevaka i fråga om skötseln av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö
och trafik.
Kommunen har då rätt att enligt Avgiftslagen 1:1 ta ut avgifter efter en av
kommunfullmäktige fastställd taxa. Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan
anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna,
kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter.
Innan ansökan sker till Polismyndigheten rekommenderas kontakt med Kungälvs kommun för
kontroll av vilka förutsättningar som gäller på platsen.
För mer information, kontakta
Kungälvs kommun, Medborgarservice
www.kungalv.se
0303-23 80 10
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. Avgiftens storlek regleras av vilken typ av användning som upplåtelsen avser och i
fråga om försäljning och kommersiella ändamål vilken zon upplåtelsen sker.
Kommunens zonindelning framgår av kartbilagor där markerade områden i Kungälvs
centrum ingår zon 1. Där i ingår också Marstrandsön och Koön. Övrig plats inom
kommunen utgör zon 2.
2. Vid marknader med både kommersiell och ideell försäljning som drivs av en
samordnande affärsorganisation skall särskilt avtal tecknas. Avgiften skall bygga på
avgifterna för tillfällig försäljning med en reduktion på 50 %. Uppgifter om ansvarig
organisation, för varje försäljningsstånd, skall skickas in till kommunen.
3. För samtliga avgiftsbelagda upplåtelser med undantag för torgplatser, uttages en
minimiavgift per upplåtelse, såvida inte annat angivits. Ingen avgift tas ut för
politiska/idella föreningar eller skolklasser vid tillfällig försäljning som ej undantas
enligt 3 kap 1§ Ordningslagen. Detsamma gäller välgörenhetsföreningar som har
godkänts som 90-kontohavare av Svensk Insamlingskontroll (SFI).
4. Avgiften skall erläggas i förskott, senast den dag tillståndet träder i kraft. Om
upplåtelsen avser längre tid än ett kvartal ska avgiften erläggas i förskott per kvartal.
Avgiften ska erläggas oavsett om platsen tas i anspråk eller ej.
5. Avgiften är momsbefriad. Skulle reglerna om moms ändras skall avgiften justeras med
hänsyn till detta.
6. I avgiften ingår normal gaturenhållning, dvs den rutinmässiga och i normal omfattning
utförda renhållning som åvilar kommunen. Eventuella fördyrade kostnader för
gaturenhållning, snöröjning eller parkskötsel debiteras i förekommande fall separat.
7. Indexreglering - Avgiftsbeloppen justeras med hänsyn till förändringar i Statistiska
centralbyråns konsumentprisindex med 2010 som basår. Justering sker inför varje
årsskifte. Omräkningen grundar sig på jämförelse mellan oktoberindex för det
innevarande året och oktoberindex för närmast föregående år.
8. Uteserveringar tillåts normalt mellan 1 april – 30 oktober. Genom tillståndet åläggs
sökanden det ansvar som vilar på fastighetsägaren enligt lokala föreskrifter om
gaturenhållning.
9. Tillståndshavaren är skyldig att återställa marken till det skick den hade före
upplåtelsen, vilket bland annat omfattar städning.
10. Med år avses kalenderår.
11. De i taxan angivna avgifterna avser en plats.
Bilagor:
Karta: zonindelningen Kungälvs centrum, och Marstrandsön
Karta: försäljningsplatserna Nytorget, Kungälv
Karta: torgplatserna Marstrand
Karta: övriga försäljningsplatser Marstrandsön och Koön
TAXA FÖR UPPLÅTELSER ENLIGT ORDNINGSLAGEN
Zonindelning beskrivs i bilagda kartor
FÖRSÄLJNING PÅ OFFENTLIG PLATS
Fast saluplats. max 15 m2:
ytterligare 5 m2
Tillfällig försäljning
a) 0 - 15 m2
b) 0 - 15 m2
c) 0 - 15 m2
Marknad med samordnande affärsorganisation
(knallemarknad)
Julgransförsäljning 0 - 200 m2.
Uteservering
ANDRA KOMMERSIELLA ÄNDAMÅL PÅ
OFFENTLIG PLATS
Reklam
Cirkus, nöjesfält
ANNAT ÄNDAMÅL
Brev-, bunt- och tidningslåda och tidningsställ
Byggskylt
Byggbelamring t.ex. upplag, bodar, verktygscontainrar
och byggnadsställningar
Container
Generellt tillstånd 0-50 st
Enskilt tillstånd på bestämd plats, mer än 5 dagar
Återvinningsstation
Mast inkl teknikbod
Ianspråktagande av parkeringsplats
Publika arrangemang
Övriga upplåtelser
Minimiavgift för handläggning och besiktning
Zon 1
Zon 2
24 000
4 000
15 000
2 000
300
12 000
2 000
7 500
1 000
150
150
75
500
250
1000
4000
500
Enhet
kr/år
kr/år
kr/år
kr/månad
kr/dag
kr/plats/dag
kr/vecka
2
kr/m /år
2
kr/m /år
kr/tillfälle
200
kr/år/st
50
kr/ m /månad
50
kr/m /månad
2
2
8000
500
kr/år
kr/plats
500
kr/behållare/år
25 000
Kompensation av
inkomstbortfall
kr/år
kr/plats/dygn
2
15
kr/m /dag
200
+5
kr/dag
2
kr/m /dag
500
kr/tillfälle
TAXA FÖR TORGHANDEL.
Fasta försäljningsplatser - torghandel - finns bara på Nytorget i Kungälv och på kajen mellan
Drottninggatan och Rådmansgatan på Marstrand.
Följande försäljningstider gäller:
Helgfria vardagar
kl. 8.00 – 18.00
Lördagar, helgaftnar
kl. 8.00 – 14.00
Nytorget, Kungälv
Försäljning får endast ske på fastställda platser, vilka visas på bifogad karta.
Plats 1 och 2 (torgbodar): 12 000 kr/bod och år + förbrukad elkostnad.
Om tilläggsyta önskas, är avgiften 40 kr/dag för varje ytterligare, påbörjade 3 m2.
Plats 3 – 13:
650 kr/plats och månad eller 140 kr/plats och dag.
För perioden oktober – mars är avgiften 65 % av ovanstående.
Plats 15 – 18:
Avgiftsfria
Under perioden 15/11 – 15/1 får plats 5 inte användas för torghandel, pga julgranens
placering.
Plats 13 är långtidsuthyrning och ett särskilt avtal ska skrivas.
1 fordon för varutransport, får parkeras bakom bodarna 1 och 2.
El:
Eluttag 1-fas:
30 kr/dag + förbrukat antal kWh.
Eluttag 3-fas:
50 kr/dag + förbrukat antal kWh.
Depositionsavgift för nyckel:
200 kr
Kajen, Marstrand
Försäljning får endast ske på fastställda platser, vilka visas på bifogad karta.
Fasta torgplatserna, F1 – F4:
0 – 6 m2:
1 000 kr/plats och år
6 – 10 m2:
1 600 kr/plats och år
10 – 14 m2:
2 200 kr/plats och år
14 – 18 m2:
2 800 kr/plats och år
för ytterligare yta:
25 kr/m2 och år
Tillfälliga torgplatserna, nr 1 – 5, 12 m2 vardera:
Avgift:
300 kr/plats och dygn
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2012-06-14
1 (1)
§ 150/2012
Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs
kommun 2012 (Dnr KS2012/1070)
Kommunfullmäktige antog ny taxa för upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom
Kungälvs kommun den 14 april 2011. Den föregående taxan från 1987 upphörde därmed att
gälla. Syftet var att få en heltäckande, generaliserbar och regionalt anpassad taxa till dagens
förhållande. Vid tillämpning av den nya taxan för uteserveringar under 2012 på offentlig plats
visar det sig att avgiften i flera fall blir avsevärt högre i förhållande till föregående år. Vilket
tillståndshavare har påtalat för kommunen och att information om ny taxa ej nått ut. Det har
därför inte haft möjlighet att anpassa verksamheten utifrån nya taxan. Det är rimligt att justera
taxan.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs kommun
2012 2012-05-10
Kommunal författningssamling Taxa 2011 nr 1 2012-05-10
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2011-04-14
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2012-05-23
Beslut
1. För 2012 gäller att normaldebitering för 1987 års taxa plus 33 % utgör ny taxa i
zon 1.
2. För 2012 gäller beslutet retroaktivt från 1/1 2012. Det betyder viss återbetalning
och omfakturering av tidigare beslut.
3. Taxan ska indexregleras årligen.
__________
Expedieras till
Sektor samhällsbyggnad/ Roland Bengtsson, Kommunledninssektorn/Martin Rahl
För kännedom till
Sektor samhällsbyggnad/Lena Hedlund
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Justeras sign
Exemplifiering av taxor vid fakturering
1) 1987-års taxa + akt. index
Lasse-Majas Krog Matilda Maritime Arnell på Kajen Bergs Konditori Br. Arvidsson Summa
27 750 kr
14800 kr. 12 210 kr
20 165 kr
14 800 kr
7 246 kr
82 171 kr
2) 1987-års taxa + 33 kr + akt. index
30 039 kr
17 242 kr 13 217 kr
22 383 kr
17 242 kr
8 441 kr
108 564 kr
3) Ny taxa zon 2 + akt. index
23508 kr.
25 072 kr 10 344 kr
22 781 kr
25 072 kr
12 276 kr
95 545 kr
4) KMN´s förslag till ny taxa
39 176 kr
20 894 kr 17 238 kr
28 468 kr
25 073 kr
12 275 kr
143 124 kr
1) 1987-års taxa är högst 600kr/m2 och år
På Marstrand har tillämplingen varit:
Uteservering, ingen alkohol, bord och stolar tas in dagligen - 200 kr/m2 och år
Uteservering, servering av alkohol, bord och stolar tas in dagligen - 300 kr/m2 och år
Fast uteservering, servering av alkohol, - 400 kr/m2 och år
Index 2012 - 1,85
Lasse-Majas Krog 150 m2 3 mån 400 kr/m2 och mån Arnell
109 m2
4 mån - 300 kr/m2 och mån
Matilda
80 m2 6 mån 200 kr/m2 och mån Bergs
96 m2
5 mån - 200 kr/m2 och mån
Maritime
66 m2 3 mån 400 kr/m2 och mån Arvidsson 47 m2
5 mån - 200 kr/m2 och mån
2) Uteservering, ingen alkohol, bord och stolar tas in dagligen - 233 kr/m2 och år
Uteservering, servering av alkohol, bord och stolar tas in dagligen - 333 kr/m2 och år
Fast uteservering, servering av alkohol, - 433 kr/m2 och år
Index 2012 - 1,85
3) 50 kr/m2 och månad
Index 2012 - 1,0447
4) 250 kr/m2/år + akt. Index
Rev 131017
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
§ 202/2013
27
2013-11-07
1 (2)
Ny upphandlingspolicy med tillhörande reglemente (Dnr KS2011/2935)
Kommunstyrelsen har arbetat fram nya policydokument för reglering och styrning av
upphandling i Kungälvs kommun samt kommunens helägda bolag. De nya dokumenten;
upphandlingspolicy och upphandlingsreglemente ersätter det tidigare upphandlingsreglementet
från 2006.
De nya dokumenten reglerar på ett tydligare sätt ansvarsfördelningen i kommunen. De nya
styrdokumenten tydliggör även olika aktörers roller samt upphandlingsprocessens
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ny upphandlingspolicy med tillhörande reglemente 2013-07-08
Bilaga reglemente 2013-07-08
Bilaga policy 2013-07-08
Bilaga Protokollsutdrag 2013-01-18
Protokollsutdrag - Upphandlingsreglemente- protokollsutdrag - Näringslivsutskottet 2013-0930
Protokollsutdrag - Upphandlingsreglemente- protokollsutdrag - Kommunstyrelsen 2013-10-24
Yrkande
Miguel Odhner (S): Ärendet återremitteras.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i förslaget till nytt reglemente arbeta in ett förtydligande
gällande social hänsyn med syfte att öka jobben/sysselsättningen i kommunen.
Förfrågningsunderlag vid upphandling av exempelvis bygg- eller underhållstjänster skall
innehålla en möjlighet till utbildning och praktik för kommunens eller områdets
arbetssökande.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att förtydliga och lämna förslag kring den egna
upphandlingsverksamheten. Inriktningen skall vara att verksamheten skall vara en fristående
enhet och ledning, med en tydligare politisk styrning, med uppföljningsbara mål.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) yrkande om återremiss mot att ärendet
avgörs på dagens sammanträde och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska
avgöras på dagens sammanträde. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar följande
voteringsordning:
Ja- röst för ärendet avgörs på dagens sammanträde
Nej- röst för Miguel Odhners (S) yrkande
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Justeras sign
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-07
2 (2)
Omröstningsresultat
Med 27 ja- röster, 23 nej-röster och 9 frånvarande ledamöter beslutar kommunfullmäktige att
anta Miguel Odhners (S) yrkande.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) yrkande om uppdrag i samband med
återremissen och finner att kommunfullmäktige beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Beslut
1. Ärendet återremitteras.
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i förslaget till nytt reglemente arbeta in ett
förtydligande gällande social hänsyn med syfte att öka
jobben/sysselsättningen i kommunen. Förfrågningsunderlag vid upphandling
av exempelvis bygg- eller underhållstjänster skall innehålla en möjlighet till
utbildning och praktik för kommunens eller områdets arbetssökande.
3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att förtydliga och lämna förslag kring den
egna upphandlingsverksamheten. Inriktningen skall vara att verksamheten
skall vara en fristående enhet och ledning, med en tydligare politisk styrning,
med uppföljningsbara mål.
__________
I ärendet yttrar sig: Miguel Odhner (S), Rose- Marie Stenman (C), Anders Holmensköld (S)
Expedieras till
Ekonomienheten/Pia Jakobsson
För kännedom till
Ekonomi- och upphandlingsenheten
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Justeras sign
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-10-16
1 (2)
§ 384/2013
Ny upphandlingspolicy med tillhörande reglemente (Dnr KS2011/2935)
Förvaltningen har arbetat fram nya policydokument för reglering och styrning av upphandling
i Kungälvs kommun samt kommunens helägda bolag. De nya dokumenten;
upphandlingspolicy och upphandlingsreglemente ersätter det tidigare upphandlingsreglementet
från 2006.
De nya dokumenten reglerar på ett tydligare sätt ansvarsfördelningen i kommunen. De nya
styrdokumenten tydliggör även olika aktörers roller samt upphandlingsprocessens
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ny upphandlingspolicy med tillhörande reglemente 2013-01-18
Bilaga Upphandlingsreglemente 2013-07-08.
Bilaga policy 2013-07-08.
Bilaga Protokollsutdrag NU § 68/2013
Yrkande
Miguel Odhner (S): Ärendet återremitteras och skall behandlas samtidigt som motion om
upphandling (Dnr KS2013/365-1) slutbehandlas samt att kommunfullmäktiges beslut §
110/2013 om att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens
upphandlingsverksamhet skall beaktas. Återremissen åtföljs av följande uppdrag:
1. Kommunchefen får i uppdrag att i förslaget till nytt reglemente arbeta in ett förtydligande
gällande social hänsyn med syfte att öka jobben/sysselsättningen i kommunen.
Förfrågningsunderlag vid upphandling av exempelvis bygg- eller underhållstjänster
skall innehålla en möjlighet till utbildning och praktik för kommunens eller
områdets arbetssökande.
2. Kommunchefen får i uppdrag att förtydliga och lämna förslag kring den egna
upphandlingsverksamheten. Inriktningen skall vara att verksamheten skall vara en
fristående enhet och ledning, med en tydligare politisk styrning, med uppföljningsbara mål.
3. I förslag till reglemente § 9 Upphandling ändras följande mening: ”Förfrågningsunderlaget ska,
där det är möjligt, utformas på ett sådant sätt att även små och medelstora leverantörer kan lämna anbud”
till: ”Förfrågningsunderlaget kan utformas på ett sådant sätt att även små och medelstora leverantörer kan
lämna anbud”.
Jane Bredin (M): Bifall till näringslivsutskottets förslag.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) yrkande om återremiss och finner att
kommunstyrelsen beslutar att avslå yrkandet.
Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning:
Ja-röst för att ärendet avgörs på dagens sammanträde
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-10-16
2 (2)
Nej-röst för Miguel Odhners (S) yrkande om återremiss.
Omröstningsresultat
Med 10 ja-röster för att ärendet avgörs på dagens sammanträde och 5 nej-röster för återremiss
avslår kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande om återremiss.
Ledamot
Anders Holmensköld (M)
Tommy Ohlsson (M)
Miguel Odhner (S)
Jane Bredin (M)
Mikael Wintell (M)
Göran Oskarson (FP)
Håkan Olsson (FP)
Gun-Marie Daun (KD)
Ove Wiktorsson (C)
Morgan Persson (UP)
Hadi Ala (S)
Mona Haugland (S)
Mohamed Hama Ali (S)
Glenn Ljunggren (S)
Maria Kjellberg (MP)
Summa
Ja
Nej
Avstår
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
10
5
0
Proposition
Ordföranden ställer proposition på Jane Bredins (M) yrkande om bifall till
näringslivsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta
yrkandet.
Omröstning begärs inte.
Förslag till kommunfullmäktige
1. Upphandlingspolicy daterad 8 juli 2013 antas.
2. Upphandlingsreglemente daterad 8 juli 2013 antas.
__________
Anteckning till protokollet lämnas av Morgan Persson (UP), se bilaga. ej inkommen
Anteckning till protokollet lämnas av socialdemokraterna, se bilaga
Expedieras till
Förvaltningsledningen/Pia Jakobsson
För kännedom till
Ekonomi- och upphandlingsenheten
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Pia Jakobsson
1(2)
2013-07-08
Ny upphandlingspolicy med tillhörande upphandlingsreglemente (Dnr
KS2011/2935)
Sammanfattning
Förvaltningen har arbetat fram nya policydokument för reglering och styrning av upphandling
i Kungälvs kommun samt kommunens helägda bolag. Två nya dokument; upphandlingspolicy
och upphandlingsreglemente ersätter det tidigare upphandlingsreglementet från 2006.
De nya dokumenten reglerar på ett tydligare sätt ansvarsfördelningen i kommunen och
tydliggör även olika aktörers roller samt upphandlingsprocessen
Bakgrund
Kungälvs kommun har sedan 2006 ett upphandlingsreglemente som reglerar ansvar och
arbetsfördelning i upphandlingsfrågor. Sedan 2006 har kommunen genomfört stora
organisationsförändringar, parallellt har även lag (2007:1091) om offentlig upphandling
genomgått en väsentlig förändring samt att antalet upphandlingar ökat vilket lett till ett behov
av fler och tydligare styrdokument.
Bedömning
Vid revideringen av styrdokumentet genomfördes en omvärldsanalys för att granska hur andra
kommuner reglerat upphandling. Förvaltningens slutsats av omvärldsanalysen var att det finns
ett behöv av att utöka antalet styrdokument. Genom att anta en policy, och ett reglemente
tydliggörs arbets- och ansvarsfördelningen. Kopplat till detta behövs också tydliga riktlinjer.
Dessa fattas beslut om efter antagande om policy och reglemente.
I policyn anges kommunens förhållningssätt till upphandling och i dokumentet redogörs för
de grundläggande värderingar och mål som ska vara vägledande vid allt arbete kring
upphandling. I reglementet tydliggörs ansvar och uppgifter vid en upphandlingsprocess. Bland
annat förtydligas att samtliga upphandlingar som genomförs i Kungälvs kommun inklusive
helägda bolag ska hanteras av ekonomi- och upphandlingsenheten. Reglemente är i stora delar
detsamma som antogs 2006, dock har visst förtydligande och uppdatering genomförts. Efter
beslut om policy och reglemente kommer också riktlinjer tas fram som berör frågor om
verkställighet och i dokumentet kommer att anges ramar för sektorernas handlingsutrymme i
upphandlingsfrågor. Syftet med riktlinjer är att reglera den befintliga verksamheten så att den
bedrivs effektivt och med god kvalitet.
I reglementet, och framförallt i riktlinjerna tydliggörs fördelningen av arbetsuppgifter mellan
beställare och ekonomi- och upphandlingsenheten. Styrdokumenten tydliggör de olika
funktionernas ansvarsområden där t.ex. ansvaret för uppföljning vilar lika mycket på
ADRESS
KOMMUNLEDNINGSSEKTOR
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
beställarna som genom inrapportering av felaktigheter vid en leverans är av lika stor vikt som
ekonomi- och upphandlingsenhetens kontroll av fakturor och kontroll avtalstrohet.
Upphandling och uppföljning av gällande avtal är frågor som berör hela kommunen samt de
kommunala bolagen och det är därför av stor vikt att styrdokumenten återspeglar att detta är
en fråga som bör och ska genomsyra arbetet på flera plan i kommunen.
De nya styrdokumenten ska samläsas med kommunens övriga styrdokument och skapar
tillsammans med dem ett dokument som överensstämmer med tillämplig författning.
Ekonomisk bedömning
Genom antagandet av nya policydokument för hantering av upphandling i kommunen skapas
en god hushållning av kommunens resurser då styrdokumenten tydliggör skyldigheter enligt
gällande avtal. De nya styrdokumentens förtydligande av ansvar och arbetsuppgifter gör att
dubbelarbete minimeras samt att kommunen kan sluta, och hålla, ekonomiskt långsiktiga avtal.
Förslag till beslut
1. Upphandlingspolicy daterad 2013-07-08 antas.
2. Upphandlingsreglemente daterad 2013-07-08 antas.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Pia Jakobsson
Ekonomi- och upphandlingschef
Expedieras till:
Förvaltningsledningen Pia Jakobsson
För kännedom till:
Ekonomi- och upphandlingsenheten.
2013-07-08
UPPHANDLINGSREGLEMENTE
FÖR KUNGÄLVS KOMMUN MED HELÄGDA BOLAG
Gäller fr.o.m.
Ersätter KS 2006/151-003
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(4)
1 § Omfattning
Upphandlingsreglementet tillsammans med policy och riktlinjer innehåller de huvudprinciper som ska gälla
för all upphandling och inköp av varor, tjänster och entreprenader i Kungälvs kommun och juridiska
personer som ägs och kontrolleras av kommunen (nedan kommunen).
2 § Syfte
Syftet med upphandlingsreglementet är att:
• Säkerställa att varor, tjänster och entreprenader köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad.
• Tydliggöra och ge vägledning för kommunens upphandling.
• Långsiktigt medverka till en marknad som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens.
• Säkerställa att upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning.
• Underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingen och uppträda som leverantörer.
3 § Mål
•
•
•
•
•
•
All upphandling i kommunen ska ske på ett professionellt sätt och styras av lag.
Anbudsgivare ska behandlas lika och utan ovidkommande hänsyn.
Kommunen ska köpa rätt produkter, av rätt leverantör, till rätt pris, vid rätt tid och av rätt kvalitet.
Totalkostnadstänkandet ska tas i beaktande i hela upphandlingsprocessen.
Kommunen ska agera för sund konkurrens, goda affärsrelationer och sunda avtalsvillkor med
leverantörer och därigenom bli en attraktiv kund och avtalspart samt bidra till en långsiktig och
konkurrensutsatt marknad
Där det är möjligt ska upphandlingarna göras utifrån miljöhänsyn såsom minimerad negativ
miljöpåverkan, sociala hänsyn såsom antidiskrimineringsaspekter ska tillvaratas och etiska krav
såsom jäv ska beaktas.
4 § Principer
Kommunen ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra
upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och
proportionalitet iakttas. De leverantörer och entreprenörer som anlitas förutsätts följa all för uppdraget
relevant lagstiftning.
5 § Affärsetik
Leverantörer är viktiga partners och ska känna trygghet i relationen med kommunen. Kommunen ska anses
utgöra en trovärdig aktör på både den offentliga och privata marknaden. Detta innebär att:
• Inga orimliga eller onödiga krav som gynnar eller missgynnar någon leverantör ska ställas.
• Förtroendevalda och tjänstemän ska inte ha personliga intressen hos leverantörer som kan påverka
upphandlingen (jäv).
• Vid besök hos leverantörer, eller vid gemensamma resor, ska de egna rese- och logikostnaderna
alltid betalas av kommunen.
• Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer ska undvikas.
• Leverantörer ska inte lovas något eller utnyttjas på ett sådant sätt som det inte finns befogenheter
eller lagligt möjlighet att uppfylla.
3(4)
6 § Upphandlande myndighet/enhet
Kungälvs kommun en upphandlande myndighet/enhet. Detta innebär bl.a. att hela kommunens årsbehov av
en vissa vara eller tjänst ska räknas in när värdet av en upphandling beräknas.
De juridiska personer som ägs av Kungälvs kommun är egna upphandlande myndigheter/enheter. Fullmakt
krävs för att delta i de upphandlingar Kungälvs kommun genomför. För de fall en juridisk person inte deltar
i Kungälv kommuns upphandlingar och ska denne själv genomföra upphandling enligt LOU eller LUF.
Kungälvs kommun och de juridiska personerna är ansvariga för sina upphandlingar och inköp.
7 § Samverkan
Kungälvs kommun ska, där det är möjligt, samverka med andra kommuner, myndigheter och organisationer
i syfte att genomföra kostnadseffektiva och hållbara upphandlingar och inköp.
8 § Ansvar
Kommunstyrelsen ansvarar för central ledning och styrning. Ansvar för central ledning och styrning
innebär; tillhandahållande av verksamhetsövergripande planering och uppföljning, expertkunskap i
upphandlings- och avtalsfrågor, samordning, ramavtal, gemensam utveckling och utbildning, processföring i
domstol samt informationsteknologiskt stöd. För arbetet avsätts speciella resurser.
Upphandlingsenheten är en samordnande funktion som ansvarar för att lösa kommunens behov av
gemensamma upphandlingar och leder processen i nära samarbete med berörd verksamhet. All upphandling
ska ske i nära samverkan mellan kommunens enheter. Samtliga parter ansvarar för att bidra med kompetens
inom respektive område. Detta sker bland annat genom att verksamheterna utser särskild inköpskontakt
som fungerar som samordnare i inköpsfrågor. Den som beslutar om genomförande av upphandling ska
också säkerställa beställarkompetens finns i verksamheten för samordning och uppföljning.
Kommunstyrelsen är ansvarig i de fall då ingen annan har tagit ansvar.
9 § Upphandling
Kungälvs kommun har en central upphandlingsfunktion som ska hantera samtliga av kommunens
upphandlingar. All upphandling ska ske i god tid och i nära samverkan mellan verksamheten och
upphandlingsenheten. I varje upphandling ska kommunens samlade kompetens och erfarenhet utnyttjas.
Upphandlingsfunktionen ska alltid sträva efter att utveckla och förenkla förfrågningsunderlaget.
Förfrågningsunderlaget ska, där det är möjligt, utformas på ett sådant sätt att även små och medelstora
leverantörer kan lämna anbud.
Upphandlingsfunktionen ska sträva efter att upphandlingsavtalen utformas på ett sådant sätt att
målsättningarna i § 3 tillvaratas. Där det är möjligt skall särskild vikt läggas på kraven för miljöhänsyn och
sociala hänsyn.
10 § Köp
Alla inköp ska styras av behov och göras med en helhetssyn utifrån kommunens bästa. Vid återkommande
köp ska ett ramavtal tecknas.
4(4)
Antalet leverantörer av likvärdiga varor och tjänster ska begränsas. Även antalet varuslag ska begränsas och
standardiserade varor och tjänster ska eftersträvas. Varor och tjänster under utveckling ska undvikas om det
bedöms finnas risker för höga oförutsedda kostnader.
Vid enstaka köp ska kontroll först göras om kommunen har ett ramavtal inom produktområdet. Finns ett
sådant avtal ska det användas. Om ramavtal inte finns ska köpet konkurrensutsättas och
upphandlingsenheten ska då kontaktas.
11 § Öppnande av anbud
Kommunstyrelsen bestämmer vilka som får utses att delta vid anbudsöppningen.
12 § Dokumentation
Avtal ingås genom skriftlig handling.
13 § Offentlighet och sekretess
Anbudsansökningar och anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande
myndigheten beslutat att tilldela kontrakt till en viss leverantör, alla anbuden har offentliggjorts eller
upphandlingen har avslutats på annat sätt. Sedan tilldelningsbeslut har fattats gäller sedvanliga
sekretessregler enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för samtliga handlingar i upphandlingen.
Om någon begär ut handlingar i ett upphandlingsärende är den upphandlande myndigheten skyldig att
skyndsamt pröva om sekretess gäller för några uppgifter i handlingarna.
2013-07-08
UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY
FÖR KUNGÄLVS KOMMUN MED HELÄGDA BOLAG
Antagen av kommunfullmäktige den xxxxx
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Vision
Kungälvs kommun med helägda bolag (nedan kommunen) har en effektiv, rationell och väl fungerande
upphandlings- och inköpsverksamhet. All upphandling och alla inköp ska baseras på en helhetssyn för
kommunen där rätt produkter införskaffas från rätt leverantör, till rätt pris, vid rätt tid och av rätt kvalitet.
Totalkostnadstänkandet ska alltid tas i beaktande i upphandlingsprocessen och kommunens verksamheter
ska samverka för att uppnå bästa resultat och resurshållning samtidigt som kostnaderna för
upphandlingsprocessen begränsas. Samverkan kan även ske med externa parter då det anses vara bäst för
att tillvarata de ekonomiska fördelarna.
Kommunens verksamhet initierar och deltar i upphandling och inköp inom deras sakområde. Alla
upphandlingar och alla inköp ska genomföras med god planering och framförhållning i syfte att främjas ett
förhållningssätt där kommunens resurser används på effektivt sätt.
Affärsmässighet och konkurrens
Kommunen ska agera för sund konkurrens, goda affärsrelationer och sunda avtalsvillkor med leverantörer
av varierande storlek och kommunen blir därigenom en attraktiv kund och avtalspart. En långsiktig och
konkurrensutsatt marknad ska eftersträvas där ovidkommande hänsyn och jäv inte accepteras och där mutor
inte förekommer. Företrädare för kommunen ska alltid uppträda på ett professionellt och korrekt sätt mot
leverantörer och anbudsgivare som alltid behandlas lika och utan ovidkommande hänsyn.
Kvalitet
Vid varje enskild upphandling ska kvalitetskraven anpassas utifrån ett helhetsperspektiv. Vid köp av varor,
tjänster och entreprenader ska alltid målet vara en för kommunen god miljö och långsiktig hållbar utveckling
t.ex. bör certifierade ekologiska produkter och transportkonsekvensbeskrivningar premieras. Komunnen ska
ta social hänsyn när detta är möjligt t.ex. ska kommunen arbeta för att social dumping och osund
konkurrens på arbetsmarknaden motverkas och att arbetsrättsliga-, globala- och antidiskrimineringsaspekter
tillvaratas.
Ansvar
Kommunfullmäktige fastställer upphandlingspolicyn för Kungälvs kommun med helägda bolag.
Kommunstyrelsen ansvarar för tillämpningen av policyn genom att fastställa reglemente och riktlinjer samt
ansvarar för kommunövergripande uppföljning och utvärdering av policyn.
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-10-22
1 (1)
28
§ 74/2013
Svar på motion om högre kravsättning vid offentlig upphandling (Dnr
KS2013/1038)
Motion angående högre kravsättning vid offentlig upphandling har lämnas in av Ove
Wiktorsson (C). Förvaltningen bedömer att Kungälvs kommun i möjligaste mån arbetar efter
de intentioner som finns i motionen och föreslår därför att motionen avslås.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Motion om högre kravsättning vid offentlig upphandling 2013-07-10
Bilaga Motion om upphandling.pdf 2013-07-10
Förslag till kommunfullmäktige
Motionen avslås.
__________
Expedieras till
Magnus Gyllestad, Pia Jakobsson
För kännedom till
Bo Gustafsson, Lisbeth Olegård Adielsson, Lisbeth Höglund, Jan Ove Johansson
NÄRINGSLIVSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Pia Jakobsson
1(2)
2013-07-10
Svar på motion om högre kravsättning vid offentlig upphandling (Dnr
KS2013/1038)
Sammanfattning
Motion angående högre kravsättning vid offentlig upphandling har lämnas in av Ove
Wiktorsson (C). Förvaltningen bedömer att Kungälvs kommun i möjligaste mån arbetar efter
de intentioner som finns i motionen och föreslår därför att motionen avslås.
Bakgrund
Kungälvs kommun följer Göteborgsregionens upphandling när det gäller upphandling av
livsmedel. I de fall vi är med i Upphandlingsbolaget i Göteborg ingår kommunen som en del.
När det gäller livsmedelupphandling delas upphandlingen upp i ett antal områden såsom kött,
kött och chark, fisk, mejeri, bröd, frukt och grönt, glass, drycker, kaffe o the och nutrition.
Förfrågningsunderlaget är utformat så att det finns möjlighet att lämna anbud för såväl stora
som små leverantörer. Det finns möjlighet att lämna anbud gällande en(1)eller flera
kommuner.
Bedömning
Förvaltningen bedömer att man redan idag arbetar enligt de intentioner som motionen
föreslår.
Ett arbete pågår med att ta fram en upphandlings- och inköpspolicy med tillhörande
reglemente och riktlinjer. Där uttrycks bland annat att:
”upphandlingsfunktionen skall alltid sträva efter att utveckla och förenkla
förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget ska, där det är möjligt, utformas på ett sådant
sätt att även små och medelstora leverantörer kan lämna anbud.”
Förvaltningen bedömer också att kravspecifikationen som används idag har bra och relevanta
krav. Kungälvs kommun får inte göra en kravspecifikation som gynnar lokala producenter.
Däremot kan vi dela upp upphandlingen så att vi kan underlätta för små och medelstora
företag, vilket vi idag gör. Ekologiska produkter handlas upp inom de kategorier de finns att
tillgå.
Upphandlingsunderlagen tar också hänsyn till krav för djurhållning, miljö, transport och etik.
Upphandlingsfunktionen i kommunen gör upphandling av bröd, frukt och grönt.
ADRESS
KOMMUNLEDNINGSSEKTOR
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till beslut
Motionen avslås.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Pia Jakobsson
Ekonomi- och upphandlingschef
Expedieras till:
Magnus Gyllestad, Pia Jakobsson
För kännedom till:
Bo Gustafsson, Lisbeth Olegård Adielsson, Lisbeth Höglund, Jan Ove Johansson
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-10-22
1 (1)
29
§ 76/2013
Svar på motion om Upphandling - Kungälvs kommun (Dnr KS2013/365)
Motion om upphandling har lämnats in av Ingemar Alfredsson (s). Förvaltningen bedömer att
arbete sker i förvaltningen inom ramen för motionens intentioner och att förstudien i
SOLTAK ytterligare kompletterar bilden. Därmed avslås motionen
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Svar på motion om Upphandling - Kungälvs kommun 2013-07-10
Bilaga Svar på motion om Upphandling - Kungälvs kommun 2013-07-10
Yrkanden
Glenn Ljunggren (S): Motionen bifalles.
Göran Oskarsson (FP): Bifall till förvaltningens förslag.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att näringslivsutskottet beslutar att
anta Göran Oskarssons (FP) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Förslag till kommunfullmäktige
Motionen avslås.
__________
Expedieras till
Magnus Gyllestad, Pia Jakobsson
För kännedom till
Bo Gustafsson, Lisbeth Olegård Adielsson, Lisbeth Höglund, Jan Ove Johansson
NÄRINGSLIVSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
1(2)
Handläggarens namn
Pia Jakobsson
2013-07-10
Svar på motion om Upphandling - Kungälvs kommun (Dnr KS2013/365)
Sammanfattning
Motion om upphandling har lämnats in av Ingemar Alfredsson (s). Förvaltningen bedömer att
arbete sker i förvaltningen inom ramen för motionens intentioner och att förstudien i
SOLTAK ytterligare kompletterar bilden. Därmed avslås motionen
Bakgrund
Motionen hänvisar till ett arbete som gjordes under 2012 av en politisk arbetsgrupp bestående
av Miguel Odhner (S) och Mikael Wintell (M).
Bedömning
Förvaltningen har arbetat med flera av de frågor som berörs i motionen. Förvaltningen har
implementerat ett digitalt upphandlingssystem för att förenkla och effektivisera
upphandlingsprocessen. Implementering sker också av ett webbaserat inköpsstöd som stöd för
inköpsprocessen. I dagsläget har 240 användare utbildats i systemet. Alla kommunens avtal
finns tillgängliga i databasen och det finns också möjligheter att göra beställningar och
kommentera eventuella brister och synpunkter i systemet.
Ett förslag till ny upphandlings- och inköpspolicy, nytt reglemente samt nya riktlinjer har
arbetats fram och skall behandlas politiskt under hösten. Ett av förslagen i det nya reglementet
är att alla upphandlingar skall hanteras via ekonomi- och upphandlingsenheten samtidigt som
processen och rutiner förtydligas.
Inom ramen för SOLTAK pågår en förstudie där frågan om framtida organisering av
upphandlingsfrågorna är central. Beslut om vilka verksamheter som skall föras över till
SOLTAK AB förväntas ske under hösten.
Förvaltningen bedömer att arbete sker inom ramen för motionens intentioner och att
förstudien i SOLTAK ytterligare kompletterar bilden.
Ekonomisk bedömning
Ingen ekonomisk bedömning är gjord
Förslag till beslut
Motionen avslås.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Pia Jakobsson
Ekonomi- och upphandlingschef
ADRESS
KOMMUNLEDNINGSSEKTOR
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Expedieras till:
Magnus Gyllestad, Pia Jakobsson
För kännedom till:
Bo Gustafsson, Lisbeth Olegård Adielsson, Lisbeth Höglund, Jan Ove Johansson
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-12
1 (1)
30
§ 154/2013
Svar på motion om arbetsplatsförlagda lärandeplatser för elever/lärlingar
inom byggprogrammet på Rollsbo (Dnr KS2013/721)
I en motion från Mona Haugland (S) föreslås att vid all upphandling/markansvisning ska det
finnas ett krav på byggherren att tillhandahålla arbetsplatsförlagda lärandeplatser (APL) till
Kungälvs byggelever/lärlingar i första hand.
Förvaltningen föreslår att motionen bifalles då avtal med upphandlade byggherrar torde öka
Byggprogrammets elevers möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Motion om arbetsplatsförlagda lärandeplatser för elever/lärlingar inom
byggprogrammet på Rollsbo 2013-10-07
Bilaga Motion om arbetsplatsförlagda lärandeplatser för elever/lärlingar inom
byggprogrammet på Rollsbo 2013-10-07
Förslag till kommunstyrelsen
1. Motionen bifalles.
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ställa krav på att tillhandahålla APLplatser för byggelever vid Mimers Hus gymnasium vid all
upphandling/markanvisning.
__________
Expedieras till:
Rektor byggprogrammet Mimers Hus Gymnasium
För kännedom till:
Upphandlingsenheten/ Pia Jacobsson, Sektor samhällsbyggnad/ Henrik Haglund
BILDNINGSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Lars Berfenhag
1(2)
2013-10-30
Svar på motion om arbetsplatsförlagda lärandeplatser för elever/lärlingar
inom byggprogrammet på Rollsbo (Dnr KS2013/721)
Sammanfattning
I en motion från Mona Haugland (S) föreslås att vid all upphandling/markansvisning ska det
finnas ett krav på byggherren att tillhandahålla arbetsplatsförlagda lärandeplatser (APL) till
Kungälvs byggelever/lärlingar i första hand.
Förvaltningen föreslår att motionen bifalles då avtal med upphandlade byggherrar torde öka
Byggprogrammets elevers möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande.
Bakgrund
Eleverna inom Byggprogrammet på Mimers Hus Gymnasieskola har från andra året
arbetsplatsförlagt lärande (APL) som obligatoriskt inslag i utbildningen. Omfattningen i år 2 är
2 dagar/vecka och år 3 3 dagar/vecka och med 36 elever per årskull är behovet av
praktikplatser stort.
Verksamhetens bedömning
Då behovet av företag som erbjuder APL är stort, det finns kommun/kommuner som har
dylikt avtal, vi får räkna med att fler kommuner tar denna möjlighet, bedöms sammantaget
avtal med byggherrar underlätta för våra byggelever att få en APL-plats.
Underhandskontakt med kommunens upphandlingsenhet har gett att krav på tillhandahållande
av APL-plats/platser är förenligt med lagstiftningen, att upphandlingsprocessen inte försvåras
och den tar inte längre tid. Effekten kan bli att avtalet blir dyrare om det innebär en högre
kostnad för leverantören. Tydliga regler och krav behöver tas fram, vilket görs i
behovsanalysen och anges sedan i kravspecifikationen.
Underhandskontakt har också tagits med sektorn samhällsbyggnad som gör följande
bedömning:
I grunden har möjligheten att villkora mottagande av elever från Byggprogrammet med
rådigheten över fastigheten som ska bebyggas att göra. Där finns minst tre varianter som kan
påverka:
1) Om det är ett kommunalt allmän-nyttigt bolag som bygger kan kommunen pröva att
påverka styrelsen att ställa detta som krav som en del i koncernstyrningen
2) Om kommunen markanvisar till bolag som är den slutliga byggherren så kan frågan prövas i
en kommande markanvisning
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
3) Om kommunen markanvisar till ett utvecklingsbolag som i sin tur säljer fastigheten vidare
under utvecklingsprocessen är det svårare men inte helt otänkbart.
Sektor samhällsbyggnad ser således inget hinder att pröva frågan om APL- platser vid
kommande markanvisning.
Ekonomisk bedömning
Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv, utöver
att avtal kan bli dyrare om leverantören får högre kostnader.
Förslag till kommunfullmäktige
1. Motionen bifalles.
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ställa krav på att tillhandahålla APLplatser för byggelever vid Mimers Hus gymnasium vid all
upphandling/markanvisning.
Lisa Strandberg Werlenius
Sektorchef Skola
Lars Berfenhag
Verksamhetschef Skola
Expedieras till:
Rektor byggprogrammet Mimers Hus Gymnasium
För kännedom till:
Upphandlingsenheten/ Pia Jacobsson, Sektor samhällsbyggnad/ Henrik Haglund
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Henrietta Florén
1(2)
2013-09-20
31
Svar på motion om enskilda duschar (Dnr KS2012/898)
Sammanfattning
15 april 2012 lämnade Miljöpartiet de gröna in en motion i vilken de förslår utredning av
möjligheten att införa enskilda duschar i kommunala badhus, gympasalar och idrottshallar. I
motionen framhålls att de öppna duschutrymmena leder till att enskilda individer väljer bort
att delta i idrottsundervisning och besöka kommunala badhus och idrottshallar. Miljöpartiet de
gröna önskar därför en utredning om möjligheten att skapa enskilda duschutrymmen, för att
därigenom bejaka enskildas rätt till frihet och välbefinnande.
Förvaltningen har redan genomfört åtgärder på flera objekt för att skapa möjlighet till enskilt
duschande och möjligheten att införa enskilda duschar på fler objekt diskuteras. Eftersom
förvaltningen redan arbetar med frågan är ytterligare utredning angående införandet av
enskilda duschar inte nödvändig. Förvaltningen föreslår därför att motionen avslås.
Bakgrund
15 april 2012 lämnade Miljöpartiet de gröna en motion angående att utreda möjligheterna för
enskilt duschande i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar för att öka
tillgängligheten. Motionären menar att många personer idag undviker att besöka badhus på
grund av avsaknaden av enskilda duschutrymmen. Enligt motionären kan duschhallens
utformning även påverka elevers deltagande i idrottsundervisning på ett negativt sätt. Det kan
även bidra till att elever utsätts för mobbning och kränkande behandling.
I motionen konstateras att de flesta av kommunens idrottshallar och badhus redan har bås i
duschavdelningen vilka föreslås kompletteras med en skjutbar eller svängbar dörr. Som ett
första steg anger motionären att det åtminstone bör finnas möjlighet till enskilt duschande i
bås på de större anläggningarna.
Enligt Miljöpartiet de gröna är förslaget en enkel och billig åtgärd som ökar tillgängligheten i
badhus, gympasalar och idrottshallar och samtidigt motverkar mobbing, kränkande behandling
och skolk. Det lyfts även fram som en åtgärd med stor betydelse för den enskildes rätt till
frihet och välbefinnande.
Bedömning
Förvaltningen gör bedömning att justering av den fysiska duschmiljön kan leda till ökad
tillgänglighet och minska kränkande behandling, mobbing och skolk. På flera objekt, både
fritidsanläggningar och skolor har det redan gjorts insatser för att skapa möjlighet till enskilt
duschande. De insatser som genomförts för att förändra den fysiska miljön är att förvaltningen
satt upp väggar mellan duscharna vilka sedan kompletterats med duschdraperier. Genom
ADRESS
KOMMUNLEDNINGSSEKTOR
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
åtgärden skapas enskilda duschutrymmen utan insyn. Fler åtgärder kan även komma att
genomföras framförallt i samband med om- och nybyggnation.
Parallellt med ändring av den fysiska miljön arbetar förvaltningen aktivt på andra sätt för att
öka tillgängligheten och minska mobbing, kränkande behandling och skolk. Till exempel
arbetar sektor skola löpande med att förhindra och förebygga mobbing, skolk och kränkande
behandling enligt Skollagens bestämmelser.
Förvaltningen gör bedömningen att ytterligare utredning inte är nödvändig.
Ekonomisk bedömning
Förvaltningen arbetar redan aktivt med frågan och har genomfört åtgärder i den fysiska miljön
på flera ställen. Att inleda en utredning av något som förvaltningen redan arbetar med innebär
kostnader i främst tid för en eller flera tjänstemän.
Förslag till beslut
Motionen avslås.
Lisa Strandberg-Werlenius
Sektorchef skola
Expedieras till:
För kännedom till:
Kjell Persson, Karin Fahleson, Henrietta Florén
Robert Hallman
Sektorchef kultur och samhällsservice
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Marie Flodin
1(3)
2013-11-13
32
Svar på motion om ändrat antal förtroendevalda (Dnr KS2011/287)
Sammanfattning
Martin Högstedt (UP) föreslår i en motion att antalet ledamöter i kommunfullmäktige ska
justeras från dagens 59 ledamöter till 51 ledamöter samt att antalet ledamöter i
kommunstyrelsen ska minska.
Demokratiberedningen har yttrat sig över motionen i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut den 10 februari 2011.
Förvaltningen föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till den politiska översyn
som pågår inför valet 2014 och mandatperioden 2015-2018
Bakgrund
Kommunfullmäktige i Kungälv har haft 59 ledamöter sedan lång tid tillbaka. Anledningen till
att antalet är högre än minimiantalet är att man politiskt ansett att de små partierna gynnas av
att det är fler ledamöter.
Kommunfullmäktige beslutade den 11 september 2008 att barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden skulle upphöra och att ett nytt utskott skulle införas. Som en följd
av detta beslutades att kommunstyrelsen skulle bemannas med femton ledamöter och tolv
ersättare.
Bedömning
Demokratiberedningen har lämnat fölande yttrande ” Förslaget att minska antalet ledamöter i
kommunfullmäktige bör avslås. Med anledning av att kommunen växer och antalet
röstberättigade därmed kommer att öka bör antalet ledamöter i kommunfullmäktige inte
ändras. Demokratiberedningen arbetar kontinuerligt med frågan om antalet ledamöter i olika
instanser, bland annat kommunstyrelsen. Frågan finns med som en punkt i beredningens
Verksamhetsplan den här mandatperioden.
Ett högre antal ledamöter än minimiantalet har förespråkats med hänsyn till intresset att
garantera att fullmäktige får en bred medborgerlig förankring och möjligheterna att förbättra
de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden i kommunalpolitiken.
Förvaltningen har räknat på hur mandaten skulle fördelas mellan partierna om fullmäktige haft
51 ledamöter i stället för 59 med resultatet från valet 2010. Resultatet framgår av nedanstående
tabell.
ADRESS
KOMMUNLEDNINGSSEKTOR
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
Parti
Socialdemokraterna
Moderaterna
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Utvecklingspartiet
Centerpartiet
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
59 mandat
18
15
6
4
4
4
3
3
2
51 mandat
16
13
5
3
3
3
3
3
2
Not: Baserat på antalet röstberättigade valet 2010
Differens
-2
-2
-1
-1
-1
-1
0
0
0
Demokratiberedningens förslag är att Förslag 1 i motionen avslås (minskat antal ledamöter i
kommunfullmäktige) och att förslag 2 anses besvarad med hänvisning till att
demokratiberedningen kontinuerligt ser över frågan (minskat antal ledamöter i
kommunstyrelsen)
I enlighet med beslut i kommunfullmäktige den 14 februari 2013 pågår just nu en översyn av
den politiska organisationen inför mandatperioden 2015-2018. I det arbetet har alla partier
möjlighet att lämna synpunkter på hur det politiska arbetet fungerar och vilket behov av
förändringar som finns. En eventuell förändring av antalet ledamöter i kommunfullmäktige
och kommunstyrelsen bör lyftas i det arbetet.
Juridisk bedömning
Kommunfullmäktige
Antalet ledamöter i kommunfullmäktige regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen. Av
bestämmelsen framgår att kommunfullmäktige bestämmer hur många ledamöter som
fullmäktige skall bestå av. Antalet ledamöter måste dock enligt bestämmelsen uppgå till ett
visst minsta antal beroende på hur många röstberättigade invånare som finns i den aktuella
kommunen. Någon maximigräns finns inte i lagen.
Enligt uppgifter i folkbokföringen framtagna den 20 september 2010 uppgick antalet
röstberättigade invånare i Kungälvs kommun vid denna tidpunkt till 31 930. Enligt angiven
bestämmelse i kommunallagen måste antalet ledamöter uppgå till minst 51 i kommuner med
över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare. För närvarande uppgår antalet
ledamöter i kommunfullmäktige till 59 ledamöter. Det finns därför inget rättsligt hinder mot
att reducera antalet ledamöter till 51. Innan ett beslut med sådant innehåll fattas bör dock
rådande befolkningsprognoser beaktas.
Beslut om ändring av antalet ledamöter i fullmäktige skall, enligt 5 kap. 3 § kommunallagen,
fattas före utgången av februari månad valåret. Sådant beslut skall tillämpas först när val av
fullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut om ändring
av antalet ledamöter.
Antalet ersättare i fullmäktige bestäms också av fullmäktige enligt 5 kap. 4 § kommunallagen. I
bestämmelsen sägs endast att antalet ersättare skall utgöra viss andel, dock högst hälften av det
antal platser som varje parti får i fullmäktige.
Kommunstyrelsen
3(3)
Ledamöter och ersättare i kommunens nämnder utses av fullmäktige som också bestämmer
deras antal. För kommunstyrelsen finns dock en tvingande bestämmelse i 6 kap. 9 §
kommunallagen, som säger att antalet ledamöter inte får vara mindre än fem och att antalet
ersättare bör vara lika stort. ”
Ekonomisk bedömning
Vid tolv sammanträden per år kan den ekonomiska besparingen av minskat antal ledamöter
med åtta uppskattas till 144 000 kronor.
Utgångspunkt är följande antaganden
•
Timarvode 155 kronor
•
2012 års möten och sammanträdeslängd
o
12 sammanträden à 7 timmar (inklusive inläsning)
•
Åtta ledamöter
Beräkning
•
ledamöter
12 möten * 7 timmar * (155 kronor + personalomkostnadspålägg) * 8
Förslag till beslut
Motionen anses besvarad med hänvisning till det arbete som pågår när det gäller
översyn av den politiska organisationen.
Magnus Gyllestad
kommunchef
Expedieras till:
För kännedom till:
Patrik Skog
enhetschef
Martin Högstedt (UP), kommunledningssektorn/Marie Flodin
1(2)
Beredningsskrivelse
Handläggarens namn
Marie Flodin
2011-03-25
Yttrande från demokratiberedningen på motion om ändrat antal
förtroendevalda (Dnr KS 2011/287)
Sammanfattning
Martin Högstedt (UP) har inkommit med en motion om ändrat antal förtroendevalda.
Motionären vill till mandatperioden 2015-2019 minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige
till det minimiantal som kommunallagen anger. Motionären vill också till mandatperioden
2015-2019 minska antalet ledamöter i kommunstyrelsen. Demokratiberedningen har efter
sammanträde den 22 mars 2011 enats om nedanstående yttrande/förslag till beslut.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 10 februari 2011 att remittera motionen till
kommunstyrelsen för besvarande med särskilt yttrande från demokratiberedningen.
Bedömning
Förslaget att minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige bör avslås. Med anledning av att
kommunen växer och antalet röstberättigade därmed kommer att öka bör antalet ledamöter i
kommunfullmäktige inte ändras.
Demokratiberedningen arbetar kontinuerligt med frågan om antalet ledamöter i olika instanser,
bland annat kommunstyrelsen. Frågan finns med som en punkt i beredningens
verksamhetsplan den här mandatperioden.
Förslag till kommunfullmäktige
1. Förslag 1 i motionen avslås (minskat antal ledamöter i kommunfullmäktige).
2. Förslag 2 anses besvarad med hänvisning till att demokratiberedningen
kontinuerligt ser över frågan (minskat antal ledamöter i kommunstyrelsen).
Elisabeth Mattsson (FP)
Beredningsledare
Ingela Rossi (S)
vice beredningsledare
Malin Norling (M)
Michael Hennler (M)
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Nämndhuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Susanne Ahlmark (M)
Fredrik Daun (KD)
Rose-Marie Stenman (C)
Morgan Hedman (S)
Shaniaz Hama Ali (S)
Erik Martinsson (MP)
Kenneth Gustafson (V)
Ancy Wahlgren (UP)
Sven Niklasson (SD)
Expedieras till:
För kännedom till:
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Lennart Karlsson
1(2)
2013-11-18
33
Svar på motion om miljökontroll på Thorlidskolan (Dnr KS2013/1592-5)
Sammanfattning
I en motion från ungdomsfullmäktige (via Elisabeth Mattsson (FP) och Ingela Rossi
(S))föreslås att en miljökontroll genomförs på Thorlidskolan.
Bakgrund
Motionärerna beskriver i motionen att miljön i Thorlidskolans klassrum är mycket dålig.
Exempelvis så är klassrum dåligt ventilerade och i vissa byggnader förekommer avloppslukt.
Motionärerna önskar en besiktning av Thorildskolan och önskar ta del av resultatet av denna,
gärna i form av ett besiktningsprotokoll.
Verksamhetens bedömning
Inom förvaltningen pågår arbetet med att ta fram en ramhandling för om- och tillbyggnad av
Thorlidskolan. Projektet är i en tidig fas och innebär ett antal utredningar, bland annat
utredningar kring inomhusmiljön och dessa kommer att genomföras inom de närmaste
månaderna. Under tiden kommer förvaltningen att ha Thorildskolans lokaler under extra
uppsikt. Under höstlovet genomfördes exempelvis arbeten med tätning av fönster och
justerring av värme och ventilation.
Resultatet av utredningarna kommer att överlämnas till ungdomsfullmäktige för kännedom när
dessa är klara.
Ekonomisk bedömning
Utredning om inomhusmiljön på Thorildskolan ryms inom förvaltningens ram.
Förslag till beslut
Motionen bifalles.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Patrik Skog
Enhetschef
Expedieras till:
För kännedom till:
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
34
Kungälvs Kommun
Kommunledningssektorn – Enheten
kommunkansli och juridik
Oktober 2013
Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor
Innehåll
1.
Sammanfattning
1
2.
Inledning
2
3.
Lagstiftning och Kungälvs kommuns interna styrdokument
4
4.
Intervjuer
8
5.
Iakttagelser och rekommendationer
11
1. Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungälvs
kommun har Deloitte granskat kommunstyrelsens styrning av
organisationen, ledningen och det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
De övergripande revisionsfrågorna är:
 På vilket sätt säkerställer kommunstyrelsen att det finns en
tydlig uppgiftsfördelning i verksamheten/organisationen?
 På vilket sätt följer kommunstyrelsen upp det systematiska
arbetsmiljöarbetet årligen?
 Implementeras kommunfullmäktiges mål i verksamheten?
Svar på revisionsfrågan
Vi anser att det ej finns en ändamålsenlig styrning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet samt implementering av
kommunfullmäktiges mål inom kommunledningssektorn –
enheten för kommunkansli och juridik.
Rekommendationer
Vi har i vår granskning identifierat ett antal förbättringsområden
som framgår nedan:
 Kommunstyrelsen kan tydligare kommunicera vikten av det
systematiska arbetsmiljöarbetet till organisationen
 Policy, rutiner och riktlinjer avseende det systematiska
arbetsmiljöarbetet bör uppdateras årligen, samt antas av
kommunstyrelsen i de fall det är tillämpligt
 För att kommunledningssektorn – enheten kommunkansli
och juridik skall veta mot vilka mål de skall arbeta mot
anser vi det av stor vikt att kommunstyrelsen i framtagande
av sina mål även tillser att kommunledningssektorn täcks
in i dessa målformuleringar
 Det bör införas en rutin som innebär att det utförs en
central uppföljning av att alla chefer har utfört den årliga
uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet
 Kommunledningssektorn –enheten för kommunkansli och
juridik bör finna en struktur för att följa upp tidigare
framförda åsikter/frågor på sina APT-träffar
 Styrningen av kommunledningssektorn – enheten för
kommunkansli och juridik upplevs som otydlig och det är
av stor vikt att finna ett sätt att minska denna otydlighet
 För att säkerställa att tillbud hanteras på ett tillfredställande
sätt inom kommunledningssektorn – enheten för
kommunkansli och juridik rekommenderar vi att det införs
skriftliga rutiner som tydligt beskriver hur dessa ärenden
skall hanteras och återrapporteras
 För att säkerställa att alla chefer har kunskap om sitt
ansvar avseende arbetsmiljöarbetet rekommenderar vi att
kommunen inför en rutin som innebär en löpande
uppföljning av att nytillträdda chefer har ”kvitterat” och
erhållit information avseende sitt arbetsmiljöansvar.
 Vi rekommenderar att kommunen har utbildning avseende
det systematiska arbetsmiljöarbetet mer än en gång per år
för nytillträdda chefer
 Därutöver skulle det behövas utbildning/uppdatering om
det systematiska arbetsmiljöarbetet även för chefer som
har varit chef under en lång period för att säkerställa att
dessa har uppdaterad kunskap samt får en påminnelse om
sitt arbetsmiljöansvar
 Det pågår ett arbete avseende att tydliggöra målen,
indikatorerna och kopplingen till de övergripande målen. Vi
vill bara poängtera vikten att detta arbete fortsätter för att
säkerställa att de övergripande målen når ut i
verksamheterna som tänkt
1
2. Inledning
Bakgrund
Av de förtroendevalda revisorerna i Kungälvs kommun har
Deloitte fått i uppdrag att granska kommunstyrelsens styrning
och ledning av organisationen samt deras arbete med det
systematiska miljöarbetet.
Syfte, revisionsfråga
Syftet med granskningen har varit att granska
kommunstyrelsens styrning av organisationen, ledningen och
det systematiska arbetsmiljöarbetet.
 Är den årliga analysen och efterföljande åtgärder
avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet
erforderliga?
 Sker uppföljning av tidigare års fastställda åtgärder inom
det systematiska arbetsmiljöarbetet i tillräcklig
omfattning?
 Säkerställer sektorn att implementering av fastställda
åtgärder avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet
sker fullt ut?
Metod och revisionskriterier
De övergripande revisonsfrågorna är:
Intervjuer
 På vilket sätt säkerställer kommunstyrelsen att det finns
en tydlig uppgiftsfördelning i verksamheten/
organisationen?
 På vilket sätt följer kommunstyrelsen upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet årligen?
 Implementeras kommunfullmäktiges mål i verksamheten?
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och
intervjuer. Intervjuer har genomförts med kommunstyrelsens
presidium, dock något utökat, sektorchef, enhetschef samt
intervjuer med 7 medarbetare. I denna rapport presenteras en
sammanfattning av slutsatser och synpunkter baserat på de
genomförda intervjuerna.
För att svara på ovanstående revisionsfrågor har
granskningen brutits ner i ytterligare frågeställningar som
tillsammans med revisionsfrågorna har utgjort grunden för vår
granskning. Dessa frågeställningar har varit följande:
Revisionskriterier
Nedan redovisade dokument från Kungälvs kommun utgör
revisionskriterier i granskningen:
 Är målen inom organisationen tydliga och konkreta?
 Finns det en sammanhängande målhierarki genom
organisationens olika nivåer som tillsammans hänger
ihop med fullmäktiges mål?




Kommunens måldokument och verksamhetsplaner
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Arbetstidslagen (1982:673), i tillämpliga delar
Förordningen AFS 2001:01 – Systematiska
arbetsmiljöarbete
 Kommunens interna styrdokument
2
Avgränsning
Granskningen har varit begränsad till att omfatta enheten för
kommunkansli och juridik inom kommunledningssektorn.
Intervjuer har genomförts med ett begränsat antal personer
som har valts ut tillsammans med de förtroendevalda
revisorerna.
3
3. Lagstiftning och Kungälvs kommuns interna
styrdokument
Nedan belyses en kort sammanfattning avseende de mest
väsentliga lagarna, och styrdokumentet som är applicerbara på
det systematiska arbetsmiljöarbetet samt kommunstyrelsens
styrning och kontroll av organisationen.
Kommunens måldokument och
verksamhetsplaner
Styrkedjan ”från demokrati till effekt och tillbaka”
Kungälvs kommun styrmodell kallas styrkedjan ”från demokrati
till effekt och tillbaka”. Den utgår ifrån idén om balanserad
styrning där verksamheten styrs upp utifrån perspektiv.
Styrsystemet skall omfatta ekonomi, verksamhet och kvalitet
samt svara upp mot lagen om god ekonomisk hushållning.
Styrkedjan beskriver hur kommunens verksamhet och dess
organisation ska styras för att nå de politiskt beslutade målen.
Modellen beskriver och tydliggör roller och ansvar på olika
beslutsnivåer och omfattar planerings-, genomförande och
1
uppföljningsprocesserna.
1
Styrkedjan i Kungälvs kommun, slutrapport från
modellgruppen i samband med avlämning till
demokratiberedningen. 7 februari 2011.
Kommunfullmäktige formulerar strategiska mål utifrån ett
medborgarperspektiv. Dessa mål tillsammans med strategiska
förutsättningar och en ekonomisk ram lämnas sedan över till
kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen i sin tur formulerar och
överlämnar direktiv till kommunchefen. Kommunchefen
tillsammans med förvaltningen redovisar sedan hur målen skall
uppnås genom aktivitet och handlingsplan i sektorernas
verksamhetsplaner.
Varje sektor bryter ner kommunstyrelsens resultatmål till olika
sektormål som förvaltningen ska arbeta med. Utifrån dessa mål
identifierar förvaltningarna sedan indikatorer som har till syfte
att mäta om målen uppfylls eller om förändring sker i riktning
mot målet. Utifrån indikatorerna skapas sedan aktiviteter, som
syftar till att omsätta målen till handling.
4
Uppföljning av hur väl kommunstyrelsen har uppnått sina
resultatmål sker genom att analysera och sammanställa
genomförda aktiviteter och utfall från indikatorer.
Återrapportering av målen till kommunfullmäktige sker sedan
2
via tertialrapporter och årsredovisning.
Det skall även finnas rutiner som beskriver hur det
systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn
och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio
arbetstagare i verksamheten.
Uppdelning arbetsuppgifter
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
I arbetsmiljölagen finns regler avseende skyldigheter för
arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om
samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel
regler om skyddsombudens verksamhet.
Arbetsmiljöverket ger också ut föreskrifter som mer i detalj tar
upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön,
förordningen AFS2001:01 – Systematiskt arbetsmiljöarbete är
en sådan föreskrift.
Förordningen AFS 2001:01 – Systematiskt
arbetsmiljöarbete
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att
arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Ett
systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga
arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i
arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och
säkerhet. I förordningen ingår regler avseende:
Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett
sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra
arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet
förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.
Utbildning
Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna för att
verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande
arbetsmiljö uppnås har tillräcklig kompetens för att bedriva ett
väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete
Genomgång och uppföljning av det systematiska
arbetsmiljöarbetet
Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena
och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av
ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en
skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall
vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs.
Genomförda åtgärder skall kontrolleras.
Arbetsmiljöpolicy och rutiner
Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur
arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för
att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en
tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.
2
Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall
det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om
det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.
www.kungalv.se
5
Kommunens interna styrdokument avseende det
systematiska arbetsmiljöarbetet
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, chefer och
medarbetarer och vilket ansvar respektive befattning har.
Arbetsmiljöpolicy
Rutinen är framtagen av Kungälvs kommuns personalchef och
är inte antagen av kommunstyrelsen. I bilaga till rutinen finns
en specificering av arbetsmiljöarbetet som tilldelats chef i
Kungälvs kommun. Denna får varje chef i samband med att de
påbörjar sin anställning skriva under och intyga att dessa
punkter ingår i deras ansvar. I denna specificering ingår bland
annat följande åtagande som chef:
Kungälv kommun har en arbetsmiljöpolicy som är antagen av
Kommunstyrelsen 1995-05-10 och reviderad 2008-12-17.
Målet med arbetsmiljöarbetet är enligt policyn att Kungälvs
kommun ska var en attraktiv arbetsplats med en god
arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Av policyn framgår
strategierna för att nå målet i tio kortfattade punkter. Några av
punkterna är:
 Det finns utrymme för dialog i den dagliga verksamheten
och på arbetsplatsträffen kring frågor som rör
organisationen
 Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs, det vill säga att
arbetsgivaren undersöker, genomför och följer upp
verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i
arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö
uppnås
 Chefer som tilldelats ansvar för utförande av
arbetsmiljöuppgifter ges möjlighet att skaffa sig tillräcklig
kompetens.
Rutin för arbetsskador och tillbud
Det finns en rutin för att hantera arbetsskador och tillbud.
Denna är senast uppdaterad 2008-06-13. Den redogör för hur
gången är samt vem som ansvarar när en arbetsskada eller ett
tillbud inträffar.
Rutin för arbetsmiljöansvar
Det finns även en rutin som beskriver kommunens
arbetsmiljöansvar samt vem som ansvarar för denna. Denna är
senast uppdaterad 2008-06-13. Den tydliggör även
fördelningen av arbetsmiljöuppgifter mellan
 Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljö och
arbetsmiljöarbete inom sitt ansvarsområde
 Fortlöpande kartlägga och bedöma förhållanden i
arbetsmiljön i syfte att kunna åtgärda brister och utveckla
arbetsmiljön
 Tillse att inträffade arbetsskador och tillbud anmäls och
utreds enligt gällande rutiner samt vidta erforderliga
förebyggande åtgärder med anledning av utredningens
resultat
 Tillse att samtliga medarbetare fortlöpande får den
information och de instruktioner som är nödvändiga för att
förebygga ohälsa och olycksfall samt i övrigt uppnå en god
arbetsmiljö
Arbetsmiljökartläggning
Det finns en framtagen mall som kan användas av cheferna vid
genomgång av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mallen
innefattar olika områden som är viktiga i det systematiska
arbetsmiljöarbetet, exempelvis ansvar och styrdokument,
fördelning av arbetsmiljöuppgifter och arbetsmiljöundersökning/
riskbedömning. Det finns även ett antal underpunkter inom
respektive område. I kartläggningen finns det även möjlighet att
fylla i sin åtgärdsplan med vad som skall göras, vem som
ansvarar samt när det skall vara klart.
6
Arbetsmiljö och samverkan
Det finns också en skrift framtagen som översiktligt beskriver
Kungälvs kommuns arbetsmiljö och samverkanssystem.
7
4. Intervjuer
Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Kungälvs kommun ska följa förordningen AFS 2001:01 –
Systematiskt arbetsmiljöarbete avesende sitt systematiska
arbetsmiljöarbete.
Enligt förordningen AFS 2001:01 – Systematiskt
arbetsmiljöarbete skall en arbetsmiljökartläggning/uppföljning
av det systematiska arbetsmiljöarbetet utföras årligen. Enligt
Kungälvs kommuns policys, riktlinjer och instruktioner så är det
respektive chef som ansvarar att genomföra denna uppföljning.
Från våra utförda intervjuer har det dock framkommit att det
inte finns någon central uppföljning för att säkerställa att
kartläggningarna/uppföljningarna verkligen utförs. Det har även
framkommit i våra intervjuer att denna uppföljning ej har utförts
årligen inom kommunledningssektorn – enheten kommunkansli
och juridik.
Det förs dock diskussion om arbetsmiljön på
arbetsplatsträffarna (APT-möten). Arbetsmiljöfrågor är en
stående punkt på agendan för APT-träffarna. Utifrån våra
intervjuer har det dock framkommit att det ej upplevs som
dessa diskussioner sker på ett strukturerat sätt. Det sker ej
heller någon återkoppling avseende de frågeställningar som
har varit uppe för diskussion.
Det sker återrapportering till kommunstyrelsen avseende det
systematiska arbetsmiljöarbetet årligen. Dock får
kommunstyrelsen inte någon återkoppling avseende de
arbetsmiljökartläggningar/uppföljningar som respektive chef
skall utföra årligen. Vissa områden rapporteras med tätare
intervall till kommunstyrelsen och det avser exempelvis
personalomsättningen och sjukfrånvaro.
Kommunstyrelsen utför även en uppföljning av arbetsmiljön i
form av medarbetarenkäter. Medarbetarenkäter utförs
vartannat år. De förbättringsområden som identifieras i dessa
medarbetarenkäter läggs in i en handlingsplan.
Handlingsplanen följs upp kontinuerligt för att säkerställa att
åtgärderna blir genomförda.
Utifrån våra intervjuer har det framkommit att vissa anställda på
kommunledningssektorn – enheten kommunkansli och juridik
upplever att det finns en psykisk ohälsa på avdelningen och i
vissa fall upplevs även särbehandlingar och kränkningar.
Styrningen av organisationen upplevs som otydlig vilket skapar
en frustration hos de anställda. Det upplevs ej heller finnas en
naturlig koppling mellan ledning och medarbetare och det är
oklart vart man ska vända sig med frågor.
Rapportering tillbud
Enligt kommunens riktlinjer så skall en tillbudsrapport skrivas
så snart ett tillbud inträffat på arbetsplatsen som kan innebära
påverkan på de anställdas hälsa och säkerhet. Alla
tillbudsrapporter skall lämnas till närmaste chef som skall tillse
att det inrapporteras i verksamhetssystemet Kommunikator. De
intervjuade anser dock att det ej finns någon strukturerad rutin
inom kommunledningssektorn – enheten kommunkansli och
juridik för att säkerställa löpande uppföljning eller återkoppling
av inrapporterade tillbud. I de fall de får någon återkoppling
eller att åtgärd utförs så tar det mycket lång tid mellan
inrapporterat tillbud och genomförd åtgärd.
8
Utifrån vår granskning har vi ej kunnat finna att det finns någon
formaliserad rutin inom Kungälvs kommun för hur
dokumentation av ett åtgärdat tillbudsärende skall ske eller hur
uppföljning av utestående ej åtgärdade tillbud skall följas upp
löpande.
Systemet Kommunikator upplevs ej av de intervjuade som
användarvänligt och det anses svårt att få ut statistik från
systemet. Respektive chef är själv ansvarig för att ett ärende
blir åtgärdat och att informationen når ut till verksamheten.
Inom kommunledningssektorn – enheten kommunkansli och
juridik finns enligt de intervjuade inte speciellt många fall som
rör arbetsskador utan arbetsmiljöarbetet har mer fokus på den
fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
Kommunstyrelsen är ansvarig för att det finns resurser i
organisationen, t ex företagshälsovård och personalstödsavtal.
Om en medarbetare mår dåligt i organisationen eller privat ska
den anställde kunna ringa och få stöd.
Uppgiftsfördelning i verksamheten/organisationen
Det är kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kommunstyrelsen har
delegerat ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet till
respektive chef, då det är dessa personer som har insyn i den
dagliga verksamheten.
I samband med att en chef tillträder sin tjänst så ”kvitterar” de
ut sitt ansvar genom att skriva under blankett arbetsmiljöarbetet
framgår. Detta arbete administreras av HR-avdelningen inom
kommunen. I samband med att kvittens sker får den som
kvitterar information om vad ansvaret innebär. Information om
arbetsmiljöansvaret lämnas även under introduktionsdagarna
för nya chefer. Denna utbildning genomförs en gång per år,
vilket innebär att chefer som anställs under året efter att
utbildningen har hållits, ej får denna utbildning förrän året efter.
Från våra intervjuer har det också framkommit att cheferna får
denna utbildning i samband med att de tillträder sin tjänst. Det
sker dock ingen utbildning för de som har varit chefer under
lång tid för att det skall få en uppdatering samt ”påminnelse”
om deras ansvar avseende arbetsmiljöarbetet.
Från våra intervjuer har det framkommit att det inte finns något
system som stödjer löpande uppföljning av att alla chefer har
”kvitterat” sitt ansvar avseende arbetsmiljön. Uppföljningen sker
årsvis av HR-avdelningen men i dagsläget har inte alla chefer
kvitterat ut sitt ansvar.
I ansvarsdelegationen som varje chef kvitterar ut står det att
chefen ska tillse att samtliga medarbetare fortlöpande får den
information och de instruktioner som är nödvändiga för att
förebygga ohälsa och olycksfall samt i övrigt uppnå en god
arbetsmiljö. Chefen ska även vara uppmärksam på tidiga
tecken på otrivsel, osämja, missbruk eller andra former av
brister i den psykosociala miljön och rapportera eller reagera
3
på dessa.
Implementering av kommunfullmäktiges mål i
verksamheten
Kommunfullmäktige formulerar strategiska mål utifrån ett
medborgarperspektiv. Dessa mål tillsammans med strategiska
förutsättningar och en ekonomisk ram lämnas sedan över till
kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen i sin tur formulerar och
överlämnar direktiv till kommunchefen. Kommunchefen
tillsammans med förvaltningen redovisar sedan hur målen skall
uppnås genom aktivitet och handlingsplan i sektorernas
verksamhetsplaner. I de fall som målen upplevs som otydliga,
skickar sektorn tillbaka dessa, via kommunchefen, till
3
Rutin för arbetsmiljöansvar, utgåva 2008-06-13. Bilaga 1
9
kommunstyrelsen. Sektorn kan även skicka tillbaka sin tolkning
Varje sektor bryter ner kommunstyrelsens resultatmål till olika
sektormål som förvaltningen ska arbeta med. Utifrån dessa mål
identifierar förvaltningarna sedan indikatorer som har till syfte
att mäta om målen uppfylls eller om förändring sker i riktning
mot målet.
Målstyrning och uppföljning av mål sker i verksamhetssystemet
TOR, här ska alla mål som sektorn arbetar med vara
definierade. Systemet är relativt nytt och här pågår löpande
förbättringar. Systemet är enligt de intervjuade användarvänligt
och det framgår tydligt vilka mål som respektive sektor har.
Systemet ger även en bra överblick och det går tydligt att
koppla ihop målet till respektive aktivitet och indikator.
Kommunstyrelsen följer upp rapportering och avvikelse av de
19 satta målen för kommunen. Kommunstyrelsen har det
övergripande ansvaret för målen. Genom att analysera utfallet
på aktiviteterna får kommunstyrelsen en uppfattning om hur väl
sektorn uppfyller sina mål och därmed även
kommunfullmäktiges mål.
Målen utvärderas av kommunstyrelsen varje tertial och får då
en klassificering på en färgskala från rött till grönt. Rött betyder
att målet inte är uppfyllt, gult betyder att målet delvis är uppfyllt
och grönt betyder att målet är uppfyllt. Om ett mål är dåligt
formulerat tenderar utfallet att bli gult.
av målet, för att säkerställa en gemensam uppfattning av målet.
workshops både sektorsvis och ibland även för hela
förvaltningen.
Enheten för kommunkansli och juridik är en central stödfunktion
åt kommunledningen och övriga förvaltningar, varför de inte
direkt involveras i de övergripande målen från
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Tanken är att
dessa övergripande mål skall brytas ner till sektormål och
verksamhetsmål som sedan skall styra det dagliga arbetet.
Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det i dagsläget
saknas tydliga verksamhetsmål för kommunkansli och juridik,
vilket innebär att de anställda ej vet vilka mål de arbetar mot
och vad som skall driva utvecklingen framåt inom avdelningen.
Från intervjuer med Kommunstyrelsen så framkom att i
dagsläget så finns det inga mål som på ett tydligt sätt involverar
Kommunledningssektorn och därmed enheten för
kommunkansli och juridik vilket troligen kan vara orsaken till att
det finns en otydlighet inom sektorn avseende målstyrningen.
Det har även framkommit vid våra intervjuer att det finns
utrymmer för förbättringar för att ytterligare tydliggöra målen, då
framförallt på sektornivå. Där finns det utrymme för att tydligöra
målformuleringar och indikatorer så att dessa går att mäta på
ett bra sätt. Även kopplingen till de övergripande målen kan bli
tydligare.
Cheferna inom kommunen utbildas i målstyrning 2 gånger per
år och detta har delvis skett genom extern utbildning.
Målstyrning är en pågående process och man har haft
10
5. Iakttagelser och rekommendationer
Nedan har vi sammanfattat de iakttagelser vi har gjort utifrån
de revisionsfrågor som är ställda i granskningen.
Säkerställer sektorn att implementering av fastställda
åtgärder avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet
sker fullt ut?
På vilket sätt följer kommunstyrelsen upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet årligen
 Det förs diskussion om arbetsmiljön på
kommunledningssektorns – enheten kommunkansli och
juridik arbetsplatsträffar (APT-möten). Utifrån våra
intervjuer har det dock framkommit att det ej upplevs som
dessa diskussioner sker på ett strukturerat sätt. Det sker ej
heller någon återkoppling avseende de frågeställningar
som har varit uppe för diskussion.
 Utifrån våra intervjuer har det framkommit att vissa
anställda på kommunledningssektorn – enheten
kommunkansli och juridik upplever att det finns en psykisk
ohälsa på avdelningen och i vissa fall upplevs även
särbehandlingar och kränkningar.
 Styrningen av organisationen inom enheten
kommunkansli och juridik upplevs som otydlig vilket skapar
en frustration hos de anställda. Det upplevs ej heller finnas
en naturlig koppling mellan ledning och medarbetare och
det är oklart vart man ska vända sig med sina frågor.
 Det har ej skett någon årlig uppföljning av det systematiska
arbetsmiljöarbetet inom kommunledningssektorn –
enheten kommunkansli och juridik varför det ej då heller
har upprättats någon åtgärdsplan
 Vid tillbud skall en rapport skrivas och rapporteras. De
intervjuade anser dock att det inte finns någon strukturerad
rutin inom kommunledningssektorn – enheten
kommunkansli och juridik för löpande uppföljning eller
återkoppling av inrapporterade tillbud. I de fall de får någon
återkoppling eller att åtgärd utförs så tar det mycket lång
tid mellan inrapporterat tillbud och genomförd åtgärd.
Är den årliga analysen och åtföljande åtgärder avseende
det systematiska arbetsmiljöarbetet erforderliga?
 Enligt Kungälvs kommuns policys, riktlinjer och
instruktioner så är det respektive chef som ansvarar för att
genomföra uppföljning avseende det systematiska
arbetsmiljöarbetet årligen. Från våra utförda intervjuer har
det dock framkommit att det inte finns någon central
uppföljning för att säkerställa att kartläggningarna/
uppföljningarna verkligen utförs. Det har även framkommit i
våra intervjuer att denna uppföljning ej har utförts årligen
inom kommunledningssektorn.
 Det sker en återrapportering till kommunstyrelsen
avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen.
Dock får kommunstyrelsen inte någon återkoppling
avseende de arbetsmiljökartläggningar/uppföljningar som
respektive chef skall utföra årligen
 Det finns en framtagen arbetsmiljöpolicy som är antagen
av kommunstyrelsen. Den är dock inte uppdaterad sedan
2008-12-17.
Sker uppföljning av tidigare års fastställda åtgärder inom
det systematiska arbetsmiljöarbetet i tillräcklig
omfattning?
Se nedan avseende åtgärder.
11
 Systemet Kommunikator, upplevs av de intervjuade som ej
användarvänligt och det anses svårt att få ut statistik från
systemet.
På vilket sätt säkerställer kommunstyrelsen att
det finns en tydlig uppgiftsfördelning i
verksamheten/organisationen?
 Det är kommunstyrelsen som har det övergripande
ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kommunstyrelsen har delegerat ansvaret för det
systematiska arbetsmiljöarbetet till respektive chef, då det
är dessa personer som har insyn i den dagliga
verksamheten.
 I samband med att en chef tillträder sin tjänst så ”kvitterar”
de ut sitt ansvar genom att skriva under blankett
arbetsmiljöarbetet framgår.
 Från våra intervjuer har det dock framkommit att det inte
finns något system som stödjer löpande uppföljning av att
alla chefer har ”kvitterat” sitt ansvar avseende arbetsmiljön.
Uppföljningen sker årsvis av HR-avdelningen men i
dagsläget har inte alla chefer kvitterat ut sitt ansvar.
 Från våra intervjuer har det också framkommit att
utbildning ges till nytillträdda chefer, dock får inte de chefer
som har varit anställda som chefer under lång tid någon
utbildning eller uppdatering om sitt ansvar för att
säkerställa att de har aktuell information om sitt ansvar.
Implementeras kommunfullmäktiges mål i
verksamheten?
År målen inom organisationen tydliga och konkreta?
 Enheten för kommunkansli och juridik är en central
stödfunktion åt kommunledningen och övriga förvaltningar,
varför de inte direkt involveras i de övergripande målen
från Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Tanken är
att dessa övergripande mål skall brytas ner till sektormål
och verksamhetsmål som sedan skall styra det dagliga
arbetet. Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det i
dagsläget saknas tydliga verksamhetsmål för
kommunkansli och juridik, vilket innebär att de anställda ej
vet vilka mål de arbetar mot och vad som skall driva
utvecklingen framåt inom avdelningen.
 Från intervjuer med kommunstyrelsen framkom att det i
dagsläget inte finns mål som på ett tydligt sätt involverar
kommunledningssektorn och därmed även kommunkansli
och juridik, vilket troligen kan vara orsaken till att det finns
en otydlighet avseende målstyrningen inom enheten.
 Det finns utrymme för förbättringar för att ytterligare
tydliggöra målen, då framförallt på sektornivå. Där finns det
utrymme för att tydliggöra målformuleringar och indikatorer
så att dessa går att mäta på ett bra sätt. Även kopplingen
till de övergripande målen kan bli tydligare.
Finns det en sammanhängande målhierarki genom
organisationens olika nivåer som tillsammans hänger ihop
med fullmäktiges mål?

Se ovan punkter
Rekommendationer
Utifrån vår granskning och våra iakttagelser har vi identifierat
följande förbättringsområden som organisationen kan arbeta
vidare med avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet samt
implementering av kommunfullmäktiges mål.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kommunikation
För att tydliggöra vikten av kommunens arbete med det
systematiska arbetsmiljöarbetet rekommenderar vi att
kommunstyrelsen blir tydligare i sin kommunikation till
organisationen om att detta är ett prioriterat område.
12
Exempelvis skulle kommunstyrelsen kunna ha en stående
punkt på sin agenda om att erhålla avrapportering avseende
arbetsmiljön samt att de tillser att efterfråga utfallet av de årliga
uppföljningarna av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Årlig uppföljning
Utifrån vår granskning har det framkommit att det inte har
utförts någon årlig uppföljning av det systematiska
arbetsmiljöarbetet i enligheten med kommunens policy och
riktlinjer samt förordningen om systematiska arbetsmiljöarbete.
För att säkerställa att alla chefer utför sin uppföljning avseende
det systematiska arbetsmiljöarbetet rekommenderar vi att det
införs in rutin som innebär att det sker en central uppföljning, av
exempelvis HR-avdelningen, av att uppföljningarna verkligen
har utförts. Det bör då även säkerställas att det har upprättats
en åtgärdsplan för de områden där det behövs.
Policy, rutiner och riktlinjer
Kommunen har rutiner, riktlinjer och policys avseende det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Dock har dessa styrdokument
inte reviderats de senaste åren. För att säkerställa att dessa är
uppdaterade och återspeglar det arbete som kommunen skall
utföra avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet
rekommenderar vi att dessa rutiner, policys och riktlinjer ses
över och uppdateras årligen samt antas av kommunstyrelsen i
fall som är tillämpliga.
gångens frågeställningar kunna ligga med som en stående
punkt på agendan för APT-träffarna.
Styrning av organisationen
Styrningen av kommunledningssektorn – enheten
kommunkansli och juridik upplevs som otydlig, vilket skapar en
frustration hos de anställda. Det upplevs ej heller finnas en
naturlig koppling mellan ledning och medarbetare och det är
oklart vart man ska vända sig med sina frågor. Vissa anställda
upplever även att det finns en psykisk ohälsa på avdelningen
och i vissa fall upplevs även särbehandlingar och kränkningar.
Vi vet att det pågår arbete med att komma till rätta med dessa
frågor, vi vill dock poängtera vikten av att detta arbete
fortskrider då detta är områden som är av mycket stor vikt och
som tydligt har lyfts fram i våra intervjuer.
Tillbud
Vid tillbud skall en rapport skrivas och rapporteras. De
intervjuade anser dock ej att det finns någon strukturerad rutin
inom kommunledningssektorn – enheten kommunkansli och
juridik för löpande uppföljning eller återkoppling av
inrapporterade tillbud. För att säkerställa att detta hanteras på
ett tillfredställande sätt rekommenderar vi att det införs skriftliga
rutiner som tydligt beskriver hur dessa ärenden skall hanteras
och återrapporteras.
Ansvar arbetsmiljöfrågor
APT-träffar
För att stärka kommunikationen inom kommunledningssektorn
– enheten kommunkansli och juridik så är det viktigt att finna en
struktur för APT-träffarna så att medarbetarna upplever att de
åsikter som lyfts fram, får en tydlig återkoppling eller
uppdaterad status vid nästkommande möte. Detta gäller både
det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga frågor och
åsikter. Eventuellt skulle återkoppling/ uppdatering av förra
Från våra intervjuer har det dock framkommit att det inte finns
något system som stödjer löpande uppföljning av att alla chefer
har ”kvitterat” sitt ansvar avseende arbetsmiljön. För att
säkerställa att alla chefer har kunskap om sitt ansvar avseende
arbetsmiljöarbetet rekommenderar vi att kommunen inför en
rutin som innebär en löpande uppföljning av att nytillträdda
chefer har ”kvitterat” och erhållit information avseende sitt
arbetsmiljöansvar.
13
Utbildning
För att säkerställa att nytillträdda chefer erhåller utbildning
avseende miljöansvar rekommenderar vi att kommunen har
utbildning avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet mer
än en gång per år. Detta är av största vikt speciellt då det är
stor omsättning av chefer. Om inte denna utbildning sker med
tätare intervall, kan det bli så att en nytillträdd chef skulle kunna
arbeta som chef under nästan ett år innan hon/han erhåller
denna information.
Därutöver skulle det behövas utbildning/uppdatering om det
systematiska arbetsmiljöarbetet även för chefer som har varit
chef under en lång period för att säkerställa att dessa har
uppdaterad kunskap samt får en påminnelse om sitt
arbetsmiljöansvar.
Målstyrning
Enheten för kommunkansli och juridik är en central stödfunktion
åt kommunledningen och övriga förvaltningar, varför de inte
direkt involveras i de övergripande målen från
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Tanken är att
dessa övergripande mål skall brytas ner till sektormål och
verksamhetsmål som sedan skall styra det dagliga arbetet.
Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det i dagsläget
saknas tydliga verksamhetsmål för kommunkansli och juridik,
vilket innebär att de anställda ej vet vilka mål de arbetar mot
och vad som skall driva utvecklingen framåt inom avdelningen.
För att även kommunledningssektorn – enheten kommunkansli
och juridik skall veta mot vilka mål de skall arbeta anser vi det
av stor vikt att kommunstyrelsen i framtagande av sina mål
även bör tillse att kommunledningssektorn täcks in i dessa
målformuleringar.
Det finns även utrymme för förbättringar för att ytterligare
tydliggöra målen, då framförallt på sektornivå. Där finns det
utrymme för att tydligöra målformuleringar och indikatorer så att
dessa går att mäta på ett bra sätt. Även kopplingen till de
övergripande målen kan bli tydligare. Det pågår ett arbete
avseende att tydliggöra målen, indikatorerna och kopplingen till
de övergripande målen, vi vill bara poängtera vikten att detta
arbete fortsätter för att säkerställa att de övergripande målen
når ut i verksamheterna som tänkt.
14
Deloitte är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med 1 100 medarbetare på ett trettiotal orter över hela landet. Med Deloitte avses Deloitte AB och dess dotterbolag. Deloitte är
det svenska bolaget inom Deloitte Touche Tohmatsu. För mer information, besök www.deloitte.se.
Deloitte Touche Tohmatsu är ett av världens ledande nätverk av tjänsteföretag. Med 165 000 medarbetare i över 140 länder levererar medlemsföretagen tjänster till drygt hälften av världens
största företag och även till stora nationella företag, offentliga verksamheter och tillväxtföretag. Förutom ett heltäckande internationellt servicenät erbjuder medlemsföretagen gedigna
branschkunskaper och ett omfattande tjänsteutbud oavsett var klienten bedriver sin verksamhet. Deloitte Touche Tohmatsu är en schweizisk juridisk person (Verein). Varken Deloitte Touche
Tohmatsu eller dess nationella medlemsföretag ansvarar för varandras rättshandlingar oavsett dess karaktär. Varje nationellt medlemsföretag utgör en separat och oberoende juridisk person,
verksam under firma "Deloitte", "Deloitte & Touche", "Deloitte Touche Tohmatsu" eller därmed relaterade firmor. Tjänsterna beskrivna häri tillhandahålls av respektive nationella
medlemsföretag och inte av Deloitte Touche Tohmatsu i dess form av schweizisk juridisk person (Verein). Av bland annat regulatoriska skäl tillhandahålls inte samtliga tjänster beskrivna häri
av samtliga nationella medlemsföretag. För mer information, besök www.deloitte.com.
A member firm of Deloitte Touche Tohmatsu.
© 2013 Deloitte AB.
35
36
ABCD
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
Revisionsrapport
KPMG AB
2013-10-29
Antal sidor: 15
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
ABCD
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Innehåll
1.
Sammanfattning
1
1.1
1.2
Vår bedömning
Våra rekommendationer;
1
1
2.
Inledning
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Bakgrund
Syfte och revisionsfrågor
Revisionskriterier
Ansvarig nämnd
Metod
2
2
2
2
3
3.
Plan och bygglagen
3
4.
Iakttagelser
4
4.1.1
4.2
4.3
4.3.1
4.3.2
4.4
4.4.1
4.4.2
4.5
5
5
6
7
7
7
7
8
4.6
Servicemätning
Vem ansvarar för att de styr- eller policydokument som finns efterföljs?
Hur ser uppföljningen av verksamheten ut
Tjänstegaranti
Verksamhetsberättelser
Hur arbetar man med att kunna nyttja PBL fullt ut?
Planärenden
Bygglovsärenden
Hur undviker man fördyrade kostnader p.g.a. tagna beslut som återkommer
för förnyad behandling
Personalavgångar, vad innebär det för kontinuitet och helhetssyn?
9
10
5.
Sammanfattande bedömning
11
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
1.
Sammanfattning
Syftet med granskningen var att granska den interna styrningen och kontrollfunktionen, om
kraven i PBL följs och att KS i sin roll säkerställer att sektorn fungerar på ett tillfredställande sätt.
Detta har skett utifrån ett antal specifika revisionsfrågor.
1.1
Vår bedömning
Utifrån de områden samt revisionsfrågor som uppdraget avgränsats till, bedömer vi att
kommunstyrelsen i huvudsak säkerställer att sektorn fungerar på ett tillfredställande sätt. Det
finns mål avseende planberedskap som kommunstyrelsen följer upp i tertialrapporter och
årsredovisning. Uppföljning har skett inom en rad områden såsom avseende resultat av
servicemätningen, Insikt, en kartläggning har presenterats för kommunstyrelsen år 2012 om
handläggningstider för bygglovsärenden. Mål eller uppföljningar inom plan- och
bygglovsområdet är dock i övrigt begränsade.
Utifrån det stickprov som genomförts i samband med granskningen, anser vi att efterlevnaden i
förhållande till PBL avseende bygglovshanteringen behöver förbättras. Mottagningsbevis behöver
skickas när ansökan bedöms vara komplett, rutiner behöver utformas för att säkerställa att
handläggning sker inom 10 veckor alternativt besked om ev. förlängning med ytterligare 10
veckor.
1.2
Våra rekommendationer;
-
Utforma riktlinjer och uppföljningsbara mål för bygglovshanteringen samt mål avseende
detaljplanehandläggningen såsom tidsgränser för enkelt och normalt planförfarande,
-
Tydliggöra rapporterings- och uppföljningsansvar av bygglovshanteringen mellan miljöoch byggnadsnämnden och kommunstyrelsen,
-
Följa upp beslutade tjänstegarantier,
-
Följa upp bygglovshanteringen avseende antal inkomna, beslutade, avslutade och
överprövade ärenden per år samt handläggningstid av ärenden inom olika kategorier.
Detsamma rekommenderas avseende detaljplaner, liksom balansen mellan beslutade
planuppdrag och antagna detaljplaner och vilka tidsmål som satts och huruvida dessa
efterlevs. Vi rekommenderar även uppföljning av antal beviljade planansökningar i
förhållande till antal avslag per år.
-
Systematiska uppföljningar avseende service,
-
Att rutiner införs för att säkerställa att PBL följs vad gäller rutiner i samband med 10
veckors handläggningstid och att tydliggöra i miljö- och byggnadsnämndens
delegationsordning att exempelvis endast bygglovschef fattar beslut om förlängning,
-
Överväga behov av tydligare prioriteringar avseende planarbetet.
1
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
2.
Inledning
2.1
Bakgrund
Vi har av Kungsälvs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens bygglov och
planering utifrån den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj år 2011.
Ett syfte med att förändra plan- och bygglagen (”PBL”) var att göra den enklare och effektivare
för medborgaren. För kommunerna innebär förändringarna att de har fått ett tydligare ansvar för
att motverka kvalitetsproblem i byggandet. De är också skyldiga att lämna beslut i
bygglovsärenden inom 10 veckor (från det att ansökan bedöms vara komplett).
2.2
Syfte och revisionsfrågor
Syftet är att;
-
Granska den interna styrningen och kontrollfunktionen
-
Granska om kraven i PBL följs
-
Granska att KS i sin roll säkerställer att sektorn fungerar på ett tillfredställande sätt.
Revisionsfrågor;
2.3
-
Hur undviker man fördyrade kostnader p.g.a. tagna beslut som återkommer för
förnyad behandling?
-
Hur arbetar man med att kunna nyttja PBL fullt ut?
-
Hur ser uppföljningen av verksamheten ut. Vem ansvarar?
-
Personalavgångar, vad innebär det för kontinuitet och helhetssyn?
-
Vem ansvarar för att de styr- eller policydokument som finns efterföljs?
Revisionskriterier
Plan- och bygglagen (2010:900), tillämpliga delar av kommunallagen (1991:900), reglemente för
kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden.
2.4
Ansvarig nämnd
Granskningen avser kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden.
2
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
2.5
Metod
Granskning har skett genom dokumentstudier (reglemente, delegationsbeslut, styrdokument
mm.), intervjuer och stickprov. Intervjuer har skett med ordförande och vice ordförande i miljöoch byggnadsnämnden, kommunalråd, kommunchef, sektorschef för samhällsbyggnad, planchef
och bygglovschef. Vi har även genomfört ett stickprov och granskat tre bygglovsärenden.
Rapporten har saklighetsgranskats av kommunchef, sektorschef för samhällsbyggnad, planchef
och bygglovschef.
3.
Plan och bygglagen
Den 2 maj år 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. Enligt 9 kap. 27§ PBL, ska
byggnadsnämnden handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt
beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökan kommit
in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas en
gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden ska informeras om
förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen gått ut. Ett mottagningsbevis
ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan inkommit till nämnden.
Genom förändringen i PBL infördes nya moment i byggprocessen såsom; startbesked,
arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked för att byggnadsverket ska få tas i bruk. Kraven på
den kontrollansvariga och på kontrollplanen har även förtydligats.
Ett nytt arbetsmoment för kommunerna är att under byggtiden kontrollera att de handlingar och
villkor som upprättats följs. Kommunerna ska även säkerställa att tillgänglighetsaspekterna
beaktas i ett tidigt skede, liksom stärka sin kontroll över att de tekniska egenskapskraven följs.
En grundförutsättning för att få bygglov inom områden med detaljplan är att den sökta åtgärden
inte strider mot detaljplanens bestämmelser. Trots kravet på planenlighet får dock bygglov ges för
en åtgärd som strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. När
avvikelsen berör en bredare allmänhet kan den dock sällan betraktas som liten. Prövning av om
en avvikelse är liten ska bedömas i relation till de förhållanden och omständigheter som finns i
varje enskilt fall. Något absolut mått på vad en liten avvikelse är finns alltså inte.
Beslutanderätt får inte delegeras till utskott, ledamöter eller anställda när det gäller en rad
områden. Ett exempel är ärenden som handlar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet mm.
Enligt PBL, 12 kap. 7§, ska byggnadsnämnden ha minst en person med arkitektutbildning och i
övrigt tillgång till personal i den omfattning och med den kompetens som behövs för att nämnden
på ett tillfredställande sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter.
3
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
4.
Iakttagelser
Enligt reglementet för kommunstyrelsen, antaget av kommunfullmäktige 2008-10-09 (senast
reviderad 2013-03-14), ansvarar kommunstyrelsen för planprocessen och kan fatta beslut om
samråd och utställning enligt PBL när det gäller översiktplaner, detaljplaner och
områdesbestämmelser. Vidare anges att samhällsbyggnadsutskottet ska bereda ärenden avseende
bl.a. översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Enligt reglementet för miljö- och byggnadsnämnden, antaget av kommunfullmäktige 2006-10-09
(senast reviderad 2007-12-10), ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och
byggväsendet. Från nämndens verksamhetsområde undantas dock de uppgifter som avser
översiktplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Vidare anges att nämnden fullgör övriga
uppgifter som enligt annan lag eller författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom
plan- och byggväsendet. Nämnden ska inom angivna planeringsförutsättningar till
kommunstyrelsen lämna förslag till styrkort och verksamhetsinriktning, följa upp mål, program
och planer samt redovisa uppföljning av styrkort mm.
Miljö- och byggnadsnämnden ska till fullmäktige redovisa hur nämnden fullgjort uppdrag från
fullmäktige och genomfört viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella
beslut som fullmäktige fastställt. Redovisningen ska ske i den ordning som fullmäktige beslutar
om. Det har under granskningen uppgivits att den enda sammantagna rapportering som sker är
genom verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen för samhällsbyggnadssektorn. Annan
ordning uppges inte ha beslutats av fullmäktige.
Det finns flera mål på området, följande anges i årsredovisning för år 2012;
Förvaltningsorganisationen i kommunen ser ut enligt följande, där samhällsbyggnad arbetar med;
4
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Planering är uppdelad i två grupper, som arbetar med detaljplaner respektive strategisk fysisk
planering (bl.a. översiktsplanen). Grupperna består av nio personer och sex personer, dvs. 15
totalt. Vad gäller bygglov arbetar nio personer med detta.
4.1.1
Servicemätning
Insikt 1 visar att företagare som varit i kontakt med Kungälvs kommun 2010 inte är nöjda med hur
bygglovshanteringen fungerar. Långa handläggningstider och svårigheter att få tag i och träffa rätt
person drar ner betyget i Insikt. I årsredovisningen för år 2012 anges att mer personal på
bygglovssidan och mer arbete med bemötande är några av de åtgärder som kommunen tar till för
att invånare och företagare ska bli nöjdare i sin kontakt med kommunen. Vidare anges att
kommunen ska beställa en djupare analys. De företagare som svarat kommer att få förfrågan om
att delta i en djupintervju. Den djupare analysen har dock inte genomförts.
Det anges i samhällsbyggnadssektorns verksamhetsberättelse för år 2012 att en handlingsplan har
tagits fram med anledning av den enkät bland företag, som genomfördes 2011. Den innehåller
prioriterade åtgärder inom sektorn 2012-2014. Åtgärderna finns inom områdena information,
tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet, effektivitet samt uppföljning. Preliminära
”rankinguppgifter” av olika slag visar att Kungälv trots satsningar i sak halkat ner ytterligare.
Samhällsbyggnadssektorn anges lägga stort fokus på detta i berörda delar av sektorn.
Samhällsbyggnadssektorn har även haft ett öppet hus för bygglovsökande under hösten.
Insikt genomfördes även år 2013, då gällande företagare som varit i kontakt med kommunen år
2012. Där fick kommunen ett bättre resultat i förhållande till år 2011 och NKI-värdet ökade med
7 enheter. Samtidigt ligger Kungälvs kommuns NKI-värde avseende bygglov 9 enheter under
jämförelsevärdet för samtliga kommuner. Samhällsbyggnadsutskottet och miljö- och
byggnadsnämnden har 2013-08-29 informerats om resultatet av Insikt 2013.
För att förbättra resultatet från Insikt uppges att bygglovsenheten har ökat bemanningen, infört
fasta telefontider och förbättrat material samt information på kommunens webbplats.
4.2
Vem ansvarar för att de styr- eller policydokument som finns efterföljs?
Vad gäller styrdokument inom såväl kommunstyrelsens som miljö- och byggnadsnämndens
område uppges reglemente, delegationsordning, översiktsplan och detaljplaner vara styrande i
arbetet. Några direkta vidare styrdokument har inte beslutats av miljö- och byggnadsnämnden de
senaste åren utom riktlinjer för handläggning av vatten- och avloppsfrågor i Sjöhed, Nereby,
Kornhall och Ulvesund i avvaktan på beslut om kommunalt VA. Dessa beslutades 2013-09-26.
Tekniska myndighetsnämnden har, 2007-05-24, fattat beslut om förtydligande av riktlinjerna av
carport. Miljö- och byggnadsnämnden har även beslutat om att upphäva riktlinjerna för byggande
utanför planlagt område 2008-09-04. Det uppges finnas ytterligare riktlinjer för området, men
dessa är ålderstigna och i behov av uppdateringar. En diskussion uppges ha förts i nämnden om
behov av översyn av riktlinjer samt revidering och eventuell upphävning.
1
SKL:s undersökning Insikt är en servicemätning av kommuners myndighetsutövning inom de fem områdena
brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, och serveringstillstånd.
5
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
4.3
Hur ser uppföljningen av verksamheten ut
Kommunen har riktlinjer för intern kontroll och strategi för uppföljning av den interna kontrollen.
I verksamhetsberättelsen för intern kontroll år 2012 kunde vi inte finna att det skett några
kontroller avseende bygglovs- eller planhandläggningen.
Uppföljning av verksamheten sker via verksamhetsberättelser, tertialrapporter och årsredovisning.
Tertialrapporter och årsredovisning redovisas till kommunstyrelsen. I årsredovisningen för år
2012 och 2011 presenteras information om antal bygglov som fattats på delegation och antal
kontrollplaner.
Bilden som framkommit under granskningen är att det råder en otydlig ansvarsfördelning
avseende uppföljningen av bygglovhanteringen. Denna osäkerhet avser uppföljningsansvaret i det
område som delas mellan kommunstyrelsen (via samhällsbyggnadsutskottet) och miljö- och
byggnadsnämnden. Med anledning av den otydliga ansvarsfördelningen har tjänstemän valt att
informera båda parter om aktuella uppföljningar, såsom resultat av Insikt och handläggningstider
för bygglovsärenden.
Samhällsbyggnadsutskottet har 2013-08-29 informerats om en uppföljning av indikatorer,
prestationer mm. av plan- och bygglovsenhetens verksamhet. Detta uppges ha avsett en allmän
diskussion med utgångspunkt från beslutade uppföljningstal. Samhällsbyggnadsutskottet har
även, 2013-03-26, beslutat om att ge förvaltningen i uppdrag att svara på en skrivelse avseende 12
förslag för hanterande av Kungälvs aktuella bostadsutveckling. Återrapportering har dock inte
skett ännu.
År 2012 genomfördes en kontroll av handläggningstider avseende bygglovshanteringen i enlighet
med nya PBL. I miljö- och byggnadsnämndens protokoll från 2012-09-07 anges att bygglovschef
informerat om handläggningstider. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2012-06-20, anges att
samhällsbyggnadssektorn informerat om frågor kring bygglov och detaljplaneläget. Resultatet har
förmedlats via en presentation och resultatet anges inte i protokoll. Det anges att stickprovet
avsåg de senaste 50 ärenden som fattats på delegation samt av nämnden under våren år 2012.
Från komplett ansökan anges att 88 procent handlagts inom 10 veckor. Från det att ansökan
inkom uppges 50 procent av ärendena ha handlagts inom 10 veckor. I samma presentation
informerades kommunstyrelsen även om planeringsläget, vad gäller såväl översiktliga planer som
detaljplaner. Det angavs inte finnas aktuell statistik avseende handläggningstid av planärenden.
Reglerna för planläggning uppges också behöva revideras.
Miljö- och byggnadsnämnden samt samhällsbyggnadsutskottet har även informerats om projektet
”Jämt och ständigt”, 2010-12-16. Projektet avsåg samhällsbyggnadssektorns bemötande av
medborgarna i ett jämställdhetsperspektiv. Målet för projektet var att se till att alla Kungälvsbor,
oavsett kön, får lika god service från sektorn. Inom miljö- och byggnämnden har det, 2013-06-27,
även diskuterats att genomföra en kundenkät riktad till alla som bygglovsenheten expedierar
beslut till. Det finns en avsikt att genomföra detta under hösten.
6
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
4.3.1
Tjänstegaranti
Från år 2009 finns en tjänstegaranti 2 vad gäller bygglov. För ärenden inom detaljplan som
överensstämmer med planen ska bygglovbeslut tas inom fem veckor från den dag kompletta
ansökningshandlingar, remissyttranden och intyg har kommit in. Tas inte beslut inom denna tid
erhålls en rabatt på 10 % på bygglovavgiften. Detta gäller ärenden som tas på delegation.
Garantin omfattar ej bygglov som måste prövas av miljö- och byggnadsnämnden. Tjänstegarantin
gäller ej under semesterperioden 15 juni till 15 augusti.
Vad gäller tjänstegarantierna anges i verksamhetsberättelsen för år 2012 ett mål om att utvidga
dem. Detta arbete pågår. Vidare anges att sektorn kommer att utveckla kvalitetsgarantierna i
enlighet med verksamhetsplan 2013. Vi har inte kunnat se att det skett någon uppföljning
avseende tjänstegarantin.
4.3.2
Verksamhetsberättelser
I verksamhetsberättelsen för samhällsbyggnad för 2012 anges att bostadsbyggandet år 2012 inte
har nått upp till planberedskap för 400 bostäder. Den enskilt mest bidragande faktorn anges vara
att antagna detaljplaner på Kongahälla upphävts av Mark- och miljödomstolen. Övriga
detaljplaner som prioriterats i verksamhetsplanen för 2012 anges i huvudsak ligga tidigt i
planeringsprocessen. I Ytterby, Diseröd, Marstrand och Tjuvkil pågår arbete med samrådsförslag
av detaljplaner med i huvudsak bostäder och kommunala verksamhetsbehov. Detaljplanen för
Stadshuset vann laga kraft under 2012. För att möta behovet av bostäder och samtidigt klara
förvaltningens verksamhetsbehov föreslår förvaltningsledningen att dessa i största mån
samplaneras utifrån översiktsplanen som planeringsunderlag för verksamhetslokaler.
I samhällsbyggnadssektorns verksamhetsberättelse för år 2011 finns information om
måluppföljning avseende exempelvis bygglov- och planhantering. Detta utifrån den av
kommunstyrelsen beslutade ”13 punkts lista” för samhällsbyggnad. Målen avser mätning av
handläggningstider av förhandsbesked och bygglov enligt nya PBL samt lämna svar på
planansökningar. Vad gäller handläggningstid av förhandsbesked och bygglov har inte mätning
skett. Målet uppges ej ha uppfyllts. Orsaken till detta anges vara tidigare eftersläpning, mycket
arbete i samband med införandet av nya PBL samt försening av nyrekrytering har medfört att
målet inte uppfyllts. Vi har inte funnit att mätning skett av handläggningstider för
planansökningar.
4.4
Hur arbetar man med att kunna nyttja PBL fullt ut?
4.4.1
Planärenden
Det har under granskningen uppgivits att planenhetens resurser, under en tidsperiod, togs i
anspråk av arbete vid utformandet av översiktplanen. Detta fick till konsekvens att det inte fanns
tillräcklig tid till hanteringen av befintliga planärenden. Därefter har dessutom arbete med
Kongahälla tagit mycket tid i anspråk.
2
Kommunstyrelsen gav 2008-12-17 ett uppdrag om att detta skulle tas fram för bl.a. bygglov.
7
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Kommunstyrelsens delegationsordning kommer, enligt uppgift, att revideras. Vad gäller
planärenden, har det under granskningen, uppgivits att mer skulle kunna delegeras. Nuvarande
processer uppges ta lång tid. Det har även uppgivits förekomma ärenden där tolkningen av den
nya översiktplanen inte delats mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsutskottet. Detta
medförde att samhällsbyggnadssektorn fick bereda ärenden ytterligare med anledning av skilda
åskådningar. Därav har det även funnits en skillnad, mellan dessa, avseende prioriteringar. Det
har under granskningen även förts fram att det finns en politisk vilja att börja prioritera
planarbetet ytterligare.
4.4.2
Bygglovsärenden
Vi har tagit del av miljö- och byggnadsnämndens delegationsordning. Beslut om bygglov, inom
olika områden, har skett till såväl bygglovsarkitekt, bygglovshandläggare, byggnadsinspektör och
bygglovschef. Detta gäller även beslut om att förlänga handläggningstiden för ärenden om lov
eller förhandsbesked i högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna.
Delegationsärenden inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområde rapporteras vid
varje sammanträde. Tveksamma ärenden uppges fattas av nämnden liksom ärenden som avser
avslag. Listan med delegerade ärenden uppges skickas en vecka före sammanträdet, med god tid
för genomgång. Det uppges förekomma att nämnden ställer frågor avseende vissa ärenden som
beslutats på delegation samt att handläggare får komma och redogöra för ärendet. Det finns dock
inte någon rutin för detta och det förekommer inte systematiskt.
Det har under granskningen uppgivits att det varit svårt att efterleva tio veckors handläggningstid.
Detta uppges bero på flera faktorer såsom otillräckliga resurser för att möta de nya krav som ställs
upp i PBL samt pensionsavgångar av personal och rekrytering av nya medarbetare.
Stickprov
Vi har genomfört ett stickprov av totalt tre bygglovsärenden. I två av dessa ärenden har ansökan
inkommit under år 2012 (april respektive oktober). Ansökan i ett av tre ärenden har inkommit
2013 (maj). Samtliga ärenden avser bygglov och rör; ansökan om ombyggnad och fasadändring
av fritidshus, ansökan om förlängning av tidigare beviljat bygglov för om och tillbyggnad av
fritidshus samt ansökan om bygglov för nybyggnad av verksamhetslokal.
Det som vi granskat är huruvida mottagningsbevis skickats, om handläggning skett inom 10
veckor. (från det att ansökan bedömdes vara komplett) samt att i de fall som handläggningstiden
översteg 10 veckor, huruvida besked om detta skickats till sökanden samt om handläggning skett
inom de ytterligare 10 veckor, som medges enligt PBL.
I samtliga tre granskade ärenden har vi inte funnit att ett mottagningsbevis skickats till sökanden.
Då det inte skickats ett mottagningsbevis i något ärende är det svårt för oss att veta när ansökan
var komplett. Det går således inte att säga om handläggningstiderna överskridits, vi kan dock från
akten tyda när ansökan inkom till nämnden och när beslut fattades. I ett av tre ärenden har vi inte
funnit att det granskningsblad som ska användas vid handläggningen ifyllts. I två ärenden har den
ifyllts, dock inte just den rad som avser datum för när ansökan var komplett. Två av tre ärenden
förefaller ha fattats i enlighet med delegationsordningen. Det tredje ärendet (som inkom i maj
2013) pågår.
8
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Ärendet, där ansökan inkom i april år 2012, har beslut om att bevilja bygglov skett inom 10
veckor från det att ansökan inkom. Ansökan inkom 2012-04-09 och beslut fattades 2012-05-30.
I ärendet från 2012-10-22 fattades beslut 2013-09-03. Från det som kan utläsas från diariet anges
att flera samtal har skett med sökanden. Dessa kan ha avsett kompletteringar. Det finns dock inte
handlingar i akten avseende begäran om komplettering eller att komplettering inkommit. Det som
vi har kunnat finna i akten är att en granne har inkommit med ett yttrande 2012-11-30, besked om
att miljöenheten avvaktar beslut från länsstyrelsen och begäran om VA-redovisning har skickats
2013-03-05, en skiss har inkommit 2013-03-13 samt ritningsförteckning 2013-04-17 och yttrande
från miljöenheten 2013-06-18. Det förefaller som att handläggningstiden överstigit 10 veckor,
sökanden har inte underrättats om detta.
I det tredje ärendet inkom ansökan 2013-05-02 och beslut har ännu inte fattats. Reviderade
handlingar har inkommit vid flera tillfällen, varmed ärendet inte ansetts vara komplett. Den
senaste kompletteringen inkom 2013-09-12 och ärendet uppges vara anmält till nämndens
sammanträde 2013-10-24. Ärendet har tidigare tagits upp i nämnden 2013-08-29. Det är svårt att
göra en bedömning av när ansökan var komplett då ett mottagningsbevis inte skickats, men om
ärendet inte var komplett förrän 2013-09-12 har inte handläggningstiden överstigits ännu.
4.5
Hur undviker man fördyrade kostnader p.g.a. tagna beslut som
återkommer för förnyad behandling
Vad gäller detaljplaner har det i samband med årsredovisning 2012 angivits att målet om
planberedskap för 400 bostäder inte uppnåtts, då detaljplanerna för Kongahälla upphävts av
Mark- och miljödomstolen. Planenheten informerar samhällsbyggnadsutskottet om att enskilda
planärenden överklagats, det sker dock inte någon sammanställning av antal överprövade ärenden
samt utslag. Rapportering sker muntligen. Exempelvis anges i protokoll från
samhällsbyggnadsutskottet, från 2013-04-25, att planchefen informerat om startade detaljplaner,
överklagade detaljplaner samt ärenden där produktion fortfarande avvaktas. Vad gäller
överprövningen av Kongahälla uppges att kontinuerliga möten har skett mellan politik och
tjänstemän.
Vad gäller bygglovshanteringen sker information till miljö- och byggnadsnämnden, vid varje
sammanträde om ärenden som överklagats. Nämnden har möjlighet att via intranätet ta del av
respektive dom. Vi har dock inte kunnat finna information i protokoll, verksamhetsberättelse eller
annan dokumentation om att miljö- och byggnadsnämnden följt upp antal ärenden avseende
bygglov i förhållande till antal överprövade liksom i detta sammanhang, vilka som har gått
kommunen emot samt i vilka ärenden kommunen fått rätt.
Miljö- och byggnadsnämnden hade ett tema i september år 2013, där en rundtur genomfördes för
att se på exempel av ärenden. Utifrån detta skedde även en diskussion avseende överklagade
ärenden.
Angående hur man undviker fördyrande kostnader som återkommer för förnyad behandling
uppges att man försöker lära av den praxis som finns.
9
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Planenheten och bygglovsenheten, har vid förfrågan, lämnat följande uppgifter avseende ärenden
och överklagande beslut (planenheten har inte kunnat lämna statistik för år 2011 eller 2012);
4.6
Öppna detaljplaneärenden
2013
Pågående
28
Avvaktar planerad produktion
32
Öppna planbesked
4
Vilande
12
Antal överklagade och inte avgjorda
2
Bygglov och förhandsbesked
2011
2012
2013sept
Antal delegerade bygglovsbeslut
479
482
354
Antal nämndsbeslutade bygglov
75
44
38
Förhandsbesked
78
61
43
Antal överklagade
57
45
24
Personalavgångar, vad innebär det för kontinuitet och helhetssyn?
Det finns en policy för respektive löner, kompetensutveckling och hälsa. Det finns även internt
upprättade vägledningar avseende rekrytering, ledarskap och medarbetarskap. Det finns även en
checklista för nyanställd som används av samhällsbyggnad. En del i checklistan avser inventering
av utbildningsbehov. Det ska enligt checklistan även ske en genomgång av styrdokument som
påverkar den anställde. Inom bygglovsenheten har bygglovschef uppgivits genomföra detta och
svarar för introduktionen till nyanställda.
I verksamhetsberättelsen för samhällsbyggnad år 2012 anges att;” Sektorns verksamheter har till
viss del fortsatt att präglas av flytten till Bilgatan. Vi har haft ett onormalt stort antal medarbetare
10
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
som efter flytten valt att lämna oss. Återrekryteringen har pågått under året.” Motsvarande anges
även i verksamhetsberättelsen för år 2011.
Det har under granskningen uppgivits att samhällsbyggnadssektorn har haft personalomsättning
vad gäller såväl chefer på olika positioner samt medarbetare. Vikten av ett bra samarbete och
klimat, påpekas som viktiga faktorer för att kunna bibehålla medarbetare. Planenheten uppges
inte ha omfattats av samhällsbyggnadssektors personalomsättning i nämnvärd omfattning.
Däremot uppges det ha skett en tillväxt av antal medarbetare. Bygglovsenheten uppges inte ha
haft medarbetare som slutat för annat arbete, utan deras personalavgångar består främst av
pensionsavgångar. Sedan år 2010 har fyra medarbetare gått i pension. Kommunstyrelsen uppges
ha valt att utöka ramen för att bygglovsenheten ska kunna rekrytera ytterligare medarbetare, efter
2010 (för 2011-2013).
5.
Sammanfattande bedömning
Syftet med granskningen var att granska den interna styrningen och kontrollfunktionen,
om kraven i PBL följs och att KS i sin roll säkerställer att sektorn fungerar på ett
tillfredställande sätt. Följande revisionsfrågor ingick i uppdraget;
-
Vem ansvarar för att de styr- eller policydokument som finns efterföljs?
Kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för styrdokument inom sitt
respektive verksamhetsområde. En översiktsplan beslutades år 2012, vilken är vägledande för
arbetet. Några direkta vidare styrdokument har inte beslutats av miljö- och byggnadsnämnden de
senaste åren utom riktlinjer för handläggning av vatten- och avloppsfrågor i Sjöhed, Nereby,
Kornhall och Ulvesund i avvaktan på beslut om kommunalt VA. Dessa beslutades 2013-09-26.
Diskussion har förts om revidering av ålderstigna dokument.
Enligt miljö- och byggnadsnämndens reglemente ska nämnden inom angivna
planeringsförutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till styrkort och
verksamhetsinriktning, följa upp mål, program och planer samt redovisa uppföljning av styrkort
m.m. Vi har inte funnit att detta skett och rekommenderar miljö- och byggnadsnämnden att
utforma riktlinjer och uppföljningsbara mål för bygglovshanteringen. Vi rekommenderar även
kommunstyrelsen att upprätta mål avseende detaljplanehandläggningen såsom tidsgränser för
enkelt och normalt planförfarande, för att systematiskt följa upp dessa. Detta för att säkerställa att
tjänstemännens arbete sker i den riktning som önskas.
-
Hur ser uppföljningen av verksamheten ut. Vem ansvarar?
Ansvaret för uppföljningen, mellan kommunstyrelsen (via samhällsbyggnadsutskottet) och miljöoch byggnadsnämnden, beror på vilket verksamhetsområde som avses. Kommunstyrelsen följer
upp samhällsbyggnadssektorns verksamhet. Vad gäller bygglov förefaller det dock finnas en
otydlig ansvarsfördelning avseende uppföljning. I kontakt med samhällsbyggnadssektorn har
uppgivits att rapportering avseende bygglov sker till såväl miljö- och byggnadsnämnden som
samhällsbyggnadsutskottet. Vi rekommenderar att det tydliggörs i vilken ordning rapportering ska
ske inom detta område.
11
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
Målet avseende planberedskap för 400 bostäder följs upp kontinuerligt. Tjänstegarantierna
avseende bygglov har inte följts upp, vilket rekommenderas. Vi rekommenderar även vidare
dokumenterad uppföljning av såväl plan- som bygglovshanteringen. Detta kan exempelvis avse
uppföljning av antal beslutade bygglovsärenden och förhandsbesked i förhållande till antal
överprövade. Även ärendebalansen av antal inkomna och avslutade ärenden per år samt
handläggningstid av ärenden inom olika kategorier. Detsamma rekommenderas avseende
detaljplaner, liksom balansen mellan beslutade planuppdrag och antagna detaljplaner och vilka
tidsmål som satts och huruvida dessa efterlevs. Vi rekommenderar även uppföljning av antal
beviljade planansökningar i förhållande till antal avslag per år.
Vi vill även påpeka vikten av systematiska uppföljningar avseende service, med anledning av
kommunens resultat i undersökningen Insikt. Det kan även vara relevant att genomföra de
djupintervjuer med företagare, som tidigare diskuterats men inte genomförts.
-
Hur arbetar man med att kunna nyttja PBL fullt ut?
Det har under granskningen uppgivits förekomma ärenden där tolkningen av den nya
översiktplanen inte delats mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsutskottet. Detta uppges
ha medfört ytterligare handläggning. Vi vill påpeka vikten av en bra samverkan och synsätt i
planhanteringen liksom överväganden av huruvida ansvarsområden behöver förtydligas. Detta
kan likväl även ske genom en tydlig prioritering från politiken, vilket det under granskningen
uppgivits finnas en ambition om.
Efter genomfört stickprov av bygglovshandläggningen rekommenderar vi att rutiner införs för att
säkerställa att PBL efterlevs vad gäller utskick av mottagningsbevis, tio veckors
handläggningstid, besked till sökanden om eventuell förlängning samt att handläggning sker inom
de ytterligare tio veckors handläggningstid som anges i lagstiftningen. Med fördel kan mallar
utformas för att underlätta handläggningen.
För en bättre översyn rekommenderas även tydliggöranden i miljö- och byggnadsnämndens
delegationsordning, med att exempelvis endast bygglovschef fattar beslut om förlängning av 10
veckors handläggningstid. Detta för att öka överskådligheten. För närvarande anges i
delegationsordning att såväl bygglovsarkitekt, bygglovshandläggare, byggnadsinspektör och
bygglovschef kan fatta denna typ av beslut.
-
Hur undviker man fördyrade kostnader p.g.a. tagna beslut som återkommer för
förnyad behandling.
Det har under granskningen uppgivits att man undviker fördyrande kostnader p.g.a. tagna beslut
som återkommer för förnyad behandling genom noggrann utredning och kännedom om praxis.
Vi rekommenderar att miljö- och byggnadsnämnden följer upp bygglovshanteringen avseende
antal beslut om bygglov och förhandsbesked i förhållande till antal överprövade ärenden.
Detsamma rekommenderar vi kommunstyrelsen avseende detaljplaner.
12
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Kungälvs kommun, kommunrevisionen
Granskning av bygglov och planering
2013-10-29
-
Personalavgångar, vad innebär det för kontinuitet och helhetssyn?
Det har i samhällsbyggnadssektorns verksamhetsberättelser för år 2012 och 2011 angivits att
sektorn har haft omfattande personalomsättning med anledning av flytt till nya lokaler. Relativt
hög personalomsättning har även skett av chefer, såväl för sektorn som inom sektorn.
Sammantaget så påverkas handläggningstider, kontinuitet och helhetssyn av detta.
KPMG, dag som ovan
Lina Olsson
Revisor
13
© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2012-12-19
1 (2)
37
§ 467/2012
Revisionsrapport - Försäljning av Båtellet(Dnr KS2012/2329)
Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Kungälvs kommun genomfört en
granskning av försäljningen av Marstrands varmbadhus Båtellet.
Syftet har varit att granska försäljningen från val av processer fram till kommunfullmäktiges
beslut den 29 december 2011. Granskningen har inriktats på att bedöma kommunens
hantering av processen för försäljningen av båtellet.
Kommunrevisionen önskar svar från kommunstyrelsen senast den 2 april 2013 om de brister
som redovisats i rapporten och om vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av
granskningen.
Beslutsunderlag
Missiv till kommunstyrelsen från kommunrevisionen daterad den 27 november 2012.
Bilaga: PM till kommunstyrelsen för kännedom angående revisionsrapport om försäljningen av
Båtellet daterad den 30 november 2012.
Bilaga: Kungälvs kommun- Granskning av försäljning av Båtellet daterad den 27 november
2012.
Yrkande
Anders Holmensköld (M): Ärendet remittras till en politisk arbetsgrupp som får i uppdrag att
återkomma till kommunstyrelsen senast i mars 2013 med ett svar på kommunrevisionens
rapport.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta
Anders Holmensköld (M) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Yrkande
Anders Holmensköld (M): Mikael Wintell (M) och Håkan Olsson (FP) utses att ingå i den
politiska arbetsgruppen.
Miguel Odhner (S): Mats Frisell (S) och Maria Kjellberg (MP) utses att ingå i den politiska
arbetsgrupen.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att
anta Anders Holmenskölds (M) och Miguel Odhners (S) yrkanden.
Omröstning begärs inte.
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2012-12-19
2 (2)
Yrkande
Anders Holmensköld (M):Sammankallande är Håkan Olsson (FP).
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta
Anders Holmenskölds (S) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Beslut
1. Ärendet remitteras till en politisk arbetsgrupp som får i uppdrag att
återkomma till kommunstyrelsen senast i mars 2013 med ett svar på
kommunrevisionens rapport.
2. Den politiska arbetsgruppen består av Mikael Wintell (M), Håkan Olsson
(FP), Mats Frisell (S) och Maria Kjellberg (MP). Sammankallande är Håkan
Ohlsson (FP).
__________
Expedieras till
Ingela Flodin, Håkan Olsson (FP)
För kännedom till
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
1(1)
39
Handläggarens namn
Theresa Härsjö Björk
2013-11-26
Inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 30 oktober till den
26 november 2013(Dnr KS2013/20-26)
Sammanfattning
Till kommunstyrelsen redovisas en lista över inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för
perioden 30 oktober till den 26 november 2013. Kommunstyrelsen föreslås anteckna
informationen.
Förslag till beslut
Informationen antecknas till protokollet
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Ing-Britt Runger
T.f. enhetschef
Expedieras till:
För kännedom till:
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Dok. nr.
2013-300
KS2013/2076-1
KS2013/2075-1
KS2013/1870-2
KS2013/191-4
KS2013/2027-1
KS2013/973-3
2013-296
KS2013/1989-1
KS2013/1961-1
KS2013/1958-1
KS2013/1956-1
KS2013/1910-1
KS2012/578-49
KS2013/1900-1
Titel
Dokumentdatu Handläggare
Rådet för funktionshinderfrågor - protokoll från
2013-11-21 Clara Helgesson
131121
Avsägelse från arvode och uppdrag som
2013-11-21 Renate Danielsson
styrelseledamot i Bagahus AB - Glenn Ljunggren (S)
Avsägelse från eventuella arvoden i Bagahus 2013-11-14 Renate Danielsson
Miguel Odhner (S)
Föreläggande att åtgärda bristfällig cistern Tyfter
2013-11-25 Lennart Karlsson
Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik
2013-11-25 Johan Sjöholm
hälsa i Västra Götaland
Samordningsförbundet - Samråd om budget enligt
2013-11-22 Denny Kraft
§ 23 i Lag (2003:1 210) om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser
Vattenförsörjning och avloppshantering för
2013-11-18 Mikael Fischer
fastigheterna kring Älsingsvägen och Tofteberget
Möjlighet att nominera personer till styrelsen eller
2013-11-19 Sofia Samuelsson
revisionen för avfall sverige
Samverkansregler för den offentligt finansierade
2013-11-18 Denny Kraft
hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin med
Brev från PRO och SPF angående
2013-11-11 Denny Kraft
läkemedelsbehandlingen av äldre invånare i
Kungälvs kommun
Anmodan om yttrande rörande laglighetsprövning
2013-11-11 Martin Rahl
enligt kommunallagen (se Dnr. 2013/1671)
Frågor och synpunkter på biologiskt avfall
2013-11-11 Sofia Samuelsson
Ansökan från IFK Kungälv om marknadsföringsavtal
2013-11-05
med kommunen
Arkeologisk utredning Rollsbo 1:32 med flera
2013-11-05 Svensson Pauline
Anvisning av kommun att ta emot
2013-10-31
ensamkommande barn
Tjänsteskrivelse
1(1)
40
Handläggarens namn
Theresa Härsjö Björk
2013-11-26
Motioner remitterade från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen (Dnr
KS2013/21-17)
Sammanfattning
Till kommunstyrelsen redovisas vilka inkomna motioner som remitterats från
kommunfullmäktige till kommunstyrelsen.
Följande motion har remitterats till kommunstyrelsen:
•
Motion om nätvandrare (Dnr KS2013/1721)
Förslag till beslut
Följande motion remitteras till förvaltningen:
-
Motion om nätvandrare (Dnr KS2013/1721)
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Ing-Britt Runger
T.f. enhetschef
Expedieras till:
För kännedom till:
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
41
Plats
Tid
Onsdagen den 11 december kl 0:00-0:00
Ledamöter
Ersättare
Ordförande
Sekreterare
ADRESS
DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-132 17
[email protected]
www.kungalv.se
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
Dagordning
Delegeringsbeslut
2
KS2012/782-11
Hyreskontrakt för tiden 2014-01-01 - 2016-1231. Förskoleverksamhet.
3
KS2013/1894-1
Tillägg till hyresavtal fr o m 2013-07-01.
4
KS2013/1929-1
Hyresavtal för parkeringsområde. Hemtjänsten
Ytterby.
5
KS2013/1933-1
Hyrestillägg till avtal 55-31-03, pga ombyggnad
av elevrum till omklädningsrum.
6
KS2013/2005-1
Hyreskontrakt 2013-10-01 - 2016-12-31.
7
KS2013/2006-1
Tillägg till hyresavtal, pga flytt av
föreningslokal.
8
KS2013/1179-1
Marstrand 6:121 Lägenhetsarrende
båtuppställning Hedvigsholmen
9
KS2013/1748-1
Protokoll Fordonsflytt - PYH 584, Ytterby
Pendelparkering
10
KS2013/1783-2
Dispens från trafikföreskrift parkering Vita
Fläcken - Beviljas
11
KS2013/1784-1
Protokoll Fordonsflytt - KZU 043,
Nunnegårdsgatan, Kungälv
12
KS2013/1785-1
Protokoll Fordonsflytt - JAP 958, vid
roddklubben, Fästningsholmen, Kungälv
13
KS2013/1786-1
Protokoll Fordonsflytt - KOT 649,
Hällebergsgatan, Kungälv
14
KS2013/1787-1
Protokoll Fordonsflytt, svart Audi, RBX 845,
(bortplockade reg skyltar), Trekungagatan,
Kungälv
DELEGERINGSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
15
KS2013/1788-1
Protokoll Fordonsflytt - POS 562, Vita Fläcken,
Kungälv
16
KS2013/1934-1
Protokoll Fordonsflytt - PEN 905, Filaregatan,
Kungälv
17
KS2013/1935-1
Protokoll Fordonsflytt - EGH 756, Filaregatan,
Kungälv
18
KS2013/234-275 Tillsättningsbeslut A350709 undersköterskor till
Båtsmangärdet Äldreomsorgen
19
KS2013/234-276 Tillsättningsbeslut A350771 undersköterskor till
Båtsmansgärdet Äldreomsorgen
20
KS2013/234-270 Tillsättningsbeslut A345437 Fritidspedagog,
Kastellegårdsskolan
21
KS2013/234-267 Tillsättningsbeslut A343058 Lärare trä- och
metallslöjd, Olseröd, Klöverbacken och Kullen
skolan
22
KS2013/234-268 Tillsättningsbeslut A347014 Lärare i trä- och
metallslöjd, Kärna skola
23
KS2013/234-269 Tillsättningsbeslut A350073 Förskollärare,
Kärna förskola
24
KS2013/234-271 Tillsättningsbeslut A343056 Lärare i matematik,
Mimers Hus
25
KS2013/234-272 Tillsättningsbeslut A353132 bitr. enhetschef till
Bemanningsenheten Servicesektorn
26
KS2013/234-273 Tillsättningsbeslut A347938 undersköterskor till
Äldreomsorgen
27
KS2013/1719-1
Undertecknat Nyttjanderättsavtal.
28
KS2013/1761-3
Protokollsutdrag - Interkommunal ersättning
inom gymnasieskola och gymnasiesärskola
2014. - Bildningsutskottet
DELEGERINGSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
29
KS2013/1901-2
Delegationsbeslut upplåtelse allmänplatsmark
beviljas
30
KS2013/1904-2
Beslut om antagning till hemvärnet Undantagen enligt sekretess Försvarssekretess,
15 kap 2 §
31
KS2013/1918-2
Tillstryrkt utökad tid byggnadsställning,
Slottsgatan M-d
32
KS2013/1936-1
Protokoll Fordonsflytt - JXD 844,
Ingetorpsjöns Badplats
33
KS2013/1937-1
Protokoll Fordonsflytt - HLA 947, Vita
Fläcken, Kungälv
34
KS2013/1939-1
Protokoll Fordonsflytt - HLA 947, mörkröd
Peugeot, Vita Fläcken, Kungälv
35
KS2013/1940-1
Protokoll Fordonsflytt, oregisterad båtvagn,
Rörtången grusparkering
36
KS2013/1941-1
Dispens från trafikföreskrift Vita Fläcken Beviljas
37
KS2013/1942-2
Dispens - Beviljas; uppställning av Svevias
rastvagn tom vecka 48 pga bergsäkringsarbete
på Fontinberget på grusparkeringen nordost
om Kungälvs kyrka
38
KS2013/1957-2
Delegationsbeslut-upplåtelse allmänplatsmarkbeviljas
39
KS2013/1972-2
Delegationsbeslut-upplåtelse-allmänplatsmarkbeviljas
40
KS2013/1995-2
Beslut ansökan om Hemvärnet - Undantagen
enligt sekretess Försvarssekretess, 15 kap 2 §
41
KS2013/1996-2
Beslut tillfälligt uppehåll av hushållsavfall,
Solberga-Torp 1:9
42
KS2013/2012-1
Protokoll Fordonsflytt - PYH 584,
DELEGERINGSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
Kastellegårdsskolans parkering, Ytterby
43
KS2013/2022-1
Dispens från trafikföreskrift parkering
Trollhättevägen - Beviljas
44
KS2013/2039-1
VA-ombyggnad Slånvägen - Lyckevägen Kärna
- beställningsskrivelse gällande
entreprenadarbete
45
KS2013/234-298 Tillsättningsbeslut A351803 Dagbarnvårdare till
Familjedaghem
46
KS2013/234-299 Tillsättningsbeslut A357213 Fritidspedagog till
Hålta fritidshem
47
KS2013/234-300 Tillsättningsbeslut A354470, Skolvärd till Kärna
skola
48
KS2013/234-301 Tillsättningsbeslut A356413 Fritidspedagog till
Kareby skola
49
KS2013/234-302 Tillsättningsbeslut A354113 Förskollärare till
Bräcke förskola
50
KS2013/234-277 Tillsättningsbeslut A353402, Lärare ma, no, eng
i åk 4-6, Sandbackaskolan
51
KS2013/234-278 Tillsättningsbeslut A354832, Elevassistent till
Thorildskolan
52
KS2013/234-274 Tillsättningsbeslut A347940 undersköterska vik.
till Ekhaga Äldreomsorgen
53
KS2013/327-35
Delegeringsbeslut oktober månad 2013 gällande
färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänst 83
beviljade, Riksfärdtjänst 9 beviljade , 4
Dagvårdsres, 1 arbetsresa beviljad
54
KS2013/327-36
Delegeringsbeslut parkeringstillstånd för
personer med funktionsnedsättning oktober
2013. 16 beviljade förare, 3 beviljade
medpassagerare, 4 avslag
DELEGERINGSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Delegeringsbeslut
Sammanträdesdatum
2013-12-11
55
KS2013/327-39
Delegeringsbeslut november månad 2013
gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänst
55 beviljade, Riksfärdtjänst 8 beviljade, 1
delavslag och 1 avslag
56
KS2013/327-40
Delegeringsbeslut parkeringstillstånd för
personer med funktionsnedsättning november
2013. 9 beviljade förare,1 beviljad
medpassagerare, 2 avslag
57
KS2013/440-33
Yttrande TRV tung och bredlast
58
KS2013/440-34
Yttrande TRV2013/81294 tung och bred last
DELEGERINGSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
6
Vänligen bortse från denna sida, tillhör ett
annat ärende