Transcript 2013-12-11 Ärende 6-19 .pdf

6
Kungälv kan inte vänta längre
Misslyckandet i planprocessen måste föranleda krafttag
Att Kungälvs kommun inte uppfyller sina tillväxtmål för befolkningen och
planmisslyckandet på Kongahällatomten på handel och bostäder i centrala Kungälv är
naturligtvis ett misslyckande. Ett misslyckande för alla som vill se ett stärkt centrum och
en stärkt kommun. Att kommunen ovanpå detta, enligt Svenskt Näringslivs nya siffror,
har en del politiker som ser negativt på företagande och vissa tjänstemän som ibland är
negativa mot näringsliv och företagande. Detta måste snarast bara rättas till.
Folkpartiet Liberalerna lägger fram förslag till åtgärder på kort och lång sikt för att få till
stånd att kommunen bygger bort bostadskön, uppfyller sina tillväxtmål och blir en
expansivt arbetande kommun.
Vi ser att Socialdemokraterna kommit med flera förslag som betonar den i grunden stora
samsyn som finns inom politiken i samhällsbyggnadsfrågor. Det är desto mer tragiskt, när
samsynen är relativt stor, att andra krafter motverkar bygget av ett hållbart och växande
Kungälvssamhälle.
Folkpartiet Liberalernas förslag inför Kommunstyrelsen 2013 02 20
1. Kommunägda Kungälvsbostäder skall också bygga ägarlägenheter enligt de
direktiv Alliansen skrivit
2. Använda PBL:s möjligheter att öka farten i byggandet. Se bilaga 1.
3. Snabbstart av byggklara detaljplaner
4. Genomför handlingsplanerna avseende snabbare Plan- o Bygglov enligt
Alliansens skrivelse 2011-01-03
5. Kraftsamling i planering och byggande i Tjuvkil, på Marstrandsön, Koön och
Instön
6. Ta fram detaljplan för Åseberget i centrala Kungälv
7. Bygg i centrala Kungälv på redan färdiga planer, utred Nytorget och gamla
Tempo för bostadsbyggnation
8. Bygg på redan klara tomter i Kärna, färdigställ detaljplan för byggnation vid
återvinningscentralen
9. Färdigställ Ytterby centrum snarast
10. Tillsätt politisk projektgrupp för Kongahälla. Använd proffs för det fortsatta
förhandlingsarbetet
11. Utred eventuell överdäckning av motorvägen (E6:an) mot Komarken
12. Samla markexploatering och näringslivsetablering på ett ställe, i Bokab
Folkpartiet Liberalerna i Kungälv
Göran Oskarson
gruppledare
Håkan Olsson
kommunstyrelsen
Inger Rasmusson
ers. kommunstyrelsen
Bilaga 1
Folkpartiförslag att använda PBL:s
möjligheter att öka farten i byggandet
Plan och ByggLagen (PBL) infördes mot slutet av 1980-talet och innebar
i planhänseende ett brott med de gamla reglerna med ”eviga byggrätter”.
För att samhällsplaneringen ständigt skulle vara aktuell infördes regeln
om att en detaljplan skulle ha en ändlig genomförandetid, mellan 5 till 15
år. Efter genomförandetidens utgång kan kommunen besluta att
upphäva detaljplanen utan att behöva ersätta markägaren. Enligt PBL
4:24 får genomförandetiden förlängas högst 5 år i sänder.
Man kan inte utläsa det ur lagtexten men rätten att bygga enligt
detaljplanens bestämmelser gäller så länge planen inte är upphävd. De
facto byggs det mesta så pass sent att detaljplanens genomförandetid
gått ut!
Folkpartiet Liberalerna föreslår att Kungälvs kommun antar ett
aktivt förhållningssätt till detaljplaner för bostadsbyggande enligt
följande:
1. Kommunen bekantgör genom att policybeslut att man anser att en detaljplan skall
genomföras inom genomförandetiden.
2. Alla detaljplaner läggs i ett kommunalt register där genomförandetiden framgår.
3. När en detaljplan fastställts i Kommunfullmäktige blir nästa åtgärd från kommunen att
kontakta fastighetsägarna och be om en tidplan för när exploateringen skall ske.
4. När två år kvarstår på genomförandetiden kontaktas fastighetsägaren igen för att
uppdatera tidplanen. Fastighetsägaren tillfrågas då, ifall man inte avser att bygga före
genomförandetidens utgång, om man har intresse av att genomförandetiden förlängs.
Kommunen upplyser om sin policy och om att kommunen kan komma att inleda en
process i syfte att upphäva planen. Kommunen upplyser om att rätt till ersättning då
inte föreligger)
5. Avtal upprättas med fastighetsägaren (letter of intent) där en detaljerad tidplan
upprättas.
6. Kommunens bolag, Bokab, samt Stiftelsen Kungälvsbostäder samt andra aktörer
som är intresserade av att skynda på bostadsbyggandet involveras i
planeringsprocessen för byggande på fastigheter som riskerar att få sin detaljplan
upphävd.
2013-02-10/Håkan Olsson
UTDRAG UR PBL
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
Detaljplanens genomförandetid
21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga
möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.
Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får
genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då
genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från
en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.
22 § Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den del som ändras.
Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning
av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den del av planen som ändras.
23 § Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om
planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.
24 § Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att
genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
25 § Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att genomföra detaljplanen men inte hinner
fullfölja åtgärderna före genomförandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommunen
råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastigheten. Förlängningen ska ske med den tid
som är skälig.
En ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång.
Detaljplanens giltighet
38 § En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.
39 § En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare
som berörs motsätter sig det.
Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
2. för införande av bestämmelser enligt 18 § första stycket.
40 § De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs
efter genomförandetidens utgång.
14 kap. Skadeersättning och inlösen
Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs
8 § Om ett område som enligt en detaljplan har varit avsett för allmän samfärdsel kommer att helt eller delvis
användas för ett annat ändamål eller få sitt höjdläge ändrat när en ny eller ändrad detaljplan genomförs, har den
som äger en fastighet som ligger intill området rätt till ersättning av väghållaren för den skada som genomförandet
av den nya eller ändrade detaljplanen medför för ägaren.
9 § Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång, har den som äger en fastighet rätt till
ersättning av kommunen för den skada som ändringen eller upphävandet medför för ägaren.
En sådan rätt till ersättning gäller också om ändringen eller upphävandet sker efter genomförandetidens utgång
och skadan avser en åtgärd som när genomförandetiden löpte ut omfattades av ett bygglovsärende som inte var
slutligt avgjort.
Tjänsteskrivelse
1(2)
7
Handläggarens namn
Clara Helgesson
2013-11-27
Handlingsplan 2014-Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälv 2013 till 2018 (Dnr
KS2012/1521-20)
Sammanfattning
Handlingsplanen utgår från programmet ”Tillgänglighet och delaktighet för allaFunktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018”.
Handlingsplanen bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med
under 2014.
Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige.
Förvaltningen föreslår att information kring Handlingsplanen 2014 -Tillgänglighet och
delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018
antecknas.
Bakgrund
I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet finns en arbetsgrupp med
personer som representerar kommunens olika verksamhetsområden. Mål och åtgärder ska vara
en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och budgetprocess. De mål och
åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med utifrån programmet för kommande
verksamhetsår sammanställs av arbetsgruppen i en handlingsplan. Handlingsplanen redovisas
årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda
åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till
programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs
av arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I
genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet ska samråd ske med berörda
intresseorganisationer. Samråd sker framför allt i Rådet För Funktionshinderfrågor (RFF).
Verksamhetens bedömning
I enlighet med det funktionshinderpolitiska programmet har handlingsplanen 2014 redovisats
För förvaltningsledningen. (Daterat 2013-11-18)
I enlighet med det funktionshinderpolitiska programmet redovisas handlingsplanen 2014 för
Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige som information för anteckning.
Ekonomisk bedömning
Sektorerna har fastställt de åtgärder de kommer att arbeta med under 2014 inom föreslagen
tilldelad budgetram.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Information kring Handlingsplanen 2014 -Tillgänglighet och delaktighet för allaFunktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018 antecknas.
Magnus Gyllestad
Sektorchef
Patrik Skog
Enhetschef
Expedieras till: n
Kommunledningssektorn, Clara Helgesso
För kännedom till:
Kommunledningssektorn Patrik Skog
Handlingsplan 2014
Tillgänglighet och
delaktighet för allaFunktionshinderpolitiskt
program för Kungälvs
kommun 2013 till 2018
Innehåll
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 2
Bakgrund ................................................................................................................................................. 3
Omvärld ................................................................................................................................................... 3
Kungälvs kommuns mål och åtgärder för 2014....................................................................................... 4
3.1 Bemötande .................................................................................................................................... 4
3.2 Information och kommunikation .................................................................................................. 5
3.3.1 Tillgängliga utemiljöer ................................................................................................................ 5
3.3.2 Tillgängliga publika lokaler ......................................................................................................... 6
3.3.3 Tillgängliga bostäder .................................................................................................................. 6
3.4 Resor och kommunikation ............................................................................................................ 6
3.5 Utbildning ...................................................................................................................................... 6
3.6 Kultur och fritid ............................................................................................................................. 7
3.7 Hälsa och folkhälsa ........................................................................................................................ 7
3.8 Socialt stöd .................................................................................................................................... 8
3.9 Arbete ............................................................................................................................................ 8
3.10 Upphandling ................................................................................................................................ 9
1
Inledning
Handlingsplanen utgår från programmet ”Tillgänglighet
och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för
Kungälvs kommun 2013 till 2018”.
Den bygger på de mål och åtgärder som respektive
sektor planerar att arbeta med under 2014.
Handlingsplanen redovisas årligen för
förvaltningsledningen och kommunfullmäktige.
Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i
samband med årsredovisning i en särskild rapport
kopplad till programmet.
I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen.
Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och
redovisas årligen för kommunstyrelse och
kommunfullmäktige i anslutning till årsbokslutet
2
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2010 om revidering av det handikappolitiska programmet från
2002, som reviderades senast 2006. Den 20 september 2012 fattade kommunfullmäktige beslut
om programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för
Kungälvs kommun 2013 till 2018.
Programmet är ett styrdokument för hela kommunens förvaltning och förtroendevalda, både att
förhålla sig till och förverkliga, för att förbättra livsvillkoren för människor med
funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att alla sektorer i Kungälvs kommun arbetar för att
uppnå målen i programmet.
I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet finns en arbetsgrupp med personer
som representerar kommunens olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen leds av en
samordnare.
Mål och åtgärder ska vara en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och
budgetprocess. De mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med för
kommande verksamhetsår sammanställs av arbetsgruppen i en handlingsplan. Handlingsplanen
redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och
genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till
programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av
arbetsgruppen och redovisas årligen för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I
genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet ska samråd ske med berörda
intresseorganisationer. Samråd sker framför allt i Rådet För Funktionshinderfrågor (RFF).
Omvärld
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för det
funktionshinderpolitiska programmet. FN:s generalförsamling antog konventionen 2006 därefter
antog Sveriges riksdag konventionen 2008 och den trädde i kraft i januari 2009. Sverige har
därmed juridiskt förbundit sig att främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med
funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället.
Konventionen tillhör FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter och innebär inte några
nya rättigheter utan handlar om att undanröja de hinder som finns i samhället för att mänskliga
rättigheter ska gälla för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har fokus på ickediskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska
kunna ta del av såväl medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på
samma villkor som andra.
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller 50 artiklar.
De grundläggande principerna beskrivs i artiklarna 1 – 4. Artiklarna 5 – 30 är rättighetsartiklar.
De sista artiklarna, 31 – 50 är procedurregler för genomförande, uppföljning och övervakning.
Grunden för det funktionshinderpolitiska arbetet i Sverige finns i den nationella handlingsplanen
Från patient till medborgare och tillbaka - En nationell handlingsplan för handikappolitiken beslutad av
riksdagen 2000. Målen för den nationella politiken och handlingsplanen är;

En samhällsgemenskap med mångfald som grund.

Ett samhälle som utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir
fullt delaktiga i samhället.
3

Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med
funktionsnedsättning.
Regeringen har presenterat, En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken i Sverige 2011 – 2016
med konkreta mål inom nio områden i syfte att arbetet med att uppnå de nationella målen ska bli
mer effektivt.
Kungälvs kommuns mål och åtgärder för 2014
Nedan följer fokusområden med målformuleringar ur programmet samt åtgärder för 2014 som
Kungälvs kommun ska arbeta mot för att uppnå tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för
människor med funktionsnedsättning.
3.1 Bemötande
Mål:


Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med kommunens personal
ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande
Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar
människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal
Åtgärder:
Hela förvaltningen
 Alla Sektorer har åtagit sig att hålla värdskapet levande
Arbetsliv och stöd
 Fortsatt arbete med att inrätta funktionen Funktionshinderlots enligt principen "en väg
in"
 Sektorn kan vara ett stöd för andra sektorer i frågor som rör bemötande
 Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet samt
handlingsplanen
 Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med
funktionsnedsättning.
Servicesektorn
 Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet samt
handlingsplanen
 Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med
funktionsnedsättning.
Kultur och samhällsservice
 Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med
funktionsnedsättning.
Vård och äldreomsorg
 Implementering av lokala värdighetsgarantier
 Implementering av den Nationella värdegrunden
Skola
 Implementera funktionshinderpolitiska programmet på enhetsnivå.
4
Kommunledningssektorn
 Genomföra föreläsning eller liknande aktivitet för personal inom området bemötande av
brukare med funktionsnedsättning
 Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet
3.2 Information och kommunikation
Mål:

Vid möten som är öppna för allmänheten ska det finnas möjlighet till olika
kommunikationshjälpmedel som till exempel teckenspråkstolk, hörselförstärkning och
förstorad text.
Åtgärder:
Kultur och samhällsservice
 Översyn av Bibliotek i Västs och Mimers kulturhus nya hemsidor ur
tillgänglighetssynvinkel.
Kommunledning sektorn
 Översyn av information om allmänna möten och dokument utifrån ett
funktionshinderperspektiv
3.3 Tillgänglig och användbar miljö
3.3.1 Tillgängliga utemiljöer
Mål:


Naturreservat i kommunen ska i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga och
användbara för personer med funktionsnedsättning
Enkelt avhjälpta hinder på befintliga kommunala gator, gång- och cykelvägar, torg och
andra allmänna platser ska åtgärdas
Åtgärder:
Kommunledningssektorn
 Uppföljning av plan för tillgänglighetsanpassning av kommunens badplatser
Samhällsbyggnad
 Sektorn ska förbättra stigsystem på södra Marstrandsön och i Kastellegården (beakta
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning)
 Fortsätta arbetet med att tillgänglighetsanpassa lekplatser i kommunen
 Åtgärda enkelt avhjälpta hinder enligt befintlig inventeringslista.
Indikatorer:
Åtgärda minst 25 enkelt avhjälpta hinder på kommunala gator med mera.
5
3.3.2 Tillgängliga publika lokaler
Mål:

Kommunens befintliga publika lokaler och anläggningar ska med avseende på enkelt
avhjälpta hinder vara användbara för människor med funktionsnedsättningar
Åtgärder:
Kommunledningssektorn
 Sektorn ska åtgärda kvarvarande åtgärder enligt planeringen för 2012, vilken bygger på
Västra Götalandsregionens tillgänglighetsinventering
Kultur och samhällsservice
 Sektorn ska utveckla arbetet med tillgänglighetsdatabasen
 Sektorn ska utveckla ett pro-aktivt program för hur vi hanterar näringsidkare som vill vara
med i Tillgänglighetsdatabasen.
 Funktionsnedsättningsanpassning av publika ytor i nya stadshuset. Genomgång med
arkitekter och projektledare av stadshusprojektet.
3.3.3 Tillgängliga bostäder
Mål:

Kungälvs kommun ska verka för att det skapas bostäder och bostadsområden som är
tillgängliga för alla
Vård och äldreomsorg
 Informera, bevaka och samverka kring sambandet otillgängliga bostäder och ökande
äldreomsorgskostnader
3.4 Resor och kommunikation
Mål:

Hållplatser och stationer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
Åtgärder:
Samhällsbyggnad
 Tillgänglighetsanpassa minst två hållplatser
Indikatorer

Tillgänglighetsanpassa minst två hållplatser
3.5 Utbildning
Mål:

Tillgången till och kännedom om olika lärverktyg till exempel anpassade läromedel och
digitala lärverktyg, ska öka
6


Kunskaper om elevers funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas,
speciellt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Den fysiska miljön ska så långt som möjligt anpassas så att tillgängligheten förbättras för
elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning
Åtgärder:
Skola
 Tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika
lärverktyg ingår.
 Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i årshjulet för sektorn, verksamheterna
(förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och administrationen) och på enhetsnivå genom
ett systematiskt kvalitetsarbete.
 Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning kan genomföras vid behov.
 I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer inom sektor skola ska särskild
tyngd läggas på miljön för personer med funktionshinder.
3.6 Kultur och fritid
Mål:


Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten ska erbjuda aktiviteter som gör det möjligt
för barn och unga med funktionsnedsättning att delta
Kommunen ska för sina kultur- och fritidsarrangemang använda lokaler och platser som är
tillgängliga för alla
Åtgärder:
Kultur och samhällsservice
 Påbörja ny översyn utifrån tillgänglighetsperspektiv av lokaler för kultur- och
fritidsarrangemang
 Genomför fortbildning för personal för att utveckla kompetens inom området
funktionsnedsättning. Öka möjligheten för barn och unga med funktionsnedsättning att
delta.
Vård och äldreomsorg
 Utveckla samverkan med föreningar i kommunen gällande sociala aktiviteter för äldre
3.7 Hälsa och folkhälsa
Mål:



Kommunen ska verka för ökad hälsa hos personer med funktionsnedsättning genom att
motverka isolering och uppmuntra till olika former av friskvård och goda levnadsvanor.
Kungälvs kommun ska främja kännedom om, tillgång till och användningen av
hjälpmedel och teknik vid habilitering och rehabilitering
Kommunen ska verka för förbättrade samverkansformer med Västra Götalandsregionen
inom hälso- och sjukvård samt inom habilitering och rehabilitering
Vård och äldreomsorg
 Uppsökande verksamhet för 80-åringar och anhörigstöd
7
Kultur och samhällsservice
 Psykiatrins dag med föreläsningar kommer att hållas för allmänhet och personal.
 Seniordagen med föreläsningar kommer att hållas för allmänhet och personal
 Riktat föräldrastöd med föreläsning kring barn med funktionsnedsättning kommer att
hållas.
 Utifrån framtidsverkstad Äldre, Säkerhet och Trygghet utveckla samverkansformer kring
budbärare och hemfixare.
3.8 Socialt stöd
Mål:


Samarbetet mellan olika verksamheter för barn och vuxna så som skola, socialtjänst,
habilitering och arbetsförmedling ska förbättras
Anhörigstödet till personer med funktionsnedsättning ska utvecklas. Det ska vara
individanpassat, flexibelt och obyråkratiskt
Åtgärder:
Arbetsliv och stöd
 Fortsätta arbetet med att utveckla anhörigstödet under 2014 vilket innebär ökat samarbete
med hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, barn-, ungdoms- och vuxenrehabilitering.
 Utveckla modell mellan funktionshinderverksamheten och Stöd/Boende SoL. I
samverkan med Funktionshinderverksamheten ska Stöd/Boende SoL under året utveckla
en modell där våra gruppboenden inkluderas på ett självklart sätt både vad gäller
delaktighet och information)
 Sektorn kommer att se över arbetsrutiner för att belysa barnperspektivet vid stödinsatser
Kultur och samhällsservice
 Sektorn ska utveckla samarbetet mellan sektor Kultur & Samhällsservice och Vård och
Äldreomsorg avseende äldre med funktionsnedsättning
Vård och äldreomsorg
 Fortsatt utveckling av träffpunkter och dagverksamhet för äldre
3.9 Arbete
Mål:



Kungälvs kommun ska i nära samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet verka
för att skapa arbete för personer med funktionsnedsättning
Antalet stödanställningar i Kungälvs kommuns samtliga sektorer ska öka fram till 2018
Skolans, socialtjänstens, arbetsförmedlingens och försäkringskassans befintliga
nätverksarbete ska fortsätta och utvecklas för att i ett tidigt skede hitta arbetstillfällen för
ungdomar med funktionsnedsättning.
Åtgärder:
Kommunledningssektorn
 Utreda om kommunen ska sluta avtal kring BAL (Bestämmelser för Arbetstagare i
arbetsLivsintroduktion)
8
Arbetsliv och stöd
 Sektorn ska arbeta för att antalet stödanställningar ska öka genom att kontinuerligt
informera enhetscheferna om kommunens mål samt vad det innebär att ta emot personer
som har behov av ett anpassat arbete. ARI erbjuder stöd också till chefer utanför ALC
som har stödanställda i sin verksamhet.
 Sektorn ska arbeta för att fler skall få arbete på en inkluderande arbetsmarknad gnom att
ge möjlighet till råd och stöd av arbetslivscoacher samt verksamhetsledare till chefer och
anställda som tar emot individer som har funktionsnedsättningar.
 Arbetslivscoacher, praktikplatser och vägen in är aktiviteter sektorn arbetar med för att
kommunen tillsammans med arbetsförmedlingen skapa arbete för personer med
funktionsnedsättning. Arbetet innebär att matcha arbetet/praktikplatsen utifrån varje
enskild individs förutsättningar.
 Under 2014 är ett av målen att coacha ut 10 personer som har aktiviteter eller
stödanställning i kommunen, till den privata arbetsmarknaden. Dessa personer har genom
ARI fått förbereda sig för ett eget arbete utanför kommunen. Genom detta mål har vi
också fortsättningsvis möjligheten att erbjuda stödanställningar i kommunen till andra
personer som då får möjlighet att förbereda sig för ett arbete.
 Utgångspunkten och upptakt arbetar för att utveckla skolans, socialtjänstens,
arbetsförmedlingens och försäkringskassans nätverksarbete genom kontinuerliga
nätverksmöten.
Indikatorer:


Antal stödanställningar med placering inom Arbetslivscentrum (ALC) målvärde för 2014
35 stycken
Antal stödanställningar övriga delar inom kommunen målvärde för 2014 65 stycken
3.10 Upphandling
Mål:

Vid upphandling till offentliga miljöer och verksamheter ska hänsyn tas till tillgängligt och
användbarhet för personer med funktionsnedsättning
Åtgärder:
Kommunledningssektorn
 Informera i utbildning för beställare om vikten att välja utifrån ett
funktionshinderperspektiv.
9
Tjänsteskrivelse
1(1)
8
Handläggarens namn
Christina Gunnesby
2013-11-25
Revidering av attestreglemente med tillämpningsföreskrifter, Kungälvs
kommun(Dnr KS2013/1994-1)
Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC genomfört en granskning av Kungälvs
kommuns attestreglemente beslutat av kommunfullmäktige den 18 juni 2007, §147. I
revisionsrapporten föreslås bland annat en förändring av attestreglementet med anledning av
att elektroniska attester numera används i hög grad och därmed kan kravet på
namnteckningsprov tas bort.
Förvaltningen har svarat på revisionsrapporten i en tjänsteskrivelse daterad den 14 juni 2013,
Dnr KS2012/1994. Enligt beslut i kommunstyrelsen gavs förvaltningen i uppdrag att revidera
Kungälvs kommuns attestreglemente med anledning av att elektroniska attester numera
används i hög grad.
Attestreglementet med tillämpningsanvisningar har reviderats utifrån ovanstående beslut.
Redaktionella ändringar har också gjorts för att anpassa reglementet utifrån de
organisationsförändringar som har skett sedan reglementet senast reviderades.
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Reviderat attestreglemente för Kungälvs kommun med tillhörande
tillämpningsanvisningar antas och börjar gälla från och med den 1 april 2014.
Attestreglemente antaget av kommunfullmäktige den 18 juni 2007 § 147 upphör
därmed att gälla den 31 mars 2014.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Pia Jakobsson
Ekonomi- och upphandlingschef
Expedieras till:
Pia Jakobsson, Christina Gunnesby, Kommunrevisionen
För kännedom till:
Ekonomi- och upphandlingsenheten
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Attestreglemente
för Kungälvs kommun
Reviderad 2013-11-25. Antagen av Kommunfullmäktige xxxxxx
1
Attestreglemente för Kungälvs kommun
Antagen av kommunfullmäktige xxxxxxxxxxx
Omfattning
1 § Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna
transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta.
Kommunala bolag där kommunen har ett väsentligt inflytande utfärdar egna riktlinjer som i
tillämpliga delar ska beakta kommunens regler.
Detta reglemente ingår som en del av kommunens interna kontroll. Syftet med reglementet är att
säkerställa rättvisande redovisning och att inga oegentligheter förekommer.
Målsättning
2 § Målsättningen med reglerna för kontroll av ekonomiska transaktioner är att säkerställa att
transaktioner som bokförs är korrekta avseende:
Prestation
Att varan eller tjänsten har levererats till eller från kommunen,
och/eller att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade villkor.
Bokföringsunderlag
Att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed.
Betalningsvillkor
Att betalning sker vid rätt tidpunkt.
Bokföringstidpunkt
Att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod.
Kontering
Att transaktionen är rätt konterad.
Beslut
Att transaktionen överensstämmer med beslut av behörig
beslutsfattare.
Definitioner
3 § Med ekonomiska transaktioner avses transaktioner som bokförs i kommunens
bokföringssystem enligt lagen om kommunal redovisning.
Med attest menas att intyga att kontroll utförts utan anmärkning.
Ansvar
4 § Kommunfullmäktige antager reglementet.
5 § Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av för kommunen gemensamma
tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Kommunstyrelsen ansvarar också för övergripande
uppföljning och utvärdering och för att vid behov ta initiativ till förändring av reglementet.
2
6 § Kommunstyrelsen ansvarar för att antagna regler och tillämpningsanvisningar avseende detta
reglemente följs. Kommunstyrelsen ska årligen planera och genomföra kontroller av
efterlevnaden av detta reglemente. Kommunstyrelsen ska därutöver vid behov utfärda ytterligare
tillämpningsanvisningar för specifika verksamhetsområden. Förvaltningen ansvarar för att
upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter.
7 § Sektorchef ansvarar för att vid behov aktualisera beslut om attest. Sektorchef ansvarar inom
sitt verksamhetsområde för att handläggarna är informerade om reglerna och anvisningarnas
innebörd.
8 § Handläggarnas ansvar är att tillämpa fastställda anvisningar samt att när brister upptäcks
rapportera dessa till närmast överordnad chef eller annan enligt fastställd rutin.
Kontroller
9 § Följande kontroll- och attestmoment finns i kommunen och ska utföras:
Mottagningskontroll
Kontroll av att vara eller tjänst mottagits eller levererats.
Beställningsattest
Kontroll mot avtal, taxa, bidragsregler eller beställning samt
kontroll av pris och betalningsvillkor. Kontroll av att verifikationen
uppfyller krav enligt lagstiftning. Riktigheten bestyrks om kontrollen
sker utan anmärkning.
Beslutsattest
Kontroll mot behöriga beslut, kontering och finansiering. Att attestera
innebär ansvar för att kontroller är utförda utan anmärkning.
Behörighetskontroll
Kontroll av att nödvändiga attester utförts av behöriga personer.
Kontrollernas utformning
10 § Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen är tillräcklig.
Vid utformningen av kontrollrutinerna ska följande krav beaktas:
Ansvarsfördelning
Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Huvudregeln är att ingen person
ensam ska hantera en transaktion från början till slut. I en IT-baserad
rutin får kontroll och attestering ske automatiskt om vederbörliga
kontrollfunktioner finns inbyggda i systemet.
Kompetens
Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig
kompetens för uppgiften.
Integritet
Den som utför kontroll av en annan person, särskilt vid beslutsattest,
ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade.
Jäv
Den som utför kontrollen får ej kontrollera in- och utbetalningar till
sig själv eller närstående. Detta innefattar också bolag och föreningar
där den anställde eller närstående har ägarintressen eller ingår i
3
ledningen. För bedömning av om jäv föreligger bör
försiktighetsprincipen tillämpas.
Dokumentation
Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt.
Kontrollordning
De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att
effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte förtas av en senare
kontrollåtgärd.
Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara avpassade till den ekonomiska transaktionens art så
att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Kommunstyrelsen kan därför besluta
om avsteg från ovanstående krav där så är motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska
anges under vilka förutsättningar som avsteg får ske.
Kontrollansvariga
11 § Respektive sektorchef utser attestanter samt ersättare för dessa enligt kommunstyrelsens
delegationsordning. Attesträtten knyts till person och kodplan med intervall med angivande av
eventuella begränsningar. Rätten att ensam attestera enskild transaktion inom ramen för tilldelat
ansvar kan begränsas till ett belopp som sektorchef fastställer.
Kontrollåtgärder
12 § Obligatoriska manuella kontroller som utförts med godkänt resultat ska dokumenteras
genom attest. Attest dokumenteras i enlighet med tillämpningsanvisningarna. Maskinellt (d v s i
affärssystemet inbyggda) utförda kontroller ska framgå av systemdokumentation och
behandlingshistorik. Om kontrollansvarig inte kan godkänna en ekonomisk transaktion ska den
som beslutat om transaktionen underrättas, om inte annat framgår av tillämpningsanvisningarna.
Kan inte rättelse uppnås ska underrättelse ske till kommunens ekonomi- och upphandlingsenhet
för vidare handläggning.
Attestant som gör sig skyldig till fel eller försummelse eller missbrukar sin ställning ska, utöver
de andra åtgärder som kan komma ifråga, fråntas sitt attestuppdrag. Ansvarsfrågor regleras i
allmän lag och kollektivavtal.
4
Tillämpningsanvisningar
Omfattning
§ 1 Interna transaktioner som till exempel kostnader för telefoni, porto, kopiering, förrådsuttag
och hyror där acceptans av varan eller tjänsten gjorts i förväg genom rekvisition eller hyresavtal
undantas från kravet på attest. Attesten anses här ha blivit gjord i samband med tecknandet av
hyresavtalet, telefonabonnemanget eller liknande. Innan registrering görs ska beslutsattestant ges
möjlighet att kontrollera underlaget.
Lönetransaktioner är ekonomiska transaktioner. Anställningsuppgift/-avtal utgör underlag för
löneutbetalning. Attesten anses ske i samband med tecknandet av avtalet. Anställningsuppgiften
ska vara skriftlig och underskriven av chef med personal- och ekonomiansvar och gäller som
underlag för ekonomisk transaktion under i uppgiften fastställd tid eller till dess skriftligt beslut
om ändring eller avslut görs. Vid lönerevision utgör centrala eller lokala parters undertecknande
protokoll underlag för ändring av lön.
Alla former av ledighet ska vara beviljade eller godkända av personalansvarig chef och utgör
därmed underlag för ekonomisk hantering. Godkännandet kan ske genom pappersbaserade rutiner
eller genom elektronisk attest.
Vid tillägg till lönen innebär beslutsattesten en bekräftelse på att insatsen är beordrad (godkänd)
och utförd samt att insatsen/ersättningen överensstämmer med riktlinjer och anvisningar.
Godkännande av personalansvarig chef kan ske genom pappersbaserade rutiner eller genom
elektronisk attest.
Ansvar
§ 2 Ekonomi- och upphandlingsenheten ansvarar för att vid behov till kommunstyrelsen lämna
rapport om reglementets tillämpning samt att föreslå åtgärder.
§ 3 Attestförteckningen ska innehålla uppgift om samtliga attestberättigade inom sektorchefs
verksamhetsområde. Om beslut fattats om begränsningar i attesträtt med hänsyn till
beloppsstorlek, krav på två i förening, krav på kompletterande stickprov eller avsteg från de
jävsregler och den ansvarsfördelning som följer av § 6 ska dessa framgå. Av förteckningen ska
också framgå förutsättningar för attesträtten, t ex kontointervall m m. Attestförteckning ska,
förutom att finnas på respektive sektornivå, överlämnas löpande till ekonomi- och
upphandlingsenheten. Attesträtt ska alltid vara kopplad till en individuell person. Attesträtt för
viss personalkategori som grupp är inte tillåten.
§ 4 Om kommunstyrelsen i enlighet med § 8 delegerar beslut om attesträtt till sektorchef ska
denne även tillse att attestförteckning och tillämpningsanvisningar motsvarande kraven i § 3
utfärdas för sådana beslut.
§ 5 Om det inte är lämpligt att rapportera om brister till närmast överordnad chef, kan rapport
istället lämnas till kommunchefen. Se även § 9.
5
Kontroller
§6
Mottagningskontroll
Kontrollen innefattar att vara eller tjänst mottagits och att den är av rätt kvantitet och att den
håller rätt kvalitet samt har överenskommet pris.
Beställningsattest
För anskaffning av varor och tjänster är innebörden kontroll mot beställning och avtal inklusive
betalningsvillkor. För utbetalning av bidrag är innebörden kontroll mot eventuell bidragsansökan
eller motsvarande samt mot bidragsregler. För fakturering är innebörden kontroll mot avtal,
eventuellt beslutad taxa samt faktureringsunderlag. Riktighetens bestyrkande ska ske av annan
person än beslutsattestanten.
Beslutsattest
Beslutsattest är kopplad till budgetansvar. Beslutsattest sker i normalfallet av den som är ansvarig
chef. Sektorchef kan besluta om rätt till beslutsattest även för annan än ansvarig. Beslutsattest ska
även innefatta kontroll av att övriga formella beslut som krävs är fattade (t ex fastställande av
taxa, investeringsbeslut m m) och av att transaktionen ryms inom beslutad budget. I
beslutsattesten ingår även kontroll av att mottagnings- och granskningskontroller är utförda.
Beställningsberättigade kan utses vilka självständigt kan beställa från i förväg definierade
leverantörer inom en fastställd beloppsgräns och på vissa konton. Sådana beställningar ska
beslutsattesteras i efterhand innan betalning får ske. I sådan beslutsattest ingår att kontrollera att
beställningsberättigad inte överskridit sina befogenheter.
Behörighetskontroll
I pappersbaserade rutiner ska behörighetskontrollen inkludera kontroll av behörighet mot
attestförteckning. Kontroll ska ske av signatur, konton, beloppsbegränsningar och dylikt.
Om det i IT-baserade rutiner finns funktioner för kontroll av behörigheter ersätter dessa den
manuella behörighetsattesten.
Kontrollernas utformning
§7
Ansvarsfördelning
Följande minimikrav gäller för fördelning av kontrollerna:
Vid anskaffning av varor och tjänster ska mottagnings- och granskningskontroll utföras av annan
än beslutsattestanten. Kommunstyrelsen kan i tillämpningsanvisningar besluta om undantag från
dessa krav om kompletterande kontroller istället sätts in.
Ekonomi- och upphandlingsenheten har generell rätt att vidta rättelser och bokslutstransaktioner.
Rättelser som innebär omföringar mellan två beslutsattestanter kräver dock alltid attest av
inblandade parter.
Följande generella undantag från ovanstående krav att mottagnings- och granskningskontroll ska
utföras av annan än beslutsattestanten gäller i ett IT-baserat system för:
- Abonnemangsfakturor, t ex telefoni, lokalhyror, el, vatten etc.
- Förskottsfakturor, t ex anmälningsavgifter, a-contofakturor.
6
- Skatter och avgifter, t ex fordonsskatt.
- Interndebiteringar.
- Faktura som understiger 300 kr (exklusive moms).
Vid fakturering av utförda tjänster m m får beslutsattestant och granskningskontrollant vara
samma person. Respektive sektorchef ansvarar för att kompletterande kontroller sker så att det
säkerställs att allt som ska faktureras blir fakturerat till rätt belopp och villkor.
Kompetens
Respektive sektorchef ansvarar för att varje attestant har nödvändig insikt och kunskap om
uppgiften. Ekonomi- och upphandlingsenheten ska vid behov ge respektive sektorchef stöd med
detta.
Integritet
Den som utför kontroll ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade.
Detta utesluter inte att personal som är underordnad beslutsattestanten utför mottagnings- och
granskningskontroll. Det är däremot inte lämpligt att underordnad personal beslutsattesterar
sådant som överordnad har mottagnings- och granskningskontrollerat. Ej heller är det lämpligt att
direkt underordnad personal beslutsattesterar överordnads utlägg och dylikt.
Jäv
Transaktioner som avses är in- och utbetalningar som t ex reseräkningar, ersättning för utlägg,
egna mobiltelefonräkningar, representation avseende sig själv eller närstående eller affärstransaktioner till bolag eller liknande där intressekonflikt kan uppstå. Vid behov ska beslutsattest
ske av överordnad och om det avser politisk ordförande utförs beslutsattest av vice ordförande.
Dokumentation
För pappersbaserade rutiner är huvudregeln att samtliga attester ska dokumenteras genom
varaktig påskrift på verifikationen. Minimikravet är att beslutsattest alltid ska skrivas på
verifikationen medan övriga attester om det är praktiskt lämpligt kan dokumenteras på annat sätt.
Sådan dokumentation, t ex följesedel eller mottagningskontrollerat köpkvitto vid kortköp, ska på
ett varaktigt sätt fästas på verifikaten eller sparas på ett överskådligt sätt i minst 2 år. Av
kommunstyrelsen beslutade kompletterande kontroller ska på ett liknande sätt också
dokumenteras med avseende på omfattning, utfall och vem som utfört kontrollen.
Attest i IT-baserade rutiner dokumenteras genom elektronisk attest. Attest ska i normalfallet
registreras av den som utfört kontrollen. Attest ska ske på sådant sätt att attesten i efterhand går
att knyta till den person som utfört attesten. Om systemet inte bedöms uppfylla dessa krav ska
den kontrollerade informationen tas ut på papper och genom underskrift attesteras på normalt
sätt. Om attest i IT-baserade system registreras av annan än den som utfört kontrollen ska
registreringsunderlaget undertecknats av kontrollanten och förvaras på ett överskådligt sätt i
minst 2 år. Tabellstyrda och automatiska IT-baserade kontroller t ex behörighetskontroll i system
för elektronisk handel ska framgå av systemdokumentation. Av denna dokumentation ska också
framgå hur eventuella fel hanteras. Om attest sker med hjälp av IT-stöd ansvarar systemägaren
för att utforma och dokumentera rutiner för tilldelning av behörigheter, införande av systemförändringar och dokumentation av utförda kontroller (historik).
7
Kontrollordning
I pappersbaserade rutiner ska mottagnings- och granskningskontroll utföras före beslutsattest.
Behörighetskontroll sker efter att beslutsattest utförts. Registrering får inte ske innan
behörighetskontroll har utförts.
I IT-baserade system t ex för elektronisk handel är inte kontrollordningen given.
Minimikravet är att beslutsattestanten har godkänt betalningsunderlaget med dess slutgiltiga
innehåll. Beslutsattest kan göras redan vid beställning under förutsättning att leverans och
betalning sedermera överensstämmer med beställningen. Om däremot någon avvikelse finns
måste beslutsattesten förnyas.
Kontrollansvariga
§ 8 Kommunstyrelsen har genom kommunstyrelsens delegationsordning delegerat rätten att utse
attestant samt rätten att besluta om eventuella kompletterande kontroller till sektorchef. Detta
gäller även beslut om att utse mottagningskontrollanter för IT-baserade system för t ex
elektronisk handel samt beställningsberättigade. Beslut om attesträtt för IT-baserade system ska
alltid knytas till person.
Kontrollåtgärder
§ 9 Fel av enklare karaktär ska åtgärdas omgående av kontrollant samt meddelas berörda
personer. Mer omfattande fel ska dokumenteras och rapporteras till överordnad chef samt
rapporteras till kommunstyrelsen. Om anmärkning är av brottslig karaktär ska kontakt även tas
med ekonomiteamet för eventuell polisanmälan och vidare rättslig handläggning.
Om allvarligt fel berör person i ledande ställning (t ex sektorchefsnivå) och den normala
ärendegången anses olämplig bör kommunchefen kontaktas för rekommendation om vidare
handläggning. Om sådant fel avser kommunchef bör kontakt tas med kommunstyrelsens
ordförande.
8
Beredningsskrivelse
Handläggarens namn
Lars Davidsson
1(2)
2013-11-04
9
Fastighetsstrategi (Dnr KS2013/1886-1)
Sammanfattning
Gällande fastighetsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010-11-18, § 259. Syftet med
strategin är att kommunens innehav av bebyggda och obebyggda fastigheter ska stödja en
långsiktig utveckling med optimal samhällsnytta som mål.
Ekonomiberedningen har sett behov av att aktualisera fastighetsstrategin, främst med avseende
på styrning, uppföljning och rapportering.
Bakgrund
Gällande fastighetsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010-11-18, § 259. Syftet med
strategin är att kommunens innehav av bebyggda och obebyggda fastigheter ska stödja en
långsiktig utveckling med optimal samhällsnytta som mål.
Bedömning
Ekonomiberedningen har sett behov av att aktualisera fastighetsstrategin, främst med avseende
på styrning, uppföljning och rapportering.
Kommentarer
Avsnitt 5 ersätter nuvarande avsnitt 4, 6 och 7. De planer och den uppföljning
kommunstyrelsen föreslås arbeta med ska redovisas till kommunfullmäktige i samband med
behandlingen av tertialrapport 2, årligen.
Motivet för detta är att förvaltningen och kommunstyrelsen därmed kan använda underlagen i
sitt arbete med Årsplan och att kommunfullmäktiges beredningar kan använda underlagen i
sitt arbete med förslag till Rambudget.
För övrigt föreslås smärre ändringar och kompletteringar:
• Visionen
o Ändring: Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi
och ha goda arkitektoniska, estetiska och historiska värden. (tidigare:
Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå maximal livscykelekonomi och
ha goda arkitektoniska och estetiska värden.)
• 2.4 Förtydligande: Grundläggande principer som ska följas är likabehandling och
marknadsmässig hyra.
• 2.6 Ändring: Maximal hyrestid på fem år (tidigare fem till tio år)
• 3.4 Föreningslokaler – stycket utgår
ADRESS
EKONOMIBEREDNINGEN
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset· 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Juridisk, ekonomisk och teknisk bedömning
Förvaltningens bedömning (juridiskt, ekonomiskt, tekniskt) inhämtades som grund för
gällande Fastighetsstrategi. Under arbetet med denna aktualisering har avstämning med
förvaltningen skett.
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Ekonomiberedningens förslag till fastighetsstrategi antas.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera fastighetsstrategin och att
utfärda nödvändiga tillämpningsföreskrifter för förvaltningen
Bengt Gustafsson
Beredningsledare
Expedieras till:
För kännedom till:
Jonas Andersson
Vice beredningsledare
1
Ekonomiberedningen 2010-09-22, 2013-05-15, 2013-10-02, 2013-10-07,
2013-10-30
Förslag till Fastighetsstrategi för Kungälvs kommun
1. Vision
Kungälv kommuns innehav av bebyggda och obebyggda fastigheter skall stödja en långsiktig
utveckling av kommunen och med största möjliga samhällsnytta som mål.
Kommunens byggnader skall vara funktionella och bidra till hög verksamhetsnytta, vara
energieffektiva och miljövänliga vid byggande och drift, samt svara upp mot lagstadgade krav på
tillgänglighet.
Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi och ha goda arkitektoniska,
estetiska och historiska värden.
2. Strategi
2.1 Fastighetsinnehav för egen verksamhet:
Kommunen bör äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten där det är långsiktigt
ekonomiskt fördelaktigt för kommunens invånare. Med långsiktigt tidsperspektiv avses minst 10
år.
2.2 Fastighetsinnehav av strategiska skäl:
Kommunen bör behålla de fastigheter som finns i kommunens ägo där det bedöms vara
motiverat på lång sikt. Temporär uthyrning kan ske.
Kommunen bör anskaffa fastigheter som bedöms vara strategiska innehav för den långsiktiga
samhällsutvecklingen. (Styrande dokument är kommunens översiktsplan och styrdokument för
exploateringsprocessen)
2.3 Fastighetsinnehav av kulturella skäl:
Där det föreligger särskilda historiska och kulturella skäl skall kommunen behålla de fastigheter
som finns i kommunens ägo.
Fastigheter som har stark koppling till kommunens historia och är av stort lokalt kulturellt
intresse bör behållas. Finns det föreningar med profil mot historia och kulturarv kan man låta
dessa förvalta sådana fastigheter.
2.4 Fastighetsinnehav för att stödja särverksamheter med kommunalt intresse:
Kommunen kan för att stödja verksamhet med kommunalt intresse behålla fastigheter i sin ägo
och mot nyttjanderättsavtal upplåta dessa till ideella föreningar. Grundläggande principer som
ska följas är likabehandling och marknadsmässig hyra.
Kommunen skall i ett nyttjanderättsavtal noga reglera de rättigheter och skyldigheter som den
ideella föreningen har gentemot kommunen och annan. Här skall regleras avtalstid, hyresnivå,
drift- och underhållsansvar samt hur återlämnandet skall ske.
2
2.5
Råmarksförsörjning:
Planering av råmarksförsörjning skall ske med stöd av kommunens översiktsplanering. (Styrande
dokument är kommunens översiktsplan och styrdokument för exploateringsprocessen)
2.6
Inhyrda lokaler:
Vid verksamhetsplanering skall bedömning alltid göras om lokalbehovet är av varaktig eller
tillfällig karaktär.
Förhyrning av tillfällig karaktär skall ske med maximal hyrestid på fem år.
3. Riktlinjer för fastighetspolicyn
Riktlinjerna utgår från ett antal bedömningsgrunder. Utifrån dessa föreslås översiktligt vilka
fastigheter kommunen bör äga. Vid beslut om att avyttra fastighet är det viktigt att beakta aktuell
marknadssituation för den fastighet som skall avyttras.
I undantagsfall kan det finnas andra skäl än rent strategiska att äga fastigheter.
Bedömningsgrunder:
Grundläggande är att kommunen skall tillvarata sitt fastighetskapital effektivt. De fastigheter
kommunen inte behöver äga, baserat på kriterierna i denna strategi, bör avyttras om det bedöms
ge kommunen ett ekonomiskt mervärde och/eller minskad ekonomisk risk (kapitalrisk och
verksamhetsrisk) jämfört med att äga fastigheten.
Övriga viktiga bedömningskriterier är:
-
Långsiktigheten i verksamheten.
Kärnverksamhetens volym och art i dagsläget och i framtiden.
Bedömning av kostnadsutvecklingen i eget respektive externt ägande.
Alternativ användning på ”öppna” marknaden.
3.1 Skolfastigheter (förskolor, grundskolor och gymnasier).
Kommunen skall äga huvuddelen av de lokaler där kommunen driver
utbildningsverksamhet.
Motiven för att kommunen bör äga skolfastigheter är:
•
•
•
•
Verksamheten är av utpräglat långsiktig art.
Lokalerna och dess utrustning är ofta skräddarsydda för verksamheten på ett sätt som ger
kapitalförlust vid omställning till annan verksamhet.
Tillgången till den här typen av lokaler är liten/obefintlig på marknaden.
Kommunen behöver ha kontroll över byggnaderna för att lätt och flexibelt kunna
genomföra verksamhetsförändringar.
3
3.2 Särskilda boenden (biståndsbedömt boende).
Kommunen bör (direkt eller indirekt genom koncernföretag) äga huvuddelen av de
lokaler/bostäder som används som äldreboenden, samt till boenden för funktionshinder,
socialpsykiatri och för missbrukare.
Motiven för att kommunen bör äga lokaler/bostäder för särskilt boende:
•
•
•
Verksamhet i dessa lokaler planeras efter ett långsiktigt behov.
Lokalerna och dess utrustning är ofta skräddarsydda för verksamheten på ett sätt som ger
kapitalförlust vid omställning till annan verksamhet.
Tillgången till den här typen av lokaler är liten/obefintlig på marknaden.
Möjligheten att anpassa hyresbostäder till gruppboenden till rimliga kostnader skall särskilt
beaktas.
Det kan emellertid finnas sociala skäl att integrera särskilt boende i existerande bostadsområden
eller vid nyproduktion. I dessa fall är oftast enda möjligheten att hyra in bostaden. Behovet får
bedömas i varje enskilt fall.
Servicelägenheter kan ägas eller hyras in.
Boende för flyktingar tillgodoser oftast ett kortsiktigt behov och kan därför hyras in.
3.3
Idrotts- och fritidslokaler.
Kommunen bör äga de lokaler och anläggningar som allmänheten skall ha tillträde till och som
är förenade med stora kapitalkostnader.
Idrotts- och fritidsanläggningar bör om möjligt läggas ut till föreningsdrift.
3.4
Övriga verksamhetslokaler.
Kommunen bör äga lokaler med ett långsiktigt verksamhetsbehov i kommunal regi utifrån
bedömningsgrunderna ovan.
4. Lokalresursplanering
Kommunen skall fortlöpande arbeta med lokalresursplanering på såväl medellång som längre
sikt. Planeringen skall uttrycka aktuellt och förväntat lokalbehov samt lokalernas anpassning till
existerande och förväntat behov. Resultatet skall årligen revideras och redovisas löpande inför
budgetarbete. Ett styrdokument för detta ändamål skall arbetas fram och fastställas.
Som ett led i att kvalitetssäkra risker i såväl befintliga fastigheter som inhyrda objekt bör
beståndet analyseras av operativa och strategiska skäl utifrån verksamhetens förändringar,
lokalbeståndets status/standard och situationen på den aktuella fastighetsmarknaden.
Riskanalyser bör vara beskrivna såväl verbalt som angivna i ekonomiska tal.
4
5. Direktiv för styrning och uppföljning
Kommunens fastigheter ses som en gemensam resurs för hela samhället. Fastighetsfrågorna måste
därför behandlas med stor noggrannhet och transparens.
En plan över vilka frågeställningar man bör ägna särskild uppmärksamhet inom
fastighetsförvaltningens område under det kommande budgetåret bör arbetas fram av
kommunstyrelsen och redovisas i kommunfullmäktige.
Utfallet rapporteras till kommunfullmäktige i samband med dess behandling av tertialrapport 2.
Kommunfullmäktiges uppföljning:
Kommunstyrelsen skall årligen upprätta en femårsprognos för fastighetsverksamheten.
Kommunstyrelsen skall årligen upprätta, revidera och kostnadsberäkna underhållsplaner för
fastighetsbeståndet. Aktuella underhållsåtgärder och planer redovisas inför behandlingen av
tertialrapport 2.
Avvikelser från underhållsplanerna ska årligen redovisas i kommunfullmäktige i samband med
dess behandling av tertialrapport 2.
Tjänsteskrivelse
1(3)
10
Handläggarens namn
Lars Davidsson
2013-11-18
Kommunstyrelsens styr- och tillsynsfunktion avseende investeringen i
vindkraft i Dalen(Dnr KS2013/1709-7)
Sammanfattning
Kungälv Energi AB genomför MKB (Miljö Konsekvens Beskrivning) inför en eventuell
etablering av en vindkraftspark i Vindbruksplanens område Dalen. Inför en eventuell
investering kommer kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Kommunstyrelsensoch bolagsstyrelsens respektive presidium kommer att föra en återkommande dialog innan
ärendet lyfts till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har gett sitt presidium i uppdrag (KS 2013-10-16, § 392) att föra dialog med
Kungälv Energi AB och därefter återkomma med svar på frågor som ställts i skrivelse av 201310-02, ”Angående kommunstyrelsens tillsyn av kommunala bolag”.
Följande tre frågor har ställts:
1. Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, full insyn i projektets tekniska och
ekonomiska risker och i hur riskerna kommer att fördelas mellan projektets olika framtida
aktörer?
2. Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, grepp om konsekvenserna om
huvudleverantören eller leverantörsgruppen går i konkurs?
3. Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, ställt frågan: Vad är det värsta som kan
hända? (worst case)
Verksamhetens bedömning
Det projekt de tre frågorna syftar på är vindkraftsutbyggnad i Dalen. Projektets status är att
Miljökonsekvens beskrivning (MKB) pågår och, beroende på denna, en etablering av vindkraft
eventuellt kan genomföras.
Kommunfullmäktiges uppdrag till Kungälv Energi AB
Ur ägardirektiv till Kungälv Energi med dotterbolag (Kommunfullmäktige 2010-04-15, § 72)
2. Bolagets verksamhet
Bolaget skall dessutom och inom ramen för budgeterad investeringsnivå och finansiell förmåga
– intensifiera sina ansträngningar att söka platser för vindkraftverk, projektera och bygga
vindkraftverk samt andra anläggningar för förnyelsebar elproduktion.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
3. Underställningsplikt
Kommunfullmäktige i Kungälvs kommun skall beredas möjlighet att ta ställning innan beslut av
nedanstående art fatas:
- investeringar över 300 prisbasbelopp (f.n. 300 * 44,5 = 13 350 kkr)
- bildande av dotterbolag eller förvärv av aktiemajoritet i annat bolag
- engagemang i nya verksamheter
- eller av annan större vikt
5. Ekonomisk förvaltning
Bolaget och kommunen har gemensam finansförvaltning.
6. Kommunens insyn i bolagets verksamhet
Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Kommunstyrelsen i
Kungälvs kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt
inspektera bolaget och dess verksamhet.
Tre gånger per år, på kommunens initiativ, skall representanter för ägaren och bolagen mötas
till uppföljningssamtal med utgångspunkt i verksamhetens resultat, riskhantering och planering.
Kommunen skall representeras av kommunfullmäktige ägarombud och kommunstyrelsens
presidium med tjänstemän. Bolaget skall representeras av styrelsens presidium och verkställande
direktör.
Dialog med Kungälv Energi AB
Kommunstyrelsens presidium möter regelbundet de helägda bolagens presidier till dialog och
uppföljning. Detta sker vid tre så kallade bolagsdialoger årligen och därutöver vid behov. I
anledning av kommunstyrelsens uppdrag har dialog med Kungälv Energi AB skett 2013-11-18.
Följande fakta framkom under dialogen:
Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, full insyn i projektets tekniska och ekonomiska risker och hur
riskerna kommer att fördelas mellan projektets framtida aktörer?
I dagsläget utför Kungälv Energi AB en MKB (Miljö Konsekvens Beskrivning) inför en
eventuell etablering av en vindkraftspark i Vindbruksplanens område Dalen. Inför en eventuell
investering kommer kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Kommunstyrelsensoch bolagsstyrelsens respektive presidium kommer att föra en återkommande dialog innan
ärendet lyfts till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, grepp om konsekvenserna om huvudleverantören eller
leverantörsgrupper går i konkurs?
Om och när etableringen av vindkraft i område Dalen blir aktuellt kommer Kungälv Energi AB
att hålla kommunen väl informerad.
Har kommunstyrelsen, i sin tillsynsfunktion, ställt frågan: vad är det värsta som kan hända?
I det fall Kungälv Energi AB begär att kommunfullmäktige skall ta ställning till
vindkraftsinvesteringar inom område Dalen kommer styrelsen för Kungälv Energi AB att
behandla ärendet och göra en riskanalys som belyser de olika risker projektet innebär för
bolaget, bolagets kunder och bolagets ägare samt hålla kommunstyrelsen informerad.
3(3)
Ekonomisk bedömning
Ej aktuellt.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Informationen antecknas till protokollet
Magnus Gyllestad
kommunchef
Expedieras till:
Kungälv Energi AB
För kännedom till:
Lars Davidsson
chefsekonom
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Lars Davidsson
1(1)
2013-11-20
11
Information om arbetet med årsredovisning(Dnr KS2013/1856-1)
Sammanfattning
Kommunstyrelsens ledamöter har getts möjlighet att besvara enkätfrågor som en del av
utvärderingen av årsredovisning 2012. Med ledning, bland annat, av dessa svar pågår nu
planeringen för nästa årsredovisning. Förvaltningen vill informera om arbetets inriktning.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Informationen antecknas till protokollet
Magnus Gyllestad
kommunchef
Lars Davidsson
chefsekonom
Expedieras till:
För kännedom till:
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Tjänsteskrivelse
1(2)
Handläggarens namn
Lars Davidsson
2013-11-18
12
Upplåning enligt budget 2014(Dnr KS2013/1990-1)
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har fått kommunfullmäktiges uppdrag att låna upp högst 385,0 Mkr under
2014. Förvaltningen föreslår att chefsekonom får kommunstyrelsens uppdrag att utifrån
aktuell likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för
den finansiella verksamheten, verkställa upplåningen.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fattat beslut om Årsplan 2014 (KF 2013-11-07, § 201). Av beslutet
framgår:
Kommunstyrelsen får i uppdrag att nyupplåna högst 385,0 mkr under 2014. Upplåningen skall
göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy antagen av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen har rätt att under år 2014 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp,
motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under år 2014.
Verksamhetens bedömning
Chefsekonom Lars Davidsson föreslås få kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell
likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den
finansiella verksamheten, verkställa upplåningen.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för
kommunstyrelsens räkning under år 2014 nyupplåna, det vill säga öka
kommunens skulder med totalt 385,0 Mkr.
2. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för
kommunstyrelsens räkning under år 2014 omsätta lån, det vill säga låna upp
motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning.
3. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens
andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommunchef, eller
vid förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser,
borgenshandlingar och övriga lånehandlingar.
4. Kommunchefen får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var
tid gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Magnus Gyllestad
kommunchef
Expedieras till:
För kännedom till:
Lars Davidsson
chefsekonom
Tjänsteskrivelse
1(1)
13
Handläggarens namn
Lars Davidsson
2013-11-28
Bohus Räddningstjänstförbund, förbundsbidrag(Dnr KS2012/1783-47)
Sammanfattning
Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall täckas, i den mån det inte sker på
annat sätt, genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kungälvs kommun har i sitt
budgetbeslut för 2013 (Årsplan) antagit en ram för förbundet på totalt 38 100 000 kr. I
förhållande till förbundets budget och Ale kommuns förbundsbidrag ska Kungälvs kommun,
förutom ramen 38 100 tkr tillföra 2 675 tkr
Bakgrund
Ur förbundsordningen:
Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall täckas, i den mån det inte sker på
annat sätt, genom bidrag från förbundsmedlemmarna.
Utgångspunkten avseende bastjänsterna är en fördelning utifrån befolkningstalet som revideras
årligen beroende på befolkningsändringarna i respektive kommun. För kommunalförbundets
inledande år (2013) gäller justerade värden enligt beslut i respektive kommunfullmäktige.
Ur förbundets revisorers rapport med anledning av delårsbokslutet
Vi vill också fästa fullmäktigeförsamlingarnas uppmärksamhet på att Kungälvs kommun ännu
inte tillfört sitt förbundsbidrag fullt ut, då detta ej är inbetalt till Borf vid revisionstillfället,
vilket ger ett underskott vid revisionstillfället på minus 2 675 Tkr. Vi anser att detta står i strid
med förbundsordningen och att detta inte är tillfredsställande och bör rättas till.
Verksamhetens bedömning inklusive ekonomisk bedömning
Kungälvs kommun har i sitt budgetbeslut för 2013 (Årsplan) antagit en ram för
Räddningstjänstförbundet på totalt 38 100 tkr. Kungälvs kommuns andel enligt
förbundsordningen och relativt Ale kommuns budgeterade andel är 40 775 tkr.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Kungälvs kommun betalar omgående 2 675 tkr till Bohus räddningstjänstförbund.
Finansiering sker inom kommunstyrelsens ram.
Magnus Gyllestad
kommunchef
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Tjänsteskrivelse
1(2)
14
Handläggarens namn
Anne-Marie Klang
2013-11-12
Planeringskalender för generella processer - Årshjul 2014(Dnr
KS2013/1944-1)
Sammanfattning
För att optimera kommunens övergripande planeringsprocesser behöver ett konkret
planeringsinstrument skapas, här benämnt årshjul 2014ff.
I detta årshjul 2014 redovisas bland annat vitala datum för politikens och förvaltningens
planering och beslut för budgetprocessen avseende drift- och investering för 2015-2018.
Avsikten är att härefter fylla ut årshjulet med andra vitala processer som kräver god
synkronisering.
Årshjulet bygger på en veckoplanering som rullar årligen, för att öka möjligheten till
förplanering inom en känd tidsstruktur för politik och förvaltning.
På kommunstyrelsens sammanträde den 11 december informerar förvaltningen om det
pågående arbetet med framtagandet och årshjulet.
Bakgrund
Utifrån arbetsgruppen för Planeringskalender för generella processer, skulle ett konkret årshjul
skapas, som underlättar planeringen för framtagande av handlingar och underlag för årsplan,
budget, investeringar, lokalresurs- och verksamhetsplanering samt uppföljning av det hela.
Verksamhetens bedömning
Förvaltningen bedömer att ett väl utbyggt årshjul, som utvecklas framöver av
kommunplaneringsgruppen på förvaltningsledningens uppdrag, är till gagn för den
gemensamma planeringens förutsättningar och väl belyser vårt behov av sektorsamverkan för
att nå kvalitativa underlag.
Förslag till beslut
Informationen antecknas till protokollet.
Patrik Skog
Enhetschef UPU
Magnus Gyllestad
Kommunchef
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Expedieras till:
För kännedom till:
Tjänsteskrivelse
1(2)
15
Handläggarens namn
Martin Rahl
2013-11-27
Yttrande över överklagande av kommunstyrelsens beslut den 16 oktober
2013 § 394(Dnr KS2013/1958-4)
Sammanfattning
Kommunstyrelsens beslut den 16 oktober 2013 § 394 har överklagats. Kungälvs kommun har
förelagts av förvaltningsrätten att senast den 13 december 2013 inkomma med yttrande över
överklagandet (mål nr 11969-13). Enheten för kommunkansli har genom kommunjuristen
utarbetat förslag till yttrande daterat den 26 november 2013 (bilaga).
Bakgrund
Kungälvs kommun är delägare i bolaget Marstrands Kulturbadhus AB (f d Båtellet).
Kommunen är representerad med en styrelseledamot i bolagets styrelse. Från bolagsstyrelsens
ordförande inkom den 2 oktober 2013 ett e-postmeddelande där det uppgavs att kommunens
representation på bolagets styrelsemöten varit bristfällig. Vidare framfördes en önskan om
lämplig åtgärd från kommunens sida ”för att inte ytterligare förseningar eller brister i
information skall uppstå”
Kommunstyrelsens ordförande utfärdade den 3 oktober 2013 ett pressmeddelande vari bland
annat kommunens styrelserepresentant uppmanades avgå. Vidare kommenterades en av
samhällsbyggnadsutskottet behandlad planansökan från bolaget.
Med anledning av bolagets skrivelse och pressmeddelandet beslutade kommunstyrelsen den 16
oktober § 394 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att klara ut och hantera skrivelsen
inkommen från styrelseordföranden i Marstrands Kulturbadhus AB. Kommunstyrelsen
beslutade vidare att uttala: ”Kommunstyrelsen konstaterar att det i sak är rätt att reagera på en
inkommen handling, men att det alltid skall göras med omdöme. Ordföranden har brustit i
omdöme och har genom olika mediala utspel agerat för snabbt och med ett olämpligt
språkbruk som är nedlåtande mot förtroendevald och de egna ledamöterna i kommunstyrelsen. En rättelse och offentlig ursäkt kring detta skall framföras till berörda och
allmänhet.” Beslutet har nu överklagats (mål nr 11969-13).
Enheten för kommunkansli och juridik har, efter föreläggande från förvaltningsrätten,
utarbetat förslag till yttrande över överklagandet, se bilaga.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till beslut
1. Yttrande upprättat av enheten för kommunkansli och juridik den 26
november 2013 överlämnas till förvaltningsrätten i Göteborg som Kungälvs
kommuns yttrande i mål nr 11969-13 (överklagande av kommunstyrelsens
beslut den 16 oktober § 394).
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Magnus Gyllestad
Kommunchefen
Ing-Britt Runger
Enhetschef kommunkansli och
juridik
Expedieras till:
Förvaltningsrätten i Göteborg , Box 53197, 400 15 Göteborg (beslut och yttrande med bilagor)
För kännedom till:
Martin Rahl
Till
Förvaltningsrätten i Göteborg
Box 53197
400 15 Göteborg
DnrKS2013/1958
Kungälv den 26 november 2013
Mål nr 11969-13
Anders Holmensköld ./. Kungälvs kommun, Kommunstyrelsen
angående laglighetsprövning enligt kommunallagen
Förvaltningsrätten har den 7 november 2013 anmodat Kungälvs kommun att svara i målet.
Kommunen har erhållit anstånd med yttrande t o m den 13 december. Kommunen får anföra
följande.
1
Inställning
1.1
Kommunen bestrider klagandens yrkande såsom det får uppfattas.
2
Omständigheter
2.1
Kungälvs kommun är delägare i bolaget Marstrands Kulturbadhus AB (f d Båtellet). Kommunen är representerad med en styrelseledamot i bolagets styrelse. Från
bolagsstyrelsens ordförande inkom den 2 oktober 2013 ett e-postmeddelande till
kommunstyrelsens ordförande Anders Holmensköld. I meddelandet uppgavs att
kommunens representation på bolagets styrelsemöten varit bristfällig samt framfördes en önskan om lämplig åtgärd från kommunens sida ”för att inte ytterligare
förseningar eller brister i information skall uppstå”, bilaga 1.
ADRESS
TELEFON
KOMMUNKANSLI OCH JURIDIK
KOMMUNLEDNINGSSEKTORN
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(4)
2.2
Kommunstyrelsens ordförande Anders Holmensköld uppmanade i SMSmeddelande den 3 oktober 2013 kommunens representant i bolaget att avgå, bilaga
2. Samma dag utfärdade kommunstyrelsens ordförande ut med ett pressmeddelande, rubricerat ”Kommunalrådet i Kungälv uppmanar styrelseledamot att
avgå”, i vilket ärendet kommenterades, bilaga 3.
2.3
Kommunstyrelsen beslutade den 16 oktober § 394 att tillsätta en arbetsgrupp med
uppdrag att ”klara ut och hantera skrivelsen inkommen från styrelseordföranden i
Marstrands Kulturbadhus AB” (beslutspunkt 1). Arbetsgruppen skulle bestå av en
kommunstyrelseledamot från varje parti. Kommunstyrelsen beslutade vidare att uttala (beslutspunktpunkt 6): ”Kommunstyrelsen konstaterar att det i sak är rätt att
reagera på en inkommen handling, men att det alltid skall göras med omdöme.
Ordföranden har brustit i omdöme och har genom olika mediala utspel agerat för
snabbt och med ett olämpligt språkbruk som är nedlåtande mot förtroendevald och
de egna ledamöterna i kommunstyrelsen. En rättelse och offentlig ursäkt kring
detta skall framföras till berörda och allmänhet.”, bilaga 4. Beslutet har nu överklagats.
2.4
Kommunstyrelsen har senare, i beslut den 13 november 2013 § 438, ändrat beslutspunkt 6 i sitt beslut den 16 oktober 2013 § 394 till att lyda ”Kommunstyrelsen
konstaterar att det i sak är rätt att reagera på en inkommen handling, men att det
alltid skall göras med omdöme. Ordföranden har brustit i omdöme och har genom
olika mediala utspel agerat för snabbt och med ett olämpligt språkbruk som är nedlåtande mot förtroendevald och de egna ledamöterna i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen uppmanar kommunstyrelsens ordförande att framföra en ursäkt kring detta till berörda och allmänhet.”, bilaga 5. Beslutet är justerat men har ännu ej vunnit laga
kraft.
3
Grunder
3.1
Inledningsvis
Kommunstyrelsen uppfattar överklagandet av kommunstyrelsen beslut den 16 oktober § 394 som ett överklagande, dels av delbeslut punkt 1 avseende tillsättande av
en arbetsgrupp, dels av delbeslut punkt 6 avseende styrelsens uttalande angående
ordförandens agerande i ärendet.
3.2
Angående delbeslut punkt 1. Jäv har ej förelegat vid beslutsfattandet
3.2.1
Klaganden har som grund för sitt överklagande av detta delbeslut angett i sitt överklagande (punkt 6) att vissa av beslutsfattarna varit jäviga eftersom de gett uttryck
för ett visst ställningstagande i det ärende som den utsedda arbetsgruppen senare
hade att utreda.
3(4)
3.2.2
Kommunstyrelsen får här anföra följande. Det överklagade delbeslutet avser endast
tillsättandet av en arbetsgrupp och inte ett ställningstagande i sakfrågan som avser
bolagsstyrelsens begäran om åtgärder. Vad klaganden åberopat i denna del kan inte
anses utgöra sådana omständigheter som medfört att jäv skulle förelegat vid beslutsfattandet. Grund för upphävandet av beslutet av denna anledning kan därför
inte anses föreligga.
3.3
Angående delbeslut punkt 6. Kommunstyrelsens beslut är lagligen grundat
3.3.1
Klaganden har i sitt överklagande under punkt 5 avseende detta delbeslut åberopat
att kommunstyrelsen tagit på sig ”en dömande roll eller en roll där man utdelar en
sanktion mot min person och funktion som kommunstyrelsens ordförande”.
3.3.2
Av handlingarna i ärendet framgår att det aktuella pressmeddelandet undertecknats
”Anders Holmensköld, kommunstyrelsens ordförande”. Vidare anges att en ursäkt
framförs ”å kommunens vägnar”. Kommunstyrelsen menar att läsare av pressmeddelandet kan med anledning av dessa skrivningar kommit att bibringas uppfattningen att klaganden uttalat sig med mandat från kommunstyrelsen vilket dock inte var
fallet. Kommunstyrelsen har av den anledningen och då klaganden genom sitt uttalande får anses ha föregripit behandlingen av ärendet avseende aktiebolagets framställan, sett sig föranledd dels att kommentera ordförandens uttalande, dels att besluta att ordföranden skall framföra en offentlig ursäkt med anledning av pressmeddelandets lydelse. Vad klaganden anfört under denna punkt utgör dock inte
omständigheter som strider mot lag eller annan författning eller mot annan av de i
10 kap. 8 § kommunallagen angivna grunderna utan får mer anses utgöra synpunkter på beslutets lämplighet. En laglighetsprövning omfattar dock endast en
prövning av besluts laglighet och ej dess lämplighet (jfr RÅ 1981 Ab 202). De av
klaganden anförda omständigheterna kan därför inte anses utgöra grund för beslutets upphävande.
3.4
Sammanfattning
3.4.1
Vad klaganden åberopat utgör inte sådana omständigheter som enligt 10 kap. 8 §
kommunallagen kan föranleda att kommunstyrelsens beslut skall upphävas. På
ovan angivna grunder yrkar därför kommunen att överklagandet lämnas utan bifall.
Som ovan
Martin Rahl
Enheten för kommunkansli och juridik
4(4)
Bilagor
1
2
3
4
5
E-post meddelande den 2 oktober 2013 från styrelseordföranden i Marstrands kulturbadhus AB.
SMS-meddelande den 3 oktober 2013 från kommunstyrelsens ordförande Anders
Holmensköld.
Pressmeddelande den 3 oktober 2013 utfärdat av kommunstyrelsen ordförande
Anders Holmensköld.
Kommunstyrelsens beslut den 16 oktober 2013 § 394.
Kommunstyrelsens beslut den 13 november 2013 § 438.
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Linda Andersson
1(2)
2013-11-12
18
Regionala samverkansformer inom EU arbetet.(Dnr KS2013/767-1)
Sammanfattning
I samband med att Kungälvs kommun begärde utträde ur West Sweden, fick förvaltningen i
uppdrag att identifiera förnyade samverkansformer med regionala aktörer för EU och det
internationella arbetet.
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän som bland annat. representerats av Västra
Götalandsregionen (VGR) , Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Göteborgs stad
och Kungälvs kommun har arbetat fram ett underlag som visar på möjliga utvecklingsformer
för EU arbetet regionalt.
Kommunstyrelsen föreslås anteckna presentationen till protokollet tillsammans med
kompletterande önskemål om hur det politiska samarbetet kan förberedas och utvecklas för att
stärka det Västsvenska arbetet och attraktionskraften i Europa, enligt kommunstyrelsen
diskussion.
Bakgrund
Kungälvs kommun begärde utträde ur West Sweden december 2012 vilket träder ikraft 1
januari 2014. West Swedens stämma har fattat beslut om nedläggning av den ekonomiska
föreningen vilket innebär ett uppdrag om avveckling tidigt under 2014.
Med anledning av Kungälvs kommuns beslut om utträde fick förvaltningen i uppdrag att
identifiera nya samverkansformer för EU-arbetet.
Göteborgs stad, Mölndal och Ale kommun fattade beslut om utträde samtidigt som Kungälvs
kommun. Kungälvs kommun tog under våren 2013 initiativ till att diskutera nya
samverkansformer med dessa kommuner samt Västra Götalandsregionen och
Göteborgsregionens kommunalförbund. Arbetet har under 2013 formaliserats ytterligare med
anledning av översynen av West Swedens organisation och framtid samt att fler kommuner
och VGR, begärt utträde. En arbetsgrupp med representanter från VGR, dess
kommunalförbund, Göteborgs stad, Borås stad, Trollhättans kommun, Vara kommun och
Kungälvs kommun har arbetat fram ett underlag för möjliga insatser kring samverkansarbetet.
Parallellt pågår en process i GR området för hur medlemskommunerna vill att EU-arbetet skall
utvecklas.
Göteborgs stad har sen 2008 bestämt sig för att agera för staden i Bryssel och har därmed
öppnat ett kontor i Nordic House (fd Sweden house där VGR, Region Halland och West
Sweden har sina lokaler). Satsningarna på särskilt prioriterade frågor som beslutas av
Göteborgs kommunstyrelse har medverkat till att Göteborgs stad har genomfört kraftfulla
insatser för ökat lobbyarbete. Agendan sätts alltså av kommunstyrelsen utifrån EU
kommissionens arbetsprogram och Göteborgs stads prioriteringar. Arbetsinsatserna styrs av
stadsledningskontoret och är sedan 2013 organiserat i bolagsform (svenskt AB)
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Kungälvs kommuns EU arbete styrs utifrån den internationella policyn som 2013 fungerar väl
med EUs mål för programperioden 2014 – 2020. I samband med genomförandet av WEPA
(West Swedens EU-projektanalys) framkom vilka projektinriktningar som skulle prioriteras för
EU-arbetet. Resultatet av det redovisas vid varje tertial- och bokslutsuppföljning.
Verksamhetens bedömning
Göteborgs stad och VGR finns representerade med kontor i Bryssel och är öppna för att möta
upp samarbete med västsvenska aktörer. Dels för att öppna dörrar och medverka till
påverkansinsatser inom EUs olika institutioner eller motsvarande dels för att identifiera
respektive aktörs styrkeområden som kan resultera i ett starkare samverkans arbete för ett
attraktivt Västsverige. Vill Kungälvs kommun medverka i utvecklingsarbetet och vara en aktör
i samverkansarbetet så måste en tydlig viljeinriktning formuleras för fortsatta insatser för att
stärka det interna EU arbetet både på tjänstemannasidan och i det politiska arbetet.
Vi behöver vara medvetna om att ansvarsfördelningen ser olika ut i olika länder.
Motsvarigheten för kommunernas ansvarsområde i Sverige kan i många fall motsvara en
regions eller en provins i ett annat land. Möjligheterna finns här att ta vara på våra
styrkeområden inom GR kommunerna i första hand och som del i VGR i andra hand för att
också kunna agera nationellt, där vi kan behöva positionera Kungälvs kommun som en del av
Västsverige.
Vi behöver fortsätta vårt arbete med att identifiera och ta del av andras arbetsformer kopplat
till EU-arbetet. Det kan kopplas till projekt, medlemskap i internationella nätverk
internationellt.
Den politiska rollen i det västsvenska EU – arbetet behöver även diskuteras i våra regionala
forum. Kan vi identifiera effektivare besluts- och kommunikationsprocesser i det politiska
påverkansarbetet för ett ökat attraktivt Västsverige där Kungälvs kommun är en aktör.
Ekonomisk bedömning
I dagsläget finns en diskussion om hur bidraget från alla medlemmar till West Sweden på bästa
sätt kan användas. Hur Kungälvs kommun tar hand om motsvarande ekonomiska medel för
fortsatt utvecklingsarbete behöver relateras till slutgiltigt resultat och överenskommelser med
våra regionala aktörer.
Förslag till beslut
Informationen antecknas till protokollet.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Patrik Skog
Enhetschef
Utveckling, planering & uppföljning
Expedieras till:
Linda Andersson Utevecklingsledare externa relationer och finansiärer
För kännedom till:
KC, UPU enhetschef
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2013-11-21
1 (1)
19
§ 200/2013
Överlåtelse av exploateringsavtal till Västerhöjden AB (Dnr KS2010/997)
Den 29 april 2008 antogs en ny detaljplan för Fastigheterna Torsby 1:9 m.fl. fastigheter, även
kallad Västerhöjden. Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB) och kommunen är markägare
inom detaljplaneområdet. KLUAB vill avyttra delar av området. Västerhöjden mark AB
(VMAB) och KLUAB har upprättat ett köpekontrakt. Enligt Exploateringsavtalet skall
Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun godkänna överlåtelsen.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Överlåtelse av exploateringsavtal till VMAB, Västerhöjden 2013-10-30
Bilaga köpekontrakt Torsby 1:9.
Bilaga köpekontrakt Torsby 1:33 1:34.
Bilaga köpekontrakt Torsby 1:35 1:36.
Förslag till kommunstyrelsen
1. Kommunstyrelsen godkänner att Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB)
överlåter delar av exploateringsavtalet, mellan Kungälvs kommun och Kärna
lokal utvecklings AB (KLUAB), till Västerhöjden mark AB(VMAB) i enlighet
med upprättade köpehandlingar, mellan Kärna lokal utvecklings AB
(KLUAB) och Västerhöjden mark AB (VMAB).
2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att
underteckna köpehandlingarna mellan Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB)
och Västerhöjden mark AB (VMAB).
__________
Maria Kjellberg (MP) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv
Expedieras till:
Kärna lokal och utvecklings AB, Sjöhåla 401, 442 71 Kärna
Västerhöjden mark AB, Stora Nygatan 9, 411 08 Göteborg
För kännedom till:
Henrik Haglund, Samhällsbyggnad
Amanda Staf, Samhällsbyggnad
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET
Justeras sign
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Amanda Staf
1(2)
2013-11-04
Överlåtelse av Exploateringsavtal till Västerhöjden mark AB (VMAB),
Västerhöjden(Dnr KS2010/997-27)
Sammanfattning
Den 29 april 2008 antogs en ny detaljplan för Fastigheterna Torsby 1:9 m.fl. fastigheter, även
kallad Västerhöjden. Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB) och kommunen är markägare
inom detaljplaneområdet. KLUAB vill avyttra delar av området. Västerhöjden mark AB
(VMAB) och KLUAB har upprättat ett köpekontrakt. Enligt Exploateringsavtalet skall
Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun godkänna överlåtelsen.
Bakgrund
Den 29 april 2008 antogs en ny detaljplan för Torsby 1:9 m.fl. fastigheter, även kallad
Västerhöjden. Detaljplanen innehåller bostäder och en skoltomt. Kärna lokal utvecklings AB
(KLUAB) och Kommunen är markägare inom detaljplaneområdet. Exploateringsavtal är
tecknat mellan KLUAB och Kommunen.
På grund av det rådande konjunkturläget har inte KLUAB haft möjlighet att bygga ut området
i den takt de önskat. För att finansiera timglashållplats och korsväg enligt genomförandeavtal
med Trafikverket och utbyggnad av skoltomt vill KLUAB överlåta all mark, som enligt
detaljplanen skall bebyggas med bostäder, till VMAB. Det innebär att VMAB också övertar de
delar som berör bostadsbyggnation i exploateringsavtalet. De delar av exploateringsavtalet som
skall överlåtas till VMAB framgår av bilaga 2 i köpehandlingarna.
Verksamhetens bedömning
Förvaltningen har haft flera möten med VMAB och KLUAB samt granskat alla
köpehandlingar, se bilagor, mellan VMAB och KLUAB. Förvaltningen gör bedömningen att
överlåtelsen sker inom ramen för exploateringsavtalet mellan Kommunen och KLUAB.
Eftersom timglashållplatsen och korsvägen måste vara utbyggda innan inflyttning i området
kan ske, kommer VMAB ta in en säkerhet av KLUAB, se bilaga 4 i köpehandlingarna. Om
KLUAB inte bygger ut trafikanläggningarna i enlighet med exploateringsavtalet bygger VMAB
ut de istället.
Förvaltningen ser positivt på en överlåtelse eftersom det kan påskynda att bostäder byggs på
Västerhöjden och därmed tillgodose efterfrågan på bostäder i Kungälvs kommun.
ADRESS
SAMHÄLLSBYGGNAD
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Ekonomisk bedömning
Förvaltningen bedömer att affären mellan KLUAB och VMAB inte påverkar kommunen
ekonomiskt.
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen godkänner att Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB)
överlåter delar av exploateringsavtalet, mellan Kungälvs kommun och Kärna
lokal utvecklings AB (KLUAB), till Västerhöjden mark AB(VMAB) i enlighet
med upprättade köpehandlingar, mellan Kärna lokal utvecklings AB
(KLUAB) och Västerhöjden mark AB (VMAB).
2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att
underteckna köpehandlingarna mellan Kärna lokal utvecklings AB (KLUAB)
och Västerhöjden mark AB (VMAB).
Henrik Haglund
Mark- och exploateringschef
Leif Johansson
Samhällsbyggnadschef
Expedieras till:
Kärna lokal och utvecklings AB, Sjöhåla 401, 442 71 Kärna
Västerhöjden mark AB, Stora Nygatan 9, 411 08 Göteborg
För kännedom till:
Henrik Haglund, Samhällsbyggnad
Amanda Staf, Samhällsbyggnad
Vänligen bortse från
denna sida, tillhör
ett annat ärende
Vänligen bortse från denna sida, tillhör ett annat ärende
Vänligen bortse från denna sida,
tillhör ett annat ärende
Vänligen bortse från denna sida, tillhör ett annat ärende