Transcript DOKUMENTATION AV LABORATION Efter att ni genomfört er

 DOKUMENTATION AV LABORATION
Efter att ni genomfört er laboration ska ni dokumentera det som en rapport. I inledningen under
rubriken bakgrund så vill jag att ni beskriver vad försurning är och även lite kort vad
fermentering av jäst innebär. Försurning vill jag att ni kopplar tillbaka till i er diskussion, då ni
diskuterar försurning ur individ-, samhälls- och naturperspektiv.
Tips för att din rapport ska bli riktigt bra!
- anteckna och dokumentera undertiden du gör undersökningen. Ev filma / fota.
- använd fotnoter som referenser när du använder dig av fakta i din text. (tänk på att formulera om
fakta med egna ord)
- var noga med att bara skriva om det som hör till varje rubrik.
- svara utförligt och nyanserat, ställ frågor i texten och kom med förslag på hur din undersökning
kan utvecklas ytterligare.
Inlämning av uppgifter ska ske till:
[email protected]
Skriv i ett skrivprogram som WORD/ open office / google docs el liknande
MEN KOM IHÅG ATT SPARA DET SOM ETT WORD- dokument, som bifogas mailadressen.
Storlek 12,
1,5 i radavstånd
Bra typsnitt är Times new Roman eller Garamond
När ni skickar in...
Skriv rubriken: SA14A, efternamn, förnamn, uppgift
ex. SA14, Gräddnos, Maja, Laborationsrapport
MALL FÖR RAPPORTSKRIVANDE
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Redogör för ämnets förankring i samhället, naturvetenskapen, historien etcetera. Denna del
fungerar som teoribakgrund. Referenser i texten måste ha källhänvisningar. Fotnoten placeras i
slutet av meningen med själva källhänvisningen längst ner på sidan.
1.2 Syfte, hypotes och/eller frågeställningar
Redogör för vad du vill uppnå med din rapport.
Vad är det du vill undersöka?
Frågesällningen eller frågeställningarna ska vara tydligt presenterade i punktform. Tänk på hur du
formulerar dina frågor! Frågor som är av ja/nej-karaktär är inte passande i en rapport. Ställ frågor
som kräver beskrivande svar och utredande resonemang.
1.3 Metod
Metoden ska stå under en egen rubrik och redogöra för hur har gått tillväga. Här ska du också
resonera kring metodens för- och nackdelar.
Har du gjort intervjuer, enkäter eller experiment? Har du gjort jämförelser?
1.4 Materiel
Presentera material som du har använt i ditt arbete.
2. Resultat
Här presenteras resultatet av din undersökning och dina frågeställningar besvaras så långt det är
möjligt. Använd gärna exempel, tabeller eller figurer för att strukturera upp resultatet. Om din
undersökning är kvantitativ ska du diskutera dina siffror och förklara för läsaren varför de är
intressanta. Kom ihåg att hela tiden hålla dig till ditt syfte/dina frågeställningar.
3. Diskussion
I diskussionen utgår du från resultatet och för fram dina egna åsikter, resonemang och tolkningar.
Presentera inte några nya faktauppgifter eller ytterligare källhänvisningar
4. Slutsats
Formulera i en mening vad du gjort och kommit fram till.
Källförteckning
Källförteckningen ska skrivas på en separat sida längst bak i rapporten och innehålla fullständiga
uppgifter. Källorna sorteras i alfabetisk ordning.
Källkritik
Efter källförteckningen skriver du en motivering till varför du har använt de källor som du gjort.
Varför är de pålitliga källor?
Bilagor
Här placerar du bilder, stora tabeller el. liknande.
LABORATIONER OCH RAPPORTSKRIVNING
Utifrån centralt innehåll arbetar du, genom denna uppgift, med:
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Kunskapskrav:
för betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexaförklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanseradeargument för dessa. Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanseratdiskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt. EXEMPELRAPPORT som andra elever tidigare skrivit på en annan
undersökning.
LABORATIONSRAPPORT ­ naturliga indikatorer 1. Inledning
Det är många ämnen som ändrar färg beroende på pH­värdet. Det finns många sådana ämnen i vår vardag, t.ex. gul lök, rödbetor och körsbär. Dessa kallas för naturliga pH­indikatorer, vilket innebär ämnen som genom att ändra färg avslöjar om det är surt eller basiskt. pH värdet kan ändras mellan pH 1
1­ 14 . En bas är ett ämne som upptar vätejoner (protoner) från andra ämnen i sin närhet. En bas måste ha ett fritt elektronpar för att kunna ta upp en proton. En bas är ofta frätande och är bestående av en organisk vävnad. Det är därför viktigt att använda skyddsglasögon när man arbetar med baser, då de snabbt kan förstöra ögonen, även i en mindre mängd. Om man löser en bas i vatten får man en basisk lösning med hydroxidjoner OH­ och har ett pH­värde större än 7. När det gäller vår vardag använder vi oss mycket av basiska ämnen vid rengöring, eftersom de löser fett. Ett exempel är kaustiksoda (natriumhydroxid) 2
som används för rengöring av fett, matrester och annat organiskt material i golvbrunnar och avlopp. En syra däremot är ett ämne som avger vätejoner (protoner). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen och på så vis blir lösningen sur. Om man löser en syra i vatten, får man en sur lösning med vätejoner H+ och som har ett pH­värde mindre än 7. En syra är alltså frätande om det är så att H+ är tillräckligt stor. Det som är orsaken till detta är att protonövergångarna till det material som är målet bryts ned eller gör det mer vattenlösligt. I vår vardag använder vi oss av syror för t.ex. till att ge kolsyrade drycker syrlighet (Kolsyra, H2CO3, svag syra), tillverkning av konstgödsel (Salpetersyra, 3
HNO3, mycket stark syra), i magsäcken för att lösa upp mat (Väteklorid, HCl, mycket stark syra) etc. http://smartamaten.se/wp­content/uploads/pH­skala.png http://www.naturvetenskap.org/gymnasiekemi/syror­och­baser/baser 3 http://www.naturvetenskap.org/gymnasiekemi/syror­och­baser/syror 1 2 1.2 Hypotes Syftet med laborationen är att få fram hur naturliga pH­indikatorers färg ändras vid olika pH. 1. Hur ändras olika naturliga pH­indikatorers färg vid olika pH? Vår hypotes var att om vi tillsätter bikarbonat (basiskt) i blåbärssoppa tror vi att blåbärssoppan blir mer kompakt. Tillsätter vi ättiksprit däremot tror vi att pH­värdet sjunker. Te tror vi är neutralt (vatten) till en början, när vi tillsätter ett surt ämne tror vi dock att pH­värdet sjunker, tillsätter vi ett basiskt ämne tror vi att det höjs. Äppelskal tror vi redan är surt från början och blir ännu surare om ett surt ämne tillsätts. Beroende på mängden av ett basiskt ämne tror vi att det blir mindre surt, basiskt eller neutralt. Rödlöken tror vi blir torrare om vi häller basiskt ämne på, och vid en syra tror vi den blir mer frätande än tidigare. 1.3 Metod Vi har använt oss av en laboration för att få fram vårt resultat. Vi började allra först med att skriva en hypotes, dvs. vad vi trodde skulle hända vid tillförsel av en syra och en bas för varje indikator. Därefter skrev vi en tabell med de olika ämnena för att få en så noggrann undersökning som möjligt. Vi valde sedan våra naturliga pH­indikatorer och försökte i form av ögonmått att få en så lika uppdelning och mängd som möjligt. Vi la dessa i bägare och tog sedan en indikator i taget. Först tog vi blåbärssoppa och sedan rödlök, te och äppelskal. Vi antecknade sedan efter varje indikator för att få en så nogrann bedömning som möjligt. Vi var även noggranna och handskades med de olika ämnena med försiktighet och med respekt. 1.4 Material Det redskap vi behövde till att undersöka och få fram vårt resultat var pimpett, små bägare, större bägare och en sked. De naturliga pH­indikatorerna vi använde oss av var rödlök, blåbärssoppa, äppelskal och starkt te. De syror vi tillsatte var citronsaft och ättiksyra, och som baser använde vi oss av kaustiksoda och bikarbonat. Vi använde oss av skyddsutrustning i form av förkläde och glasögon. 2. Resultat Det resultat vi fick fram när det gäller blåbärssoppan var att när vi hade i en bas, detta fall bikarbonat, blåbärssoppan svart. När vi hade i en syra, ättiksyra, blev den mörkare i botten och ljusare vid ytan. Ph­värdet förändrades på så sätt att det var 4 från början, för att sedan bli pH­värdet 8 när vi hade i en bas (bikarbonat) och 3 när vi hade i en syra (ättiksyra). När vi testade rödlök och hade i en bas, kaustiksoda, gick “kornen”in i löken och blev flytande. Färgen ändrades på så sätt att den skiftade i färg likt en regnbåge, färgerna ändrades till grönt och orange längst ut i kanten. När vi testade med en syra ,citronsyra, vart färgen densamma men lukten försvann. Från början hade rödlöken pH­värde 6. När vi hade i en bas (kaustiksoda) förändrades pH­värdet till 10 och när vi hade i en syra (citronsyra) blev pH­värdet 3. När vi hade i en bas, kaustiksoda, i Te blev färgen mörkare, och när vi hade i en syra, ättiksyra, blev färgen något mer orange. Från början hade teet pH­värdet 6. När vi hade i en bas (kaustiksoda) förändrades värdet till 8, och när vi hade i en syra förändrades det till 4. Det sista vi undersökte var äppelskal. När vi hade en bas, bikarbonat, och en skvätt vatten blev det inte något synligt resultat. Ph­värdet var från början 4, och vid tillsättning av bikarbonat (bas) förändrades pH­värdet till 7. När vi hade i en syra (citronsyra) vart det inte någon synligt resultat där heller, och pH­värdet var fortfarande 4. 3. Diskussion I kemin är det viktigt att se vad det är för felkällor som kan uppstå, då det kan krävas en så pass liten mängd av något ämne för att förstöra en hel undersökning. Vi anser därför att vi skulle varit mer noggranna och mätt upp hur mycket vi tog av varje ämne för att så på vis vara mer exakta. Vi skulle behövt göra laborationen flera gånger för att se ifall vi fick samma resultat de andra gångerna och om resultaten skulle skilja sig om vi t.ex. skulle tagit mer av något. Ett exempel skulle kunna vara, höjs pH­värdet mer ifall vi tar extra ättikssyra på äpplet? Vi skulle också ha kunnat gå runt till de andra i klassrummet och sett om de fick samma resultat som oss. Om det skulle vara så att vi inte hade fått det är det något vi skulle kunnat diskutera. Vissa pH­indikatorer tog längre tid på sig att visa något resultat, t.ex. när vi hällde kaustikssoda på rödlöken. Till en början syntes knappt något resultat allt, men när vi väntade några minuter blev det allt mer tydligare. Vi anser därför att vi borde väntat och åskådat längre innan vi skrev vad det blev för resultat. Vi skulle även då kunnat mäta pH­värdet flera gånger, för att se om det blev någon skillnad och när värdet egentligen började ändras. Ett ämne innehåller ofta fler ämnen, om det inte är ett grundämne som innehåller flera atomer som tillsammans bildar en molekyl. Vi skulle därför tycker att det skulle varit mer intressant att “plocka ut” de olika ämnena, och testat vilket som reagerar på ett visst sätt och varför. Men även om pH­värdet skulle bli mer basiskt eller mer surt av ett enskilt ämne. Vi läste på kemi.se att ättiksyra innehåller: “Huvuddelen av all ättiksyra används för syntes till andra ämnen; ättiksyraanhydrid för användning i framställning av cellulosaacetat (fibrer till lim och textil), vinylacetat till polyvinylacetat i latex (lim, färg, pappersbestrykning), klorättiksyra till cellulosaetrar som CMC (förtjockningsmedel), ytaktiva medel och fenoxiättiksyror (bekämpningsmedel). Korta ättiksyraestrar som etylacetat och butylacetat är mycket använda lösningsmedel”. När vi provade teet är det självklart själva tepåsen vi tänker på som ska reagera med ett annat ämne. Vi borde därför även ha testat vilket pH­värde vattnet hade. Vatten ska ha pH­värde 7, alltså neutralt. Dock kan det vara så att det kan vara lite surt och lite basiskt. Detta tror vi skulle kunna ha en betydelse, då vi använde oss av vattnet i så pass stor mängd. En annan felkälla är att det kan ha funnits spår av andra ämnen i de bägarna vi använde och gjorde våra provet i. Eftersom vi märkte att t.ex. så lite som bara en droppe citronsyra kan göra en sådan skillnad finns det då en risk att det kan ha funnits kvar något ämne som påverkade vårt resultat. Det vi mer kan se utifrån våra resultat är att det var lättare att se ett resultat när blandningarna var heterogena, dvs. när vi såg ämnena vi blandat ihop. Det var då lättare att se förändringarna. När de var homogena (ej synliga med ögat), t.ex. när vi hade i ättiksyra i blåbärssoppan blev det allt svårare att se en förändring då ämnena blandades väldigt fort. Det blev svårt att se förändringen. Med hjälp av faktan av att veta när ett ämne är surt eller basiskt kunde vi med hjälp av pH­värdena se ifall det blev en sur eller basisk lösning. Därför kunde vi se att pH­värdet förändrades genom att vi bara tog en liten del av 4
något och la på ett annat. Vår hypotes och vårt resultat liknade inte alls varandra. I vår hypotes tänkte vi inte alls på att våra pH­indikatorer kunde få ett förändrat pH­värde. Det vi såg genom att göra den här undersökningen var att pH­värdet kunde förändras väldigt mycket beroende på vad för ämne man tillsatte. Ett ämne som förut var basiskt kunde bli surare och tvärtom. Om vi t.ex. tar rödlöken som från början hade pH­värdet 6, alltså lite sur. Men när vi sedan tillsatte kaustiksoda förändrades pH­värdet till 10, det gjorde att den alltså blev mer basisk. Detta vet vi då vi nämde detta tidigare i inledningen. 4 Obing (2011) s 78. 4. Källförteckning http://www.naturvetenskap.org/gymnasiekemi/syror­och­baser/syror (2013­11­23 15:41) http://www.naturvetenskap.org/gymnasiekemi/syror­och­baser/baser (2013­11­23 15:56) http://smartamaten.se/wp­content/uploads/pH­skala.png (2013­11­24 10:45) Obing, Robert (2011) Naturkunskap 1a1, Stockholm, Liber 5. Bilagor BILD Det svarta visar te blandat med kaustiksoda, och det orangea ättiksyra. BILD Här är en bild över rödlöken. Den som har gul kant visar rödlök och kaustiksoda, och den andra behållaren rödlök och citronsyra. BILD Det här är en bild över blåbärssoppan, det svarta visar blåbärssoppa med bikarbonat, och den andra med ättiksyra.