Transcript Syror och baser (2)

Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad
det här, hur allt funkar och vad för olika syror
och baser det finns mm.
Syror är en grupp som består utav ämnen som
liknar varandra. En likhet är att alla syror är
sura.
Syrorna är uppdelade i två grupper:
 Svaga syror, t ex citronsyra.
 Starka syror, t ex svavelsyra.
Starka syror är frätande. Om du skulle spilla ut
en stark syra på en bok så skulle det antagligen
fräta hål i boken. Man ska vara väldigt försiktig
med starka syror för de kan ge allvarliga skador
och brännsår.
Du, som människa är en levande syrefabrik. I
alla fall din magsäck. Om du får halsbränna
känner du att det smakar surt och det svider.
Det beror på att magsäcken tillverkar stark
saltsyra som behövs för matspjälkningen.
Några berömda syror är saltsyra, salpetersyra,
svavelsyra, kolsyra och ättiksyra.
Baser är motsatsen till syror. Baser kan ta bort det
sura ifrån syror. Baser förekommer mest i
rengöringsmedel. Om du skulle smaka på en bas så
skulle den smaka tvålaktigt och beskt.
Baser är också uppdelade i två grupper:
 Starka baser, t ex natriumhydroxid som används
för att lösa upp proppar i avlopp.
 Svaga baser, t ex bikarbonat som används i
bakpulver och som medicin mot halsbränna.
Några berömda baser är natriumhydroxid,
kaliumhydroxid, kalciumhydroxid och ammoniak.
Om du skulle ha en lösning bestående av en
syra och häller i precis lagom mycket av en bas,
så försvinner så försvinner de sura och basiska
egenskaperna. Det beror på att syran och
basen motverkar varandra. Ett exempel på en
neutral lösning är saltvatten.
Det finns tusentals sura ämnen men de skiljer sig
ganska mycket från varandra. Vissa är väldigt sura och
vissa är nästan inte alls sura. För att tala om hur sur
eller basisk en lösning är använder man pH-skalan.
En neutral lösning har pH-värdet 7,0 (kokat vatten). I
sura lösningar är pH-värdet lägre än 7,0, så ju lägre
desto surare lösning (citron).
En basisk lösning funkar tvärtom med hjälp av pHskalan. Alltså har basiska lösningar ett pH-värde över
7,0 (lutfisk).
Man kan använda pH-skalan själv om man har speciella
papper.
Joner är på samma sätt byggstenar som atomer. En
atom vet vi har lika många protoner som elektroner
medan en jon har olika många elektroner och
protoner. En jon vill alltså inte ha lika många
protoner som elektroner så den stöter bort
elektroner till en annan atom. Då bildas det en
positiv jon och en negativ jon. De här jonerna dras
sedan till varandra och bildar något som ser ut som
små kristaller, de heter salter.
Och som sagt, ALLT är uppbyggt av atomer och
joner.
pH-värdet i kroppen måste vara 7,4 för att
kroppen ska fungera. Men kroppen tillverkar
hela tiden syror och baser som skulle kunna
ändra på värdet, men det gör det ju inte. Det
beror på att det finns ämnen i kroppen som
dämpar pH-förändringar. De kallas för
buffertar.
En buffert lösning innehåller både en bas och
en syra. Om man häller i en syra i den lösningen
så får basen ta hand om vätejonerna. Det gör
att pH-värdet inte sjunker.
I alla syror finns det vätejoner, H+. Det är
vätejonerna som gör att de blir sura.
Vätejonerna uppstår när en syremolekyl
hamnar i vatten. Då delas den upp i två delar.
Den ena delen blir en vätejon och den andra
blir en negativ jon.
SIV är en förkortning av syra i vatten.
Om du ska blanda vatten och syra måste man
ALLTID hälla ner syran i vattnet, inte tvärtom.
Det här är jätte viktigt eftersom att när man
blandar vatten och syra blir det varmt. Om du
då häller i vatten i syran kan vattnet börja koka
och syran kan börja stänka. Det händer
däremot inte om du gör tvärtom.
Indikator är ett ämne som ändrar färg
beroende på om det är surt eller basiskt. En
vanlig indikator är bromtymolblått som
förkortas BTB. Om man häller i ett par droppar
BTB i en syra så får lösningen gul färg. Men om
du blandar BTB i en basisk lösning blir den blå.
I en neutral lösning blir den grön.
En annan indikator är Lackmus. Om man häller
i några droppar av det i en syra får lösningen
en röd färg. I en basisk lösning blir den blå och
i en neutral blir den violett.
Av utsläppet som kommer från industrier och
bensin förs upp i luften och bildar surt regn. När
regnet sedan faller ner på marken så försuras den.
Detta kan innebära att växter sluta leva eller att
fiskar och djur i haven dör ut.
 Vad kan man göra för att hindra det här då? Jo
om vi tar havet som ett exempel så finns det
något som heter att man kalkar. Man släpper då
ut massa kalk i vattnet som gör att det skyddas
mot det sura regnet. Men det här håller bara en
tid, sen måste man göra om det igen. Det kostar
ju massor av pengar. Det bästa är alltså om man
inte släpper ut så många gaser från bensin och
industrier.
Emma Forsén
8g1