Transcript PowerPoint – Syror och baser

Syror och baser
Syror är sura
 Om du biter i en citronklyfta eller äter en ”suris”
smakar det surt. Den sura smaken kommer från
syror i citronen eller godiset.
 Det är olika syror som ger den sura smaken i frukter
och bär till exempel citronsyra, äppelsyra och
vinsyra.
 I vår mage finns en syra som heter saltsyra.
Baser är motsatsen till syror
 Om du tvättar händerna med tvål känns det halt
mellan fingrarna. Det hala beror på att det finns
baser i tvålen.
 Tvål och rengöringsmedel är ofta basiska och är bra
på att lösa fett.
Neutralt är varken surt eller basiskt
 Ämnen som varken är sura eller basiska kallas
neutrala.
 Rent vatten är varken surt eller basiskt.
 Kranvatten är lite basiskt eftersom man gör det lite
basiskt på vattenverken. Detta gör man för att rören
inte ska rosta sönder.
 Regnvatten är ofta lite surt eftersom koldioxid (CO2)
och luftföroreningar löser sig i regnvattnet.
Syror och baser kan vara starka och frätande
 Starka syror är mycket surare än svaga syror.
 Exempel på starka syror: saltsyra (HCl), Salpetersyra
(HNO3), Svavelsyra (H2SO4)
Surt eller basiskt – indikatorn visar
 En indikator visar hur surt eller hur basiskt något är.
 En indikator är ett ämne som har olika färg i syror
och baser.
 Men om man vill veta hur sur eller basisk lösnigen
är, måste man använda ett pH-papper eller en pHmätare.
 Exempel på indikatorer: pH-papper, pH-mätare,.
 Indikatorer som finns i naturen: rödbeta, rödkål,
blåbär.
BTB – en indikator med tre färger
 BTB står för – bromtymolblått
 Finns inte i naturen utan tillverkas på kemisk väg.
 Är en vanlig indikator som ger tydliga omslag.
 BTB blir gul-röd i sur lösning, blå-lila i en basisk
lösning och grön i en neutral lösning.
pH-skalan visar hur surt det är
OM EN LÖSNING HAR ETT LÅGT PH-VÄRDE ÄR DEN
SUR, OCH OM DEN HAR ETT HÖGT PH-VÄRDE ÄR DEN
BASISK.
pH-papper och pH-mätare
 pH-papper är indränkt med olika indikatorer som
täcker hela pH-skalan. Om man doppar ner en bit av
det i en lösning med ett viss pH-värde ändrar det
färg.
 Genom att jämföra färgen med färgskalan får man
reda på lösningens pH-värde.
 Om man vill ta reda på ett mer exakt pH-värde
använder man en pH-mätare.
Joner liknar atomer
 En atom ska ha lika många elektroner som protoner.
 Men ibland kan atomer ha för många, eller för få
elektroner. Det är då den kallas för en jon.
 Man kan säga att en jon är en trasig atom.
Kolatom
Om du vill fördjupa dig i vad en jon är finns en
separat powerpoint om detta.
Atomen är byggd av kärna och elektroner
 Kärnan innehåller neutroner (neutralt laddade) och
protoner (positivt laddade)
 Utanför kärnan kretsat elektroner.
 Elektronerna är lika många som protonerna.
En atom har lika många protoner och elektroner
En kolatom
Den har 6 protoner
inne i kärnan.
Runtomkring
kretsar 6 elektroner
2 elektroner i
innersta skalet
4 elektroner i
yttersta skalet.
Allt är byggt av atomer eller joner
 Vanligt salt (NaCl - natriumklorid) är uppbyggt av
joner, natriumjoner och kloridjoner.
 Rent guld är uppbyggt av guldatomer.
Syror i vardagen
 Syror är vanliga runtomkring oss. Förutom i
citroner, apelsiner, vindruvor, fil eller hela växter
som rabarber.
 Det finns också syror (kolsyra) i läskedrycker
 När du tränar hårt bildas också en syra i musklerna
– mjölksyra. Mjölksyran i musklerna är precis
samma syra som bildas i mjölk när den surnar.
 Myrsyra är en syra som finns i många myror.
I en sur lösning finns det vätejoner
 Bilderna visar kulmodeller och kemiska formler för
några vanliga syror. Vad har alla syror gemensamt?
Svavelsyra,
H2SO4
Saltsyra,
HCl
Salpetersyra
HNO3
 Jo, alla syrorna har minst en väteatom!
Kolsyra,
H2CO3
Väte = H
 Jo, alla syrorna har minst en väteatom.
 Väte
förkortas H på kemiskt språk
Saltsyra HCl
→
+
H+ (vätejon)
Cl- (kloridjon)
 I en vattenlösning lossnar väte lätt från
syramolekylen. Väteatomen förlorar samtidigt sin
elektron och blir en positiv jon, H+ . Samtidigt tar
resten av syramolekylen upp elektronen och blir en
negativ jon. Det är de fria vätejonerna som ger
syrorna dess sura egenskaper.
Två saker bestämmer hur surt det blir
 1. Om en syra är stark eller svag beror på hur många
av syramolekylerna som avger sina vätejoner när
man löser syran i vatten.
 2. Koncentrationen av vätejoner beror också på hur
mycket vatten som man löser syran i.
 Lite vatten – koncentrerad (stark) syra
 Mycket vatten – utspädd (svag) syra
Starka och svaga syror ger olika många vätejoner
 I en stark syra frigör nästan alla syramolekyler
vätejoner.
 I en svag syra frigör kanske bara 1/10 av
syramolekylerna vätejoner.
Svaga syror i maten och i kroppen
 Citronsyra – finns i citrusfrukter. Används också
som tillsats i olika livsmedel, t.ex i läsk och i godis.
 Mjölksyra – bildas i musklerna när de blir trötta
 Ättiksyra – används i inläggningar av t.ex sill
 Myrsyra – en syra som finns i många myror
Tre starka syror på ”s” som används till mycket
 Saltsyra – HCl Om man öppnar en flaska med





saltsyra i så ser man en vit rök från flaskan.
Har en stickande lukt.
Den är farlig att andas in.
Finns i magsäcken för att döda skadliga bakterier.
Fräter sönder många metaller.
Används i konstgödsel och i många läkemedel.
Tre starka syror på ”s” som används till mycket
 Salpetersyra – HNO3
 Har också en stickande lukt
 Om syran står ljust, sönderdelas den till vatten och en






giftig gas.
Ska därför förvaras i mörka flaskor.
Koncentrerad salpetersyra är starkt frätande.
Kan fräta sönder metaller som koppar och silver.
Färgar hud och naglar gula.
Används som en viktig kemikalie inom industrin
Används som råvara när man framställer: konstgödsel,
plast, krut, färgämnen, raketbränslen och sprängämnen
Tre starka syror på ”s” som används till mycket
 Svavelsyra – H2SO4
 Luktar inget.
 Är starkt frätande – om du får en droppe svavelsyra
på huden svider det och det blir ett sår.
 Fräter sönder tyg.
 Används i bl.a bilbatterier eftersom svavelsyra leder
ström bra.
Baser används till rengöring och medicin
 Baser är syrornas motsats.
 Man kan känna igen baser genom att de känns hala
mellan fingrarna.
 Baser finns mest i rengöringsmedel.
 En del är inte speciellt starka, medan andra måste
man vara försiktig med.
Baser bildar hydroxidjoner
 Baser är motsatser till syror.
 Baser tar upp vätejoner.
 Alla vattenlösningar av baser innehåller
hydroxidjoner (OH-)
 Hydroxidjonen är en negativ jon som betecknas OH Baser tar upp vätejoner, alltså motsatsen till syror
som avger vätejoner.
Svaga baser ger få hydroxidjoner
 Alla baser är inte lika bra på att avge hydroxidjoner.
 Svaga baser avger få hydroxidjoner i en
vattenlösning.
Starka baser ger många hydroxidjoner
 Starka baser avger många hydroxidjoner i en
vattenlösning.
 De starka baserna är mycket frätande och man måste
vara försiktig när man använder dem.
 Baser är svåra att skölja bort med vatten.
Natriumhydroxid gör tvål av fett
 Natriumhydroxid – NaOH – är ett vitt fast ämne.
 Löser sig lätt i vatten
 Används till att göra tvål.
 Man kan också använda det till att rensa avlopp. Det
fräter då sönder det som finns i avloppet.
Kaliumhydroxid används till såpa
 Kaliumhudroxid – KOH
 Är en stark bas
 Är ett vitt fast ämne
 Används vid tillverkning av såpa
 Används vid tillverkning av alkaliska batterier
Ammoniak är en gas
 Ammoniak – NH3
 Är en färglös gas som löser sig lätt i vatten
 Har en stickande lukt
 Löser upp fett
 Används i rengöringsmedel (fönsterputs och
ugnsrengöringsmedel)
 Är också en av världens viktigaste industrikemikalie
och används framför allt till att tillverka gödsel,
plaster och sprängämnen.