Transcript handledning! - OLIKA förlag

OM OLIKAs HANDLEDNINGAR
M
E
X
HANDLEDNINGAR MED SYFTE
Varje handledning innehåller ett antal fasta element. Med syftet vill vi sätta ord på det som är det
centrala för handledningen, det som frågorna kommer att kretsa kring. Här har såväl läroplanens
fokus som skälen till att OLIKA en gång valde att ge ut boken fått styra. Till exempel vet vi att
pedagoger arbetar mycket med att träna barn att sätta ord på känslor och frågor om känslor återkommer därför i många handledningar. I böcker där exempelvis nya familjeformer speglas blir det också ett
viktigt fokus, dels för att det finns få böcker som speglar familjens mångfald, dels för att det är en fråga
som pedagoger jobbar med: att få alla barn att känna att deras familjer räknas och har lika stort värde.
E
TVÅ FRÅGEOMRÅDEN
Varje handledning består av två delområden med frågor. Det första knyter an till läroplanen
och för pedagoger viktiga områden att arbeta med (till exempel vänskap, vilja, konfliktlösning och familj) medan det andra ofta har en mer generell karaktär och knyts till teman
som har med den specifika boken att göra (till exempel bakning, färger och hundar). Genom
att jobba på detta sätt hoppas vi kunna bidra med frågor som knyter an till boken i både
det som är uppenbart och direkt (till exempel att boken handlar om någon som bakar) såväl
som det som är mer subtilt (som till exempel att alla barn kan vara vänner och att kön inte
ska behöva sätta gränser för vem en kan leka med).
ETT NORMMEDVETET PERSPEKTIV
Åsa Karsin Frida Arvidsson
Värsta prutten, Lolly!
lar
in
ö
t er
i e
r
FÖRLAG AB
Vi arbetar genomgående utifrån ett normmedvetet perspektiv, både genom hur vi berättar
Vi har medve
historierna i böckerna och genom frågorna i våra handledningar. I berättelser vi ger ut
tet valt att
använda orde
t hen i våra
gestaltas det som vanligtvis ses som avvikande (utanför normen) på ett självklart sätt.
handledninga
r. Det är prak
tiskt
Till exempel finns i våra böcker män som är ledsna, pojkar som är omhändertagande, när vi ställer frågo
r. ”Brukar du
leka med någo
flickor som uppfinner och familjer med föräldrar av samma kön. Men böckerna
n som är äldr
e
än dig? Vad
heter hen?”
handlar inte om detta, utan fokus ligger istället på den dramaturgiska
Att använda
hen gör det oc
kså
berättelsen – som handlar om spännande, roliga och nyfikna saker.
möjligt att pr
ata om barn
ut
an
att behöva re
Som när barnen filosoferar om varför pappan gråter, att Johanna gör
ferera
till kön.
fantastiska uppfinningar men att det inte alltid går som det är tänkt eller
att Lolly inte kan sluta prutta med armhålan och gör succé i en tv-sändning.
Kopieringsförbud. Handledningen är skyddad av lagen om upphovsrätt.
Vår idé med att arbeta med bokpaket, och med handledningar till böcker, är att det ska väcka tankar
och ingångar till samtal om böckerna. Vissa teman kommer att återkomma men sammantaget finns det
en stor spridning både bland handledningarnas syften och deras frågeområden. Vår förhoppning är att
du som pedagog också ska kunna lyfta de frågor du tycker är spännande och viktiga, och att våra handledningar fungerar som en bas, en inspiration eller ett komplement.
tra
tione
r
och
är
e oc
h
er.
&
ut
er in e
L
E
P
OLIKAs idé är att göra böcker som
både går att läsa som skönlitterära
verk och som går att arbeta med i
förskolans pedagogiska verksamhet.
Det bästa av två världar!
Version 1.0
Att ställa frågor ur ett normkritiskt perspektiv kan vara klurigt. Vi hade kanske helst
sett att böckerna fått tala för sig själva. Men när vi gör normmedvetna böcker utan
att berätta om vad det är så undrar många vad det är som är unikt med just våra
böcker, och vi som läser böckerna befinner oss också i ett system av normer som vi kanske inte alltid
är medvetna om. Om vi till exempel tar boken med pappan som gråter så vet vi att det i allmänhet
saknas barnböcker med pappor i, och att det i synnerhet saknas barnböcker där pappor också tillåts vara
ledsna och känslosamma. Vi vet det därför att vi har kunskap om forskningen kring barnböcker och om
normer i allmänhet. Men om vi skulle formulera en handledning som riktade in sig på att prata om just
detta, att pappor inte alltid tillåts vara ledsna, så kommer vi samtidigt att plantera normen igen hos små
barn som kanske inte upptäckt detta ännu. Genom att prata om det som avviker förstärker vi det också.
Därför rör sig frågorna snarare om känslor och hur de upplevs än vilka känslor som passar när och var.
Och vissa frågor uppmanar vi pedagogen att endast lyfta om barnen själva tar upp det temat.
L
E
P
M
E
X
Att ifrågasätta normen
I ett normkritiskt perspektiv är syftet att i lika stor utsträckning rikta frågor till normen som till det som
avviker. Det vanliga är annars att rikta strålkastaren mot det avvikande. Handledningarna ska
alltså bredda och inkludera, och snarare indirekt ge utrymme åt det som sällan får plats.
Det normmedvetna perspektivet i valet av frågor gör också att nya frågor kommer att
ställas till barnen, frågor som för den vuxne (och för barnen) kanske kan tyckas
konstiga givet dagens norm. En fråga som handlar om vilken klänning ett barn
skulle vilja ha kan vid en första anblick ses som riktad till flickor. Men poängen
är att det är viktigt att alla barn får den frågan, både flickor och pojkar, så att inte
könet står i vägen för vilka kläder en vill ha på sig. Som pedagog är det därför
viktigt att gå bortom det som är idag och ställa frågorna till pojkar såväl som
flickor. Kanske en pojke säger: ”Men jag kan ju inte ha klänning, det är bara tjejer
som har” och då kan pedagogen svara: ”Ja, så kan det vara, men det finns också
både män och killar som gillar att ha på sig kjol. Förr i tiden trodde en också att flickor inte skulle få ha
byxor. Men idag kan både flickor och pojkar välja byxor. Om du skulle få välja en färg eller typ av
klänning, vilken skulle det vara?” Genom att lyfta frågan på det här sättet och prata om pojkar som
också gillar klänning kan barnen själva börja reflektera över denna gränsdragning, att flickor kan ha
både klänning och byxa medan pojkar främst har byxa.
E
INSIKTSRUTOR OCH FAKTARUTOR TILL PEDAGOGER
i a a natt
er ör kratt
nnar anna ka
b i r en b ta
u
n r a in n a
nnare
a
u
nnin
tan ura te ubbe
et kan bara inte
ur
i
cka
br r rna
ten c tan e
r ö a e
på
en
ivs
att
ligt
m skr
g so lt natur mo ig
e,
entin är he
a sig
s ing
et
rivan ti fier
finn
an
är
t att
i en
” et
är ut
som
att har lek
n
e
ätt
s.”
e.
näsa en t
-åring n es
et är pfinnan . in
r se
e
up
sake er .
t
h
er
oc
äl
som pfinn
a, för
up
me
hon
Sann
t e
ki er a b
art it br r
ter
a ar a a
a a iten
t r
i r
e tra ar ar
b nu r r t
nki
rati
a
kn e
kn b
i
ran i
a t a a a
e en
enne b atte re nb
ai
öt ur t rn a i
a ti a i bu
i
ör ikti tark
a
Här kommer Uppfinn
arJohan
t nker
e
”J
Jo
ha ag
nn
Ja
ty
g tr a fö cker
or
r
lär
at ho om
sig t Sten n är Upp
finn
sm
up
pfi och art
ar
Elvi nna Stan och av
n,
ro
6 år he ley oc lig
.
nn
.
e!” kså
nn
ri tine a nu
n&
i a e e
ISBN 978-91-858
& inö
ut
er e
ckr in
i e t er
e
re
böt
ut
e
te
ba
rn
45-67-5
9 789185 845675
na
Med insiktsrutorna riktar vi oss till dig som vuxen. Vi tänker att de dels ger ökad kunskap om
genus och mångfaldsfrågor i barnboksvärlden och dels ger underlag för nya och breddade
samtal med barnen. Ibland, när det är lämpligt, jobbar vi också med rena faktarutor, som till
exempel faktarutorna om uppfinningar i handledningarna som tillhör böckerna om UppfinnarJohanna. I motsats till det normmedvetna perspektivet i frågorna som riktar sig till barnen är
insiktsrutorna en beskrivning av hur det ser ut idag. Det blir alltså en upprepning av normen
snarare än ett normmedvetet ifrågasättande. Detta eftersom insiktsrutorna finns för att skapa medvetenhet hos
pedagogen.Vårt mål är att insiktsrutorna ska tillföra kunskap medan de normkritiska frågorna ska vidga normen och
skapa en självklar självreflektion och acceptans för olikheter.
FÖRLAG AB
Med hopp om nytta och nöje i arbetet med våra böcker!
Marie Tomicic, Karin Salmson och Malin Österman
K
MAT LOK
D
de
san
lä
M TI
Å
FÖR V
RA
t
ar
llb
Hå
RA
LI
T
K
PS. Det här är den första versionen av våra handledningar och vi tar tacksamt emot tankar och synpukter från dig som pedagog.
BAR NS
F
Vår miljö är viktig. Vi trycker endast på FSC-märkt
papper på tryckerier i vår geografiska närhet.
OLIKA förlag AB, Westmansgatan 37, 582 16 Linköping
[email protected], 0708-622808
böcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter!
www.olika.nu
“Förskolan ska
uppmuntra och stärka
barns medkänsla och
inlevelse i andra
människors situation.”
Lpfö 98
Handledning till
Cirkus Bestivus
L
E
P
av författaren Andreas Palmaer och illustratören Per Gustavsson
SYFTE
M
E
X
Att tillsammans med barnen samtala kring och
reflektera över: den egna viljan, att vara sig själv,
hjälpsamhet, yrken och färdigheter.
E
FRÅGOR OM EGEN VILJA OCH HJÄLPSAMHET
1. I boken gör artisterna ibland saker som de inte vill, som lejontämjaren som är rädd för lejonen.
Eller Beata som slukar böcker. Har det hänt att du gjort saker du inte vill? Hur kändes det? Varför
blev det så? Hur skulle du göra om du var Leo Lejontämjare och var rädd för lejonen? Har du försökt att få någon annan att göra något som den inte vill? Hur kändes det? Varför blev det så?
3. Ibland är det svårt att veta vad en vill. För att ta reda på det kan en försöka att känna efter hur det
känns i magen. Men hur går det till? Var brukar det kännas i kroppen när det är något du inte vill
göra? Varför är det viktigt att lyssna på vad andra vill? Kan du märka på någon vad den vill och inte
vill även om den inte säger något?
Övning: Gör rollspel med barnen. Låt dem visa med kroppspråk och minspel om de vill eller inte vill
något. Alla andra gissar. ”Kan ni se på mig om jag vill eller inte nu?” Det tränar barnen i att förstå och
tolka både egna och andras känslor.
4. I boken hjälper Beata sina vänner på cirkusen med en idé om att alla ska göra det som de är bäst
på. Har du hjälpt någon person, en kompis eller en vuxen någon gång? Hur kändes det? Har du bett
om hjälp någon gång? Vad hände då? Har du sett vuxna hjälpa andra vuxna, kanske någon förälder
eller någon släkting? Vad hjälpte de till med då? Vem hjälper gamla människor som behöver hjälp
med att laga mat? Vem hjälper barn när föräldrar är på jobbet? Vem hjälper till så att det finns vägar
att åka på? Varifrån kommer pengarna till det? Kan ni komma på fler tillfällen där människor hjälps
åt, hemma eller någon annanstans? Hur hjälps ni åt på förskolan?
Kopieringsförbud. Handledningen är skyddad av lagen om upphovsrätt.
2. I boken kanske Beata bokslukare hade försökt att säga nej, att hon inte ville sluka böcker. Ibland
kan det vara så att ens nej inte når fram, inte lyssnas på. Vad ska en göra då?
Övning: Visa barnen hur de kan använda kroppen för att säga nej. De kan sträcka ut handen framför sig
och säga Nej! eller Stopp! med kraft. Genom att använda kroppen får de tillgång till mer än rösten. Det
är ett tillfälle för alla att få prova och lära sig hur en kan säga nej med hela kroppen.
Version 1.0
FRÅGOR OM YRKEN OCH FÄRDIGHETER
1. Om du fick vara någon i boken, vem skulle du då vilja vara? Varför? Vad är det bästa med den
personen? Vilka sorters artister brukar det finnas på en cirkus? Vilka mer jobbar på en cirkus tror du?
L
E
P
2. De flesta som jobbar på cirkus reser runt med den och bor i husvagn. Hur tror du det skulle vara?
Vad skulle vara roligt? Vad skulle vara jobbigt?
3. Frida i boken är väldigt stark! Känner du någon som är stark? I vilka yrken måste en vara stark tror
du? Tror du pedagoger måste vara starka som lyfter barn? Tror du att en måste vara stark för att vara
den som städar? Tror du att en måste vara stark för att flyga ett flygplan? Tror du att en måste vara
stark för att vara statsminister?
M
E
X
4. I boken visar det sig att Frida är stark och bra på att lyfta och att Leo är smidig
och bättre på att gå på lina än att tämja lejon. Vad är det som gör att de inte
fick göra dessa saker från början tror du? Finns det något som du inte får
göra idag som du tror att du skulle tycka vara roligt? Som du tror att du
skulle vara bra på?
E
5. Vad vill du bli när du blir stor? Är det något du tycker är speciellt
roligt som du tänker att du får göra i det yrket? Är det något du tycker
att du är bra på som du får göra i det yrket?
(Läs gärna boken Vad vill du bli när du blir stor? för att vidga barnens
perspektiv på vilka yrken som en kan jobba med.)
OM YRKEN OCH KÖNSROLLER
Så här berättar författaren om arbetet med boken:
”- Jo, vi har ju alltså en genusvinkel här på förlaget och vi vill gärna att cirkusdirektören är en kvinna. Går det att
ändra på det?
Va? Näe. Jag sitter med luren i handen. Det känns fel på nått sätt. Nej! Nånstans måste en dra en gräns. Vi låter
saken vara och bestämmer oss för att höras i nästa vecka. Den helgen leker jag hotell med min fyraåriga dotter
Line. Bredvid oss sitter Isak som river sönder ett Legotorn. Jag är gäst på hotellet och Line bäddar om mig, det är
toppklass på hotellet faktiskt.
- Vi måste ha någon som bestämmer på hotellet, säger Line.
- Du kan väl vara direktör, säger jag.
- Neeej, det går ju inte.
Line skrattar så hon kiknar. Isak får vara direktör. Hon pekar på sin tvåårige bror som nu försöker bygga upp
Legotornet utan större framgång. Han känns inte som någon särskilt seriös hotelldirektör i nuläget.
- Men … varför kan inte du vara direktör? frågar jag.
- Jag är ju tjej och Isak är kille.
Hon tittar på mig som om jag är dum i huvudet.”
K
MAT LOK
D
de
san
lä
M TI
Å
FÖR V
RA
t
ar
llb
Hå
RA
LI
T
K
Barns uppgift och talang är att observera omvärlden, lära av den och härma den. De ser att det främst är kvinnor som
har omsorgsgivande arbeten, som på förskolan eller i de lägre klasserna i skolan. De ser att i tidningen är det männen
som är med i kostym och med viktig min. För att såväl kvinnor som män, flickor som pojkar, ska känna att de kan visa
både omsorg och vara med och bestämma, är det viktigt att visa en variation av förebilder för barnen.
I Cirkus Bestivus finns män som visar rädsla och kvinnor som är starka, och hjälten är den smarta Beata. Genom att
bryta traditionella bilder av vad det är att vara kvinna och vad det är att vara man kan vi skapa större handlingsutrymme för både flickor och pojkar.
BAR NS
F
Vår miljö är viktig. Vi trycker endast på FSC-märkt
papper på tryckerier i vår geografiska närhet.
OLIKA förlag AB, Westmansgatan 37, 582 16 Linköping
[email protected], 0708-622808
böcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter!
www.olika.nu