Transcript Klicka här för att läsa!

Resan hit M M X V Sfi / svenska som andraspråk
En vinnande känsla
för språk
Att vara illitterat är inget
permanent tillstånd.
Intervju med Tiia Ojala Text Siljastina Rönnkvist Foto Juliana Wiklund
tog jag hjälp av en elev när vi tillsammans med en illustratör skulle åskådliggöra berättelserna. Jag märkte
nämligen att vissa saker i bilderna lätt
kunde bli feltolkade eller förvirrande
för nyanlända, detaljer som vi andra
kanske inte tänker på.
Tiia Ojala är läroboksförfattare, förstelärare
i svenska som andraspråk
och nybliven vinnare
av 2014 års debutantpris
”Lärkungen”. För henne
är språk och kunskap
de viktigaste nycklarna
till lärande och hon
brinner för arbetet med
nyan­ländas situation
inom skolan.
Vilka är de största utmaningarna?
– Unga och vuxna som aldrig har
gått i skolan har andra tankesätt
och är tvungna att leva i en väldigt
konkret värld, jämfört med oss andra.
Eftersom de inte kan läsa eller skriva
behöver de en annan strategi för att
kunna tolka världen och ta sig fram.
Många elever utan skolbakgrund
kommer från länder som Afghanistan,
Somalia och Irak. När de får möjligheten att lära sig läsa och skriva
förändras deras värld, och det är
något underbart att få vara med om.
Processen tar tid, och det måste den
få göra.
tt Tiia Ojala är
en engagerad
person som hittat
rätt i sitt yrkesval
råder det ingen
tvekan om. Vi ses
över en kopp te en grå höstdag för att
prata om hennes läroböcker, arbetet
med alfa­betisering och utmaningarna
kring undervisningen i svenska för
invandrare.
Stort grattis till 2014 års
debutantpris ”Lärkungen”!
– Tack, det känns fantastiskt kul. Jag är
väldigt glad och stolt! Det är lite extra
kul att de i motiveringen lyft just elevperspektivet och att böckerna bidrar
till engagemang och läslust hos de
ovana läsarna.
Berätta om dina läroböcker i
serien ”Resan hit”.
– Upprinnelsen till böckerna är mina
elevers egna berättelser. Ända sedan
jag började som SFI-lärare har jag
6
Hur trivdes du som SFI-lärare?
– Jättebra. Det var fantastiskt att få
möta vuxna med helt olika bakgrund
och berättelser. Gruppdynamiken
förändrades hela tiden, vilket ju är
naturligt med tanke på den kontinuerliga intagningen. Att det ledde till
en språklig spridning i klassrummet
tyckte jag bara var positivt. Det blir
helt annan typ av lärande. Allt är så
individuellt, inte minst med tanke på
de nyanländas bagage av erfarenheter.
varit fascinerad av att höra dem
berätta om sin bakgrund och om
resan till Sverige. Jag skrev böckerna
eftersom jag tyckte att det saknades
bra läroböcker för alfabetisering, de
som fanns kändes faktiskt lite livlösa
och infantiliserande.
Känner du dig nöjd?
– Ja, dels var det väldigt roligt att
skriva böckerna och när jag väl
testade dem i klassrummet på mina
elever kände jag direkt att ”nu hände
något”, ämnena väckte engagemang.
Berättelserna i böckerna tar upp
universella ämnen som kärlek, och det
har alla en åsikt om, oavsett bakgrund
och språk. Jag märkte att böckerna
fungerade, språket hos mina elever
utvecklades på ett positivt sätt och
det var fantastiskt kul att få uppleva.
Du deltog även i ett projekt
med kvinnor från Somalia.
Berätta om det.
– Nyckeln till att komma in i arbetslivet är kommunikation. I projektet fick
kvinnorna chansen att träffa yrkesverksamma och via modersmålsstöd
ställa frågor till bl.a. barnmorskor och
poliser om deras respektive yrken.
Syftet var att ge dem förståelse för
samhället och snabba upp processen
med språkinlärningen.
Böckerna är rikt illustrerade.
Hur gick tankarna kring det?
– Bildtolkningen är väldigt annorlunda
när man inte har skolbakgrund. Därför
Har du några tips till lärare som
arbetar med nyanlända?
– Nyckeln till undervisningen är språk
och kunskap. Att ta emot de nyanlända
på ett positivt sätt, se och stötta dem
och hela tiden arbeta språkutvecklande, det är det enda som verkligen
fungerar. När de väl har språket, har
de nycklarna till att möta världen.
Tiia Ojala in på livet
Du har arbetat mycket med
alfabetisering. Berätta om
begreppet.
– Alfabetisering handlar om processen
med att lära vuxna och unga vuxna
utan läs- och skrivkunskaper att
avkoda texter samt förstå texterna
de läser. Att vara illitterat är ju inget
permanent tillstånd, vilket är väldigt
hoppfullt. Det går att i vuxen ålder lära
sig läsa, med rätt metod.
– Vi hade även kurser i simträning,
där de lärde sig flyta och att våga
släppa taget. När man kommer från
landsbygden i exempelvis Somalia
till en storstad i Sverige, känner man
sig väldigt vilsen. Det är mycket nytt
att lära sig; språket, förståelse för
samhället och praktiska saker som att
lära sig simma.
BAKGRUND Magister i svenska
som andraspråk, tyska och
lingvistik vid universitet i
Sverige. Har arbetat som SFIlärare och med språkintroduktion för gymnasieåldern.
FAMILJ Man och två barn, 3 år
och 8 år. Barnen är tvåspråkiga, ”att ha flera språk ger
ett rikare liv”.
JUST NU Arbetar som förste­
lärare i svenska som andraspråk i grundskolan i Hovsjö,
Södertälje. Undervisar nyanlända i en introduktionsgrupp.
FRAMTIDEN Fortsätta att
skriva läroböcker och på­verka nyanländas situation.
FRITID Umgås med familj och
vänner. Gillar att resa och
älskar i synnerhet Västafrika.
För två år sen bodde hon
med några andra kvinnor i en
hydda i Gambia – en underbar upplevelse.
Årets debutantpris
Lärkungen 2014 tilldelas
Tiia Ojala
Med sitt omfattande läromedelspaket Resan hit, ett SFI-material
för elever med bristfällig skolbakgrund,
ser vi Tiia Ojala som en värdig vinnare
av Lärkungepriset. Hennes lättlästa
texter har ett elev­p erspektiv, vilket kan
skapa igenkännande glädje och bidra
till engagemang och läslust hos ovana
läsare. Dessutom bidrar böckerna
till att förståelse och tolerans för
nyanlända elevers erfarenheter och
livssituation kan öka på svenska skolor.
Du är själv född och uppvuxen
i Finland. Berätta lite om
din bakgrund.
– Jag läste som alla andra finländare
svenska i skolan, och jag tyckte verkligen om det. Att jag dessutom hade
två fantastiska lärare som både inspirerade mig på olika sätt, lade grunden
för mitt språkintresse. Den ene av dem
hade bott perioder i Afrika och berättelserna därifrån fascinerade mig och
kom att prägla mitt yrkesval.
Hur var det att komma till Sverige?
– Jag tyckte att det var svårt trots att
jag kunde språket och kom från en
liknande kultur. Jag var inte beredd
på var vilken tid det skulle ta att få
svenska vänner. Jag försökte verkligen, men det tog flera år innan jag
kände att jag började landa och få
kontakt med svenskar. Om det var så
svårt för mig, hur ska det då inte vara
för nyanlända från övriga delar av
världen, med språksvårigheter och
från en helt annan kultur? Det är lätt
att ge upp och bara umgås med sina
landsmän.
Hur tycker du mottagandet av
nyanlända fungerar idag?
– Alla nyanlända, barn som vuxna,
måste få det bättre här. Jag tycker inte
att det finns tillräckliga kunskaper i
vårt samhälle när vi tar emot dem. Och
alla vuxna jag mött som kommit hit
som nyanlända säger samma sak:
”Vi vill inte ligga till last, vi vill ha ett
arbete”. Att mottagandet blir så
planerat och bra som möjligt, är helt
avgörande för deras framtid här i
Sverige.
Sveriges Läromedelsförfattares
Förbund i motiveringen för
Läromedelsförfattarpriset
Årets debutant
Sanoma Utbildning 2015 7