Transcript Forskning om nyanlända i FBK klass - Jenny

Nyanlända och lärande elevröster om delaktighet och
kunskapsutveckling
Jenny Nilsson
20 maj 2014
Bakgrund
•
•
•
•
•
•
•
•
Några ord om mig och forskningsprojektet jag ingår i
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet (2011-2014) baserat på SU
Tvärvetenskaplig inriktning
3 kommuner av olika storlek (S,M, L-skolan), fokus på elever i års 8-9
Tre nedslag under ett års tid – möjlighet till uppföljning från åttan till
nian, nian till gymnasiet
Deltagande observation och intervjuer
Hur upplever de nyanlända eleverna tiden i och förflyttningen mellan
förberedelseklass och ordinarie klass, med fokus på förutsättningar för
delaktighet och lärande?
Syfte: Att genom elevernas egna upplevelser belysa nyanländas sociala
och pedagogiska villkor i grundskolan
Upplägg
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Översikt över internationell forskning
Översikt över svensk forskning
Definition och presentation av målgruppen
Upplevelser av FBK
Relationen FBK/ordinarie klass
Upplevelser av ordinarie klass
Bryggor i övergången
Tid och ålder
Tillvaro på marginalen
’Samma sak igen’– om språkintroduktion
Analys och slutsatser
Översikt över den
internationella forskningen
•
•
•
•
•
Olika länder, olika definitioner av de nyanlända
Generellt underbeforskat och underteoretiserat
Hälsa och språkfokus har dominerat - enligt Rutter (2006, s.4) är 76%
av all forskning om flyktingbarn psykologiska studier om trauma och
PTSD
Lite om flyktingbarnens utbildningserfarenheter (Hek, 2005)
Olika mottagningssystem, men liknande problematik uppmärksammas
och liknande lösningar förordas:
•
•
•
•
•
Förberedelseklasser: Segregation och integration
Frånvaro av samlade policygrepp
Behovet av utbildade lärare
Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i klassrummet
Samverkan med det omgivande samhället
Översikt över den svenska
forskningen
•
•
•
•
•
•
•
Olika kommuner med olika modeller - svårt att tala om ett system
Bristande underlag - svårt att säga vad ”den svenska forskningen har
kommit fram till”. FBK-klasser vs ordinarie klasser?
Parszyk (1999) - betydelsen av en positiv attityd till flerspråkighet
Runfors (2003) - brist- och normalitetstänkande i skolan: elever med
invandrarbakgrund pekas ut som avvikande och bristfälliga
Det som beröms är de berörda lärarnas kompetens, entusiasm och vilja
att hjälpa eleverna in i den svenska skolan
Stabilare forskningsläge gällande skolprestationer: elever som
invandrar efter årskurs 3 i grundskolan har svårt att hinna i kapp sina
Sverigefödda jämnåriga
Den ojämna spridningen av de nyanlända lämnar avtryck i vissa skolors
samlade prestationer
Vilka är de nyanlända i
forskningsprojektet?
•
•
•
•
•
•
22 elever (12 flickor, 10 pojkar), födda 1995-97, från Irak, Afghanistan,
Vietnam, Thailand, Egypten, Uganda, Algeriet, Somalia, Gambia, Peru
och Ryssland
Från 0 år i skolan – fullständig skolbakgrund
Vistelsegrund: uppehållstillstånd (flyktingar, anhöriga) och asylsökande
(ett antal ensamkommande)
Ankomst till Sverige: 2009 07 – 2011 09
1-6 terminer i FBK – medeltal: 3 terminer
Övergång till ordinarie klass: varierande tillgång till ”ämnessvenska”
och studiehandledning
Upplevelser av FBK
•
•
•
•
•
•
Social trygghet: en plats att ”vila på”, vänner och tillitsfull kontakt med
lärare, frihet att vara som man vill
Ex: I FBK vill man läsa högt, får applåder
Möjlighet att lära sig svenska: ”gav basen i pyramiden” - läraren kan
förklara så att man förstår men saknar möjligheter att tala svenska i
sociala kontakter. Svenskan ses som villkor för att komma vidare.
Inte alltid tillräckligt utmanande: olika åldrar och olika nivåer, i hög
grad individuellt arbete
Saknar andra ämnen som behövs för att komma vidare, glömde det de
hade lärt sig, ej möjlighet att få betyg på samma sätt
Lägre status: ”Skämmigt att gå i FK – ”att man inte kan något”, ”är man
kvar för länge tror andra att ens hjärna inte fungerar”
Relationen FBK / Ordinarie
klass
•
•
•
•
•
Upplevd distans/gränsdragning – ”de (andra eleverna på skolan) får
inte komma hit, vet inte varför”, ”skulle vilja träffa dem”
Upplevd särbehandling - (ej laptop, ej idrott, maten tar slut)
Kodat: invandrare/svensk; riktig/oriktig; vanlig/ovanlig - upplevt
underläge
FBK bra som förberedelse – men vill vidare till ordinarie, för att bli
”som alla andra” - komma till den ”riktiga skolan/klassen” – ”inte vara
mindre än dom”
Kunskapen i svenska – prestige i hur snabbt man går fram, kommer ut i
ord verksamhet
Mike i M-skolan: ”Jag vill vara i hemskolan
som alla andra elever”
Upplevelser av ordinarie klass
•
•
•
•
Svenskan ses som ett inträdesvillkor, samtidigt uttryck för tro på att
man lär svenska av att vara i en ’svensk’ klass
Idealiserad bild av ordinarie klass innan övergång men visar sig vara
svårare än man trodde – eleverna beskriver oro, nervositet, rädsla,
blyghet för att prata
Mindre social trygghet - grupperingar, killar som retas, lärare säger
inte alltid ifrån, ensamhet, ordningsproblem, ”trodde alla var snälla
här”, ”trycker ner de nya som kommer, gör att det är svårt att
koncentrera sig på att lära sig”
Osäkra situationer – korridoren, matsalen, idrott, läsa något inför
klassen
Farideh i M-skolan:
Lilian i S-skolan 1a intervjun:
Det blev inte som jag tänkte. Ja.
Nej.
Det är inte… lika vad jag tänkte att det
kommer bli här. Jag trodde det var annorlunda
än [förberedelseklass]. Det är det men inte
som [förberedelseklass]. Det är…värre tror
jag.
På vilket sätt, förklara
Jag
vet
inte.
Ämnena
är
svåra
och
klassrummet…på eleverna typ dom alltså
dissar varandra, inte pratar. Alltså alla är inte
kompisar typ så. Det finns flera grupp och jag
gillar inte, typ nåt sånt. Det är inte samma sak
som [värdskolan] och hit, [förberedeleklass]
och hit. [Förberedelseklass] var alla…det fanns
ingen grupp grupp typ så. Alla hade grupp
tillsammans, ingen dissade varandra. Här finns
det flera…elever som inte gillar varandra.
Mmm. Och hur är dom mot dig eleverna?
Eh…eh några retas ibland. Men ändå jag skiter
i, jag lyssnar inte på dom. Aa .
Ja
men
då
undrar
jag,
hur
trivs
du i
[förberedelseklassen]?
Det känns som att jag förlorar hjärtat när jag
kommer till [förberedelseklassen], jag är så glad,
jag känner på en lättnad, och jag känner väldigt
skönt att komma dit, klass.
Och när jag går till andra klassen, då känner jag
som om jag sitter på glöden. Inte en stol utan det
känns som om det brinner, trivs inte så bra.
Nej.
Det känns som om jag försöker, jag försöker
kämpa på för att kunna lära mig språket, för att
kunna umgås med dom så, men jag vet inte riktigt,
för jag tycker inte att det går, det går inte så som
jag vill.
Angelina i S-skolan:
Välkommen till Sverige, du
kommer och lära dig
svenska, och det är
jättesvårt, jättejobbigt
med eleverna
2a intervjun:
Mmm, om du får välja tre ord för att beskriva hur
det är eh när du går till den stora klassen, eller när
du är i den stora klassen, vilka skulle det vara?
Vad ska jag göra, rädd, vad kommer jag och…
prestera.
Tack, ja va bra. För då får man en känsla för vad
du känner eller tänker när du är där.
Och om du skulle välja tre ord för hur det är i
[förberedelseklass], vad skulle det vara för ord?
Vila, har frihet, kan göra vad man vill, man är inte
bunden, och har kompisar i klassen, att man
känner att man har någon, att man inte är ensam.
Mmm. Är det nåt som har förändrats i skolan sen
vi träffades sist, eller hur har skolsituationen
förändrats?
Jag har förändrats, inte dom.
Forts. Ordinarie klass
•
•
•
•
•
•
Stor omställning pedagogiskt– svårare undervisning, lärare som inte
alltid kan förklara så att man förstår, ”lärare pratar fort, många ord
som man inte förstår” – efterfrågar ordentliga genomgångar
Om man inte följer med i undervisningen–trötthet ”vill bara sova” (cf.
Parzyk, 1999)
Strategier: titta på andra, översätta själv, fråga FK-lärare
Samtidigt erbjuder ordinarie klass fler möjligheter – där man ”bör
vara” för att visa att man tillhör, fler ämnen, möjlighet att få betyg,
utvecklas snabbt, lär sig mycket, möjlighet att tala med svensktalande
Bra med succesiv övergång i starka ämnen
Ses som en tröskel att ta sig över – inte alla som vill gå över när de
förstår vad det innebär - ”trodde aldrig jag skulle klara det, kunde
ingenting, fattade ingenting om de inte hjälpte mkt”
Shakar i M-skolan:
Nackdelen
i
[förberedelseklass] är att
dom läser bara tre ämnen
och vad heter det, aa så är
det, men om man läser vad
heter det i [hemskolan] här,
då får man, alltså man har
16 ämnen. Då kan man få
höra mer svenska språket,
istället
för
där
i
[förberedelseklass]. Då kan
man få lära sig bättre
svenska.
Eller
här
alla
eleverna
pratar
svenska
men där kanske två elever
som kommer i samma land,
dom pratar på vad heter det
sitt språk. Här man är
tvungen att prata svenska.
Ali i L-skolan:
Om
dom
förklarar
mycket,
jag
förstår
mycket. Dom förklarar
ingenting, jag förstår
ingenting.
Ja precis, man måste
förklara…mmm.
Till exempel, till exempel
en bil som kör till
exempel, 40 eller 50
hastigheten. Och en kör
40– det är inte samma.
Till exempel de andra
elever dom född här,
dom går i skolan 9 år. Vi
går till exempel…eh 2 år.
Sen läraren använder
samma hastighet. Det
går
inte
samma
hastighet
hela
tiden.
Förstår du?
Ali i L-skolan:
När jag sitter till
exempel i svenska
lektionen eller engelska,
jag känner dåligt. För jag
fattar inte mycket. Jag
förstår inte mycket. Det
är jättejobbigt. Min
hjärna snabbt…trött. Vad
heter det. Trött. Snabbt.
Jag somnar snabbt.
”Att hinna med och hålla
takten”
•
•
•
•
Många placeras ner systematiskt för att ”hinna ikapp”.
Känsligt att inte vara med jämnåriga - vikten av åldersadekvat
placering (cf. Bliding, 2004– ålder kan användas som resurs för social
exkludering)
Uttryck för stress kopplat till ålder – vill hålla takten med jämnåriga,
hinna över till ordinarie system och gymnasiet utan att bli överåriga
”Hinner kanske aldrig med de i min ålder” (Cf. Allen 2006)
Tillvaro på marginalen
•
•
•
•
•
•
Placering i klassrummet – sidorna, längst fram, längst bak, ofta
ensamma
Tyst tillvaro – vågar inte alltid ställa frågor, vill inte visa att man inte
förstår
Tona ner allt som är utmärkande (modersmålet, namn)
Bristparadim som även dominerar elevernas tänkande – ”tänkte att jag
inte kunde någonting, att de var duktigare än mig”
Ens eget ansvar att lära sig språket osv. - skyller sig själv för
misslyckande
Relationen social utveckling-kunskapsutveckling (exemplet med Lilian)
Bryggor i övergång
•
•
•
•
•
Olika grad av ”bryggor” i övergång: L-skolan använder profiltid och
språkval för ”ämnessvenska”, nybörjarengelska, anpassad
studiehandledning, lovskola
Extra resurser värdefulla men nyanlända blandas med elever med
andra svårigheter – belastning på ordinarie verksamhet riskerar att
göra att stödet till nyanlända urvattnas
Eleverna satsar mycket egen tid (lovskola, läxhjälp 4 ggr/vecka) - ”får
jobba hårdare än andra”
Studiehandledning värdesätts när det finns och önskas när det inte
finns – ”behövs när svenskan inte räcker till”
Sociala bryggor – lärares möjlighet att styra t.ex. gruppindelning,
vikten av att redan ’känna någon’
”Samma sak igen” – om
språkintroduktion
•
•
•
•
•
•
Efter två års fältarbete – endast fyra som kommit in på nationellt
program
Språkintroduktion beskrivs som ”samma sak igen”
”Ingen vill gå till IVIK [språkintroduktion] , det är som FBK – förbereder
för att gå vidare, man skäms för det, att man inte kan något”;
”förbereder för att vara som de andra – genom språket”, lärare
beskriver det som ett ”rött skynke”
Inte ”riktigt” eller ”vanligt” gymnasium– mål att komma vidare till
riktigt gymnasium, saknar kontakt med svensktalande
Samtidigt möjlighet att följa sin åldersgrupp, framtidsplaner klarnar
Stor variation mellan skolorna – när det gäller möjlighet att få tillgång
till alla grundskoleämnen och läsa för betyg
Forts. språkintro
•
•
•
•
•
•
•
Hög grad av isolering från övriga gymnasiet – enstaka exempel på
programöverskridande studier
Än längre avstånd till det ordinarie systemet - fysiskt, ämnesmässigt,
tempomässigt
Heterogen grupp – olika nivåer – hög grad av individuellt arbete
Långsamt tempo trots stress hos eleverna –risk att tappa
motivationen, ”det är ett helt språk som man ska lära sig”, vill ej bli
överårig och hamna på Komvux
Ibland upplevs stor kontrast mot FBKs sammanhållna verklighet
Övergång innebär möjlighet att byta identitet (orientera sig mot
skolan/utbildning och/eller det sociala)
Mkt prat om val av olika skolor, att byta till något bättre ryktesspridning ang. vissa skolor, kompisar spelar roll
Språkideologiska dilemman
•
•
•
•
•
•
Spektrum mellan monolingvistisk norm (”här är det svenska som
pratas”) till att uppmuntra flerspråkighet
Skolan reflekterar samhällets normer – ”språket (svenskan) är nyckeln
till integration” -nyanlända blir till symboler för invandrare generellt,
språksvårigheter får fungera som metaforer för problem i samspelet
mellan människor (Parszyk, 1999)
Elevernas inställning återspeglar dessa språkideologiska dilemman
Status att prata svenska (”som en riktig svensk”) och vara duktig i
skolan, språket villkoret för att gå vidare, klara sig i samhället – knutet
till självkänsla, ”måste kunna språket för att bli respekterad”
Också vikten av att få prata sitt modersmålet - källa till konflikt i alla
tre skolorna, laddat i både FBK och ordinarie klass
Modersmålet -pedagogisk resurs men kan användas för att utestänga
Förberedelseklass – en liminal
plats?
•
•
•
•
Social trygghet och pedagogisk kvalitet men upplevelse av åtskillnad
och isolering i relation till övriga skolan (socialt, organisatoriskt,
pedagogiskt och geografisk)
Hos både lärare och elever
Tröskel att ta sig över – språket framstår som inträdesvillkor men vid
närmare anblick framträder andra villkor – socialt och pedagogisk
liminalitet även efter övergång?
Vems är ansvaret för nyanlända elevers inkludering?
•
•
•
•
Individen – resonemang kring användning av modersmålet
FK klassen – läraren tar ansvar även efter övergång
Vissa geo. områden som får ta ansvar för nyanlända
Kontexten spelar roll!
Övergången=den svaga länken
•
•
•
•
Övergång till ordinarie klasser är den svaga länken både när det gäller:
• Social delaktighet – eleverna upplever sig ofta isolerade från sina
klasskamrater
• Kunskapsutveckling – stort hopp, lite individuellt stöd
• Behov av parallellt stöd – studiehandledning på modersmålet samt
‘ämnessvenska’!
Elevens egen förmåga att möta skolans krav får stor betydelse (t.ex.
hemförhållanden, familjens erfarenhet av studier, skolbakgrund, måloch rättighetsmedvetenheten) (cf. Parzyk 1999)
För att övergång ska bli något annat än bara fysisk förflyttning – krävs
en strategi? Verklig inkludering kräver något mer? Hur ska eleverna bli
allas ansvar?
Nyanlända elever ställer krav på flexibilitet i systemet – t.ex. språkintro
Strukturer i den svenska skolan
påverkar
•
•
•
•
•
•
Skolsituationen handlar också om de strukturer och hierarkier som
eleverna möter– normer som gör dem ‘exkluderbara’
I kontakt med den svenska skolan upplever vissa nyanlända elever sig
som tillhörande gruppen ’invandrare’ – placerar dem längst ner i
skolans statushierarki och står för begränsade framtida möjligheter
Från bondmentalitet – intolerans – rasistiska tendenser – lärarnas
förklaring till inställning till nyanlända i S-skolan
Förhandling av mikrorelationer återspeglar strukturella maktrelationer
(de los Reyes 2007)
Språkkunskaper sammanblandas med ämneskunskaper; elever
hamnar i stereotypa kategorier; trakasserier; flickor med sjal utsatta
Ofta en icke-fråga hos skolpersonal men inte hos eleverna och/eller
föräldrarna (Cf. Sawyer & Kamali 2006; Wigg 2008; Cederberg 2006)
Tack för mig!
 Frågor?
 Kontakt:
Jenny Nilsson, doktorand vid Stockholms universitet
[email protected]
Tel: 0735-821672