Transcript "Nyanlända och lärande"

Sociologiska institutionen
Nyanlända och lärande
- En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan
Nihad Bunar
Docent i sociologi, Stockholms universitet
[email protected]
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Uppdrag
•
Att sammanställa den svenska och till viss del den internationella
forskningen om nyanlända elever,
•
Enbart den akademiska forskningen,
•
Ca 4 månader,
•
Uppdraget redovisas i en rapport (implikationer för svensk
forskning).
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Syfte
• Syftet med forskningsöversikten är att i första hand kartlägga och
diskutera den akademiska forskningen om nyanlända elever i
Sverige samt att identifiera kunskapsluckor i forskningen om
dessa elever.
• Syftet är också att kartlägga och diskutera en del av den
akademiska forskningen om nyanlända elever i ett internationellt
perspektiv.
• Översikten har också uppmärksammat studier som ibland direkt
och ibland indirekt har berört frågan om de nyanlända genom
diskussioner om relationer med lärare och föräldrar med utländsk
bakgrund, assimilation, diskriminering, modersmålsundervisning,
handledning på elevernas modersmål, svenska som andra språk
mm.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Med nyanlända elever i denna forskningsöversikt avser jag
elever som:
• Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och,
• Saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett
skolbakgrund i övrigt och,
• Kommer till grund- eller gymnasieskolan strax före sin skolstart
eller under sin skoltid, oavsett om de går i basklass,
förberedelseklass och IVIK eller är från början fysiskt och
pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Material
• Vetenskapliga publiceringar som böcker, avhandlingar,
institutionsrapporter och artiklar i såväl svenska som internationella
vetenskapliga tidskrifter (sökningen bland annat via Libris, ERIC,
EBCO Host, Diva, Find IT, direkt på universitets- och högskolornas
hemsidor samt via de tillgängliga publikationernas litteraturlistor)
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Den svenska forskningen om nyanlända – några huvudsakliga
slutsatser
•
Olika kommuner har olika modeller så det är svårt att tala om ett system.
•
På grund av bristande underlag är det svårt att säga vad ”den svenska forskningen har
kommit fram till” i fråga om mottagningssystemet. Förberedelseklasser eller ordinarie
klasser (vad är segregation och vad är integration?). De intervjuade eleverna är kluvna
(trygghet vs. strävan att tillhöra).
•
Eleverna är aktiva agenter i sitt lärande, många gånger ambitiösa och driftiga, men har
olika förutsättningar.
•
Kritiken riktas mot bristande eller obefintliga policyplaner, mot oklarheter i vilka regler
som styr övergången till ordinarie klasser, mot samarbete mellan olika aktörer inom
skolsystemet, mot bristande närvaro av modersmålslärarna, mot bristande information
till föräldrar, mot skolornas (den övriga personalen) och rektorernas bristande intresse
för utvecklingsfrågor gällande verksamheten för nyanlända, mot mekaniska
språkinlärningsmetoder.
•
Det som beröms är de berörda lärarnas kompetens, entusiasm och viljan att hjälpa
eleverna komma in i den svenska skolkulturen.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
• Vad gäller prestationer är forskningsläget betydligt stabilare: elever
som invandrar efter år 3 i grundskolan har svårt att hinna i kapp
sina Sverigefödda jämnåriga (åldern varierar något beroende på
varifrån eleven kommer vilket kan förutsättas hänger ihop med
föräldrarnas socio-ekonomiska bakgrund).
• Den ojämna spridningen av de nyanlända över kommuner och
skolor lämnar således ett djupt avtryck i vissa skolors samlade
prestationer.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Forskningen som direkt och indirekt berör de nyanlända
1. Modersmålsundervisning och handledning på elevernas
modersmål
a) Urvalet sker på positiva grunder.
b) Motiverade elever, engagerade föräldrar och ett kontinuerligt
deltagande i en strukturerad lärandeform.
c) Största fienden till modersmålets ställning i den svenska skolan
är att det tillskrivs och diskuteras utifrån en instrumentell roll (kan
man lära sig bättre svenska och få bättre betyg i andra ämnen?);
missuppfattningen om att det handlar om inlärning av ett språk
snarare än dess djupare utveckling; och modersmålslärarnas
arbetsvillkor.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
2. Svenska som andra språk
• Den pedagogiska förträffligheten: Innehållet anpassat till barn
som växer upp i miljöer där svenska språket inte är ett naturligt
inslag.
• Det stigmatiserande urvalet: Eleverna anvisas till SVA för att
de inte kan eller inte behärskar något som resten av klassen
kan och behärskar; Ämnet har problem med statusen;
Omgärdas inte sällan av konflikter med föräldrar; Anordnas
inte sällan som stödundervisning.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Den internationella forskningen
• Olika länder, olika definitioner av de nyanlända
• Olika mottagningssystem, men liknande problematik
uppmärksammas och liknande lösningar förordas
• Största diskussionsteman är:
a) Föreberedelseklasser – segregation och integration
b) Frånvaro av samlade policygrepp
c) Behovet av utbildade lärare
d) Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i
klassrummet
e) Samverkan med det omgivande samhället
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Sammanfattning av oftast förekommande rekommendationer i internationell
forskning om mottagandet av nyanlända
•
Ett samlat policygrepp, på nationell såväl som på lokal nivå;
•
en förberedelseklass under en strikt begränsad tidsperiod (6-12 månader);
•
placeringen bygger på en blandning av frivilighetsprincipen och ordentlig information till och
samråd med föräldrarna;
•
klassen är fysiskt placerad i skolbyggnaden;
•
ett mycket nära samverkan med de ordinarie klasserna upprättas från första dagen och
eleverna deltar i aktiviteter som inte kräver en hög kunskapsnivå i majoritetsspråket;
•
en gradvis inkorporering sker i alla ämnen;
•
de nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom
information till de övriga eleverna och deras föräldrar;
•
parallellt med satsningar på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutvecklingen
och närvaro av tvåspråkig personal i såväl förberedelse- som i den ordinarie klassen;
•
de nyanlända får från första dagen två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och en som
delar den nyanlända elevens modersmål;
•
ordentliga läroplaner och läromedel baserade på forskning och annat relevant
kunskapsunderlag;
•
lärarnas fortbildning
•
kontinuerlig uppföljning och utvärdering .
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Implikationer för svensk forskning
• Kunskapsluckor är betydande och därför behövs det:
• Tvärvetenskapliga studier där pedagogiska (didaktiska,
språkvetenskapliga) och samhällsvetenskapliga (sociologi,
statsvetenskap, etnologi) discipliner finns representerade.
• Studier som kombinerar olika metodologiska och teoretiska
perspektiv. I synnerhet deltagande observationer i klassrum och på
skolor där de nyanlända finns samt statistiska analyser av de
nyanländas prestationer kombinerade med analyser av vilka faktorer
som kan ha påverkat prestationerna.
• Internationella jämförande studier där olika aspekter av det svenska
mottagningssystemet (från policyanalyser till klassrumspraktiker och
relationer med det omgivande samhället) systematiskt analyseras
och jämförs med andra länder.
STOCKHOLMS
UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Vidare behövs det särskilt forskning som undersöker följande områden:
•
Noggranna och jämförande analyser av de nuvarande organisatoriska modellerna som tillämpas i
kommunerna (centraliserade vs. de enskilda skolorna), deras funktioner och effekter.
•
Organisationen och innehållet i svenska som andra språk, modersmålsundervisningen och
handledning på modersmål för att förstå dynamiken mellan deras pedagogiska och sociala aspekter.
•
Undersökningar av lärandeprocesser och relationer som uppstår i förberedelseklasser och deras
betydelse för den fortsatta skolkarriären.
•
Undersökningar av hur de nyanländas övergång från förberedelseklasser till ordinarie klasser går till,
pedagogiskt, socialt och organisatoriskt, och med vilka effekter. Särskild hänsyn bör tas till frågor om
informationsdelgivning, men också mobbning, diskriminering och isolering.
•
Den interkulturella pedagogikens möjligheter och begränsningar när det gäller undervisningen av de
nyanlända eleverna.
•
Lärarnas attityder gentemot de nyanlända eleverna och deras föräldrar samt hur dessa påverkar
lärarnas pedagogiska praktiker och kommunikationsmönster.
•
Undersökningar av i vilken grad och på vilket sätt det omgivande samhället med frivilligorganisationer
och föreningar är involverade i skolornas arbete med de nyanlända samt hinder (då samverkan inte
förekommer) och möjligheter (då det förekommer).
•
Friskolesystemets position i relation till frågor om nyanlända liksom undersökningar om hur den
ökande konkurrensen mellan skolorna kan ha påverkat skolornas beredvillighet att ta emot nyanlända
elever.
Sociologiska institutionen
www.sociology.su.se