Transcript Elisabet Näsman, projektledare Stina Fernqvist, doktorand Christina

Sociologiska institutionen
Finns barnfattigdom?
- Att utforska barns sociala och
ekonomisk välfärd i Sverige
Elisabet Näsman
Sociologiska institutionen
Uppsala universitet
|
Olika röster:
Sociologiska institutionen
M: Det kan hända att det är väldigt knapert sista
veckan men då kan jag låna lite av mina
väninnor eller av mina föräldrar i värsta fall.
B: Jag är liksom lite orolig över mamma…
I: Varför då?
B: Varje gång jag ska gå och köpa mjölk så ser
jag att hon bara har en tjugolapp och fem
enkronor…
I: I plånboken?
B: Jaa, så jag är lite orolig. Men annars ska vi
nog klara oss.
R: Det är barn som har det riktigt trassligt, då
handlar det om mat och kläder, det är helt
utslaget på alla områden.
|
Sociologiska institutionen
Projektet:
Ekonomisk utsatthet i barndomen
Elisabet Näsman, projektledare
Stina Fernqvist, doktorand
Christina von Gerber, leg. psykolog
Finansierat av Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS)
Barn, Föräldrar, Skola, Socialtjänst, Länsrätt
|
Sociologiska institutionen
Upplägg








|
Vad är barnfattigdom?
Följder och uppväxtmiljöer
Välfärdstaten syn på fattigdom
Barnperspektiv
Barns perspektiv
Ekonomiskt utsatta barn i skolan
Samverkan skola – socialtjänst
Socialtjänstperspektiv
Sociologiska institutionen
Finns barnfattigdom i Sverige?





|
Fattigdom på ekonomiska och
andra resurser
Absolut fattigdom –
överlevnadsgräns
Relativ fattigdom – varierande
levnadsstandard och normer
Barns - Föräldrars fattigdom
Praktiska val av gränser
Sociologiska institutionen
Risker för barn








|
Fysisk utveckling
Psykisk & fysisk ohälsa, skada, död
Kognitiv utveckling
Skolprestationer
Tillit till sig själva
Social utveckling
Mobbning - exkludering
Ekonomisk utsatthet i framtiden
Sociologiska institutionen
Miljö




|
Våld
Trångboddhet
Ekonomiskt resurssvaga
områden
Riskabla miljöer
Sociologiska institutionen
Vad har vi råd med?
Fattigsverige
20-30-talet: “Den stora depressionen”
Barnfattigdom, armod, svält,
90-talets kris
Nedskärning för barnfamiljer
Barnfattigdom
som kom för att stanna?
Nutida krisen…
Fattighjälpen minskar i kristider:
Färre får och får mindre
|
Sociologiska institutionen
Ingen kravlös rättighet







|
Arbetslinjen
Pröva alla andra försörjningsvägar
En kompetent medborgare - hushålla
Värdig, förtjänt – Ovärdig, oförtjänt
En stödjande/disciplinerande diskurs:
 Lära, fostra, kontrollera föräldrar
Misstro – Tilltro – hur balansera?
Var finns barnen?
Sociologiska institutionen
Hur ser vi på barn?
- Barnperspektiv
Att se barn - också
Barn i fokus:
 Om barn



Med barn


|
Barns bästa, barns behov
För att bedöma barn
…
Sociologiska institutionen
Omsorgsperspektivet
Barn som sårbara
 Barn som blivande vuxna
 Barns bästa
 Barns behov – vuxnas
ansvar
 Vuxna tolkningsföreträde

|
Sociologiska institutionen
Barnperspektiv 2

Med barn

För att lyssna på barn
 Barns perspektiv
 Expert på det bara barn kan
veta – vad är viktigt - krav i
skolan
 Part & Medborgare:
• “Det angår ju oss!”
|
Sociologiska institutionen
Delaktighetsperspektivet
Bli informerad
 Få yttra sig
 Bli tillfrågad inför beslut
 Få ta initiativ
 Själv få bestämma
 Bestämma med andra
Barnkonventionen både och

|
Sociologiska institutionen
Skenbar delaktighet



Manipuleras att ”delta”
Används som dekoration
Används som symbol
Osynlig, egenskap, föräldrars
ansvar – inte egna aktörer
|
Barnet i familjen
Sociologiska institutionen
•
•
•
Oro
Empati
Ansvar
B: Om ett barn vet att föräldrarna har dåligt med
pengar så tycker inte jag att dom ska fråga om
pengar.
•
Barnet som kostnad
Förnöjsamhet
•
Att ställa krav
•
|
Sociologiska institutionen
Att finna sig
S: Finns det nåt annat som du saknar eller inte
kan göra för att det är dåligt med pengar?
B: Mm, att man inte har nåt att gå på…jag gillar
att spela gitarr och sjunga. [ja] Men det går inte.
Kostar kanske 500 per månad…så det går inte.
[mm] Det vill min syster också, och tillsammans
med det så blir det ju mycket. Vill jag så vill hon,
och vill hon så vill jag så det går oftast inte.
|
Sociologiska institutionen
Tjat och utbrott
B: Vi blir ofta sura…vi försöker ju att låta bli men
det går inte så bra.
S: Okej. Vad kan det handla om då?
B: Om jag säger till mamma att ”jamen jag vill ha
det”, och hon bara ”jag kan inte”, och jag ”men
jag vill ha det! Du är så fattig, du bara…”
såhär…utbrott.
S: Mm. Kan du säga så då, ”du är så fattig”?[Mm.]
Hur reagerar hon då?
B: Hon blir alldeles tyst. Hon försöker nog att
inte…såhär, säga nåt då. Ganska tyst.
|
Sociologiska institutionen
Barnkulturens
bilder av ekonomisk utsatthet I


|
Förälder: sparsam, prioriterar och mår
dåligt – väcker oro
Barn: återhållsam, empatisk, jobbar

”Min mamma brukar ha dåligt samvete
för att hon inte kan köpa de dyraste
byxorna till mig och då brukar jag säga
att vi kan ta dem en annan gång”

Barnen lär sig

Välgörenhet från de andra barnen
Sociologiska institutionen
Barnkulturens
bilder av ekonomisk utsatthet II




|
”Jag tror att det skulle vara jobbigt för
barnet egentligen att se andra som har lite
mer pengar och köper allt och sitter där
och känner sig utanför.”
”Man behöver inte ha samma som
andra...”
”Om man har annorlunda kläder blir
man…”
”Man kanske inte säger rakt ut men…”
Sociologiska institutionen
Utestängd?




|
Rätt och fungerande utrustning
Medlem i klubben
Resa till stan
Resa på utflykt, skolresan
Sociologiska institutionen
En skola för alla?



|
Barnkulturens normer och krav
 Utseendets symboliska betydelse
 Mode
 Åldersadekvata kläder
 Rätt storlek
 Materiell standard
 Märken - Egna - Ärvda
 Hemklippt, naglar, smink
 Variation i normkrav – stigma - vuxenansvar?
Skolans krav på pengar /utrustning/material
Dolda ekonomiska krav
Sociologiska institutionen
Lika för alla
Begränsad standard för alla:
 ”Det räcker med att det är ett barn i
någon klass som inte kan vara med
och då är det förskräckligt”
 ”Vi har ett gigantiskt skridskoförråd”
 Sänkta krav på utrustning
 Upplysning och tips till föräldrar
|
Sociologiska institutionen
Olika för olika
Särlösningar
 Alternativ som kostar olika, ett gratis
 Vid behov: ”Hur gör vi med Pelle nu
då? - Hur ska vi få honom med?”
 ”Man gör det lite försiktigt. Gör inte så
stor affär av det: ”Vi ska försöka
hjälpa dig.””
 Brist på medvetenhet?
 Fattig bland välbeställda
|
Sociologiska institutionen
Ekonomisk utsatthet som märks






|
Lukta illa och ha mens – hygienartiklar
Glasögon: ”Det handlar ju om skolmiljön
alltså att kunna hänga med på lektioner
och ser man inte, då är det ju kört…”
Ingen fritidsaktivitet – går och driver
Trasiga, urväxta kläder
Misär: ”De bodde i ett garage utan vatten”
Skolbiståndets & välgörenhetens gräns
Sociologiska institutionen
Samverkan
skola – socialtjänst




|
Att inte anmäla
Sekretessen: Är dom redan kända?
Var ligger ribban?
Vad händer – inget händer
 Vad får/måste skolan kosta?
 Ekonomisk utsatthet i skolmiljön
 Hur kan barnfamiljer ha det?
 Vilken yrkesgrupp i skolan?
 Vilken del av socialtjänsten?
Sociologiska institutionen
Rutinärenden - Socialt arbete

Att administrera rutinärenden normstyrt

Socialt arbete med ekonomisk
utsatthet

”Det hamnar hos barn & ungdom”

Behov som signal om annat
Försörjningsstöd som redskap
Hembesökets perspektiv





|
De (för) många ärendena
Att hålla budget
Finns förebyggande socialt arbete med
ekonomisk utsatthet?
Sociologiska institutionen
Ekonomiska problem som vuxenfråga
Är barns bästa föräldrar som arbetar?
 Då föräldern inte lever upp till kraven
drabbar barnens rätt till bistånd
 Långvarigt bistånd – barndomstiden
 Föräldrar som barns språkrör

 Ofrivilliga
barnsamtal
 Närvarande barn som föräldrars argument
 Barn som tolkar och passar på
 Att tala tonåring till rätta
|
Sociologiska institutionen
Ekonomiska problem som barnfråga
Rätt till en (lik)värdig barndom?
 Barns behov – förälder får för mycket
 Barn dolda behov
 Barns perspektiv på vad som är
viktigt

|