Transcript Allt som inte flyter

Urban Integration, 10 Hp
RapportAlltsominteflyter.doc
Litteraturbedömning - Allt som inte flyter
Klara Bengtsson
[email protected]
20111014
Betyg: 5
Allt som inte flyter syftar till att förklara komplexiteten i förhållandet mellan
olika begrepp som rör utanförskap och innanförskap och därigenom förklara hur
det är att leva I Malmö idag. Något som gör boken extra relevant i samband med
ämnet urban integration, är alla de problematiseringar som görs av begrepp som
utanförskap, innanförskap, segregation, integration, potential, problem, kunskap
och välfärd. Detta är också (enligt min tolkning) syftet med med hela boken; att
synliggöra det som inte flyter. För en ökad förståelse av varför saker och ting är
som det är måste vi förstå vad som händer under ytan (Stigendal, 2007:16).
Stigendal ger en insyn i den historiska uppkomsten av begreppen, hur de
har förändrats och utvecklas samt hur de i många fall missbrukas idag. Begrepp
som segregation förknippas med en inbyggd problemorientering i många fall.
Detta exemplifieras genom målbeskrivingen för Malmö stads storstadssatsning,
där det talas om hur social och etnisk segregation ska brytas, men inte om hur
segregationsbegreppet i detta fall bör definieras. Liksom Stigendal påstår leder
denna brist på problematisering till att resultatet av satsningen bör ifrågasättas.
En viktig utgångspunkt som klargörs är att segregation inte per automatik
kan likställas med problem och att ett utanförskap förutsätter ett innanföskap
(Stigendal, 2007:44ff). Detta så kallade innanförskap är något som kan
diskuteras i oändlighet eftersom det förlitar sig på ett normativ förhållningssätt.
Att normen är avgörande för definitionen av utanför- respektive innanförskap
påpekas även i boken, ”när normen fastställs, fastställs också det onormala”
(Bauman, 1998, i Stigendal, 2007:47). Detta normativa förhållningssätt är i hög
grad relevant för ämnet urban integration eftersom det vittnar om en större
problematik. Om det är normen som avgör vem som kan klassas som innanför
eller utanför, borde normen problematiseras fortlöpande inom olika skikt i
samhället.
Om vi strävar efter ett integrerat samhälle måste vi förstå relationen mellan
två poler som är segregerade i förhållande till varandra. Jag anser att det inte
nödvändigtvis är den ena polen som bör förhålla sig till den andra. De två
polerna bör snarare mötas på mitten och på så sätt integreras med varandra. I
1 (3)
Urban Integration, 10 Hp
RapportAlltsominteflyter.doc
Malmös fall blir detta extra tydligt eftersom så pass stora delar av befolkningen
räknas till segregerade områden. Samtidigt vill man förvandla staden till en så
kallad ”kunskapsstad” vilket innebär enorma satsningar på den ena, väldigt
starka och väldigt homogena, segregationspolen den ”kreativa klassen” (Florida,
2003:130f). Kan detta tänkas sända ut ett budskap om att den andra starka och
homogena segregationspolen inte är önskvärd? En problematisering av denna
retorik är oerhört väsentlig för ämnet urban integration. Det är extra viktigt att
Malmö stad förtydligar vad som menas med begrepp som integration och
kunskap för att på så sätt ange vilken typ av utveckling som eftersträvas. Om
detta inte görs riskerar begreppen att misstolkas och leda till en förskjutning av
samhällsdebatten. Detta eftersom integration kan ha många olika innebörder för
olika medborgare och i olika sammanhang. En retorik som denna kan därför
bidra till att avståndet till kunskapsstaden, för vissa medborgare, upplevs som
för långt. Kanske bör Malmö stad i så fall förtydliga att de inte strävar efter att
forma hela befolkningen till en enda stor så kallad “kreativ klass”.
Retoriken riskerar även att cementera problemorienteringen av
segregationsbegreppet, och delvis förskjuta problemet till individnivå. Stigendal
förespråkar istället ett potentialorienterat perspektiv på dessa frågor för att
undvika missvisande och obefogade budskap (Stigendal, 2007:15f).
Potentialperspektivet är avgörande för hur vi sedan definierar problem utifrån
våra egna tolkningar. Hur problemen sedan formuleras påverkar vilka lösningar
som anses relevanta och önskvärda. Problemdefinitionen kan innebära
avgörande konsekvenser för olika grupper, ”T.ex. kan den problemdefinition
som innebär att ”fokus måste sättas på dem som är socialt och ekonomiskt
utsatta” ställa till problem för dem som pekas ut.” (Stigendel, 2007:29). En
viktig poäng som görs är att ett problem utgörs av att de potentialer som finns i
Fosie inte utnyttjas. Med detta syftar Stigendal på ett normativt förhållningssätt
till systemintegration som inte matchar verklighetens potentialer. Här definieras
fem huvudproblem som syftar till de fem problemområden som pekas ut i
Välfärd för alla. Denna problematik anses här gälla för hela Malmö och inte
bara Fosie (Stigendal, 2007:97).
Anledningen till att Allt som inte flyter är ytterst relevant för ämnet urban
integration är att centrala begrepp dissekeras och problematiseras. Det är just
denna nedmontering som gör att det är möjligt att se helhetsbilden av
problematiken kring ämnet urban integration. Däremot krävs ett visst
självständigt resonemang av läsaren, eftersom direkta lösningar och svar inte
presenteras. Enligt min tolkning är detta inte heller syftet med boken. Syftet är
just att väcka en diskussion kring de fundamentala byggstenarna som på sätt och
vis har stigmatiserats i sin kontext. Allt för att ge en så heltäckande bild som
möjligt av den komplexitet som präglar ämnet urban integration.
2 (3)
Urban Integration, 10 Hp
RapportAlltsominteflyter.doc
Referenser:
Richard Florida “The Creative Class” i LeGates R. & Stout, F. (2003)
The City Reader, Routledge
3 (3)