Transcript Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap

Begrepp och
begreppsutveckling i
genusvetenskap
Göteborgs universitetsbibliotek
"Vad är genusvetenskap?”
20 oktober 2006.
Ulla M Holm
[email protected]
http://hum.gu.se/institutioner/genusvetenskap/
Översikt
• Bakgrund
• Mitt sätt att berätta om fältet
– Två sätt att berätta om könat ÄR som inkluderar BÖR
• ÄR och i någon mån VET
– Från könsroller till genus & queer
– Liten analys av begreppet identitet
– Intersektionalitet
2
Varifrån jag ser/berättar
• Filosofisk bakgrundsskolning
– IAPh-symposium sista anhalten www.iaph2004.com
• Genusvetenskap — eget forskarutbildningsämne?
– Deltagande i Nätverk & Projekt:
• ATHENA: Teaching travelling concepts
http://travellingconcepts.net/
• EU-projekt: Changing Knowledge and Disciplinary
Boundaries Through Integrative Research Methods in the
Social Sciences and Humanities
http://www.hull.ac.uk/researchintegration
3
Pythagoras motsatstavla
begränsat
udda
enhet
höger
manligt
vila
rakt
ljus
gott
fyrkantigt
obegränsat
jämt
mångfald
vänster
kvinnligt
rörelse
krokigt
mörker
ont
avlångt
Låt stå!
4
Sokrates
•
•
•
•
Majevtik
≈ barnmorsekekonst
= Begreppsanalys
Ofruktsam
– Visste att han inget visste
• Förlöste andras begrepp
– Fördomar
6
Ett fenomen, tex
•Objekt
•Händelse
•Företeelse
•Relation
•egenskap...
”stol”
”chair”
”tuoli”
Betecknar
En term
Ett uttryck
Ett ord
Ingår i
Ett begrepp
Betyder
7
8
Madonnaskap
Madonnan har i många århundraden varit en gestalt som
kvinnan i god mening kunnat
identifiera sig med. Hon visar
att det finns en djup biologisk
avsikt med den kvinnliga
konstitutionen precis som med
den manliga.
Rigmor Robert & Kerstin UvnäsMoberg: Hon och han födda olika
9
“Gröt-i-huvudet” debatten
”Hon sänker utan knot egna
krav på spänning och kan utföra samma monotona sysslor
om och om igen.
Hon lär sig lyssna inåt, till den
lilla gemenskapen. .... Det
måste finnas en tanke bakom.
... Meningen måste förstås
vara att när mammor beter sig
just så överlever det nya livet
allra bäst.”
Maria Borelius: Sedan du fött 1993
10
Kamp-flyktmannen
11
Forskaren
12
Könsfunktionalism?
• Reduktionism
– Delar
Sammansatta helheter
– Problem: Emegenta kvaliteter
• Biologism
– Enkelriktad kausalitet. Biokemi
– Problem: Handlingar? Normer?
komplexa samhällen.
• Mästarberättelser (Haraway)
– Fantasifull metaforik: Själviska gener. Moder natur sexist….
– Naturligt urval optimerar genutveckling
– Radikalt polariserade men kompletterande kön
13
Sannsagan om Vera
en annan slags berättelse
16
+ PÄR
= SANT
17
18
19
20
Aspektseende
21
Några kontrast-termer i bruk
likhet
existens
särart
essens
equality
jämlikhet
jämställdhet*
difference
ojämlikhet
ojämställdhet
* ”Blott Sverige…..hade”
Numera: Gender equality
22
Deskriptiva kontraster — ÄR
Empiriskt iakttagna
”Hur ter sig en kvinna/man?”
• Likhet ≠ Olikhet
Ontologiskt antagna
”Vad ÄR en kvinna/man?”
• Samart ≠ Särart
23
Ontologi
to on ≈ det som är + logos ≈ lära, berättelse
Ontologi = lära (antaganden) om hur världen ÄR
Historiciserad
kunskapsteori
Beror av kontext
etik & annan normativitet
24
Normativa kontraster BÖR!
• Jämlikhet
• Equality
• Ojämlikhet
• Inequality
• Jämställdhet
• Ojämställdhet
• Gender inequality
• Gender equality
25
Teoretiska förklaringar Varför?
• Biologism
• Essentialism
• Social determinism
• Accidentialism
– Existentialism
– Nominalism
• Social konstruktion
26
Analytiskt makade kontrast-termer
likhet
samart
likhet
jämlikhet
jämställdhet
särart
särart
ÄR
olikhet
ojämlikhet
BÖR
ojämställdhet
27
Genusvetenskap - i Sverige
1978
Jämställdhetsforskning
Genusforskning
2006:GenusVetenskap
Strategi?
Fältföränding?
Könsrolls
forskning
1975
Kvinnoforskning
1986
Genus
Feministisk teori
Könsteori
Sexualitetstudier: LBGHT
Queer studier
Maskulinitetsstudier
Intersektionella studier
28
Könsroller
• Rötter i 1800-talet.
– Då naturgivna och komplementära
– Under 1900-talet funktionella, harmoniska.
• Radikaliserade via kvinnorörelsen på 60-talet
– roller vertikalt stratifierade
– formar o deformerar båda kön
maktanalys
– kan roller läras så kan de avläras
Kräver
29
Kvinnoforskning
• 1970- början av 80-talen
• Kvinnors villkor understuderade
• Kvinnor underrepresenterade i samhälle, kultur och
forskning
• Relationer mellan könen maktasymmetriska
• Jämställdhetskrav
30
Jämställdhetsforskning
• Parlamentariskt initiativ i slutet på 1970-talet
• Ekonomiskt stöd till autonom organisering
• Normativt syfte
– ändra könsbaserade yrkesval
31
Kvinnoforskning, inriktning
• Normativ
– Forskning om, av, för kvinnor
– Forskning ur kvinnoperspektiv
• Beskrivande
– Kartläggning av eländighet
– Synliggörande av värdighet
32
Feministisk forskning
• Reaktion i Sverige under 90-talet
• Emancipatorisk - människans frigörelse
• Fokuserar asymmetrier mellan könen
• Rymmer kritik och rekonstruktion
• Större komplexitet.
• Fler analytiska nivåer.
33
Tidigt förökning genom delning
• Liberal feminism
• Marxistisk feminism
– Socialistisk feminism
• Radikalfeminism
–
–
–
–
Patriarkatsteorier
ensystems-teorier
tvåsystemteorier
….
• Psykoanalytiska teorier.
34
Genusbegreppets bruk
• Yvonne Hirdmann byggde in maktaspekter i
genusbegreppet
– Genussystemets två logiker:
• a) isärhållning av könen
• b) ena könet underordnas det andra
• Andra tömde genus på maktaspekter
– Större vetenskaplig objektivitet?
• Problematisk distinktion enligt många
35
Sex/gender ≠ kön/genus
sex<------------------------------------->gender
kön<-------------------------------------->genus
Subst female/male
(hona/hanne)
Adj.
female/male
(honlig/hanlig)
woman/man
kvinna/man
(womanly/manly)
kvinnlig/manlig
feminine/masculine
feminin/maskulin
Feministisk argumentation
• Essentialistisk feminism*
– Samart: Behandla likar lika!
– Särartsfeminism: Lika mycket värda, men…
• Konstruktivistisk feminism
– Humanistisk: Avskaffa eländet!
– Gynocentrisk: Bevara värdigheten!
* Obs! Se min exemplifiering med Wollstonecraft och Key som stereotypiserade &
förenklade idealtyper som inte behöver överensstämma med de verkliga personerna.
Något jag lärde mig inse senare under dagen.
37
Medborgaren och hans hustru?
Mary Wollstonecraft
1759-1797
Jean Jacques Rousseau
1712-1778
Ellen Key
1849-1926
38
Essentiell likhet
•
•
•
•
Förnuftet väsentligt!
Dygder är mänskliga!
Kvinnor feluppfostras!
Rousseau har
– fel om kvinnor!
– rätt om frihet.
Mary Wollstonecraft
39
Essentiell olikhet
• Olika kroppar
• Olik reproduktion
• Olika
livsprocesser
• Olika intelligens
• Olika moral
• Rousseau ett geni
Ellen Key
40
Social konstruktion/konstitution
Man föds inte till
kvinna.
Man görs* till kvinna
Le deuxieme sex, 1949
Simone de Beauvior
1908-1986
Pour une morale
ambiguité, 1947
* + och gör sig till
41
Kön?
Könsbestämning - Könstillskrift?
42
Kvinnoforskning är heteronormativ!
Marilyn Fry & Claudia Card
43
What do you mean
”we” white girl?
Aurdre Lorde
44
bell hooks ”From Margin to Center”
• Kvinnoforskning &
feministisk teori
– Är rasistisk
– Universaliserar utifrån vit
medelklass
45
Skillnader i identitet
• Olika olikheter
–
–
–
–
–
Kön, sexualitet, släktskap
klass, ras, etnicitet
materialitet, livsform,
funktionsförmåga, ålder,
praktik…
46
Jaques Derrida
Michael Foucault
Jaques Lacan
47
Post-modernism/-strukturalism
• Särskilt “cultural studies” feminism
• Betonar pluralitet, kontextualitet, narrativitet
– Små berättelser gentemot mästarberätelser
• Relativistisk Nihilistisk?!??
– Kulturrelativism ≠ kognitiv relativism
• Seyla Benhabib: Stark ≠ svag postmodernism.
48
Judith Butler Genustrubbel
• Feministteori +”queer” teori ≠ postfeminism
• Problematiserar
– Kön≠genus
– kön, resultat av genus
• inte tvärtom
– genus är performativt
• resultat av upprepningar
– produktion av genus
• styrs av en heterosexuell matris
49
Sexualitets- & ”Queer” studier
• Sex betyder både kön o sexualitet
– Kräver skilda analyser
– Återigen förökning genom delning
• L/B/G/T/I: Lesbian, bisexual, gay,transsexual, intersexual
• Queer
– Ifrågasätter fokus på identitet och de avvikande
– ”we are here - we are queer - get used to it!”
– Queerar det NORMala - dvs det heteronormativa
50
Mansforskning - & maskulinitetsstudier
• Spänner från Robert Bly — Robert Connell
• CROM = Critical studies on men
– Utgår från feministisk teori
– Talar från början om maskuliniteter, dvs många sätt
att vara man på
51
Elisabeth Spelman
Maria Lugones
52
Ullas lilla analys av identitet
Numerisk eller kvantitativ identitet
”Jag stiger inte ned i
samma flod två gånger,
det är jag och inte jag”
Herakleitos
53
Kvalitativ eller social identitet
• Pekas ut som hörande till den
eller den (stereotypa) gruppen,
eller
• Identifiera mig med x, y z..
idem = själv
facere = göra
• Jag kan ha olika sociala
identiteter samtidigt och över tid
54
Biografisk identitet
• Bios ≈ liv + graphein ≈ skriva
= Livsbeskrivning livsberättelse
• Kvantitativ och social
identitet i interaktion
• Naomi Scheman: ”Locus of
ideosyncracies”
• Habermas & Benhabib:
Jagidentitet
• Rosi Braidotti: Nomadiskt,
genealogisk subjekt
• Judith Butler: Performativt
subjekt?
Livsberättelse enligt en ”heterosexuell” matris
55
Politisk eller solidaritetsidentitet
• ”Jag lägger själv vikt vid att
jag är kvinna svart, lesbisk,
mor, feminist… och håller
samman med andra kvinnor,
svarta, lesbiska, mödrar,
feminister…”
• Dvs, ej kollektivansluten
solidaritet
• Jag kan ha identitet som X
utan att solidarisera mig med
X
• Jag kan solidarisera mig X
utan att ha identitet som X
56
Kimberlé
Crenshaw
•
•
•
Red: Critical Race Theory: Key Documents That Shaped the Movement.
Inflytande över ”the equality clause in the South African Constitution.”
bakgrundstext om Race and Gender Discrimination för FNs världskonferens om
Rasism
Texter på internet:
”Beyond racism and misogyny….” http://bostonreview.net/BR16.6/crenshaw.html
”Mapping the margins….”
http://www.hsph.harvard.edu/Organizations/healthnet/WoC/feminisms/crenshaw.html
Handout om Intersectionality http://womensplace.osu.edu/Archives/crenshaw.pdf
57
Intersektionalitet
• Ett nyckelbegrepp - inte teori -för Kimberlé Crenshaw
• Identitetspolitik viktig, men
– identiteter respektive förtrycksordningar
• är inte additiva utan mång-dimensionella
• Många dominansordningar som ’intersect’
– Strukturellt
– Politiskt
– Representationellt
• Debatt i Kvt fr o m 2003 - mängder av nya referenser i
Sverige på bara ett halvår efter Temanummer 2005
58
Critical race feminism
• En gren av Critical Race Theory som fokuserar
färgade kvinnors ställning under lagen
• Crenshaw den första som använde termen, men
knappast begreppet, intersektionalitet. Jfr
– West & Fenstermaker: Doing gender, doing
difference
– Mulinari, Molina, los Reyes: Flera böcker
– Philomena Essed: vardagsrasism
59
Förtryckets fem ansikten
•
•
•
•
•
Exploatering
Marginalisering
Maktlöshet
Kulturimperialism
Våld
Intersecting Voices:
Dilemmas of Gender,
Political Philosophy
and Policy, 1997
Även: Att kasta tjejkast
och andra texter om rättvisa
Iris Marion Young 1949 - 2006
Foto: Ulla M Holm, sept. 2002
60
Vardagsrasism
Philomena Essed
• Understanding everyday racism:
An interdisciplinary theory, 1990
• A companion to gender studies
/Ed. with David Theo Goldberg &
Audrey Kobayashi, 2005
• ”Towards a Methodology to
Identify Converging Forms of
Everyday Discrimination”
http://www.un.org/womenwatch/d
aw/csw/essed45.htm
61
arbetslösa
Svarta
Akademin
Vit, angloamerikansk,
medelklass
bögar
illitterata
lesbiska
underklass
Braidotti: The margin has become pretty crowded
Genusvetenskap
Idag ett dynamiskt forsknigs- och undervisningsfält
Sexualitetsstudier
Kvinnoforskning
Rik på ny empiri
& nya begrepp
patriarkat
eländighet/
värdighet
produktion/
reproduktion
klass/kön
androcentrism/
gynocentrism
Skillnad->
skillnader
Queer
L/B/G/H/T
Intersex
Män &
maskulinitier
heteronormativitet!!
CROM
intersektionalitet
kön/genus
Globala genus-studier
Postkoloniala studier
Mansforskning
Etnicitets-studier
Feministiska
kulturstudier
Kulturstudier
Cyborger
Nomader
Tekno-studier