Transcript Genusteori - av Niklas Ericsson Den svenska

Genusteori - av Niklas Ericsson
Den svenska historikern Yvonne Hirdman har skapat en teori om genus som hon kallar för
genussystemet. Hon skiljer på begreppen genus och kön. Genus är ett socialt kön och handlar
om tillskrivna egenskaper, roller och förväntningar för män och kvinnor. Kön är det
biologiska könet och handlar om män och kvinnor. Genussystemet bygger på två ”lagar”:
 åtskillnad eller isärhållande
 hierarki
Åtskillnaden innebär sociala strukturer som påverkar både män och kvinnor i samhället och
på individnivå. Dessa strukturer gör att vi skiljer på män och kvinnor: Det finns till exempel
typiska mans- och kvinnokläder, särskilda namn för män och kvinnor och särskilda titlar på
samma sorts yrke (fröken/magister). Strukturerna påverkar också vårt beteende så att det är
olika gentemot kvinnor och män.
Män och kvinnor tillskrivs även olika egenskaper, sysslor och positioner – ofta i form av
motsatspar (exempelvis starka/svaga). Om egenskaperna bara hade varit olika, hade de lättare
kunnat blandas. Detta blir dock svårare när de är motsatser.
De biologiska skillnaderna används ibland som motiv för att förstärka de tillskrivna
skillnaderna. Detta är olika sätt att hålla isär män och kvinnor.
Åtskillnaden skapar både mening och ett maktförhållande. Utan åtskillnaden går det inte
att upprätthålla skillnader i maktförhållande mellan män och kvinnor.
Hierarkin innebär att mäns värderingar, behov, intressen, önskemål och åsikter värderas
högre än kvinnors. De sociala strukturerna gör då att män fungerar som norm, det normala
och det mänskliga. Kvinnan avviker från normen – hon är annorlunda, ett undantag, kanske
till och med en defekt. Men teorin utesluter inte att det inte finns enskilda undantag:
underordnade män och överordnade kvinnor. Teorin uttalar sig inte om alla situationer i
samhället, bara hur det vanligen brukar vara.
Hirdman menar att genussystemet lever vidare för att det finns ett genuskontrakt som – i
princip – alla människor har kommit överens om. Kvinnor är därför lika ”skyldiga” som män
till att detta kontrakt finns, som alltså underordnar kvinnor. Det är naturligtvis inte något
medvetet, konkret kontrakt. Och det har inte utformats mellan jämnstarka grupper. Detta
kontrakt ärvs mellan generationer. Mödrar lär döttrar, fäder lär söner. Hirdman menar att
åtskiljandet skapar hierarkin och att åtskiljandet och hierarkin tillsammans skapar genuskontraktet.
Genuskontraktet kan förändras – det förändras faktiskt lite grann hela tiden och för varje
ny generation. Särskilt vanligt är det att genuskontraktet förändras vid kriser och snabba
förändringar i samhället, såsom digerdöden under 1300-talet, nya uppfinningar som
spinnmaskinen ”spinning jenny” under 1700-talet och första världskriget.