Transcript 13.30–14.15 hälsa och genus 14.30–15.00 kvinnliga berättarjag

13.30–14.15
HÄLSA OCH GENUS
Kvinnors sjukdomar är ett historiskt tema inom medicinsk
vetenskap. Kring 1900-talets början användes biologiska,
medicinska förklaringar för att motivera att kvinnor inte
passade för högre studier, inte borde få ta del i samhällslivet, ha ett yrke eller rösträtt. Kvinnor sågs som hormonstyrda och känslosamma, medan män var rationella och
förnuftsstyrda. Hur förhåller sig medicinsk forskning till
det kvinnliga könet idag? Forskare analyserar två sjukdomstillstånd ur ett genusperspektiv.
Takotsubo kardiomyopati –
Akut hjärtsvikt av stress
SARA WALLSTRÖM, legitimerad
sjuksköterska och doktorand, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
samt Centrum för personcentrerad
vård
Takotsubo kardiomyopati (TTC) är
en form av akut och övergående
hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Sjukdomen
har stark koppling till stress, främst emotionell men även
fysisk. Det finns ännu ingen kunskap om varför kvinnor
drabbas mycket oftare än män. Intervjuer i en forskningsstudie har analyserats utifrån ett genusperspektiv för att
se om det går att förstå orsaken.
Irritable Bowel Syndrome
IDA BJÖRKMAN, legitimerad sjuksköterska och doktorand, institutionen för medicin samt Centrum för
personcentrerad vård
Irritable Bowel Syndrome (IBS) är
en vanlig mag-tarmsjukdom som
finns hos 10–15 procent av Sveriges
befolkning och är ungefär dubbelt
så vanlig hos kvinnor som hos män.
Symtomen är magsmärta och stört avföringsmönster
men även ångest, depression, trötthet och ett flertal andra besvär förekommer. De flesta har milda symtom och
söker aldrig vård men de finns också de vars lidande är
så svårt att det får stor påverkan på livskvalitén.
14.30–15.00
KVINNLIGA BERÄTTARJAG – SÅNG OM
MANLIG LUST
KATARINA A KARLSSON, filosofie doktor, Högskolan för scen och
musik
Shakespeare sägs vara ständigt aktuell och förmedlar kvinnobilder som
fortfarande påverkar. Hur talade han
och män på hans tid om kvinnor?
Och hur läckte detta in i musiken?
Katarina Karlsson har analyserat
bilden av kvinnan – den starka, snuskiga, trånande eller
offret som talar för mycket eller för lite.
Lokal: Huvudbyggnaden, Göteborgs
universitet, Vasaplatsen.
Öppet för alla – ingen inträdesavgift.
Välkommen att delta i ett eller flera seminarier. Kaffe/te
serveras i pauserna. Större sällskap och/eller personer
med hörselproblem: reservera plats på telefon
031-786 00 00.
De personer som medverkar 8 mars 2014 utgör endast
ett axplock av de forskare på Göteborgs universitet som
arbetar med genusrelaterade frågor.
www.gu.se/kvinnodagen
10.00–10.45
SUPERVALÅRET 2014 – ÄR
DET RELEVANT MED ETT
KÖNSPERSPEKTIV?
LENA WÄNGNERUD, professor,
statsvetenskapliga institutionen
Sedan 1970-talet har kvinnor röstat i
samma utsträckning som män. Idag är
det också jämförelsevis små skillnader
mellan kvinnor och män när det gäller
partimedlemskap och politiskt intresse
mer allmänt. Men vad betyder detta för
innehållet i politiken? Röstar kvinnor
på samma partier som män och gör de samma
prioriteringar av vad som är viktiga politiska
frågor? Det finns fortfarande betydande könsskillnader i svensk politik.
11.00–12.15
GENUS OCH IDROTT
Internationella kvinnospelen 1926
NATALIE BARKER-RUCHTI, filosofie
doktor, IKI (Institutionen för kost- och
idrottsvetenskap) Presentationen ges
på engelska
1926 arrangerades Internationella
kvinnospelen (även kallat för Damolympiaden) på Slottskogsvallen i Göteborg.
Ett arrangemang som blev en stor
framgång. I media möttes kvinnorna av
både beundran och skepticism. Tävlingarna kan
ses som en viktig del i kvinnornas inträde i den
internationella tävlingsidrotten, men även som
en del i den förhandling och maktkamp som
fördes kring kvinnlig friidrotts existens. Se mer:
http://www.iki.gu.se/forskning/intervjuer/
Toppcoacher inom damfotbollen
EVA-CARIN LINDGREN, filosofie
doktor, IKI (Institutionen för kost- och
idrottsvetenskap)
Forskning visar genomgående att
endast få kvinnor är idrottscoacher på
toppnivå, fotbollen undantagen. Hur
olika könsmönster konstrueras inom
damfotbollen på toppcoachnivå och
vilka kritiska händelser som gjort att
de lärt sig och utvecklats på vägen har tidigare
undgått vetenskaplig uppmärksamhet.
KVINNSAM MEDVERKAR PÅ 8 MARS
MED EN MINIUTSTÄLLNING
KvinnSam – Nationellt bibliotek för genusforskning –
är ett specialbibliotek inom Göteborgs universitets­bib­
liotek. Här finns litteratur om kvinno- och genusforskning liksom arkivmaterial från enskilda kvinnor och
kvinno­organisationer. Idag är KvinnSam en av
de största institutionerna i sitt slag i Europa. Här
Idrottslyftsprojekt på skoltid –
utmaningar av traditionella
könsmönster?
KARIN GRAHN, filosofie doktor,
lektor i idrottsvetenskap, IKI
(Institutionen för kost- och idrotts­
vetenskap)
Idrottslyftet är ett nationellt omfattande projekt som under flera år
bland annat gjort det möjligt för
föreningsliv och skola att samverka för att sätta fler barn i rörelse.
Projekten ska också verka för jämställdhet och enligt
skolans styrdokument ska skolans verksamhet motverka
traditionella könsmönster. Gör skolan detta?
Hästtjejen – en bild under förändring
PETRA ANDERSSON, filosofie
doktor, institutionen för filosofi,
lingvistik och vetenskapsteori
Hästintresse har gått från att vara
maskulint till feminint genuskodat i
Sverige, och såväl ridsporten som
dess utövare, hästtjejerna, har ofta
beskrivits i förminskande ordalag.
Den förändring vi nu ser, handlar om
hur hästtjejer börjar ta plats på egna villkor.
12.30–13.15
HEN/HON/HAN – VAD BETYDER GENUS I
SPRÅKET OCH VEM BESTÄMMER?
ANNA GUNNARSDOTTER
GRÖNBERG, filosofie doktor,
institutionen för svenska språket
Språkforskningen studerar bland
annat språkförändringar och hur
kön/genus och språk hänger ihop.
Finns det anledning att byta ”hon
eller han” mot ”hen”? Borde ”man”
ersättas av ”en”? Vad betyder ett
könsneutralt språk? Erfarenheterna från utgivningen av
den första läroboken där ”hen” använts presenteras av
Jeanette Tenggren Durkan, administrativ samordnare på
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, där boken till största delen har skrivits.
produceras flera databaser, varav KVINNSAM är den
största. I specialdatabaserna GENA och GREDA kan
man söka svenska avhandlingar med genusperspektiv
respektive svenska genusforskare. De sex kvinnohistoriska portalerna belyser olika aspekter av svensk
kvinnohistoria, exempelvis kampen för rösträtt och
utbildning och 1960- och 1970-talens kvinnohistoria.
KvinnSam har också en bilddatabas med ca 900 äldre
foton.
http://www.ub.gu.se/kvinn/