Var befinner vi oss idag?

Download Report

Transcript Var befinner vi oss idag?

En missionsutmaning – 2011 1

2

1950-talet

 Sverige var ett ganska traditionellt samhälle  De flesta kvinnor var hemmafruar  De flesta barnen döptes, gick i söndagsskolan och konfirmerades  EFS var starkt på landsbygden  Ingemar Hedenius häftiga kristendomskritik  Teologerna hade svårt att värja sig i debatten 3

1960-talet

 Rekordåren – med snabb välfärdsökning  Den stora reformernas årtionde  Kvinnor kom ut i arbetslivet  Kristendomsämnet blev religionskunskap  Studentrevolutionen 1968 – blev en revolt mot ett hierarkiskt samhälle och traditionell moral (och därmed mot kyrkorna).

4

1970-talet

 Samhällsengagemangets årtionde  Röd vänster invaderar journalisthögskolan– och därmed får starkt inflytande i radio, tv, tidningar.

 Religion ses som en privatsak – tystnad om tro  Samtidigt Jesusrörelse och karismatiska rörelser 5

1980-talet

 Individens årtionde - Yuppien  Grön rörelse – de gröna in i riksdagen 1988  Marianne Fredriksson ”Gud är inom dig”  Fortfarande mycket tystnad om kristen tro i media 6

1990-talet

 Generation X – med kritik mot 40-talister  Nyandlighetens genombrott  Globaliseringen slår igenom, Internet osv.

 Men nu börjar också samtal om tro – Göran Skyttes TV program 7

2001-2011

 Terrorhotens årtionde  Stora svängningar i världsekonomin 8

2001-2011 Mer tro och icke-tro

 Allt fler kändisar vågar ”komma ut” med sin tro - tron är inte tabu längre.

 Samtidigt starka reaktioner från humanisterna.

9

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Trender bland unga

En ny individualism Maximera möjligheterna Många tillfälliga identiteter Många kontakter men få riktiga vänner Litar endast på det äkta Teknikberoende men inte teknikintresserade Arbete ska vara kul Konsumtion är självförverkligande Förändrade könsroller Källa: Kairos Future 2005, The MeWeGeneration 10

Psykisk hälsa bland unga: förändringar 1980-2005 Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet

11

Ängslan, oro eller ångest hos unga: Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet

12

Orsaker som anförts som förklaringar:

 Väldigt många valsituationer  Oro över vikt, kärleksliv och prestationer  Stress och höga förväntningar  Erfarenheter av kränkningar  Dåligt självförtroende  Dåliga möjligheter att påverka sin situation

Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet

13

Som påverkar mission i Sverige 14

1. Urbaniseringen fortsätter

 I de fyra storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala bor idag drygt 40 % av Sveriges befolkning.

 Stockholms län ökade med 231 000 invånare 2000-2010  Stockholms stad ökade 2000 2010 med ca. 97 000 invånare 15

Glesbygden avfolkas

Speciellt unga kvinnor flyttar till städerna – få bildar familj på landsbygden

16

Tätortsnära landsbygd växer sakta

Vilka som flyttar dit:  Familjer som som vill ha hästgård  Medelålders som vill bo nära naturen  Unga vuxna som vill bo nära golfbanor och motorarenor.

17

2. Sekulariseringen fortsätter

 Enligt World Values Survey 2004 är Sverige ett av de mest sekulariserade länderna  ett land med högst värden för ”self expression values” 18

Gudstron i Europa – land för land enligt Europabarometern 2005

EFS 2020 19

Phil Zückermans bok Society

without God

2008 (om Sverige & Danmark)  Gud och tro ses ofta som ett ”icke-ämne”  Välvillig likgiltighet  ”Kyrkorna är vackra och fridfulla prästerna trevliga”  Kristendom har att göra med sånger, jul- och påsk-helger, god mat – men inte så mycket med tron och den religiösa betydelsen av dop, konfirmation osv.

20

En jämförelse: Gudstron i Europa

Andel som anger gudstro Andel som anger icke-gudstro

21

De mest sekulariserade områdena i Europa

22

Andel icke-religiösa globalt

23

Men sekulariseringsteorien ifrågasätts alltmer

 Många sociologer ifrågasätter om utvecklingen enbart går mot ökad sekularisering  I många länder verkar utvecklingen gå mot ökad religiositet  Västeuropa ses snarare som undantaget globalt.

 Ex. Grace Davie,

Europé –

the exceptional case. 2002 24

3. Mångfald av familjestrukturer

 Allt fler lever i splittrade familjesituationer  Allt fler ensamhushåll  Mindre släktgemenskap = mer utsatthet 25

4. Vi ”lever” alltmer på Internet

Källa: Nordicom Mediebarometern 2009 26

Vi kommunicerar alltmer över nätet:

 Vi hämtar alltmer information  Vi handlar allt möjligt  Vi

bygger personliga nätverk

 Ofta ”ketchupeffekter” ex Twitter, Facebook.

 En del har andra identiteter på internet (hybrididentiteter) 27

En fråga vi behöver ställa oss:

 Kan internet vara en missionsarena?

 Vad är bra mission på internet?

 Vilka kompetenser kan vi behöva?

28

5. Ett allt högre livstempo

 Många upplever ständig stress och tidsbrist i sitt vardagsliv  Färre ska göra mer på jobbet  Informationsstress – vi inte orkar ta in allt  Många söker ensamheten, att få vara passiv, inte ha krav utifrån, komma ut i naturen.

29

6. Nyandligheten som en del av det religiösa landskapet

 Nyandligheten började komma på 70-talet  Innehåller en mix av tro, upplevelser och olika ”tekniker”, oftast från religiös bakgrund i Syd- och Östasien.

 Finns mest bland medelålders kvinnor 30

7. Lojaliteten till traditionella organisationer minskar

 Färre väljer att bli medlemmar   Föreningsformen känns för ”fast” – många vill inte binda sig Däremot ökar sakfrågeengagemanget.

31

8. Ökad samhörighet över samfundsgränser

 Lättare att se det som förenar än det som skiljer  Kristna på mindre orter söker sig till varandra  Kristna ungdomar känner ej samfundsgränser  Allt fler ekumeniska församlingar 32

Frikyrkoförsamlingar anslutna till flera samfund

Källa:

Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige 2000-2010.

Öyvind Tholvsen, 2011 33

9. Många nya invandrarförsamlingar

Källa:

Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige 2000-2010.

Öyvind Tholvsen, 2011 34

De finns i storstäderna

35

För samtal i små grupper om 3-4 personer:

1.

2.

Finns det fler viktiga trender ni kan se?

Vilka trender ser ni som de största missionsutmaningarna?

36

6.

7.

8.

9.

1.

2.

3.

4.

5.

Nio trender

Urbaniseringen fortsätter Sekulariseringen fortsätter Mångfald av familjestrukturer Vi ”lever” alltmer på Internet Ett allt högre livstempo Nyandligheten Lojaliteten till traditionella organisationer minskar Ökad samhörighet över samfundsgränser Många nya invandrarförsamlingar 37

Några slutsatser:

3.

4.

5.

1.

2.

Städerna blir allt viktigare Människor är mer utsatta idag – det finns få ”trygghetsarenor” Mission är möjlig på flera nya arenor (ex internet) Vi lever alltmer i en multikulturell situation Vi behöver samarbeta över samfundsgränser 38

Några undersökningar 39

Guds närmaste stad,

red. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner Verbum 2008 40

Fördelning av trosidentiteter

17 40 11 "Troende"kristna Kristna mer privat Måttligt kristna "Icke-kristna" 30 41

Gruppen ”tydliga kristna” – 28%

     Har starkare kristen identifikation 3-4 % går i kyrkan varje vecka 10 % besöker en församling varje månad Ca. 17 % kallar sig för ”troende” Ca. 18 % är mindre kyrkligt aktiva men ändå tydligt kristna

72 3 7 18

Aktiv varje vecka Aktiv varje månad Mindre aktiva Övriga 42

Observera!

”Missionspotentialen” bara bland kristna

 18 % av Sveriges befolkning har en tydlig kristen identitet men kommer sällan i en kristen gemenskap = 

1,69 miljoner 72 3 7 18

Aktiv varje vecka Aktiv varje månad Mindre aktiva Övriga 43

Gruppen ”milt kristna”

 Uttrycker osäkerhet om vad de tror på  Tillhör fortfarande Svenska kyrkan – men snarare som ”belonging without believing”  För knappast över tro till sina barn & barnbarn

Andel milt kristna Övriga 70%

Milt kristna 30% 44

Gruppen ”Icke-kristna” –

Denna grupp tar avstånd från att kalla sig kristna

10 60 20 6 2 2

Ateister Icke-konfessionella Muslimer Buddhister, Hinduer Övriga Kristna

45

Svenska kyrkans medlemmar

2011 av Jonas Bromander 46

50 40 30 20 10 0 60 70 80 90 100

Svenska kyrkans försvagade ställning

Procentandel medlemmar av Sveriges befolkning 1972-2019

95,2 94,7 93 91,5 89 86 82,9 77 70 65 1972 1 1980 3 1990 5 2000 7 2010 9 2 4 6 8 10 2019 11 58,7 47

De mest utträdesbenägna:

 Männen - utgör 60 %  Ålderskritiskt utträdesspann ca 21-45 år  De som har vänner som redan utträtt ur kyrkan  De med mycket få kontakter med Sv kyrkan  Ex. Icke-konfirmerade  Utsatta personer som känner att kyrkan ej bryr sig 48

I fler förorter är Svenska kyrkan en minoritetskyrka

 Skärholmen, N Botkyrka och Kista församlingar – under 30% är medlemmar i Sv. Kyrkan  I Södertälje och Botkyrka sjönk andelen kyrkotillhöriga 17-18 % åren 1999-2009 49

Den kyrkliga sedens variation i Sverige

 Det sekulariserade Svealand expanderar  Gudstjänststarka områden försvagas (ex Växjö & Göteborgs stift) 50

Gudstjänstdeltagande

51

Bedömning av Sv Ky i olika åldersgrupper

52

Befolkningsstrukturen i Sverige –

och kyrkomedlemsskap (Dec-2007) 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 18 95 19 00 19 03 19 06 19 09 19 12 19 15 19 18 19 21 19 24 19 27 19 30 19 33 19 36 19 39 19 42 19 45 19 48 19 51 19 54 19 57 19 60 19 63 19 66 19 69 19 72 19 75 19 78 19 81 19 84 19 87 19 90 19 93 19 96 19 99 20 02 20 05 53

Andelen konfirmerade (gul linje)

160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 18 95 19 00 19 03 19 06 19 09 19 12 19 15 19 18 19 21 19 24 19 27 19 30 19 33 19 36 19 39 19 42 19 45 19 48 19 51 19 54 19 57 19 60 19 63 19 66 19 69 19 72 19 75 19 78 19 81 19 84 19 87 19 90 19 93 19 96 19 99 20 02 20 05 54

Konfirmationens betydelse

 Konfirmationen verkar vara en avgörande faktor för socialisering in i kyrkan.

 En positiv konfirmation & positiva möten med kyrkans företrädare gör hela skillnaden 55

Vilka är de viktigaste utmaningarna för Svenska kyrkan?

 Konfirmanderna  Goda relationer med utsatta personer  Svenska kyrkan som relevant i livet 56

Frikyrkan flyttar En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige 2000-2010

Öyvind Tholvsen, 2011 57

Antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige minskar kraftigt

58

Förändringar i medlemsantal

59

Förändringar i antalet betjänade

60

Ändringar i medlemsantal per län

61

Trender i tillväxt resp. minskning:

62

Antal församlingar med olika storlekar

63

Andel växande/minskande församlingar i olika storlekskategorier

64

Ändringar efter kommuntyper

65

Med svar från 69 % av 390 styrelseordföranden 66

Typ av område där EFS-föreningen finns:

8 17 53 Landsbygd Samhälle -10.000

Stad 10.000-100.000

Stad över 100.000

20 67

Medlemsantalet

har de senaste 10 åren: 56 60 50 40 30 20 10 0 32 27 21 17 Minskat Oförändrat EFS-förening Ökat Samarbetskyrka 47

68

Åldersfördelningen i EFS

30

25 25

25

24

20 15

13

10 5

4

0 0-20 år 21-35 år 36-50 år 51-65 år 66-80 år

10

81- år 69

Åldersfördelning inkl. SALT:

35 30 25 20 15 10 5 0

29 8

SALT 7-15 år

4

0-20 år

8 13

21-35 år

24

36-50 år

25

51-65 år

25

66-80 år

10

81- år 70

Andel ”aktiva” i föreningarna

 Andel ”aktiva” av totalt antal medlemmar  Snitt antal medlemmar per förening  Snitt deltagare i gudstjänster  Snitt antal aktiva icke-medlemmar  Snitt antal barn i gudstjänster 65 % 37 34 13 5 71

Tillfällen då det kommer extra mycket folk till samlingarna:

 Musikgudstjänster, musikcafé, konserter  Fester (julfest, Lucia, skördefest, sommarfest) 47  Familjegudstjänster (med barnkör)  Missionsaktioner  Ekumeniska möten  Adventsgudstjänst/julbön

* Siffror anger antal träffar 58 33 18 15 14

72

1.

2.

3.

4.

5.

Fem orsaker till tillväxt är:

God stämning och gemenskap i föreningen Förändrade gudstjänster (inkl. musik/pred) Alpha-grupper Attraktivt barnarbete Kör/ungdomskör Andra faktorer:  Inbjudan till EFS-medlemskap  Personliga kontakter  Inflyttning 73

Trendbrott i Sverige 2006

– enligt World Values Survey  De som anser att kyrkor och samfund ger adekvata svar på minst två av tre livsfrågor har ökat från 17 till 22 %  De som känner förtroende för kyrkor och samfund har ökat från 40 till 50 %  De som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20 till 30 %  De som ägnar sig åt korta stunder av bön och kontemplation har ökat från 35 till 45 % 74

Thorleif Pettersson

(professor i religionssociologi – Uppsala) ”Det finns inget som hindrar att ett mer intensivt utåtriktat arbete bland kyrkor och samfund så småningom ger resultat . . . ” 75

Frågor för samtal:

 Vilka grupper i vår närhet är vår kallelse?

 Finns det steg vi kan ta för att gå över kulturgränser?

 Hur kan kristna få en missionell vision?

76

                   

Bilder och källor:

Bild 2: http://www.dansbanan.se/sverigekarta.jpg

Bild 8: http://trader.di.se/di/site/index/index_info.pag

Bild 11-12: Källa: Fokus07: En analys av ungas hälsa och utsatthet Bild 16:

Befolkning, service och företagande i Sveriges gles

- och landsbygder, Rapport 2009:10, s. 24-25.

Bild 18: http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54 Bild 19: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Eurobarometer_poll.png

Bild 20: http://jasonjackson.com/weblog/wp-content/uploads/2011/07/Society-without-God.gif

Bild 22: http://familypedia.wikia.com/wiki/File:Europe_religion_map_en.png

Bild 23: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Irreligion_map.png

. Se även http://gunn.co.nz/map/ Bild 26: Källa: Nordicom Mediebarometern 2009.

http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/06/internettid_age.jpg

Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige 2000-2010. Öyvind Tholvsen, 2011.

Bild 41-45:

Guds närmaste stad,

red. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner, Verbum 2008. S. 53-102 Bild 50: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 22.

Bild 51: Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 96.

Bild 52. Bromander: Svenska kyrkans medlemmar. Verbum 2011, s. 81.

Bild 53-54: Bromander, powerpoint visad i Tammerfors ferbuari 2011.

Bild 58-65: http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/06/internettid_age.jpg

Bild 33-34: Frikyrkan flyttar - En studie av frikyrkornas utveckling i Sverige 2000-2010. Öyvind Tholvsen, 2011.

Bild 57-73: EFS-enkäten 2008 Bild 74-75: Artikel ”Sekularisering” av Thorleif Pettersson, i Religion i Sverige. Dialogos

förlag 2008/2011. Red. Ingvar Svanberg, s. 32-38.

77