Transcript Läroämnet religion

Läroämnena religion &
livsåskådningskunskap
i ett historiskt perspektiv
Mårten Björkgren
Läroämnet religion
• Skolan i Finland (och övriga Europa) har i
hög grad sin historiska bakgrund i den
kristna kyrkan
• Utgångspunkt i Jesu dop- och
missionsbefallning (Matt. 28:18-20)
– döpa och lära (didaskein)
• Katekumenatet; blomstringsperiod under
200-t
• Kristen undervisning (katekein)
 katekes; frågor och svar
– Förberedelsetid på 2-3 år vid dop av vuxna
• Medeltiden
– Uppsving för undervisning och fostran (700-, 800-t)
- Betoning på hemmet och faddrarnas ansvar (Fader vår,
trosbekännelsen, Ave Maria; ”Var hälsad Maria”)
– Församlingsprästens uppgift var att i samband med
mässan undervisa folket i den kristna tron och etiken
• Den muntliga undervisningen kallades ”katekes”, dvs.
prästen förläste de kristna sanningarna och församlingen
upprepade det han hade sagt
– Förmågan att skilja mellan gott och ont
ansågs inträda mellan 7 och 12 års ålder
– Finlands första skola en katolsk katedralskola
(Åbo)
• Latinsk grammatik, retorik, dialektik
(argumentationskonst)
• Reformationen (1500-talet)
– ansvaret för kristen fostran vilade på hemmet
och husfadern, betonade Martin Luther
– den allmänna skolan, som började växa fram
under senmedeltiden, skulle staten sköta
• På Luthers förslag blev religion ett
undervisningsämne (katekes)
• Prästens uppgift: att övervaka den undervisning
som gavs
– klostren stängdes där reformationen gick fram
– litteraturens roll i undervisning och fostran
(boktryckarkonsten)
• Bibeln, Luthers stora och lilla katekes
• Mikael Agricola; NT på finska, ABC-bok + katekes,
bönbok
– bildkonstens betydelse i undervisningen
– kunskapskontroll (inför första
nattvardsgången)
• Ortodoxins tid (1600-1850-talet)
– Skapade ett fostringssystem för ett livslångt lärande
– Avsikten var att hos alla medborgare bevara och
befästa den kristna tron
– Ansvaret vilade fortfarande på hemmen
– Den s.k. klockarskolan  skriftskola
• Skolans frigörelse från kyrkan
– Församling och kommun skildes åt 1865
– Skolförordningen 1866  folkskolan på
kommunens ansvar (i städerna)
• Kyrkans primärundervisning fick betydelse in på
1900-talet på landsbygden (hemundervisning,
söndagsskola, ambulatorisk skola)
– Läropliktslagen år 1921 (7-12 åringar)
• Ledde till att kyrkan koncentrerade sig på sin egen
undervisning och barn före skolåldern
• De administrativa banden mellan kyrka och skola
klipptes av, men skolan kom under 1900-t att
bevara sin kristna karaktär
• Biskopens rätt att övervaka
kristendomsundervisning ( 1994)
• Biskopens skolbesök i samband biskopsvisitationer
• Konfessionell religionsundervisning ( 1994;2004)
Ett historiskt perspektiv
Läroämnet livsåskådningskunskap
• Bakgrundsfaktorer
– Svenska tiden och 1634 års regeringsform 
centralstyre (en tro och en rätt luthersk
gudstjänst)
• Det svenska riket ville inte bara ansvara för
medborgarnas timliga väl, utan även för deras
eviga
– I Europa en växande religionskritik under 1700talet
• Upplysningstiden: en frigörelseprocess från
religiösa auktoriteter och från kristendomen som
uppenbarelsereligion
• Libertiner föredrog andlig frihet, deister en religion
i harmoni med förnuftet, naturen och vetenskapen
• Skeptiker och ateister kritiserade religionens
”grepp” om människan
– Franska revolutionen; den katolska kyrkan
kom under statens maktsfär  religionsfrihet
för individen (1789)
– Religionsfrihetstankarna nådde Finland i slutet
av 1800-talet
• Viktor Heikel och Minna Canth förgrundsgestalter
• Kravet på religionsfrihet vann stark genklang också
inom kyrkan
– Religionsundervisning i vågskålen kring
sekelskiftet
• Den frisinnade tidningspressen, s.k. intellektuella
och socialister började ifrågasätta den lutherska
kyrkans ställning och den obligatoriska
religionsundervisningen
• 1906 föreslog studentföreningen Prometheus att
den konfessionella religionsundervisningen slopas
som skolämne
• Finlands självständighet  samvetsfrihet
• Staten religiöst neutral år 1919
• 1917 års religionsfrihetskommitté förordade en icke-
konfessionell religionsundervisning och parallellt (eller i
anslutning) läroämnet sedelära (etik), samt att eleven
på vårdnadshavarens begär kan befrias från
religionsundervisningen
• Den konfessionella religionsundervisningen togs med i
lagförslaget så att skolans religionsundervisning inte
skulle stå i strid med hemmets religiösa fostran
• År 1922 godkände riksdagen lagförslaget till
religionsfrihetslag (trädde i kraft år 1923)
8§
”Meddelas religionsundervisning i av staten eller
kommunen upprätthållen eller understödd
folkskola, elementarläroverk eller annan
undervisningsanstalt enligt något trossamfunds
lära, skall elev, som tillhör annat trossamfund
eller icke tillhör något trossamfund, på yrkande
av målsman befrias från sådan
religionsundervisning.”
• Från 15.3. 1923 fanns två
åskådningsämnen i den finländska skolan
– Konfessionell religionsundervisning
 Undervisning i elevens egen religion (från
2004)
eller
– Religionens historia och sedelära (etik) 
Livsåskådningskunskap (från 1985)