Transcript Januari - Ljus i Öster

Nr 1 januari 2013
SULOMAJ - BYN SOM GUD INTE GLÖMDE
Sid 4-7
TILL UKRAINA
170 GÅNGER
Sid 8-10
GEORGI VINS
- KRISTEN FÅNGE
PÅ 70-TALET
Sid 12-13
HÅRDARE
RELIGIONSLAGAR
I UKRAINA
Sid 14-15
1
ledare
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Mitt i förföljelsen växer
Under julhelgen och mellandagarna
har jag passat på att göra en tillbakablick
på 2012. Vi har sannerligen inte legat på
latsidan när det gäller projekt och jag är
stolt över att leda ett team som lägger så
mycket hjärta, kreativitet och kraft i missionsarbetet.
Har insatserna från Ljus i Öster givit
något resultat? Har det varit värt allt arbete?
I en mapp hade jag sparat ett 30-tal
rapporter från nationella missionärer
som vi ger stöd till i Centralasien,
som jag ännu inte hade
hunnit läsa. Jag hade
inte läst långt i rapporterna innan det slog
mig att de här måste
vara de modigaste
personer vi har
kontakt med. Det
är nästan som att
läsa fortsättningen på Apostla­
gärningarna!
Vid åtskillliga
tillfällen har Ljus
i Öster lyft fram de
förföljda
kristnas
situation. Jag kan
nästan känna mig tjatig när jag skriver om det
förtryck som våra trossyskon i Centralasien har
att möta, dagligen! Ofta
känner jag en stark in-
är en ekumenisk mission som grundades
1903. I dag arbetar vi i östra Europa, OSS,
Turkiet, Mongoliet och Kina. Ljus i Öster har
Lausannedeklarationen som utgångspunkt
för arbetet.
Våra primära målgrupper är:
– onådda folk
– barn och ungdom
2
Postadress: Hemvärnsgatan 8,
171 54 Solna
Telefon: 08-564 840 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.ljusioster.se
Plusgiro: 90 03 62-5
Bankgiro: 900-3625
Bankkonto:8327-9 14005727-4
Bankgiro i Finland:
800011-70838396 (SAMPO)
381000-3958 (Swedbank)
Giro i Norge: 3000.16.85569
Swiftadress (betalningar från
utlandet): SWEDSESS
IBAN: SE1280000083279140057274
Org. nr: 802003-0972
dignation över att de trakasseras, förföljs,
förlöjligas och på alla sätt marginaliseras
av stater och myndigheter som inte kan
stava till mänskliga rättigheter. Kristna kan
också räkna med att få familjen, släkten
och grannarna emot sig.
Men det stannar inte bara vid att de befinner sig i en svår situation, de tar också
vara på de tillfällen de får. Många finner
vägen till Kristus trots svårast tänkbara
förhållanden. I läsningen av de senaste
rapporterna märks det tydligt att församlingarna verkar fungera som starka magneter. Även om de pressas av myndigheter och det omkringliggande samhället så
kommer människor ändå inom hörhåll och
får för första gången i sina liv möta evangeliet om Jesus Kristus som enda vägen till
Gud! Flera av dem som sänt rapporter kan
vittna om många nya troende, helanden
och otroliga bönesvar. En pastor skriver att
människor tar emot Jesus när de får uppleva och se Gudsrikets väldiga kraft!
De direkta förföljelserna kan vara olika
från tid till tid. I Centralasien dömer man
för närvarande sällan kristna till fängelse.
Strategin verkar vara att utdöma böter,
som väl är betydligt mer lönsamt. Jag har
läst flera rapporter från nationella missionärer som specificerar antalet bötesstraff
och belopp.
Man kan trakassera kristna församlingar
på många olika sätt. Kristna tas ofta in till
förhör hos den lokala polisen. Man riktar
in sig på en familj i ledande ställning, och
även barnen kallas in för enskilda förhör.
Tidningen LJUS I ÖSTER
ISSN 0345-7265
Ansvarig utgivare:
Hans Lindstrand
Redaktör: Åke Lager
e-post: [email protected]
Annonspris: 23 kr/spaltmm.
Frivillig pren.avgift: 150 kr/år
Upplaga: 14 700
Tryck: Kontorsrutin AB, Örebro
Omslagsfoto: Vassilij från
Sulomaj var kriminell innan han
blev frälst. Nu ser till att inga
farliga djur anfaller oss under
båtresan. Foto: Åke Lager
Ljus i Östers verksamhet
och räkenskaper granskas
av auktoriserad revisor och
Svensk Insamlingskontroll.
Om gåvor ges till specifika
ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller
vi oss rätten att använda
dem för andra närliggande
ändamål.
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
församlingarna
Man försöker få barnen att avsvära sig den
kristna tron genom hot av olika slag. Det är
klart att församlingarna påverkas och framför allt blir medlemmar rädda för att gå på
gemensamma möten. Från olika håll kommer
vittnesbörd om att lokal milis patrullerar och
gör nedslag i enskilda kristnas hem.
I flera länder i Centralasien kräver lagarna
att en församling ska vara registrerad. Men i
praktiken är det i stort sett omöjligt att klara
registreringskraven eller att få igenom sin ansökan. Församlingarnas verksamhet klassas
då som illegal även om det är myndigheterna
som genom sitt agerande tvingat fram dagens
situation. Inte undra på att man kan känna ilska och förtvivlan.
På en del platser kan man endast träffas en
eller två gånger i månaden som församling.
Allt församlingsliv måste ske i smågrupper och
inte sällan nattetid. Samlingar kan ske på olika
typer av platser som skulle betraktas som ganska okonventionella för oss.
”Trots alla förföljelser kallar Gud hela tiden
människor till sig”, skriver en missionär i sin
rapport!
Trots förföljelserna gör kristna församlingar
omfattande sociala insatser. Ibland ser lokala
myndigheter positivt på detta – ibland inte. Jag
blev rörd av att läsa en speciell rapport. Rapporttören berättar att de i sin region identifierat en särskild minoritetsgrupp som inte kunde
sända sina barn till skolan. De var helt enkelt
för fattiga.
Pastorn och församlingarna i regionen startade en insamling som ledde till att ett 30-tal
barn ur den folkgruppen nu kan gå i grundskola.
Församlingarna har tagit det som sitt ansvar att
barnen ska få nödvändig utbildning.
Man rapporterar om rehab-arbeten för att
hjälpa missbrukare till ett värdigt liv. Några
församlingar har satsat på själavård i sin stad
och många människor kommer med sina olika
själsliga plågor för att få hjälp. Jag kan också se
att det är vanligt att församlingar ägnar sig åt
ren humanitär verksamhet. Det finns människor
som saknar både mat och kläder i dagens Centralasien.
Det finns många, många vittnesbörd om att
människor söker sig till församlingarna för att
få hjälp med förbön för dagliga problem, inte
minst för relationsproblem. Många älskar helt
enkelt att få höra vittnesbördet om Jesus Kristus
och verkar ha förberetts att ta emot tron. Många
förböner och bönesvar leder till omvändelser.
Gud är sannerligen på gång i Centralsien!
Jag tänker med stor tacksamhet på alla förebedjare och givare. Det är ni som gör det möjligt
för Ljus i Öster att satsa på bland annat Centralasien. Vi vill tacka er alla som ställer era medel
och förböner till förfogande. Ett riktigt Gott Nytt
År till er alla!
”
”De måste
vara bland de
modigaste
personer vi
har kontakt
med. Det är
nästan som
att läsa fort­
sättningen
på Apostla­
gärningarna!”
Med varma hälsningar och önskan om
Guds Välsignelse
Hans Lindstrand
Missionsföreståndare
[email protected]
I DETTA NUMMER
uds hjälp
lever med G
Keterna över
- sid 4-7
I skytteltrafik till Ukraina
- sid 8-9
a
ag i Ukrain
Ny religionsl
- sid 14-15
3
sibirien
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Byn som Gud inte
Efter katastrofen fick byn Sulomaj nytt liv
Eigil Nansens gata i Sulomaj,
med bönhuset längst bort.
Sulomaj efter vårfloden 2001. Foto: Valentin Kazerski
4
Vårfloden 2001 höll på att
bli den sista för den lilla
sibiriska byn Sulomaj. Vatt­
net steg sju meter högre än
normalt. Isblock stora som
flervåningshus kom farande
och på några timmar hade
de flesta hus i Sulomaj
krossats, men lyckligtvis
klarade sig alla människor.
Tack vare hjälp från Nor­
den fick byn nytt liv igen,
och är nu en av de finaste i
Sibirien.
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
glömde
Det ordnas inga bekväma sällskapsresor till
Sulomaj. Att resa dit är strapatsrikt. Från miljonstaden Krasnojarsk flyger man till lilla Bor
med drygt 2 000 invånare, beläget över 100 mil
norrut vid Jenisej-floden. Därefter blir det båttransport till Sulomaj. Här uppe i vildmarken
finns det inga vägar. Båt på sommaren, snöskoter på den islagda floden på vintern eller möjligen helikopter är det som gäller.
Jag får mina första fjärilar i magen när jag ser
flygplanet som ska ta oss till Bor. Bolaget heter
Kras Aero. Som om det inte vore nog är det ena
däcket på landningsstället fullständigt blankslitet. Planet är mörkt och trångt, bakre halvan
är lastutrymme för allehanda förnödenheter till
detta väglösa land. Jag påminns om de sista ord
en vänlig arbetskamrat yttrade innan Mika Kosonen och jag skulle resa: ”Av det bolagets flygplan brukar vart tionde störta.”
Trots allt landar vi tryggt på den lilla flygplatsen i Bor. Vi inkvarteras i det lilla bönhuset, som också invaderas av ett stort team tyskryska pingstvänner. De har varit i en annan by
och evangeliserat och nu ska de också resa till
Sulomaj.
”Vi måste komma iväg tidigt, för det tar trefyra timmar till Sulomaj. Uppstigning klockan
6.00 i morgon!” säger teamledaren.
När vi vaknar hänger snön i luften för att senare övergå i ett dagslångt duggregn. Det blir
Blankslitet däck på flygplanet till Bor.
som vanligt när man är ute med ett team. Först
”vänta, vänta, vänta” och så plötsligt ”nu måste
ni skynda er!” Klockan blir 10.30 innan vi har
packat förnödenheter och folk i de båda små
grunda träbåtarna.
Det är trångt, avståndet från relingen till vattenytan är bara någon decimeter och ordern är
”sitt still!”. Vi börjar med att åka rakt över den
kilometerbreda Jenisej. Innan vi kommit över till
andra stranden lägger motorn av. Efter någon
minut lyckas emellertid båtföraren Vassilij få
➤
5
sibirien
Ljus i Öster nr 1
Trångt och kallt under sju timmar med båt till Sulomaj.
Vitali Kolomiets har fått en stor fisk av en bybo.
En äldre kvinna som Vitali stannar och pratar med.
l
januari 2013
igång den igen. Efter ytterligare någon kilometer
har vi kommit in i bifloden som i översättning
heter ”Steniga Tunguska”. Det dröjer inte länge
innan dess namn besannas. Vi stöter emot en
stor sten och hela den ranka farkosten är på väg
att tippa runt – och flytvästar har man inte ens
sett på vykort i Sibirien.
I samma stund som vi håller på att kvävas av
hjärtat i halsgropen tippar båten tillbaka och alla
drar en lättnadens suck. Efter ytterligare några
kilometer och ännu ett motorstopp styr Vassilij in till stranden. Under en presenning i fören
plockar han fram en reservmotor. Den gamla
plockas bort och göms bakom ett buskage för
att hämtas upp på tillbakaresan.
Sedan går färden ganska smärtfritt, även om
det går långsamt. När vi tillryggalagt två-tre av
de 7,5 milen kommer två mindre motorbåtar av
plåt och möter oss. Damerna i sällskapet får
flytta över till dem och snart försvinner de i fjärran.
Nu kan vi som är kvar i träbåtarna i alla fall
röra oss lite och efter någon timma styr vi in mot
stranden för matrast. Vassilij tar fram geväret för
att vara beredd om det skulle dyka upp något
hotfullt vilddjur. Vi fortsätter och efter ytterligare
en rast, då vi gör upp eld för att värma oss, når
vi fram till Sulomaj – efter sju timmar!
Efter lite mat i all hast i bönhuset är det dags
för möte i det illgula kulturhuset. 30-40 personer av byns 200 invånare infinner sig, bland dem
en hel del barn som har söndagsskola i ett eget
rum.
– Låt oss be om beskydd för alla jägare så att
de slipper attackeras av björnar, säger mötesledaren och jag förstår att jag är förflyttad till en
helt annan värld.
Vi får bo hemma hos en familj där den 15årige sonen är pälsjägare.
– Jag gick i skolan i fem år, men sedan dess
har jag varit jägare. Jag och en kamrat bor flera
veckor i sträck i en koja ute i taigan och jagar
sobel. När vi fått ihop tillräckligt med skinn åker
vi hem och säljer dem och sedan bär det ut i
skogen igen, berättar han.
– Det gäller att vara på sin vakt om det dyker
upp en björn. Även om vi inte jagar dem har jag
tvingats skjuta ett par stycken. Det är ”vi eller
den”, så man får inte tveka, säger han.
Jag förstår att mötesledaren Vitali Kolomiets
är ”kulturellt anpassad” även om han är ukrainare.
Han flyttade till Krasnojarsk på 1990-talet
och fick en vision för alla de små byar, ofta med
minoritetsfolk, som fanns utmed Jenisej och dess
bifloder hundratals mil norr om Krasnojarsk.
Han startade ”Sibiriska Kristna Barmhärtighetsmissionen” som sände ut team och pionjärmissionärer till flera av byarna.
En av dem var Sulomaj, så när byn 2001
6
Barnen är keternas framtid.
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
drabbades av en naturkatastrof var det
naturligt att vända sig till ”Barmhärtighetsmissionen”.
– En ispropp nedströms gjorde att
floden svämmade över. Vattnet steg sju
meter högre än normalt. Isblock stora
som flervåningshus kom farande och på
några timmar hade de flesta hus i Sulomaj krossats. Bara några stycken som
byggts lite högre upp klarade sig, men
lyckligtvis omkom inga människor, berättar Vitali.
Eftersom Vitali hade kontakt med Ljus
i Öster, som bland annat varit där med
ett sommarteam, hörde han av sig.
– Tillsammans med andra organisationer ställde vi upp så att de kunde få
en första helikopterlast med nödhjälp,
berättar Rauli Lehtonen, ansvarig för
Ljus i Östers missionsavdelning.
– Det var ju bara början. Myndigheterna var inte till så mycket hjälp. Det
var regionala val och vad spelade då
rösterna från 200 keter i Sulomaj för
roll, säger Vitali när vi vandrar runt i det
som nu återstår av den gamla byn.
Efter en riktigt lerig uppförsbacke
kommer vi upp till den nya byn, som
är resultatet av den hjälp man fick från
bland annat Ljus i Öster. Där har nya
Sulomaj byggts upp högt ovan floden,
med ganska identiska tvåfamiljshus utmed ett rutmönster av gator, nåja, grusvägar.
Hade myndigheterna fått bestämma
hade man nog flyttat befolkningen till
Krasnojarsk och så hade byn dött ut.
Men folket vägrade, det var här de var
födda och hade levt hela sina liv. Det var
här de hade sina fiskevatten och jaktmarker. De vädjade till Vitali om hjälp.
En kvinna från norska pingströrelsen
reste dit i samband med att man gjorde
en stor insamling för de nödställda. Då
fick hon höra talas om den norske polarforskaren, diplomaten och fredsprisvinnaren Fridtjof Nansen. Han hade redan
1913 seglat genom Norra Ishavet och
upp på Jenisej och vidare på ”Steniga
Tunguska” till Sulomaj.
– När hon kom hem sökte hon upp
barnbarnet Eigil Nansen. Det visade sig
att Nansenstiftelsen kunde ställa upp
med större delen av de medel som behövdes för att bygga upp Sulomaj igen.
Så när de första husen invigdes två år
efter katastrofen fanns Eigil Nansen på
plats, och gatan högst upp i byn, där
bönhuset ligger, bär hans namn, fortsätter Vitali.
utan framtidshopp, där alkoholen flödade, har den blivit en av de finaste byarna
i Evenkien. Under vår vistelse där ser vi
inte en enda berusad person.
– Församlingen har i dag 15 medlemmar och ungefär lika många barn i söndagsskolan, berättar Vladimir Kulik, en
av tre i församlingens ledarskap.
– Fler än så är troende och kommer
på möten, men det är ett stort steg att
döpa sig och gå med i församlingen.
Med tanke på att byn har omkring 200
invånare blir det en högre procentandel
troende än på de flesta orter i Sverige.
Vladimir har ketiskt blod i sina ådror,
liksom 90 procent av invånarna. Vladimirs pappa var emellertid ukrainare.
Han var geolog och flyttade hit, gifte sig
med en ket-kvinna och stannade kvar.
– Min väg till tro var lång. Den började egentligen redan 2000 när några
baptister var här. Jag kände hur den
Helige Ande manade mig, men då blev
det inte av. Min fru kom till tro 2006 och
året därefter var det min tur, berättar
Vladimir.
Valdimir Kulik,
församlingsledare i Sulomaj.
Ljus i Öster och en rad andra norska,
finska och ryska organisationer bidrog
också till återuppbyggnaden.
Det tar en stund att promenera runt
i byn, även om den inte är stor. Alla
känner Vitali och stannar och pratar en
stund. En man kommer till och med och
ger honom en stor, frusen fisk. Den blir
till mat för hela teamet i bönhuset.
Virket till husen hämtade man i skogen, men annat byggmaterial fick transporteras hit via floden. Man byggde hus
med en tvårumslägenhet i varje ände.
Husen ser utvändigt enkla ut, de har
inte rinnande vatten och behoven klarar
man av på utedasset, men invändigt är
åtminstone det hus vi bor i riktigt fint.
Köket ser ut som hemma i Sverige med
en elspis, stor kyl och frys, mikrovågsugn med mera. I båda rummen finns det
teve-apparater och utvändigt sitter en
parabolantenn. En
centralpanna mitt
i lägenheten gör att
det är varmt och
gott – och det kan
nog behövas när
det blir 40 minusgrader utomhus på
vintern.
Från att tidigare
ha varit en by
Planen är att vi ska lämna Sulomaj
med tur-helikoptern som går mellan byarna två gånger i veckan. Vi får ett samtal från Bajkit, omkring 30 mil bort, där
den ska starta. På grund av vädret kan
den inte lyfta. Vi ska få nytt besked om
en timma.
När man två gånger skjutit upp starten får vi beskedet att den inte kan lyfta
alls. Det blir till att ta båten tillbaka till
Bor, men den här gången får vi åka i en
liten plåtbåt. Det blåser kraftigt och båten studsar stundtals fram. Nu förstår
jag varför motocrossåkare har njurbälte.
Ibland tror jag att vartenda inre organ
har skakat loss.
Men det tar bara omkring tre timmar,
och flygplanet som sedan tar oss tillbaka från Bor till Krasnojarsk är riktigt
modernt. n
TEXT och FOTO: ÅKE LAGER
Jevgenij, 15-årig pälsjägare.
7
hasse arvidsson
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Hasse Arvidsson har
gjort 170 resor till öst
Det började med David Wilkersons bok ”Synen”
I sin bok ”Synen” förutspår David
Wilkerson redan 1974 att öst skulle
öppnas upp för evangeliet under en
kortare tid, för att sedan stängas
igen. De orden var startpunkten för
Hasse Arvidssons närmare 170 resor
till öst, framförallt Ukraina. Att han
nu fyllt 65 och slutat på Ljus i Öster
betyder inte att han har gjort sin
sista resa.
– Det började med att vi i en bönegrupp
läste David Wilkersons bok ”Synen”. Där skriver han om en tillfällig öppning i öst under en
kortare tid. När jag kom hem ringde jag min
sångarbroder Hans Andersson och sa: ”Slå
upp sidan 80 och 81 i Synen”, berättar Hasse
Arvidsson.
– Vi frågade oss: ”Var det den här tiden han
menade? Vi hade just sett Berlinmuren falla
och nu fanns det öppningar. Skulle vi göra något nu?”
Det här var 1990 och just då hade ”Bröderna Hasse” en mötesserie i småländska Klevshult. På ett möte berättade de om det de läst
i ”Synen” och frågade om mötesdeltagarna i
Klevshult ville vara med.
– Trots att det var bankstrejk kom det in
47 000 kronor i kollekt. Det skulle gå till bib­
lar i öst. Vi hade också ett närradioprogram i
Värnamo där vi samlade in ytterligare 3 000
kronor och jag ringde upp Wilgot Fritzon mitt
i sändning för att berätta om våra kollekter,
fortsätter Hasse Arvidsson.
Hasse visste inte att Wilgot Fritzon precis
hade slutat som missionsföreståndare på Ljus
i Öster (som då hette Slaviska Missionen), men
han lotsades vidare till Rauli Lehtonen och Stig
Lindberg på kontoret.
8
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
T v: Avlastning av nödhjälp i Ukraina.
Nedan: Hasse Arvidsson (t h) och Per An­
dersson från Ljus i Öster tillsammans med
romska barn i Ukraina.
– Vi fick en adress i Kiev av dem, och så
köpte vi ryska biblar för kollekten. Vi fyllde
en folkvagnsbuss med biblar och sjukvårdsutrustning och den 19 maj 1990 startade vi vår
första resa.
När de sett glädjen över leveransen i Ukraina och körde hem var de så glada i hågen att
de gasade på lite för mycket och fick böta ungefär en svensk tia.
– Var det här en engångsföreteelse, eller
skulle vi fortsätta med resor? Svaret gav sig
självt när Rauli Lehtonen ringde och sa: ”De
har ingen mat i Ukraina. Kan du köra dit en
hjälpsändning som Ljus i Öster bekostar?”
Sedan var Hasse Arvidsson igång. Ljus i Öster fick Sida-pengar för nödhjälp till Ukraina,
Estland, Moldavien och Albanien och Hasse
gjorde ett tiotal körningar till både Estland och
Moldavien förutom till Ukraina.
– I Ukraina kom en församling i Rivne och
berättade att de skulle ordna sommarläger för
1 000 barn och undrade om vi kunde hjälpa till
med mat. Med stöd från Erikshjälpen ordnade
vi det och sedan kom jag under sex-sju år att
köra förnödenheter till lägret varje sommar.
Till jularna körde vi julklappar till ett fängelse
med 200 unga pojkar.
Så har det fortsatt. Hasse har tappat den exakta räkningen men tror att han närmar sig
170 resor nu. Många av Hasses goda vänner
har följt med på resorna. En av de flitigaste är
Carl-Erik Bertilsson, men även Hans Andersson, den andra halvan av ”Bröderna Hasse”,
har varit med ett 25-tal gånger.
– En gång besökte vi Gammelsvenskby i
Ukraina, där vi träffade några personer som
fortfarande talade svenska. Men som frikyrk-
liga fick vi inte sjunga gamla läsarsånger i byns
kyrka, utan blev hänvisade till puben på andra
sidan gatan där vi hade en sångstund, berättar Hasse.
– Det har alltid funnits litteratur i bagaget.
Vi har låtit trycka litteratur i Ukraina som jag
sedan har distribuerat till församlingar och lägergårdar. ”Jesus, barnens vän” och ”Munken
och Kulan” är två böcker som tryckts och delats ut i ganska stora upplagor. Totalt har jag
nog distribuerat en miljon biblar, böcker och
tidningar genom åren.
– Vid gränspassager är det ju ofta långa
köer. Där har jag delat ut mycket litteratur till
väntande chaufförer. De har ju inget annat att
göra och börjar alltid läsa med en gång. Där
är det ingen som slänger en kristen bok eller
tidning.
Under drygt 20 års resande har Hasse Arvidsson naturligtvis varit med om mycket och
också skaffat sig en hel del erfarenhet av hur
man enklast tar sig fram. Att kalla sig ”humanitär diplomat” och visa ett papper från den
ukrainska ambassaden i Stockholm har kortat
många väntetider. Och att dela ut litteratur och
till och med Ljus i Öster-pennor har också gett
favör många gånger.
– En gång hade jag en ganska stor summa
pengar på mig som skulle till ett kyrkbygge.
I tullen frågade den kvinnliga tjänstemannen
mig om jag hade valuta med mig. Då svarade
”
”Vid gräns­
passager är
det ju ofta
långa köer.
Där har jag
delat ut
mycket lit­
teratur till
väntande
chaufförer.”
➤
9
hasse arvidsson
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Hans Andersson och Hasse Arvidsson bildar sånggruppen ”Bröderna Hasse” som samlat in mycket pengar till Ukraina.
➤
jag i stället: ”Jag har det som är värt mer än
pengar. Jag har en present till dig” och gav
henne en barnbibel. Hon blev överlycklig och
frågade inte mer om valutan utan jag kunde
åka vidare. Man vet ju aldrig vad som kan
hända om någon vet att jag reser ute på den
ukrainska landsbygden med en massa pengar
i bilen.
Hasse kan berätta många dråpliga episoder
från sina resor.
– När jag skulle passera gränsen en juldag
var det ganska öde, men jag hittade en tulltjänsteman som var bakfull efter firandet och
satt och halvsov. Jag fick sätta en stämpel i
hans hand och trycka till på mina papper. Sedan kunde jag fortsätta.
– En annan gång åkte jag med en ukrainsk
chaufför och satt och slumrade. Plötsligt vaknade jag av att han ryckte till i ratten. Då fick
jag se att han höll på att brygga kaffe på golvet
i lastbilen samtidigt som han körde i 100 km/
tim.
Under de drygt 20 år som Hasse regelbundet har rest till Ukraina har han sett landet
förändras.
– Framförallt i städerna har det ju utvecklats, men på landsbygden är det fortfarande
kon som ska middagsmjölkas och herden som
vaktar sin hjord. Men i dag finns det varor i butikerna och mackar där man kan tanka bensin.
De första åren var det inte lätt, då fick man ta
hjälp av lokala tusenkonstnärer för att ta sig
fram. Vi har nog kört på bensin som stulits
från gemensamma kolchoser, men vi har inte
stulit den själva utan betalt för den.
Trots utvecklingen möter Hasse fortfarande
folk som ständigt frågar om hjälp.
– Det är lätt att lova ute på plats när man
ser behoven, men jag brukar svara: ”Om det
finns en möjlighet ska jag hjälpa er.”
10
Än så länge är möjligheten att hjälpa öppen,
men utvecklingen går åt det håll Wilkerson beskriver i ”Synen”. I dag är det nästan omöjligt
att köra hjälpsändningar till Ryssland, och i
Ukraina har det blivit allt fler regler som försvårar det hela. I Ryssland har religionsfriheten
börjat naggas i kanten och Ukrainas president
Janukovitj har nyligen undertecknat liknande
religionslagar.
– Att jag blivit pensionär och slutat på Ljus
i Öster, där jag även har sålt annonser till tidningen, kommer inte att förändra så mycket.
Så länge det finns en möjlighet vill jag fortsätta
att resa till Ukraina med förnödenheter och litteratur.
”Bröderna Hasse”, där nu både Hasse Arvidsson och Hans Andersson uppnått pensionsåldern, är kanske mer aktiva än någonsin. De
reser runt och har möten i södra Sverige och
samlar in pengar till Ukraina.
– Vi sjöng tillsammans första gången 1966.
Sedan dess har vi sjungit tillsammans, först i
Evangelieteamet och nu som ”Bröderna Hasse”. Vi har gjort två skivor med Evangelieteamet och två med ”Bröderna Hasse”. Evangelieteamets första skiva sålde mellan 15 000 och
20 000 ex. Det var andra tider på 1960-talet,
säger Hasse Arvidsson.
Under åren har de rest en hel del tillsammans med predikanten Hilding Fagerberg. Numera bjuder ”Bröderna Hasse” på ”Hildingprogram” där de sjunger och berättar historier
om denne originelle predikant.
Hilding Fagerberg var lite av en äventyrare
och körde bil till Israel, Turkiet och Ryssland.
Men med nästan 170 resor i öst får man nog
säga att även Hasse Arvidsson platsar i den
kategorin. n
TEXT: ÅKE LAGER
FOTO: ÅKE LAGER och PER ANDERSSON
januari 2013
l
litteratur
Ljus i Öster nr 1
Gertrud Storsjö möter blivande buddhistmunkar.
Ny bok av
Gertrud Storsjö
– När folk får veta vad buddhismen
verkligen lär och jämför det med
kristen tro blir valet inte så svårt,
säger Gertrud Storsjö.
Den forna Ljus i Öster-medarbe­
taren är aktuell med en ny bok med
titeln ”Buddha eller Kristus?” utgi­
ven på XP Media.
Gertrud Storsjö är pensionär, men lika aktiv
som någonsin. När jag intervjuar henne har hon
kvällen innan kommit hem från en dryg vecka
i det buddhistiska Burjatien i Sibirien, där hon
undervisat på en missionsbibelskola. Innan sin
pension var Gertrud Storsjö anställd på Ljus i
Öster i 33 år.
–Det var då jag kom i kontakt med de österländska religionerna. 1974 gjorde jag min
första resa i Sydostasien och den kom att följas av många fler. 1981 upplevde jag en kallelse
till Bhutan, men det tog 23 år innan jag kunde
komma in i landet.
Vid resor till norra Indien, Nepal och delar av
Ryssland kom hon i kontakt med tibetanbuddhister och då började hon försöka sätta sig in
vad deras tro verkligen handlade om. Hon besökte också den ryska delrepubliken Kalmuckien, den enda buddhistiska republiken i Europa.
Genom kontakter med andra som också studerade buddhismen, t ex Johannes Aagard vid
Dialogcentret i Danmark och Elsie Lundeborg
på Johannelund i Uppsala, fick hon mer och mer
insikt.
När Dalai Lama 1988 kom till Sverige för att
inviga ett ”fredsmonument” och kyrkorna välsignade det hela blev Gertrud aktivist.
– Jag blev så förtvivlad över den okunnighet
som fanns. Det var en buddhistisk stupa han
invigde, och tibetanbuddhismen är långtifrån
någon fridsam religion. Då började jag skriva,
debattera och undervisa om tibetanbuddhism.
Den okunnigheten tycks finnas kvar än idag.
Mindfulness smyger sig in kyrkorna och det
senaste exemplet är kanske att Skolverket inte
anser att yoga i skolan har någon religiös bakgrund.
– Okunnigheten finns även hos dem som säger sig vara buddhister. De har sällan någon djupare kunskap om sin egen religion. Det är förresten detsamma med muslimer, de har sällan
läst Koranen. När bibelläsandet sjunker bland
frikyrkofolket i Sverige finns risken att samma
sak kan hända här.
– När jag i Kalmuckien berättade om buddhismen och jämförde med kristen tro, sa en av
eleverna plötsligt: ”Tack gode Gud att jag blivit kristen!” Det var likadant med mongoler och
burjater på missionsbibelskolan jag just undervisade på. De visste inte heller mycket om
den buddhism de sagt sig höra till innan de blev
kristna.
Boken är utgiven av XP Medias
förlag; www. xpmedia.org,
tel:08-741 26 01 eller e-post:
[email protected]
I boken beskriver Gertrud Storsjö den religion
som ligger bakom yoga, mindfulness och andra
österländska företeelser som man okritiskt tar
sig an i vårt land. Men hon nöjer sig inte med att
varna, bokens stora förtjänst är att hon också
pekar på att det många söker i österländska religioner redan finns i kristen tro – dessutom på
ett ännu fullödigare sätt. De livsberättelser som
kryddar bokens faktainnehåll pekar också tydligt på detta.
I samband med att boken har kommit ut har
Gertrud fått en rad kallelser. Precis innan hon
åkte till Burjatien hade hon en seminariedag i
Linköping, och i januari är hon uppbokad varje
helg. Hon ska också intervjuas på Kanal 10 och
i sommar ska hon ha ett seminarium på OASmötet i Kungsbacka. n
TEXT och FOTO: ÅKE LAGER
11
ljus i öster 110 år
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
110
LJUS I ÖSTER
1903-2013
Georgi
Vins
I Stockholm demonstrerade
man för Georgi Vins utanför
den sovjetiska resebyrån och
flygbolaget Aeroflot.
På 1970-talet satt många kristna fängslade i Sovjetunio­
nen för sin tros skull. Den kanske mest kände av dem alla
var Georgi Vins. Hans fall uppmärksammades på många
håll i utlandet och till sist blev den internationella pres­
sen så stor att han blev fri. I april 1979 ingick han i en
grupp dissidenter som utväxlades i USA mot två ryska
spioner.
I juni 1977 hölls ett möte i Belgrad som skulle
granska Helsingforsavtalet, som 35 länder slutit
några år tidigare. Avtalet handlade bland annat
om respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive frihet för tankar,
samvete, religion eller tro. Inför mötet arbetade
Slaviska Missionen (som Ljus i Öster hette då)
hårt för att skapa uppmärksamhet om Georgi
Vins fall.
Man arrangerade en namninsamling för ett
upprop som publicerades i annonser i flera tidningar. Utöver att man vädjade till Ljus i Östers
läsare att skriva under skickade man också brev
12
En av de mest
uppmärksammade
kristna fångarna
under Sovjettiden
till 600 inflytelserika svenskar med vädjan om att
de också skulle underteckna uppropet. Resultatet
blev att omkring 3 000 personer undertecknade
uppropet, bland dem fanns Lars Gyllensten, Olof
Buckard, Åke Kastlund, Andres Küng, Morton
Narrowe, Kåre Nyblom, Bertil Ohlin, Torgny Segerstedt, Alf Svensson, Bo Setterlind, Berit Gullberg
och Sverre Larsson.
Uppropet började: ”Inför granskningen av
Helsingforsavtalet i sommar i Belgrad vädjar vi
till Er, partiordförande Leonid Brezjnev, att frige
baptistpastor Georgi Vins från fånglägret i Jakutsk.”
Det avslutades sedan med: ”Vi, som undertecknat
detta brev, känner oss oroliga inför en utveckling
i Sovjetunionen där man undertecknar internationella avtal om mänskliga rättigheter och samtidigt
fängslar och förföljer dem som vill utöva dessa
rättigheter.”
Georgi Vins föddes i Fjärran Östern i Ryssland
1928. Hans pappa var en amerikansk medborgare av rysk börd som flyttat dit som missionär.
Två år efter sonens födelse arresterades pappan,
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
Georgi Vins tillsammans med
sin fru och sin mamma.
frisläpptes efter tre år och arresterades åter två
år senare. Det var det sista Georgi såg av sin
pappa.
Efter Andra världskriget flyttade hans mamma
Lydia med familjen till Kiev, där de gick med i
baptistkyrkan. När myndigheterna 1959 införde
nya regler som ytterligare begränsade den lilla
frihet församlingen haft opponerade han sig mot
sin pastor som gått med på kontrollen. Det slutade med att Georgi Vins och en grupp bröt sig
ur församlingen och började med egna möten i
skogarna.
När andra liknande grupper från olika håll
i Sovjetunionen formade ”reformbaptisterna”
valdes Georgi Vins till generalsekreterare. Han
arresterades och dömdes första gången 1969 till
tre års fängelse. 1974 arresterades han igen och
dömdes då till tio års straffarbete och skickades
till fångläger i det kylslagna Jakutien.
1979 fördes han emellertid tillsammans med
fyra andra dissidenter i all hast till New York där
de utväxlades mot två sovjetiska spioner. Hans
sovjetiska medborgarskap annullerades. Sex
veckor senare kom resten av hans familj och de
bosatte sig i Elkhart, Indiana.
Mikhail Gorbatjov återgav honom sitt sovjetiska medborgarskap 1990 och han tilläts åter
att besöka sitt hemland. Han gjorde åtskilliga
predikoresor till Ryssland och Ukraina. 1995 fick
han tillgång till sin fars fil på KGB-högkvartet och
kunde då konstatera att pappan avrättats redan
1936. Georgi Vins dog 1998 efter att ha fått en
hjärntumör. n
TEXT: ÅKE LAGER
”
”1995 fick
han tillgång
till sin fars
fil på KGBhögkvartet
och kunde då
konstatera
att pappan
avrättats re­
dan 1936.”
Nu är läget på väg att bli likadant
- därför drar vi igång FFF (Frihet för förföljda) i vår. Vill du vara med?
Jag vill vara med i FFF och stödja förföljda kristna genom förbön och kanske även praktiskt handlande. Sänd
mig information när FFF kommit igång.
Namn och postadress: (TEXTA TYDLIGT!)
.............................................................................................
.............................................................................................
.............................................................................................
q Via post q Via e-post: ...........................................................
Frankeras ej.
Mottagaren
betalar portot.
Ljus i Öster
Svarspost
Kundnr: 20188626
171 08 Solna
13
ukraina
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Bibelåret firat, men nu
väntar tuffare tider
Ny lag begränsar religionsfriheten i Ukraina
Under 2012 firade 1 700 olika orter 450-årsjubileet av
den första ukrainska Bibelns utgivning. Nya politiska
strömningar och en ny religionslag gör dock att framti­
den ser osäker ut.
Under förra året antogs en ny religionslag i Ukraina,
som president Janukovitj undertecknade strax före jul.
Den nya lagen kommer att öka kontrollen av landets
kyrkor. Det finns även en oro för att registeringen av
församlingar och verksamhet utanför kyrkans väggar
skulle komma att försvåras.
– I praktiken betyder förändringarna att lagarna an­
passas till de ryska, konstaterar pingstledaren Michail
Panotjko, som också är ordförande för Kyrkornas råd.
– Att president Viktor Janukovitj undertecknat
lagförslaget, som togs fram redan före parlamentsvalen, kan i förlängningen leda till att
bland annat utlänningarnas verksamhet i landet kommer att försvåras, liksom möjligheterna
att ta emot bistånd och hjälp utifrån, säger Panotjko.
Enligt Panotjko är alla kristna samfund och
muslimska organisationer emot planerna. Den
25 oktober överlämnade de religiösa organisationerna ett dokument till presidenten med
en vädjan om att stoppa lagförslaget med sitt
veto.
Under parlamentsvalen deltog Pingstunionens 1 500 församlingar i en speciell förbönskampanj för hemlandet Ukraina. De kristna bad
om att myndigheternas öppenhet till försam-
Ukrainas religiösa råd tillsammans med
förre presidenten Justjenko. Pingstle­
dare Panotjko längst till höger.
14
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
lingarnas verksamhet skulle fortsätta och att
resultaten från de ukrainska valen inte skulle
försvåra evangelisationen i landet.
Trots hotbilderna verkar det som om intresset för andliga frågor ökar i samhället och att
man inte är lika reserverade mot protestanterna, som i många andra länder i forna Sovjetunionen. Detta syns både i det överraskande
valet av pingstledaren Panotjko till ordförande
för Kyrkornas råd – i ett land med ortodox majoritet – samt att pingstledaren fick vara med
och utföra välsignelseakten vid den förra presidenten Viktor Jusjtjenkos tjänstetillsättning.
Det är inte heller vanligt att landets premiärminister besöker Pingstunionens huvudkontor, vilket skedde när den förra ministern Julia
Timosjenko fortfarande var vid makten. På den
politiska arenan är det också vanligt att man
rådfrågar och lyssnar till lokala pastorers synpunkter i samhälleliga frågor.
Förra året firade Ukrainas kristna den första ukrainska Bibelns 450-årsjubileum.
– President Janukovitj fick genomföra den
tidigare presidentens beslut om ett speciellt
landsomfattande bibelår, då lokala myndig-
Pingstledaren Mikhail Panotjko
heter var med och ordnade speciella högtider är ordförande i Ukrainas religiösa
över hela landet. Fester med ”Bibeln i centrum” råd, som kraftigt protesterat mot
de nya religionslagarna.
ordnades i över 1 700 olika städer och byar.
– På flera platser blev händelserna rena
evangelisationskampanjer, där hundratals
människor kom till tro på Jesus. Delvis på
grund av Bibelåret fick vi döpa över 2 000 nyfrälsta enbart i pingstförsamlingarna under
2012, berättar Panotjko.
När Ukraina nästa år firar 1 025-årsjubileet
av Kiev-Rus kristnande, planerar de protestantiska kyrkorna stora dopförrättningar i Dnjepr­
floden, där prins Vladimir ordnade det första
stora dopförrättningen år 898.
Med sina 45 miljoner invånare tillhör Ukraina Europas större länder. Av de evangeliska
rörelserna är Pingstunionen i dag störst med
sina 150 000 döpta medlemmar. Dessutom
finns det betydande baptist- och trosförsamlingar. Sammanlagt uppskattas de evangeliskt
kristna till ungefär 1,7 miljoner. Deras antal
växer med några procent per år. Väckelsen
syns i dag tydligast i barn- och rehabiliteringsarbetets starka tillväxt. n
”
”I praktiken
betyder för­
ändringarna
att religi­
onslagarna
anpassas till
de ryska.”
TEXT: RAULI LEHTONEN
15
BÖCKER
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Världens största väckelse
I boken får vi följa framväxten av den underjordiska husförsamlingsrörelsen i Kina från det att Mao och kommunistpartiet tog
makten fram till dagens gränsöverskridande rörelse som ivrigt
missionerar i Asien och Mellan­östern. Information om de kristnas
nätverk vävs samman med personliga berättelser från ledare, som
trots motstånd och förföljelser, får se växande grupper av hängivna lärjungar erövra världen för Jesus Kristus. 272 sid mjukband.
NY BOK!
169:99:Kontakt med muslimer?
Det finns ett ökat intresse att sätta sig in i Koranens läror,
men en ovan läsare kan uppleva den som ostrukturerad och
svårtillgänglig. Den här boken kan hjälpa dig att bekanta
dig med en del av Koranens personer, händelser och läror ur
ett kristet perspektiv.
För den som har kontakt med muslimer är denna bok ett
bra hjälpmedel för att fördjupa den egna kunskapen. Boken
kan med fördel både läsas som bok och användas som referensmaterial. 136 sid mjukband.
Beställ nu!!
NYTRYCK!
Fanns tidigare
som häfte
Du kan även beställa från vår webbshop: www.ljusioster.se
Det blodröda korset
Antal ex:.............. á 169 kronor. Mjukband, 272 sidor
Frankeras ej.
Mottagaren
betalar portot.
En kristen läser Koranen
Antal ex:.............. á 99 kronor. Mjukband, 136 sidor
Porto tillkommer. För beställare i Finland utgår endast porto enligt finsk portotabell.
Namn och postadress: (TEXTA TYDLIGT!)
Ljus i Öster
.............................................................................................
Svarspost
.............................................................................................
Kundnr: 20188626
.............................................................................................
171 08 Solna
E-post: ....................................................................................
Namnteckning:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ev pren.nr:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
januari 2013
l
KORSORD
Ljus i Öster nr 1
Foto: Wilgot Fritzon
GRATTIS! Anna-Stina Hjalmarsson
i Storuman får en bok för först
öppnade rätta
lösning av
korsordet
i nr 8-12.
Lös korsordet och vinn den nya boken ”Det blodröda korset”!
Lösningen måste vara oss tillhanda senast den 20 febr.
Sänd lösningen till Ljus i Öster, Hemvärnsg 8,
171 54 Solna. Märk kuvertet ”Korsord”
(OBS! Inga andra meddelanden kan lämnas i kuvertet).
Namn och postadress:
.................................................................................
.................................................................................
.................................................................................
17
notiser
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
Bilden
Äntligen invigning! Efter många års kamp
- först för att få kyrkan klar och sedan för
att få myndigheternas godkännande - ska
Filadelfia i Izjevsk i Ryssland invigas i dagarna.
Kyrkobyggnaden har stått klar länge,
men de lokala myndigheterna har försökt
sätta käppar i hjulet genom att sätta orimliga krav på brandsäkerhet, ventilation och
liknande.
Församlingen gick då till domstol och fick
till sist rätt. Domstolen tvingade de lokala
myndigheterna att godkänna kyrkan.
Biblar till Nordkorea
När kristna kineser ville trycka biblar på koreanska för att smuggla in i
Nordkorea hade de ett problem. De ville att tryckpapperet skulle se ut som
det brukar i Nordkorea. Efter mycket letande hittade man ett papperslager
i Manchuriet, med gammalt papper som inte rörts på 50 år. Det använde
man för att trycka Nya testamenten som sedan smugglades in i Nord­
korea.
En kvinna i Nordkorea hade fått tag på Nya testamentet utan att veta
vad det var, eftersom titeln var ”Ett kärleksbrev från den högste ledaren”.
Hon satt på en offentlig plats och läste. Hon blev så rörd att hon ömsom
smålog, ömsom fällde en tår. Naturligtvis väckte det uppmärksamhet i ett
land där ingen någonsin visar känslor. Det dröjde inte länge innan hon
greps och avrättades i åsyn av sin familj och sina grannar.
Man tvingades tänka om. Nya testamenten, även om de var små, var för
lätta att upptäcka. Nu smugglar man in små mp3-spelare, stora som två
sockerbitar, med Guds ord, vittnesbörd och sånger på. En dag knackade
det på dörren hos en blind 83-årig kvinna. Någon gav henne en mp3-spelare och knäppte på den utan att säga ett ord. Hon har fortfarande ingen
aning om vem besökaren var.
Hon lyssnade och kom ihåg sin kristna barndom. Hon skickade sina
barnbarn att hämta gamla vänner och på sex månader hade 23 personer
blivit frälsta.
Följ med Ljus i Öster och
Broder Yun till Georgien
och Armenien 22-29/4
Polistillslag mot
80 kristna
på semester
Polisen i Uzbekistan gjorde den 1 december ett tillslag mot 80 kristna som var på
semester tillsammans, rapporterar nyhetsbyrån Forum 18. Gruppen hade rest
bort för att diskutera sin tro och sjunga
kristna sånger. Fyra av deltagarna har nu
anklagats på sex olika punkter, bland annat för att ha ordnat en kristen samling
utanför en registrerad kyrka. Polisen konfiskerade tre biblar och 100 sångböcker
samt tog fingeravtryck på deltagarna.
I november blev tre kristna bötfällda
med mellan 20 och 100 medelmånadslöner. Deras brott var att de mötts för att
läsa bibeln, sjunga sånger och be – utan
tillstånd från staten.
Följ med Ljus i Öster till Georgien och Armenien på en oförglömlig
resa med uppmuntran för både ande och själ. Dessa båda länder
är bland de första kristna länderna och bjuder på mycket kultur
och historia, förutom den vackra naturen med bl a berget Ararat.
Resan innehåller sightseeing, mötesbesök och en väckelsekampanj i Jerevan med Broder Yun. Förra årets resa till Georgien var
väldigt lyckad, resenärerna fick upplevelser och vänner för livet
och många människor mötte Gud under möteskampanjen.
Reseledare och upplysningar:
Mika Kosonen 076-30 777 39, [email protected]
Anmäl ditt intresse nu så skickar vi utförligare information så snart
vi har alla detaljer klara. Se även www.ljusioster.se.
18
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
Ljusmanifestation i Stockholm för förföljda kristna
Ingemar Olsson.
Birsen Karlsson och Bertil Engkvist gick med i fackeltåget.
I november hölls den internationella
bönedagen för förföljda kristna. Över
hela världen bad man och ordnade olika
slags manifestationer. Onsdagskvällen
innan bönedagen vandrade 300 personer genom Stockholms city med facklor.
Fackeltåget gick från slottet till Sergels
torg där Siewert Öholm ledde ett apellmöte med korta tal och sång.
Senare på kvällen hölls ett välbesökt
möte i S:ta Clara kyrka. Det leddes av
Ljus i Östers förre missionsföreståndare Wilgot Fritzon och där medverkade
Opinionsmöte på Sergels torg.
bl a religionsminister Stefan Attefall,
Thomas Schirrmacher från Evangeliska världsalliansen, prästen Annahita Parsan och pastor Fouad
Rasho. För sång och musik svarade Ingemar Olsson samt en
iransk kör från Hammarbykyrkan.
Den uzbekiske pastorn Makset Djabbarbergenov
Thomas Schirrmacher, Evangeliska världsalliansens talespertvingades fly till grannlandet Kazakstan. Där har han
son i människorättsfrågor, betonade att religionsfrihet handlar
sedan 2009 levt som officiell FN-flykting med sin faom människors rättigheter och inte om religioners.
milj. I september arresterades han dock av de kazaHan uppmuntrade kristna att ta lagen till hjälp för att hävda
kiska myndigheterna, på begäran från Uzbekistan
sina rättigheter, och påminde om att Svenska evangeliska alliansom ville ha honom
sens föregångare redan på 1800-talet hjälpte då förföljda svensutlämnad.
ka katoliker att föra sin talan ända upp i Högsta domstolen.
Den 5 december
Regeringarna har ett stort ansvar för att inte elda på religiösa
tog historien emelmotsättningar, sa han. Men enskilda kristna kan också bygga
lertid en mer positiv
fred och samförstånd.
vändning. Då tilläts
– I Tyskland visar en stor undersökning bland landets muslifamiljen Djabbarbergenov
lämna
mer att det som står allra högst på önskelistan för hela 93 proKazakstan för att
cent är att bli inbjuden till en tysk familj. Om alla tyskar redan i
resa till Frankfurt
morgon skulle bjuda in en muslimsk familj, så skulle det kunna
för att därifrån resa
förändra historien.
vidare till ett euroFöre den offentliga manifestationen hölls det ett seminarium
peiskt land. De får
inne på riksdagen. Bakom manifestationen stod Svenska Evanginte återvända till
eliska Alliansen, Ljus i Öster, Open Doors, Set my people free och
Kazakstan på fem
S:ta Clara kyrka. n
På www.youtube.com/watch?v=JhIS0Fbe-xE finns en liten film.
år.
Uzbek-pastor fri
19
notiser
Ljus i Öster nr 1
l
januari 2013
n DEN FÖRRE BISKOPEN K H TING,
en av den kinesiska Tre självkyrkans mest framträdande
ledare genom åren, har avlidit,
97 år gammal.
Gatubild från Istanbul.
Fler och fler turkar upptäcker Jesus
genom den kristna tv-kanalen Kanal Hayat
”Jag hade massor av problem i mitt liv när
jag stötte på Isik Ablas program. De programmen förändrade mitt liv. Nu tror jag
på Jesus Kristus, och har allt mitt hopp i
honom. All min depression och sorgsenhet är borta. Allt som Isik talade om var
en beskrivning av det jag gått igenom.”
Kvinna i Istanbul
”Männen regerar i religionernas värld.
Därför är det med stor glädje jag tittar på
Joyce Meyers program.”
Kvinna från Turkiet
”Jag har varit sökare en lång tid. Jag har
läst Koranen, men jag har inte blivit övertygad. Jag mår bättre när jag tittar på er
kanal, men jag är inte troende än. Kan ni
vara snälla och skicka mig mer information?”
Man från västra Turkiet
”Jag är gift och har två barn. Vi bor med
min mans familj. Jag tittar på Kanal Hayat
i hemlighet och har tagit emot Jesus Kristus i mitt liv. Jag skulle vilja träffa andra
kristna om det finns en möjlighet.”
Kvinna från Istanbul
”Jag är 61 år gammal. Jag blev kristen
2009 och såg till att myndigheterna ändrade min religion till kristen på det nationella ID-kortet. Nu vill jag bli döpt.”
Man från norra Turkiet
n NEW LIFE CHURCH I MINSK i Vitryssland har ännu en gång
överlevt. Myndigheterna har i
åratal hotat församlingen med
att de inte får använda sin
kyrka, en ombyggd ladugård.
Enligt stadsplanen får man inte
ha en kyrka i det området. Man
hade fått ett datum i början av
december när myndigheterna
skulle evakuera församlingen,
men i sista stund upphävde en
domare beslutet. Församlingen
har 1 500 medlemmar och har
fått stöd av både andra församlingar och västerländska
diplomater i sin kamp.
n JESUSMARSCH I ISTANBUL. Söndagen den 22 december, två
dagar före julafton, genomförde
protestantiska kristna en Jesusmarsch genom Istanbuls gator i
det muslimska Turkiet. Vid ett
avslutande torgmöte sjöng man
julsånger och proklamerade att
även turkar kan vara kristna.
– Det är verkligen ett mirakel,
men Herren öppnar många dörrar nu, sa en av deltagarna.
Ljus i Öster besöker:
Söndag 20 jan 11:00
Söndag 20 jan 11:00
Söndag 20 jan 18:00
Söndag 27 jan 11:00
Söndag 3 febr 11:00
Söndag 10 febr 11:00
Måndag 18 febr 18:30
Söndag 24 febr 11:00
Tisdag 19 mars 19:00
Söndag 14 apr 11:00
Söndag 21 apr 11:00
18-19 maj
Lycksele, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Junsele, Filadelfia - Rauli Lehtonen
Östersund, Pingstkyrkan - Rauli Lehtonen
Skellefteå, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Rusksele, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Robertsfors, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Lidingö, S:ta Annagården - Lars Narin
Luleå, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Byske, Broselsgården - Staffan Edin
Kalix, Pingstkyrkan - Staffan Edin
Roknäs, EFS - Staffan Edin
Staffan Edin
Rauli Lehtonen
Lars Narin
ÅRSKONFERENS i Värmland (mer info på www.ljusioster.se och i nästa nummer)
Tider kan ändras. Ytterligare möten kan tillkomma. Se www.ljusioster.se för uppdaterat mötesschema.
20
januari 2013
l
Ljus i Öster nr 1
Årskonferens
i Höijers hemtrakter
Ljus i Öster fyller i år 110 år och årets årskonferens kommer i år att hållas i de trakter där det hela började – det
vill säga i Värmland där missionens grundare Nils Fredrik Höijer föddes och växte upp. Alla detaljer är ännu inte
klara vid pressläggningen, varför det kommer mer uppgifter i nästa nummer. Se också på www.ljusioster.se.
Datumen kan ni dock boka in redan nu – den 18-19
maj. Det betyder att årskonferensen kommer ungefär en
månad senare än den brukar. Om ni visste vad vackert
det kan vara i Värmland i maj!
Christopher Aslan Alexander
På flygande matta till Chiva
Författaren berättar om Uzbekistans
folk och kultur och om att sätta upp
ett sidenmatteväveri.
Ons. 30 jan kl. 19.00 Mälarökyrkan, Ekerö
Tors. 31 jan. kl. 18.15 Din Bok, Örebro
Finns i din bokhandel eller
från www.narinforlag.se
Inb. 256 s, bildark
Böcker om Jesus från Nasaret av Boris Salo
Jesusberättelsen – fiktion eller verklighet? 180 SEK
Teol dr Carl Erik Sahlberg: ”En av de bästa apologetiska böcker jag läst”
Berättarglädje, en vandring genom Markusevangeliet, 80 SEK
Trovärdigt – det kristna evangeliet, 30 SEK
Teol dr Allan Franzen: ” en pärla, givande i C.S Lewis anda”.
Kan död man leva – om Jesus uppståndelse, 30 SEK
Mera info och beställning , www.vibosa.fi.
+
Scio
Utveckling av dataprogram
www.scio.se
Förstudier
Utveckling
Utbildning
Databasdesign
Certifierad
Goda referenser
Mer än 12 års erfarenhet
.Net, VB, ASP, SQL
21
CAConnections
Administrativa tjänster
0733-426385 • [email protected]
BÄSTA DUSCHKOMFORT
Evangelisation
och fördjupning
www.gloriaforlag.se
STÅLKONSTRUKTIONER OCH HYDRAULIK
www.kva.nu
Hälleflundragatan 8
426 58 V Frölunda
E-mail:
Tel:
Fax:
[email protected]
031-29 74 76
031-29 72 45
Kardemummakök
från
erix
www.erix.se
Välkommen till oss
Kulla Ginkalunda
511 56 Kinna
Tel: 0320-933 30
22
Rundtråd
1,5–16,0 mm
På spole eller fixlängd
Plattvalsad tråd
tj 1,5–6,0 mm
bredd 8–50 mm
På spole eller fixlängd
Med hål, radieklipp
eller urklipp
Gunnars Tråd AB
Törestorp, 330 33 Hillerstorp
Tel 0370-37 33 00
Fax 0370-37 33 10
e-mail: [email protected]
www.gunnarstrad.se
Nya Hjälmseryd, 570 01 Rörvik
Assars Industri AB
Box 20, 330 33 Hillerstorp
Tel: 0370-37 33 30, fax 0370-37 33 40
www.assars.se
Monica Smeds
Leg. Tandläkare
Yousif Gagi
Leg. Tandläkare
Nr 1 januari 2013
Så fungerar din prenumeration
SOM
SULOMAJ - BYN
Sid 4-7
TILL UKRAINA
170 GÅNGER
Sid 8-10
GUD INTE GLÖ
GEORGI VINS
E
- KRISTEN FÅNG
PÅ 70-TALET
Sid 12-13
Tidningen Ljus i Öster skickas ut gratis till dig som anmält att du vill ha den.
Även om tidningen är gratis har vi en frivillig prenumerationsavgift. Den är
på 150 kronor och du får naturligtvis gärna betala in den. Det hjälper oss att
satsa ännu mer på mission.
MDE
HÅRDARE
R
RELIGIONSLAGA
I UKRAINA
Sid 14-15
1
23
Posttidning B
1� 7� 0� 0� 2� 0� 0� 0� 0�
Livsberättelsen
Ljus i Öster
nr 1 januari 2013
”Jag blev en inbunden,
arg och bitter person”
– Jag blev en inbunden, arg och bitter person – och så var jag så blyg att
jag inte vågade titta folk i ögonen.
Det kom några ryska missionärer till
hennes stad i sydöstra Mongoliet. Hon
träffade dem och de berättade om Jesus för henne och hon började gå till
kyrkan, men var sjuk och sorgsen.
– Kunde Gud, om han nu fanns, bota
mig från det som sjukhuset inte klarat
av? Jag bad att Gud skulle hela mig.
Många andra människor bad också
för mig och efter sju års sjukdom blev
jag helad och tog emot Jesus som min
Frälsare, berättar hon glatt.
En av de pigga, glada mongoliska
eleverna på den rysk-mongoliska bibelskolan i Ulan-Ude i Sibirien är Tuja.
De mörka ögonen glittrar och hon har
nära till skratt. Men så var det inte under hennes uppväxt.
– När jag var åtta år blev jag sjuk.
Mina ben blev väldigt spinkiga och jag
24
kunde varken stå eller gå riktigt. Mina
lungor var också angripna och jag blev
andfådd bara av att sätta mig på en
stol, berättar hon.
– Tidigare hade jag varit så deprimerad
att jag hade gjort självmordsförsök. Nu
blev jag befriad och fick nya ögon att
se med. Jag fick en mening med livet
och lärde mig att älska, respektera och
förlåta folk.
Hon började längta efter att få dela
med sig av vad hon själv upplevt och
förra sommaren fick hon höra talas om
bibelskolan i Ulan-Ude.
– Nu är jag här för att jag vill lära
mig mer om hur jag kan vittna för
andra om att Gud kan hela och ge livet
en ny mening! n
TEXT och FOTO: ÅKE LAGER
Hon fick tillbringa mycket tid på
sjukhus och skolgången blev inte vad
den borde.