Transcript 2. Sokrates och Platon HT14

MORIA: Sokrates och Platon
www.gu.se
Bakgrund: filosofi i det antika Grekland
Försokratikerna
Naturfilosofer (Endast fragment bevarade)
Poltiker
Sofisterna
(Runtresande) lärare, speciellt i retorik
Kända för att kunna försvara vilken position som helst med
intrikat argumentation
Det demokratiska Aten
Det offentliga samtalet
Agon – tävlingskultur
www.gu.se
Sokrates (470-399 f.kr)
Platons läromästare
Och anfader för många av de senantika filosoferna
Platons språkrör
De tidiga dialogerna antas representera Sokrates
Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen
Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett ungdomen
Drack giftet för att det var i enlighet med hans filosofiska
övertygelse
www.gu.se
Sokrates filosofi
Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv?
Sokrates svar: The examined life
Dygd är kunskap
Man kan inte göra fel av fri vilja
Accepterar inte den homeriska eller traditionella moralen
Accepterar inte den sofistiska relativismen
www.gu.se
Det goda livet är ”the examined life”
De allra flesta har uppfattningar om hur livet bör levas
Dessa är ofta ytliga och oreflekterade
Sokrates metod: maieutik och dialektik
www.gu.se
Traditionell begreppsanalys: en introduktion
1. Definition ges
2. Sökande efter motexempel
3. Ny definition
4. Sökande efter motexempel
…
X. En bra definition hittas eller alla förslag förkastas
Nödvändiga villkor: villkor som måste vara uppfyllda för att x ska
vara fallet
Tillräckliga villkor: om villkoren är uppfyllda så är x fallet
www.gu.se
Begreppsanalytiskt exempel: lögn
Definition 1: en person ljuger om personen säger något som inte är
sant och om personen säger det med avsikt att vilseleda
Motexempel: ett vittne i en rättegång som far med osanning för att
rädda sitt liv
Defintition 2: en person ljuger om personen säger något som inte är
sant och vet att det personen säger inte är sant
Motexempel: En lärare som lär sina elever en förenklad atommodell
Precision/vaghet: gränsen för t.ex. psykiska sjukdomar
www.gu.se
Det goda livet: dygd är kunskap
Dygd: egenskap (gott karaktärsdrag) personer har
Villkor: Dygd ska vara något som är bra för oss
Klassiskt bra för oss: rikedom, hälsa, skönhet
Klassiska dygder: mod, måttfullhet, generositet
S: inga av dessa är goda utan vishet
Vishet är det enda förslaget som klarar Sokrates prov
(Motargument: ond vetenskap)
www.gu.se
Göra fel av fri vilja?
Ingen människa väljer frivilligt något dåligt eller mindre bra
framför något bra
Dvs. Ingen faller frivilligt för frestelsen
Sokrates (genom exempel): den som väljer fel gör det på grund
av felkalkyl.
Ex. En cigarett skadar inte eller jag tar en joggingtur sen
Gäller prudentiella/egoistiska värden
Moraliska värden?
Hitler och Stalin misstog sig om moraliska fakta?
www.gu.se
Eutyfrodilemmat (Den kristna versionen)
Vad innebär det att något är gott (gudsfruktigt)?
Att något är gott innebär att Gud gillar det
(proargument: Gud har skapat världen och allt i den, alltså även
moraliska egenskaper om dessa finns)
Problem: Om Gud hade gillat mord eller våldtäkt hade det varit
moraliskt tillåtet(/påbjudet)
Alternativ tes: Gud gillar det som är gott
Problem: Gud är överflödig som garant för moralens existens
www.gu.se
Protagoras relativism (1)
Verkligheten är som den verkar vara för var och en som
upplever den

Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel för
den enskilda personen
Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel.
Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt?
S: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan, varför
ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?
www.gu.se
Protagoras relativism (2)
P: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt samhälles
normer och därmed lära dem vägen till framgång
Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad
som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen
till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är?
Arrington 2: Fundamental moralisk oenighet är inte nödvändig.
Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter
www.gu.se
Moralfilosofiska frågor hos Sokrates
Filosofisk metod: Hur bedriver man filosofi?
Moraliska fakta
Moralisk kunskap
Akrasia (viljesvaghet)
Moralisk motivation
Skillnad mellan moraliska/prudentiella värden
Gudarnas betydelse för moralen
www.gu.se
Platon (427-327f.kr)
Moraliska fakta: finns de? Hur får vi kunskap om dem?
Människans natur
Den goda människan
Den rättvisa staten
www.gu.se
Några betydelser:
Sokrates liv
Platons metafysik
Platons epistemologi
(Gäller även moralfilosofin)
www.gu.se
Idéläran
Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som
fenomen av samma slag?
Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp
Platons förslag: de har del i samma idé eller form
Ett begrepp svarar mot en form
(kungakrona, trädkrona, enkrona)
Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum
Det är genom förnuftet vi får kunskap om de platonska formerna
www.gu.se
Idélärans etiska implikationer
Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv)
Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt med
idéerna (finns utrymme för att fela)
(Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och hos
personen?)
www.gu.se
(några) Sofistiska teser
Conventional law/natural law
Makten avgör vad som är rätt och fel
1. Rätt är att göra det makten beordrar
2 Rätt är att göra det som är bäst för makten
Individen tjänar på att inte göra det moraliskt rätta
www.gu.se
Glaucons utmaning
Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen
Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges
Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom
det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större
skala.
Det finns en likhet mellan själen och staten?
Samma rättrådighet?
(Vad menar Platon med själ?)
www.gu.se
Statens uppkomst
För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov
tillgodosedda
En person är otillräcklig för att försörja sig själv
Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger
Resurserna som produceras kan givetvis stjälas
Behov av skydd
Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver
koordineras
 Behov av ledare
www.gu.se
Analogin mellan staten och själen
(En disanalogi är redan angiven: staten är självförsörjande)
Funktion
Behov
Skydd
Ledarskap
Klass
Arbetare
Soldater
Väktare
Själsdel
Begär
Vilja
Förnuft
Dygd
Måttfullhet
Mod
Visdom
Otyglat begär  hejdlös konsumtion
Otyglat mod  konstanta krig
Otyglad kunskapstörst  upptagenhet med intellektuella pussel
www.gu.se
Måttfullhet och självbehärskning
Måttfullhet är en genomgående dygd för alla delar av
själen/staten?
Två betydelser av måttfullhet
1. Begärsdelens dygd
2. Generell beskrivning på själsdel/statsdel som är dygdig
Självkontroll? Hur kan en person kontrollera sig själv?
Kontroll är något externt?
Platons lösning: en själsdel kontrollerar en annan
(Vagnförarmetaforen)
www.gu.se
Platons själ
Två aspekter av Platons själsteori
Ideal: När en människa mår bra är själens delar i balans och
personen är rättvis (rättrådig)
Psykopatologi: Platon kan förklara vad som är fel på en person
som avviker från idealet (en viss själsdel fungerar inte)
Fördel med Platons ideal mot hans meningsmotståndare:
Platon menar att annat än fysiska njutningar är viktiga för ett
gott liv: ära, respekt, självförverkligande och intellektuell
stimulans
www.gu.se
Tillämpad etik: den meritokratiska principen
Grundläggande värdeprincip
≈ En uppgift ska utföras av en person sådan att denna person är
så lämpad som möjligt för uppgiften
Medborgarna ska delas in i tre klasser utefter sina
själsegenskaper
Väktarna och soldaterna ska genomgå en utbildning som gör
dem än mer lämpade för sina uppgifter
www.gu.se
Om väktarklassen (och soldaterna)
Kollektiv uppfostran
Grundläggande fysisk träning
Gedigen intellektuell utbildning: från matematik till filosofi
De ska (lära sig) älska det goda och det rätta
Risk för korruption?
Ingen egendom eller familj  inga särintressen
Varför skulle kunskapsälskande filosofer vilja styra?
Alla alternativ skulle vara sämre
www.gu.se
Två nyttiga lögner och arvsgenetik
Människor får bara skaffa barn inom sina samhällsklasser
Lögn 1: Guld-, silver- och bronsmänniskor
(Förklarar också varför klassresor ska kunna ske)
Graden av lämplighet varierar inte bara mellan klasser utan
också inom klasser
De främsta guldmännen ska få barn med de främsta
guldkvinnorna
Lögn 2: Det riggade lotteriet
www.gu.se
Platons kvinnor
Ingen principiell invändning mot att kvinnor är med och styr
Generellt är kvinnor underlägsna män men enskilda kvinnor är
bättre än många män och enskilda män är sämre än många
kvinnor
De grekiska kvinnorna var låsta till sin funktion i hemmet
jfr. Xenofons Oikonomikus
www.gu.se
Varför inte demokrati?
De bästa ledarna bör vara ledare för staten
I en demokrati bestämmer majoriteten
Majoriteten är inte de bästa ledarna
Alltså: i en demokrati kommer inte de bästa ledarna bestämma
Proargument: folkmassor påverkas mer av känsloargument än
förnuftsargument
(måste man ha de bästa ledarna? Vad var målet för staten
igen?)
www.gu.se
Analogin mellan staten och själen
Funktion
Behov
Skydd
Ledarskap
Klass
Arbetare
Soldater
Väktare
Själsdel
Begär
Vilja
Förnuft
Dygd
Måttfullhet
Mod
Visdom
Rättvisa: stats-/själsdelarna är i balans
Var och en gör det som var och en har talang för
www.gu.se
Fungerar analogin?
En analogi som lever vidare
I rättfärdigande av krig
Inom medicinsk etik (i en svagare form)
Simon Caney: En stat är ingen individ
Aristokrati: Förnuftet styr
Timokrati: äregirigheten styr (viljan)
Oligarki: Girighet styr (begär)
Demokrati: maktbegär styr
Tyranni: en persons nycker och lustar styr men vilken själsdel
motsvarar det?
Korruption?
www.gu.se
Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning?
Hälsa är bra för en person.
Hälsa är balans i själen.
Den dygdige har en själ i balans
Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl att vara
moraliska
Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en egenskap hos
en person
Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan personer
Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna
Invändning 3: Platon blandar ihop moraliska skäl med egenintresse
www.gu.se
Berörda moralfilosofiska frågor
Moralisk metafysik och semantik
Moralisk kunskap
Hur staten bör styras
Det goda livet
Tillämpad etik: arvsgenetik, lögner och feminism
www.gu.se