Intuitioner, metaetik och tillämpad etik

Intuititioner

I filosofin hänvisar man ibland till intuitioner. Att helt klara sig utan intuitioner i filosofin verkar omöjligt. Vissa filosofer talar inte om intuitioner utan om ”självevidenta utgångspunkter/axiom”, men de flesta filosofer anser att man inte kan skilja på ”självevidens” och ”intuition”– uttrycket ”jag anser detta vara självevident” betyder i själva verket detsamma som ”jag har en väldigt stark intuition att det är såhär”. Men vad är då en intuition? I filosofiskt språkbruk menar man oftast en känsla man får av att något är sant/rätt/korrekt. Inom moralfilosofin kan man till exempel ha

intuitionen

att lycka är något värdefullt, att människor bör respektera varandra, eller att det är fel att mörda en person även om personen var eremit och inte kommer att saknas av någon. Vissa filosofer anser att man bara ska använda intuitioner för att rättfärdiga sina allra mest grundläggande moralfilosofiska ställningstaganden, andra att intuitioner kan komma in även när man bedömer enskilda situationer. Idén att man bör uppnå ett så kallat ”reflektivt ekvilibrium” för att komma fram till rätt moral är vanlig. Man gör då så att man stöter och blöter både sina mer allmänna och sina mer partikulära moraliska ställningstaganden mot varandra och sina intuitioner, och reviderar dem när de är motsägelsefulla. Till slut har man en uppsättning moralregler som stämmer överens inbördes och är någotsånär intuitiva, och då är man nöjd. Vilken roll intuitionerna spelar för att rättfärdiga moraliska omdömen beror på vilken metaetisk teori man har (se nedan).

Meta-etik

Meta-etiska teorier handlar om vad moral egentligen är för något. Är den något vi

uppfunnit

, eller snarare något vi

upptäckt

? När vi uttalar oss moraliskt, uttrycker vi då våra känslor eller gör vi någon form av faktapåstående? Sådana frågor diskuteras i meta-etiken.

Icke-naturalistisk realism

Dessa filosofer tänker sig att det finns sanna svar på moraliska frågor som är oberoende av våra moraliska idéer. Det är alltså inte vi som har

uppfunnit

moralen; snarare är sann moral något man kan

bara vet upptäcka

. Man jämför gärna med matematiken; 2+2=4, och det gäller oberoende av vad vi tror om saken. Om alla människor var oerhört dåliga på att räkna, och inte kunde lägga ihop två och två, så skulle det ändå vara det vara sant exempelvis att mord är fel, eller att det är rätt att maximera lyckan. Ytterligare en likhet finns med matematiken; vi bevisar inte att 2+2=4 genom någon form av vetenskaplig undersökning. Det är inte så att vi gång på gång testar att ta två föremål och lägga ihop dem med två andra föremål, ser att det blir fyra varje gång, och till sist drar vi slutsatsen att det nog alltid blir fyra när man lägger ihop två och två. Det är snarare så att vi att 2+2=4, att det gäller

alltid

och utan undantag. På ett liknande sätt tänker sig de icke-naturalistiska realisterna att moraliska fakta inte är någon form av vetenskapliga fakta. Det är snarare en sorts abstrakta fakta som man intuitivt kan inse. I regel tänker man sig att intuitionerna inte är ofelbara utan kan slå fel, men genom att testa olika intuitioner mot varandra och behålla de som passar ihop, jämföra mer generella med mer partikulära intuitioner, så kan man till slut komma fram till fakta.

sant

att 2+2=4. På samma sätt kan

Naturalistisk realism

Dessa filosofer liknar de icke-naturalistiska realisterna i att de tror det finns sanna svar på moraliska frågor. De skiljer sig, genom att de tänker sig att moraliska fakta är en sorts naturliga eller empiriska fakta. Moraliska fakta är alltså inte väsensskilda från de fakta som studeras i olika vetenskaper. Ofta tänker sig dessa filosofer att normativt tänkande, att dela in saker och handlingar i bra och dåliga, rätt och orätt, är något som har evolutionerats fram. Mindre intelligenta djur kanske på något instinktivt och icke-språkligt sätt uppfattar saker och ting som bra eller dåliga i den mån de svarar mot eller frustrerar något av djurets behov. Vi människor kan explicit diskutera bra och dåligt, rätt och fel, och använda vårt normativa tänkande för att fatta medvetna beslut, beslut som vi fattar för att tillfredsställa naturligt faktum om oss människor, men det är också så att det är

bra

och

rätt våra

behov. Naturalister tänker sig förstås, precis som alla andra filosofer, att man kan ifrågasätta om det som är ”naturligt” verkligen är bra. Men de tror att när vi kommer ner på våra allra mest grundläggande mänskliga medfödda behov, t ex behovet av att ingå i ett socialt sammanhang, behov av lycka, självbestämmande, trygghet, då kollapsar distinktionen mellan deskriptivt och normativt. Att vi har vissa grundläggande medfödda behov som vi vill uppfylla är ett att uppfylla dessa behov.

Konstruktivism

Dessa filosofer tänker sig att moralen tvärtom är något vi har uppfunnit. En vanlig tanke är att människor behöver någon form av handlingsprinciper att följa på grund av att vi kan tänka som vi gör. Vi följer inte blint instinkter, utan frågar oss ofta ”Är det här bra? Ska jag göra det ena eller det andra?” Då behöver vi någon form av principer som kan förse oss med skäl att välja det ena snarare än det andra. Därför har vi skapat moralen. Men en konstruktivist behöver inte anse att moralen kan se ut precis hur som helst och att alla moralsystem är lika bra, bara för att det är något vi har uppfunnit. Konstruktivister anser ofta att moralsystem kan vara mer eller mindre bra beroende på hur koherenta de är, och hur väl de stämmer överens med människors djupast liggande moraliska intuitioner. Även fast konstruktivister inte ser intuitioner som ett sätt att hitta en av oss oberoende sanning, utan bara är psykologiska fenomen, så anser de ändå ofta att intuitioner måste få spela en roll – vi måste ta hänsyn till dem för att få ett moralsystem som vi kan omfamna och som går att leva efter.

Emotivism

Emotivister understryker känslornas roll för moralen. De anser att moraliska påståenden i strikt bemärkelse varken är sanna eller falska, för de uttrycker inga fakta. De uttrycker istället talarens attityder. Emotivismen har därför ibland kallats för ”Bu/Hurra-teorin”. Att säga att det är moraliskt rätt att ge till välgörenhet är ungefär som att säga ”Hurra för välgörenhet! Låt oss ge till välgörenhet!”.

Misstags-teorin

Enligt misstags-teorin så pratar vi moral

som om

det fanns sanna svar på moraliska frågor,

som om

någon av de första teorierna här ovan var sann. Men egentligen finns det inga sanna svar på moraliska frågor. Så fort vi diskuterar moral så gör vi alltså ett misstag.

Tillämpad etik

I den tillämpade etiken diskuterar vi vad som är rätt och fel inom något speciellt område. Relationen mellan tillämpad etik, metaetik och normativ etik kan beskrivas som att metaetiken ligger ”överst”, är allra mest abstrakt, och diskuterar frågor om vad rätt och fel egentligen

är

för något. Normativ etik ligger i mitten och diskuterar hur man avgör vad som

är rätt och fel. Tillämpad etik ligger längst ner, närmast den konkreta verkligheten, och diskuterar vad som faktiskt är rätt och fel inom ett visst område. Det finns flera olika sätt att bedriva tillämpad etik på. Det mest uppenbara kanske är ett ta en normativ-etisk teori som t ex utilitarismen och helt enkelt tillämpa den på något problemområde. Man frågar sig t ex vilken policy i vården som kommer att maximera nyttan. Detta kan man göra om man redan är helt övertygad om vilken normativ-etisk teori som är den rätta. Oftast är man kanske inte så tvärsäker. Ett sätt att gå tillväga då är att försöka uppnå ett så kallat ”reflektivt ekvilibrium”. Om den normativ-etiska teori som man utgår ifrån, till exempel utilitarismen, skulle visa sig ge väldigt kontra-intuitiva utslag, kanske man modifierar den normativ-etiska teorin lite. Ibland kan man dock gå åt motsatt håll och tänka att det kanske var ens pre-teoretiska intuition som det var fel på – alla intuitioner behöver ju inte tas på allvar, vissa kanske bara är uttryck för gamla fördomar som man borde göra sig av med. Man stöter och blöter teorier och intuitioner mot varandra tills man når ett tillstånd då man känner att alla ens ställningstaganden är kloka och väl övervägda, och man vet vad som är rätt och fel. Ett annat vanligt tillvägagångs-sätt när man undrar hur man bör handla i en viss situation är att man försöker hitta en situation som liknar den första, men där man redan vet vad som är rätt och fel. Man bedömer sedan den första situationen på samma sätt som den andra. Ett känt exempel på detta tillvägagångs-sätt är filosofen Judith Jarvis Thomsons ”ett försvar för abort” från 1971. Hon jämför situationen med att vara gravid med situationen att vara den enda som kan vara donator till en människa som behöver vissa donationsprodukter från min kropp för att överleva. Hon menar att det är självklart rätt att man ska få välja själv om man vill vara donator eller inte, även om det är en fråga om liv och död, och därför bör man få välja själv om man ska fortsätta vara gravid eller inte, eftersom situationerna är moraliskt jämförbara. I sin bok verkar Torbjörn Tännsjö tänka sig att den tillämpade etiken på något sätt blir meningslös om inte någon sorts metaetisk realism är sann. Detta är dock kontroversiellt. Simon Blackburn tror inte på realismen utan har närmast en sorts konstruktivistisk teori, men han tycker ändå, som ni märker när ni läser diskussion. Man kan ju tycka att känslor är

hans

bok, att det är meningsfullt att diskutera moraliska frågor. Även om man tror på en emotivistisk teori, att moralen är ett uttryck för våra känslor och attityder, så kan man tycka att det är meningsfullt att föra en moralisk

viktiga

, och att det är värdefullt att bringa ordning och reda i den delen av känslolivet som har att göra med handlingar.

Schema

”Blackburn” hänvisar till Simon Blackburns ”kort om etik”. ”Tännsjö” hänvisar till Torbjörn Tännsjös ”vårdetik”. 1.

27/9 Blackburn fram till s 29. Inledning om metaetik, och teorin att moraliskt rätt och fel bestäms av Gud. 2.

3.

4.

4/10 Blackburn 90-96 och 117-133. Metaetisk realism. 11/10 Blackburn 134-143. Metaetisk kontraktsteori och konstruktivism. 18/10 Blackburn 29-39. Metaetisk relativism. 5.

6.

7.

8.

25/10 Tännsjö 14-39. Introduktion av tillämpad etik och vårdetik. 1/11 Blackburn 66-83, Tännsjö 54-61 (extra läsning för den som vill: Tännsjö 72-103). Om selektiv abort och dödshjälp. 8/11 Blackburn 102-111, Tännsjö 138-159 (extra läsning för den som vill: Tännsjö 104-137). Om frihet, rättigheter och tvång i vården. 15/11 Tännsjö 160-192. Om rättvisa och hur man ska prioritera i vården. Avslutning av momentet.

Beställa böcker:

Blackburn kan beställas direkt från förlaget, här: http://www.fritanke.se/bok/kort-om etik/ Annars kan båda böckerna beställas från Bokus eller Adlibris.