Språkliga variationer

 Skillnader som beror på ålder kön, geografisk plats och social bakgrund  Identitet och grupptillhörighet  Markera tillhörighet och distans

Svenskans olika lekter



Dialekt



Sociolekt



Kronolekt



Sexolekt

DIALEKT

 Språkvariant som talas inom ett visst geografiskt område  Regional variation  Uttal, ordförråd, böjning, meningsbyggnad

HUR UPPSTOD DIALEKTER?



Isolerat

Människor höll sig i sin egen by 

Naturliga hinder



Inga massmedier

DIALEKTER



Tillhör vår identitet



Kulturarv – en del av vår historia



Samhörighet

ATTITYDER TILL DIALEKTER

SOCIOLEKT

 Vår sociala bakgrund: Yrke, livsstil, sociala nätverk  Kopplat till makt och inflytande  Ordval, graden av dialekt

Ungdomsspråk

   Ett

gruppspråk

Skapa vi-känsla Markera avstånd mot andra grupper - Jag säger inte dissa längre. - Varför inte då?

- Mina föräldrar började säga det?

UNGDOMSSPRÅK

• • • • • Snabbare tal än vuxna – kan upplevas som otydligt Blanda engelska och svenska: ”Jag är så jävla tired”. Förstärkningsord: skit, mega, as, fet Ljudeffekter och minspel Diskurspartiklar som ”typ”, ”ba”, ”liksom”

Multietniskt ungdomsspråk Talas av ungdomar med invånare från olika kulturella bakgrunder

 Rinkebysvenska, rosengårdssvenska, albysvenska  Kallas även förortsslang  Identitetsmarkör och vi-känsla

Multietniskt ungdomsspråk

• • • • Orden hämtas från olika språk Ändelser som –ish

Aina – keff – abri – mannen

Kan växla till mer standardsvenskt uttal och ordval

Vad innebär

omvänd prestige?

  Använda vissa språkformer för att få status Dessa språkformer har ofta lågt anseende – t.ex.

slang

 Man vinner status genom att tala under sin ”värdighet”

SEXOLEKT

 Språk och genus?  Pratar män och kvinnor olika?

 Vad är normen?

SEXOLEKT Tre modeller för att förklara skillnader

Astrid Kindstrand – första kvinnliga nyhetsuppläsare i Sveriges radio.

 Bristmodellen: mannens språk som norm  Dominansmodellen: social status och makt  Skillnadsmodellen: män och kvinnor skiljer sig kulturellt

SEXOLEKT



Närhets- och engagemangsstilen:

Snabba ämnesväxlingar och högt tempo Samtalsstödjande signaler (hummande, nickar) 

Respekt- och hänsynsstilen:

Långsammare tempo och tydliga pauser Färre samtalsstödjande signaler

SEXOLEKT

 Stereotyp = förenklad bild av personer  Detta kan bli en norm: ett krav/en bild av hur man ska vara som man eller kvinna

SEXOLEKT

 Påverkar vårt språk synen på män och kvinnor?

 Könsbestämda uttryck  Ordet hen

IDIOLEKT

 Ditt unika språk – ingen pratar likadant  Blandning av dialekt, etnolekt, sociolekt, sexolekt och kroppsspråk  Det finns cirka 9 miljoner idiolekter i Sverige  Fundera: Vad påverkar din idiolekt?