Transcript Journalen” och ”Vårdhändelser”

Journalen via nätet
Dagar om lagar
Sofie Zetterström, vice vd och marknadschef
4 november 2014
Sofie Zetterström
[email protected]
Agenda
 Landstingens och regionernas målbild
 Vad tycker patienterna?
 Vad säger forskningen?
 Det nationella regelverket
 Två alternativa e-tjänster
 Frågor och diskussion
Landstingens och
regionernas målbild
Målbild för situationen år 2018
 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och
aktivt medverka i sin vård och omsorg.
 Som medarbetare i vården har man tillgång till
samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge
högkvalitativ vård och omsorg.
 Som beslutsfattare på olika nivåer
har man tillgång till bra underlag för
faktabaserade beslut.
Källa: Landsting, regioner och kommuners
handlingsplan, 2013-2018
Målbild 2018 för invånare/patienter
 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i
sin vård och omsorg. Individen når sina uppgifter på ett flertal olika
sätt beroende på vad som passar personen bäst själv.
 Vårdgivaren tar ansvar för de uppgifter som avser respektive
vårdgivares verksamhet, men individen som berörs har full tillgång till
dem – var som helst, hur som helst och när som helst.
 2014 ska alla invånare kunna ta del av delar av sin journal via Mina
vårdkontakter
 2017 ska alla invånare kunna ta del av all journalinformation från vård
och omsorg via Mina vårdkontakter
En perspektivförskjutning…..
Patientens
behov
Patienten i centrum
Patienten i teamet
Etablera
kontakt
Hälsointresserad
Vårdgivarbedömning
Avslut
Akut sjuk
Kroniskt sjuk
Närstående
Blivande förälder
Åtgärder
utförs,
följs upp
Vårdplan
Invånartjänster - en världsunik framgång
1999
2002
2006
2008
2013
Negativ debatt i media
Mer positiva tongångar
Seminarium i Västerbotten:
Vinster för vården?
1. Stora
74%
2. Måttliga
3. Nackdelarna överväger
19%
6%
1.
11
2.
3.
Seminarium i Västerbotten:
Finns det verksamheter som bör undantas?
1. Ja
87%
2. Nej
13%
1.
12
2.
Seminarium i Västerbotten:
Finns det fördelar med att visa osignerade
anteckningar och provsvar?
1. Stora
2. Måttliga
37%
33%
30%
3. Nackdelarna överväger
1.
13
2.
3.
Hur ligger vi till?
 November 2012: Landstinget i Uppsala län, 55 000
användare hittills (90 % återkommande)
 December 2013: Norrbottens läns landsting, piloter
 Januari 2014: Stockholms läns landsting, piloter
 Mars 2014: Region Skåne, 25 000 användare hittills
 Förberedelser: Örebro, Jönköping, Västmanland,
Sörmland, Halland, Värmland m fl
Vad vill patienterna?
Vårdbarometern
 Hur bedömer du värdet av att via Internet kunna läsa din
egen journal?
 Omkring 50 % svarar ganska stort eller mycket stort
 Konstant värde sedan 2010
Skulle du läsa din journal via Internet?
Ineras förstudie: 500 personer
Ja ofta
Ja ibland
Nej
Inget svar
Hur länge vill du vänta?
Inte alls
En dag
Några dagar
Två veckor
En månad
Vet ej
Vill du läsa information som kan vara oroande?
Ja jag vill läsa allt
direkt
Ja men bara om jag
kan kontakta någon
Nej det vill jag få
muntligt
Vet ej
Vilken information har du nytta av?
 Följa remiss
 Läkemedel
 Vaccinationer
 Provtagningar
 ”Allt”
Respons från användare i Uppsala
HELT FANTASTISKT BRA!!!
…till stor hjälp för
oss i vår förståelse
och dialog med
vården…..
..har uppmärksammat
felaktigheter i mina
personuppgifter hos
vårdgivaren, som jag nu
kan rätta till…
…bra att kunna komma ihåg
tidigare besök och ta del av
information som man tidigare fått
muntligt men nu har glömt bort…
…det är intressant att i lugn
och ro kunna sätta sig in i
vad som sagts och gjorts
och eventuella provsvar…
…varför syns inte
psykjournalerna vid mina
vårdkontakter?
…vissa journalanteckningar är inte
signerade och då kan man inte läsa
dem. Jag kommer inte åt informationen
fastän det är 7 månader sen. Jag
förmodar att journalen aldrig kommer att
bli signerad. Måste inte
journalanteckningar signeras?
…jag borde väl ha rätt till hela min
journal om det ska finnas någon vits
med att den finns där. Vad mer döljs?
Vad säger forskningen?
DOME-projektet
Uppsala universitet, Högskolan i Skövde och Lunds universitet
 Enkät till läkare i Uppsala (2013)
 Enkät till patienter i Uppsala (2013)
 Djupintervjuer med cancerpatienter i Uppsala (2014)
Enkät till läkare
 399 svar (av 1600), majoriteten var sjukhusläkare
 Anser inte att det finns något värde för patienter
 Bidrar inte till vård på lika villkor
 Ger inte ökad vårdkvalitet
 Leder i viss utsträckning till ökad arbetsbelastning,
påverkan på hur journalerna skrivs samt dubbel
journalföring
 Är oroade över att patienter ska komma till skada
 Tycker inte att det är någon bra reform
Enkät till patienter
 997 svar (av 2418)
 Positiva till att kunna läsa sin journal
 Anser sig ha haft stor nytta av tjänsten
 Vill ha reda på provsvar, allmän överblick över sin
hälsosituation, följa upp vad som sades vid senaste besöket
 Känner sig bättre förberedda inför läkarbesök och mer
informerade om sin egen hälsa
 Känner sig trygga med tjänsten och oroar sig inte för
säkerheten
 De flesta vill ha ännu mer information
 Stor irritation när information inte är snabbt tillgänglig, som
exempelvis ovidimerade provsvar
Resultat av analyser
 Kvaliteten på läkarbesök upplevs ha blivit bättre
 Ger mer kontroll över hälsosituationen, kan delta i
diskussion kring behandling
 Upptäcker fel i journalen
 Ej tillgång till osignerad information försämrar förtroendet
 Patienter tycker att de förstår det mesta i journalen, och
förstår man inte så googlar man
Djupintervjuer med 30 cancerpatienter
 Upplever sig bättre förberedd
 Får stöd för minnet
 Ger kortare väntetider på exempelvis provsvar
 Skapar trygghet
 Övervägande majoritet vill ta del av informationen även
om den är oroande
 Upplever informationen som relevant och riktig
Djupintervjuer med cancerpatienter
 Sex personer har upptäckt felaktigheter (men har inte
begärt rättelse, vill inte vara till besvär)
 Positiva till möjligheten att dela informationen med
närstående
 Majoriteten har inte blivit upprörda av att läsa om sin
sjukdom
”Klarar vi att ha de här
cancersjukdomarna så klarar vi nog
att läsa om det ….”
Nationellt regelverk
Nationellt regelverk för direktåtkomst
 Från 18 år har man tillgång till sin egen journal
 Vårdnadshavare har tillgång till barns journal till 12 år
 Ingen tillgång 13 – 17 år
 Möjlighet att utse ombud (över 18 år)
 Möjlighet att försegla journalen
 Möjlighet att läsa åtkomstlogg
Valbara regler
 Visning av osignerad/ovidimerad information
 Fördröjning av tillgång (så kallat rådrum)
 Undantag för vissa verksamheter eller yrkeskategorier
 Undantag för information som kategoriserats med Tidiga
hypoteser eller Våldsutsatthet
 Tidpunkt för tillgängliggörande
Ingen enighet i landsting och regioner
 Oenigheter kring
- signerat / osignerat
- omedelbar tillgång / rådrum
- system för menprövning
- lämpligheten med sökordet Tidiga hypoteser
- historisk information
 Många framhåller vikten av enhetlighet, men förutsättningarna
finns inte
 Regelverket är fastställt i Ineras styrelse
 Kommande lagändring kan ge vägledning
Två alternativa e-tjänster
”Journalen” och ”Vårdhändelser”
Flera tjänster med gemensam infrastruktur
?
!
Två alternativa e-tjänster
Likheter mellan Journalen och Vårdhändelser
 Båda tjänsterna är anslutna till samma infrastruktur och kan
visa samma informationsmängder
 Båda tjänsterna visar journalinformation genom
direktåtkomst till personer från 18 år
 Båda tjänsterna ger vårdnadshavare tillgång till barnens
journaler upp till 12 år
 Båda tjänsterna kan undanta information från vårdenheter
eller yrkesgrupper där manuell menprövning bedöms som
lämpligast
Skillnader mellan Journalen och Vårdhändelser
Journalen (Inera)
 Patienten styr om osignerat/ovidimerat visas eller ej
 Patienten styr om informationen ska visas med fördröjning
 Huvudsyftet är öppenhet dvs ”all” information ska visas
 Tekniskt sett enklare, mer av en ”produkt” – ”uthoppstjänst” från Mina
vårdkontakter
Vårdhändelser (Stockholm)
 Osignerad/ovidimerad information visas aldrig
 Vårdgivaren styr om informationen ska visas med fördröjning
 Huvudsyftet är att visualisera vårdprocessen dvs ”rätt” information ska visas.
Utvecklades för att vida processerna för stroke, lungcancer, höftoperation och
hjärtsjukdom
 Tekniskt sett avancerat, uppbyggd av moduler med hög flexibilitet, sociala
medier osv. Fullt integrerad i Mina vårdkontakter.
Varför finns det två e-tjänster
 Delvis olika förhållningssätt ligger till grund för hur etjänsterna fungerar
 Tydliga styrkor och nyttoeffekter i båda projekten
 Ett utvecklingsområde där vi ännu inte har ”facit”
 Tjänsterna skulle kunna komplettera varandra (öppenhet +
stöd i vårdprocess)
 På sikt bör de kunna konsolideras
 Man kan välja den ena eller båda, det viktiga är att
ansluta till infrastrukturen
Summering
Varför är det så viktigt?
 Nationella e-hälsostrategin:
- Stödja, engagera och motivera invånare
- Individen ska kunna utöva delaktighet och
självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar
 Tidigare erfarenheter:
- Bättre överblick, bättre förståelse
- Större möjligheter till delaktighet för närstående
- Föreberedelser inför vårdbesök och repetition efteråt
 Möjligheter:
- Bättre efterlevnad till behandlingar
- Högre förtroende för vården när den blir transparent
Värde för patienten
• Möjlighet att förbereda sig, fördjupa sig och därmed bli mer
motiverad att vara delaktig i sin vård
• Möjlighet att i efterhand förstå vad som hänt under ett
vårdtillfälle
• Kompletterar den muntliga information patienten fick vid besök
eller på telefon
• Att kunna följa sina provsvar
• Att kunna visa och diskutera med närstående
41
Värde för vården
• Samarbetet mellan patient och vårdpersonalen kan
stärkas
• Kan ge en mer engagerad patient
• Patienter kommer bättre förberedda vilket kan ge ett
effektivare och bättre möte
• Patienten kan bidra med kvalitetsgranskning av journalen
42
Tack